Atuagagdliutit - 18.05.1961, Blaðsíða 22

MERARTAVTINUT
Avanerssuarminivnit erKaimassaka
uvanga Avanerssuarme, Siorapa-
lungme, inuvunga junip arfineK-pi-
ngajuåne 1947-me. augustivngoK 16-
åne kuisipunga Siorapalup OKalugfig-
tåvata atorKårfigsiomera iluagtitdlu-
go.
arfineK-pingasunik ukioKardlunga
agpatdliarsimanivtinik OKalugtutilå-
savavse.
taimane anåna amililiortoK (agpa-
liarssuit ameKartitdlugit ukai) anga-
j oralo Louise mardluvdluta Kerrunut
Kulivtinitunut agpaliarssungniardluta
majuarpugut. Kerrut tikikavtigik a-
ngajuma OKarfigånga agpaliarssuk
Kerrut atåne inimine ivassoK tigor-
Kuvdlugo pulasimassungoK kisineK a-
jormata. Kuilertagikujukaluardlugo ti-
gunialerpara. pigaluaravko sapilerpa-
ra. agpaliarssuk tunungangmat pivå-
nga niuisigut tigorKUvdlugo. tiguniar-
ssaralugo papé nåmagtoravkit tiguvå-
ka åninialerdlugulo. åniniariardlugo
papé tamaisa katagtoravkit papingui-
liuko tigumigavkit. atåta OKalugtuar-
tarmat agpaliarssuit papérukångamik
KumulnaK tingmissartut papigénguara
nåkigitsåukaluaKåra, avdlatutdle a-
jornaKaoK papé kataréramik tingeré-
ramilo papinigterKingneK ajornaKaoK.
nagdliutoKarångat mérKat sujugdli-
uvdlutik KaerKuneKartarput. sukulå-
titortarput titortardlutigdlunit kågi-
sortardlutigdlo. tamatuma kingorna u-
toncait KaerKuneKartarput. tåuko kav-
fisuteriardlutik tituteriardlutigdlunit
nåmagsigångamik nerritarput itersso-
rarssuarmik (Kilalugkap kipånik). ne-
rissåt sordlo tåssa orpik kipissaK nå-
pagaK. nerritorssuit nuånertaKaut.
ukiume åma porskip éipåne Kimug-
serartarpugut. amerdlasorpagssuvdlu-
ta autdlarångavta sukaniutarpugut.
unigkångavta tupertoriardluta sujug-
dlermik kissartuliorKårtarpugut. titu-
teriardluta inerångavta inusugtut, u-
torKait mérKatdlo arsséutarput. ama
angerdlamut sukaniutarpugut. sujule-
rigkångavta tunuvtlne sérdlo King-
merssuit kiginésagåtigut OKarssuatik
anitdlagdlugit Kimugtaramik. ersinar-
taraluaKaut, kisiåne kisineK ajorput.
Karoline Alaufesen,
NarssaK pr. Godthåb.
(13 år).
Årets nyhed!
Fodboldstøvlen med gummisål
og gummiknopper
»PUMA«-støvlen
den internationalt berømte —
I
kr. 66,50

Læderstræde 5 - København K.
Telegramadr.: Boldspilkøb.
Esraralak
Esra Ananiassen piniartorssuvoK pi-
korigsoK. inugdle timimigut angisusi-
mångilaK åmalo mikivigsunane, nu-
kerssortuarneratalo nalunaeKUtånik o-
KitsungusimavoK. ukiut 1800-t inger-
dlavdlualerneréne inusimavoK tåssa
1820—30 akornåne. narssarmiormiu-
vok Kangåmiut timane avangnånguå-
ne nunaKardlune.
nangmineK Atuagagdliutine agdla-
gaKarnikuvoK (ImaKa 1883-ime?) Atu-
agagdliutinile agdlautigingisaisa ilait
erKartorniasavåka.
Esra Ananiassen inutsarugtorame i-
lungersornaKissumik nåpauteKarsi-
mavoK, (taimatut nåparsimassut tai-
mane sanimut sangmissunik pissar-
pait) tåssa tarnimigut nåpauteKarsi-
magame. imaKa sianiuserisimagame.
