Atuagagdliutit - 16.11.1961, Blaðsíða 5

kujatå. Bjarne åssiginago Leif nuna-
mut takussaminut ingerdléinarsima-
vok niuvfigalugulo misigssorsimav-
dlugo. nuna nåmaginartutisiméngilå,
tåssa nerssussuarnut ivigartorfigssar-
Kigsumik navssåKarsimånginame. nu-
na tamåna Leifip Marklandimik tai-
simavå, tåssa imåipoK nuna orpig-
pagssualik. tåssångånit kujåmut i-
ngerdlarKigsimavoK uvdlutdlo mar-
dluk ingerdlarérdlune nunasenrigsi-
mavoK tivfarterfigalugulo kuvdlo a-
kuanut umiarssuartik amusimavdlu-
go. nuna tikitåt inuniarfigssaKardlu-
arpoK eKaloKaKalunilo Kalåtdlit-nu-
nåne eitalungnik angnerussunik. nuna
tamåna tikitdlugulo inugtanilo isuma-
Katigigsimåput ukiniardlutik taimalo
igdlut Kularnångitsumik ardlagdlit
sanasimavdlugit najugagssatik.
ukioK anigormat Leif Eriksson Ka-
låtdlit-nunånut uterKigsimavoK. uter-
nermine OKalugtuarpoK nunamik nu-
tåmik navssårsimavdlune Kalåtdlit-
nunånut puerKortumik silåinalingmut
nalendutdlugo inuvfigiuminarneru-
jugssuarmik siléinalingmik. nuna
navssåne Vinlandimik taisimavå.
Kalåtdlit-nunånit kimut ingerdlaor-
toK tugdleK tåssa Thorvald, Leifip
Katångutå. Katångume umiarssuå a-
torpå KUlarnångilardlo inuisa ilait å-
ma ilagisimagait, tåssalo angalassar-
simanermingnit sujugdlernit misilig-
tagaKarput. Thorvald Vinlandimut a-
pukame Katångume igdluliarisima-
ssainut nunagsstpoK. nuna tikitåt ku-
ssanartuvoK orpigpagssuaKardlune.
ukioK anigormat nuna misigssordlu-
arnialerpåt. ilait umiatsiårKamik nu-
namut timimingnut ilisimassagssarsi-
ulerput, aussarmatdlo Thorvald nang-
mineK nuna sinerdlugo kangimut aut-
dlarpoK kangerdlup avangnågut ani-
artulerdlune. ingerdlanermine nuna
kussanartoK orpigpagssuarparujug-
ssualik tikisimavå. tåssanile entu-
mitsumik sujumugaKarput. uvdlut i-
låne umiariarparujugssuarnik orning-
nenarsimåput, tåssa nunap sunauvfa
nangmineK inuvinik indianernik. a-
kiutilersimåput. tauva Thorvald Kar-
ssumit erKorneKarpoK toKussutigssa-
minik ikilerneKardlune, nunamilume
tamåne kussagissamine igdluliorfigi-
nialeraluagkaminilo iliverneKardlune.
angutitai Leifip igdluliainut uter-
put ukiordlo anigorKingmat Kalåtdlit-
nunånut utendgdlutik. tåssa ukiut
mardlungajavit Vinlandinrusimåput.
Torfinn Amerikamut
nunasiartorpoK
Thorvald europamiunit tamanit su-
jugdlersauvoK ilisimaneKartunik A-
merikap inuvinik indianernik suju-
muisimassumik. tamatuma kingoma
nersortariaKartumik Torfinn Karlsev-
ne nuname nutåme tasamane nunag-
ssarsiornialerpoK. OKalugtuatorKat a-
ngutip tåussuma angalasimanera ku-
ssanartumik ersserKigsumigdlo OKa-
lugtuaråt. ukiut 1000 Kångilårnerati-
gut Kalåtdlit-nunånit kimut autdlar-
simavoK pingasunik umiarssuanar-
dlune katitdlugitdlo 160-it migssilior-
dlugit inungnik ilaussonardlune, tå-
ssalo arnat mérKatdlo åma ilagalugit.
nerssutausissarputaoK nunasiniarner-
mingnutdlo atortugssausinaussut tai-
manikut pisinaussatik tamaisa nag-
sarsimavait. Torfinnip Leifip avKutigi-
simasså angnerussumik maligtarisi-
mavå. sineriak KaKOKissoK avKusår-
torérdlugo kangerdlungmut pulasi-
måput Strømfjordimik (kangerdlung-
mik sarfalingmik) taisimassamingnut.
tåssane igdluliorput ukivdlutigdlo. ag-
sut ukiordlugsiorsimåput nerissag-
ssaileKisimavdlutigdlo.