Kujanartumigdle sivisungitsumik tai-
matut nåparsimasimavoK. taima nå-
parsimalerame OKartarsimavoK tatdli-
mångortume toKujumårdlune, åmalo
énéussissine niarKuminut igarfigssaKa-
ranilunit toKungmat ama nangmineK
taima piumårdlune. OKalugtuarine-
Kartarpordlo tatdlimångortume toKU-
simassoK åmalo toKuvdluinalerame
igsitersimassoK niarKilo ukuvdlugo
anerningersimavdlune.
Esrap inunine asulinaK atorsimå-
ngilå, piniartorssuångorugtordlunilo
ajoKingorsimavoK; taménalo ima pisi-
mavoK:
ukiorigserugtorå ilåne pigåtsiarsi-
nardlutik inarput. inarsimalerdlutik
taima sinilerpoK. siningniardlune
singnagtulerpoK igdlume såvane a-
nérdlune, avåmuinaK issigalune, ili-
magissaKardlune. sila upemårssuvoK
silageKalune, tasamanilo kitåta akut-
sua upernårpalåKalune kujåmut i-
ngerdlarussårpoK.
tasavna misigssuleriardlugo årime
K’errortussup nalågut umiatsiarssuit
KaKortut erssingåramik. taima agger-
sikamigit kisa Kanigdlivdluinarput
augpalårtoKarivdlutigdlo. unga tikiut-
dluinalermata påsivå palasip umiatsi-
arigå. ilimasoKalune issiginalerdlugit
tikiutdluinardlutigdlo aKuane palase
nikueriardlune suaorpoK: Esra! taima
suaortordlo uisauvånguarsinarpoK.
Kåumat juni atutitsialersimavoK ti-
kerKémitdlo (åtåt) tåkusimavdlutik.
Esra åtårssuarsimavdlune tikipoK. ne-
rerériarame anivoK. anigame igdlume
siorånut pivdlune sila umerulerpå. ta-
sama kitåta pujorssua KaKorterulug-
dlune kujåmut ingerdlarussårpoK. ila,
silap nuånissusia! seKineK kissalårtor-
ssuvok silåinarigdlulnardlunilo. sila
nuånariumeriaramiuk encaisineKar-
poK ukiorssup sivisup perdlugdlivdlo
Kångiusimaneranik. avatimigut tåte-
råt tusarnersumik Kardlordlutik i-
ngerdlatitsissumut Kuj arusumingår-
dlune misigilerpoK. taima misigissa-
Kalernermine tassångåinaruj ugssuaK
erKaeriatårpå ukiungmat singnagtu-
ne. sila misigssuleriaramiuk tåssa
singnagtume silå éssigerdluinarå på-
sivå, ilimasulerdlunilo. tasamunga ki-
mut misigssuleriarame årime takule-
Kai umiatsiarssuit KaKortut ilungmui-
naK ingerdlassut. uparuarailo nunar-
Katai nivdlaramik palasértordlutik.
aggitdlaramik Kanigdlilermata pinia-
lerpai årime augpalårtuligssuit! Esra
ilimatsagkalugtuinarpoK. aggeramik
unga tikiutdluinalermata Esra sav-
ssarterpoK. sule tulagatik palase umi-
atsiarssup aKuanitoK nikugteriardlune
timut tordlulaorpoK: — Esra, ajoKi-
ngorputit! Esra misigaoK ajoKingorér-
dlune.
angalanerme
perdlatårnerit
aussaK angalanerput mana agdlau-
tigilålerpara, kujativtinut angalagav-
perdlatåKigavta. kuj åmukartitdluta
ningigtagkavut ningigpavut. kujåmut
ingerdlarKingnivtine Ilivikasiup nua
nagdlerdlugulo ikardligpugut. ikar-
dligdlutalo kangimut uverujugssuar-
pugut. kimut uveraluariardluta ki-
ngumut kangimut uveriardluta unig-
pugut. uteriartoraluaravta suatdlångi-
navta makine unigtinartariaKarpar-
put timutdlo pitugtordluta, avdlatut-
dlo ajornarmat ulingnigsså utarKina-
lerdlugo. unukut nalunaeKutaK Kulit
erKåne aitsåt kångarpugut. kångarav-
ta ikardligfivta kujatå-tungånut tu-
perpugut; tåssame tårserérmat.
aKaguane uvdlåkut ménérKiardluta
autdlarpugut. KeKertame niuvfivtine
sujugdlerme månérKat 20 migssilior-
tut pigssarsiaråvut. KeKertame avdla-
me åma månérKanik katerssueriardlu-
ta autdlariartoraluarpugut, pujortulé-
rarputdlo tinusimangmat autdlariarsi-
naunata. uligtinivtine månérKiorpu-
gut, uligkiartorneranilo pujortuléraK
avalagtiniardlugo misiligtardlugo ki-
same avalagtiparput. kångarmat a-
vangnamut autdlarpugut, avangna-
mukartitdlutale aserutorpugut. ma-
skine unigtordlo ilarput pujortulérKap
aKuanukalerdlune sinånut nékarpoK,
taliminigdle pujortulérKap sinå tigor-
Kavigdlugo.
maskinep ventilé tugssariardlugit
tåunaKame autdlartinialerparput. Kat-
sutivigdlugulo autdlarpoK, tåssalo ni-
ngigtagkavut tikilerdlugit. ningigtag-
kavut amuariardlugit avangnamut i-
ngerdlarKilerpugut siagdlikuj ulerdlu-
ne anordlilerssoK. avangnamut inger-
dlanivtine pujortulérKap sinånut nå-
karaluartordlo benzinap pujuanit ili-
sima'jungnaersineKarpugut. ilitsoriler-
pugut itukut silagtorseråtigut, su-
nauvfa Ikerasårsssungmut kitdlermut
pivdluta. tikikavta taima perdlatårti-
gisimanerput ilavta tusaramiko tupi-
gusoKaut.
Josef Berglund,
K’eKertarssuatsiait.
Esra ajoKiulerame atorfingmine i-
lungersortuvoK. ajoKingorame ukiua
suliniardluartuvoK taimalo atuartita-
ne isumaginiardluardlugit atuartini-
artarpai. Esra atuartugame poKersu-
simagame kisitsisinik ilisimassaKalåt-
siarpoK taimaingmatdlo atuartitane
kisitsisinik iliniartiniartarpai. ilånile
isumaliulerpoK arnat kisitsinermik i-
liniartingikaluarunigit soKutåusångit-
sok, tåssa kisitsisit arnanut soKutåu-
ngingmata åmalo atorfigssaKarti-
ngingmatigik.
taima isumaliorérsimalerdlune u-
nungmat inarpoK pikunavigsumigdlo
sinilerdlune. siningnialersoK tanrama
inuk silatangiupatdlagpoK ilungmut-
dlo tordlordlune: — Esra, nålagiari-
ngoK! tuavInaK aneriardlune inuk Ke-
KartoK takuvå. autdlarmat malinarpå.
malitane igdlorssuarujugssuarmut o-
Kalugfigtut itumut iseriarmat malig-
dlugo iserpoK. iseriatdlarame tåssau-
ko nålagiartorssuit. inuit misigssora-
migit ilai ilisarissaleraluarpai Kanga-
le toKorérsut, ilarpagssuile ilisaringi-
lai. nålagiartunut ilångutdlune ingi-
poK. nålagiartut ilåt nikueriardlune
agdlagtarfiussånguamut agdlariardlu-
ne agdlagfine sårdlisipå. agdlagtarfiu-
ssånguaK ingerdlaleriarame arritsua-
rarssuarmik angutit sarssualerpai ag-
dlangninguane ersserKigsiserulugdlu-
git. angutit nåriardlugit arnat taima-
tut åma sarssuagamigit nåvdlugitdlo
iniminut utertordlo nålagiat tugsiu-
tigssartik Kuperiardlugo ajoKertik ag-
periarmat tugsiatdlaramik någåtdlo a-
joKiat oKaluleriarame Esra kiserdlui-
nåt torKardlugo issigilerpå. angnikit-
dliussalivigpoK. ajoKip OKalutsine nå-
gamiuk kingugdlermik agdlagtarfiu-
ssamut agdlariardlune agdlagfine na-
loriarmago sujugdlermisut nålagiat
sarssuagamigit åsit agdlangninguane
ersserKigsiserulugdlugit iniminut tug-
tordlo tugsiutitik Kiiperariardlugit
tugsiatdlaramik tugsiutertik nåvdlu-
gulo anialermata sujugdliuniardlune
anivoK, anivdlunilo tupatdlune Kanga-
le uisauvånguarsinarpoK.