ukioK anigormat Torfinn kujavar-
terKigpoK. sivisuatsiåmigdlo inger-
dlarérdlutik nuna najoruminavigsoK
tikisimavåt „nangmineK naussartu-
nik“ Kajussiagssalik, vinigssanik ser-
Kulugtulik aulisagarpagssualigdlo.
nunamut tamaunga nunagssikatdlar-
simåput. uvdlåt ilåne indianerit ti-
kiuput Kulingiluanik umiariaKardlu-
tik anguardlutigdlo ornigutut. OKalug-
tuatorKat maligdlugit inuit tamåko
mikissuput pinitsut ilagsimassunik
igdlaerneKångitsunigdlo nujagdlit. i-
ssikårujugssuput siligtunigdlo ulua-
Kardlutik. taortigiårdlutik niuveKati-
gigsimåput sivisuatsiåmigdlo ajungit-
sumik nåpisimasimagaluarput. uv-
dlutdle ilåne indianerparujugssuit ti-
kiusiméput ilaitdlo umiarissamingnik
pigsigautinardlutik niorardlutik aki-
utilersimåputdlo. tamarmik toKUtau-
ssortaKarput naggatågutdle indianerit
Kimåsimåput.
tauva Torfinn Karlsevne angutita-
nilo påsivåt nuna ajungikaluaKissOK
erKigsivdlutik nunagisinaunaviångi-
kigtik. tåssångånit nunasivfigerKårsi-
massamingnut uterput kingornalo
Kalåtdlit-nunånut utersimavdlutik
katitdlugit ukiune pingasune Ameri-
kamisimavdlutik. Torfinnip nulia
Gudrik nuname tasamane ernertårsi-
mavoK, Snorremik atsersimassaming-
nik, nukagpiarardlo tåssauvoK KaKor-
tumik amilik Amerikame erniussoK
sujugdlerpåK.
OKalugtuatorKat maligdlugit erKar-
torneKartut påsiuminaitsut ilagåt vi-
nigssiagssanik serKulugtorssuarnik
navssårnerarsimanerat. amerdlanerit
isumaKartarput nunap arKa Vinland
tåukunånga pilersimanasugalugo. tai-
måikaluartordle ardlaligtigut ilima-
narneruvoK svenskit OKautsinik ilisi-
matuisa ilåta tOKorérsimassup Sven
Søderbergip isumå erKornerusassoK
isumaKarmat Vinland isumaKåsassoK
nuna ivigalik. tamåname Kavdlunåt-
siait nunamik navssårsiorsimanerånut
tungaviuvoK pingårnerpauvdlunilo.
OKalugtuatorKat Vinlandimik OKa-
lugtuarnerat pissutigalugo inuit ilai-
sa nuna tamåna kujasingnerujugssu-
armisassutut isumaKarfigissarpåt,
åmalo nuna ilåtigut taimatut taiorne-
KartartOK vinigssiagssanik nausso-
KarneK ajorpoK. Kularnångitsordle u-
nauvoK Leif Eriksson åmalo Torfinn
Karlsevne umiatsiamingnik aulagsa-
rigsunik ungasigsorujugssuarmut a-
ngalassarsimåsassut nunalo taimåitu-
nik naussulik tikitarsimåsaguniko i-
limanarneruvoK tåssåusassoK Rhode
Island.
uvangalo angalaniarnivne ujagag-
ssatut autdlåviginiagara avangnarpa-
singnerussume ujartariaKardlugo isu-
maKarpunga, tåssa igdlukut ukivigi-
ssarsimassut amiékue.
umiatsiavtinik kangerdliumaner-
ssuarmit silåmut autdlaravta issigisi-
naussarput tamarme sikunguaKångi-
laK. aulisartutdle umiarssuåine nåla-
gaussut ilåta OKalugtunikuvåtigut av-
Kutigssarput sikulerujugssusassoK,
sordlo Belle Islestrædeme avKUtig-
ssavta ilåne.
imatdlume tamåko avKUtiginiåsa-
titdlugit siko aperKutaussorujugssu-
ssarpoK. ikerasak avKutigssarput ilu-
liaKarumatusimaKalunilo sikoKartar-
simaKaoK sarfamit kujåmukårdlutik
tamaunarKiitartunik. kisalo imarner-
ssarssuaK St. Lawrencebugtenimik
taineKartartoK kugtailo sikunikåru-
jugssusimåput agdlåt ilåtigut isigkat
arfinigdlit anguvdlugit ivssutigiler-
sardlune, imartoraminerssuarmilo tå-
ssane sikorpagssuit såtsilersarput a-
poruteKétårdlutigdlo. umiartorfigine-
Karsinausimångilardlume ingmikut
Kajangnaerssugkanik angatdlateKå-
ngikåine.