iterame singnagtune isumaliutigi-
lerpå, åritdlo påsilerpå arnat tugsiu-
tigssamik kisitsisait angutitutdle Ki-
nermatigik åma arnat angutitutdle
kisitsisit ilisimassariaKarait. tamatu-
ma kingorna atuartitane angutåinait
pinagit åmale arnat kisitsisinik ilini-
artilerpai. atuartitane kisitsisinik ili-
katdlaKulerångamigit OKarfigissarpai:
—• kisitsineK nalussoK Kilangmut pi-
sångilaKl
Lars Olsen,
Kangåmiut.
r----------------------------------------
uvdlorissat milliarderpagssuit
uisorilassuinait
nugt. katerss: E. Villadsen, Realskolen, Nuk.
Kingussuarnik planetip Kåva misig-
ssoråine titamiussarpagssuit takune-
Karsinåuput, tåssåuputdlo ikerasag-
pagssuit. tamarmik imertaKalårput i-
noKajuitsumilo nautitanut imerteru-
tigssiauvdlutik sanaujugunardlutik. i-
sumaKartoKarpoK mårs silatunik ino-
KarunardluinartoK.
Mars mardlungnik KåumateKarpoK.
åipå Phoposimik åipålo Deimosimik
ateKarpoK. tamarmik mikeKaut, uva-
gutaoK Kåumaterput tagpavånganit
takusinåusagaluarparput nunarssuar-
putdlo planetitut Korsugtut Kéumarig-
sorujugssuartut issigisagaluardlugo.
Jupiter, Saturn, Uranus,
Neptunilo
planetit tåuko tamarmik nunarssu-
avtinit angnerujugssuput. seKinermit
ungasissuserssuartik pissutigalugo
puerKusagaluaKaut; ilimagingisamig-
dle åma kiangnerusinåuput. tåssame
planetit tåuko silåinait nunarssuavta
silåinånit tusintileriåumik „kinerne-
ruput“. „kinissuserssuisa“ agdlisitsiu-
ssuartut seKernup Kinguai såkukitsut
atautsimut katerssortarpåt planetiv-
dlo Kånut kiangnipilugssuångordlugit
ingerdlaterKigtardlugit. silåinait am-
moniakimik metanimigdlo akoKaKaut,
tamåkulo akue Kutsigsumiput. nuna-
taisa Kane silåinaK nunarssuavta si-
léinånit avdlaunerungårnaviångilaK.
taimåitumik planetit tåuko taerikavut
umåssusilingnik KåmiOKångitsorunå-
ngitdlat inungnutdlo najoruminartor-
ssusavdlutik.
Pluto
erKåmiuvta erKartorigkavta avat-
dlersaråt, seKinermit 5.190.000.000 km-
inik ungasissuseKarpoK. ukioK 1930
navssårineKarpoK, tåssalo ukioK 2178-
ingorpat navssårineKarame sumivfine
nagdlersimåsavå. seKineK kaujat-
dlangniaussårtarpå ukiut 240V2 ator-
dlugit. seKineK ungasingårmago tag-
pavångånit seKinerput Kiviésagalua-
ruvtigo tornéramininguatut issikoKå-
sagaluarpoK.
Pluto Merkurimik angnerungångi-
laK. uvdloriarsiortut isumaKarput
Pluto KangarssuaK Neptunimut Kåu-
matausimagaluartoK: kingornale kå-
vitane Kimagsimagå planetingordluni-
lo nangminerssortoK.
kisiåne Pluto kisime planetinit a-
vatdlersaugunångilaK. Kularnångitsu-
mik åma sule ungasingnerussunik pla-
neteKaraluarpoK takuneKångisåinar-
tumik; imaKale uvdlut ilane takune-
Karumårput taimåitumik planeteKar-
simagpat.
planetit erKåmiuvut angnikitsumik
ilisimassaKarfigilerpavut. tamatumii-
na påsisinauvarput tåuko ardlåinåni-
^ ^
lunit umåssuseKartoKarnigsså KanoK
ilimanauteKartigissoK. solsystemime
tåssane inunerup puilavfia nålagålo
sule pingilarput, tåssa seKineK.
seKineK tukimut atitussuseKarpoic
1.390.000 km-inik. uvdloriauvoK nå-
måinartumik angissusilik; isåmavti-
nutdle nalerKiutdlugo uvdloriapilu-
nerssuvdlune. Kåva nunarssup Kåva-
nut nalerKiutdlugo 12.000-ileriéumik
angneruvoK — påsiuminamerussu-
mik oKardlune: seKemup nunarssuit
nunarssuavtitut agtigissut mingnerpå-
mik 1 millionet imarisinauvai.
solsystemerput Kimatdlugo silåina-
Kångitsumut ingerdlarKigtinata tait-
dlatsialårniarparput nal. akuneranut
30.000 km-inik sukåssuseKardluta Ve-
nusiliarniésaguvta døgnit 56-it, Plu-
toliamiåsaguvtalo ukiut 18-it migss.
atortariaKaravtigit. åma umiarssup
silåinaKångitsukortautip, imalt. raket-
tip, tåuko 30.000 km-rit sukåssusera-
lugit nunarssuavta silåinå Kimagsi-
nåungilå nutsuineK (tyngdekraft) pi-
ssutigalugo. sekundimut 11,5 km-inik,
imalt. nal. akuneranut 41.000 km-inik
sukéssuseKartariaKarpoK nunarssup
nutsuineranit Kimaguniåsagune. sukå-
ssuseK tåuna sukåssuseralugo Pluto-
liarniåsaguvta ama ukiorpålugssuit a-
tortariaKarpavut.
Plutomut angalaningnit uteravit ti-
kitdluarit. ilumume inoKaterput tag-
pavungarssuaK angalarérdlune uter-
tugpat tupingnésagaluaKaoK. kisiåne
uvdlorissat sule ungasingnerussut pi-
ngilavut.
planetsysteme erKartorigarput tåu-
nåinåungilaK. angnikitsuminérarssuv-
dlune uvdlorissat atautsimut katerisi-
massorpagssuit, Mælkevej imik taine-
Kartartup, akornånipoK. Mælkeveje
Kilangme titarniussarssuartut Kau-
mauagtutut takugssaussarpoK. igdlo-
Karfingne KåumarKuteKarpatdlåne ta-
kuneK ajornakusortarpoK; nunåinar-
mile KåumarKuteKångitsume ersser-
Kigsorujugssussardlune. titarniussar-
ssuarme tåssane uvdlorissat, imalunit
seKinerssuit amerdlåssutsimikut 100
milliardit migssiliorpait. sekundimut
uvdlorissat tatdlimat taissardlugit u-
ningivigdluta kisiniartuguvtigit ukiut
500-t sivnerdlugit atusagaluarpavut.
Mælkeveje sutut såtutut angmat-
dloringajagtutut issikoKarpoK, tuki-
mut 100.000 lysårinik, silissutsimigut-
dlo 10.000 lysårinik atitussuseKardlu-
ne (lysår atauseK — tåssa imåipoK
Kaumarnup ukiumut ingerdlavigissar-
tagåta isorartussusia — 10 billioninik
km-eKarpoK). tåussuma isungajåne
najugaKarpugut. taimåitumik Kumut
Kiviarångavtigo sanerånit ilungmut i-
ssigissarparput titarniussåinartutdlo
takussardlugo.
(nangitagssat)
FERD’NAND
Mekanik
er uinspirerende
«
ilisimatune k
isumagssarsi-,
ndngitsoK
(«>
Stort udvalg
FOTO - KINO
Skriv efter brochurer om
kamera og tilbehør
åssilissutinut atortugssdinutdlo
agdlagtitsivigssaK piniaruk
HILDING FOTO
Vesterbrogade 6 E København V
Tlgr.- adrs.: Hilding Foto
22