„nuna Gutip Kainimut
tuniusimasså“
nunarujugssuarme tamåne St. Law-
rencep kugssuanit avangnamut La-
bradorip tungånut akugtoKissunik i-
nugsiagssaKarpoK, KaKortunik ami-
lingnik, akussanik indianernigdlo ta-
marmik ingmikut atugaKardlutik i-
nussunik, tåssa aulisartut umassorni-
artutdlo. nunale tamåna Frankrigip
avangnåta kujaseKatigigaluarpå. „nu-
na Gutip Kainimut pissagssångortisi-
masså", taima OKarpoK Jacques Car-
tier sineriak tamåna 1534-me angat-
dlavigigamiuk.
tamåna uvagut pingårtitdlugo tu-
ngaviginiartariaKarparput Kavdlunåt-
siait Vinlandimukartarsimassut sume
nunagssisimåsanersut påsiniainiå-
saguvta. påserérsimavarput nunap i-
larujugssue angatdlavigissariaKåsagi-
vut ilimanauteKångeréraluartut Kav-
dlunåtsiainik nunasivfigineKarsima-
nigssåinik. naniniagssavut tåssåuså-
put nunat nunagigsut entamingnilo
nunanut naggordlugtunut nalendut-
dlutik najoruminarnerusinaussut. må-
namut angalasimanivtine nunanik i-
vigaKarfiussunik Kavdlunåtsiaitdlo
nunagssamigtut torKarniarsimasinau-
ssåinik sule sujumuisimångilavut.
Helge Ingslad.
Venusimik påsissat
Kanigdlinerpauvfiane
Planeten Venus, fotQgrgferet i
april gennem teleskopet på Po-
lomar-observatoriet.
uvdloriaK Venus, upernåK apri-
lime dssilineicarsimassoK Palo-
marime uvdlariarsiarfigssuarme.
upernariaK aprilime uvdloriarssuaK
ingerdlassoK Venus nunarssuavtinit
„taimågdlåt" 42 millioner km-inik u-
ngasissuseKarsimavoK, tåssalo ukior-
parujugssuit ingerdlaneråne aitsåt tai-
ma Kanigdlitigisimavdlune. tupingnå-
ngilardlume upernariaK aprilip Kuli-
ngat nagdlermat Kinguterpagssuit uv-
dloriarsiutaussut uvdloriarssup tåu-
ssuma KaKortup kussanaKissup tungå-
nut sangutiterneKarsimangmata. uv-
dloK taimane misigssuinerme påsissat
månåkut sarKumiuneKartalerput.
suj ugdlerpåmik pingårnerpautitdlu-
go Venus atordlugo påsiniarneKarsi-
massoK nunarssup seKinermut ungasi-
ssusia erKortumik påsiniåsavdlugo.
Amerikame uvdloriarsiorfigssuarne
mardlungne nautsorssorneKarsimavoK
144.629.000 km-inut åmalo 148.632.000
km-inut, rusitdle uvdloriarsiortuisa
kisitsisit taisimassait 140.000 km-inik
amerdlaneruput. kisitsisit sujugdlit
taineKartut tuluit nunåne Jodrell
Bankime uvdloriarsiorfigssup 1958-ime
1959-imilo nautsorssorsimassåinit
10.000 km-Inarnik avdlåussuseKarput.
radarit atordlugit nautsorssuinerit
50.000 km-it anguvdlugit åma nikingå-
put amerikamiut KåumataussaK Pio-
neer V seKinermik kåvissugssatut Kut-
dlartisagamiko nautsorssuinerånut na-
lerKiutdlugit.
radarit atordlugit uvdloriarsiortar-
tut Venusip nunarssuavtinut Kanig-
dlinerpauvfiane radiup sarf aisa aki-
suassarnerat atordlugo nautsorssor-
niarsimagaluarpåt Venusip ingminut
kåvingnera KanoK sivisutigissamer-
sok, tåssame uvdlorissap tåussuma si-
låinårtå pissutauvdlune aulanere ug-
tortarniåsavdlugit a j ornakusortoru-
jugssungmat, månamutdlo sule OKar-
toKarsinåungilaK ingminut kåvingnere
nautsorssorneKarsimassoK. rusit uv-
dloriarsiortue isumaKaraluarput Ve-
nusip kaujatdlagtarnera uvdlut 11 i-
ngerdlaneråne pissartoK. jutit nunåne
uvdloriarsiortut isumaKarput seKiner-
mik kaujatdlaiartortornermine atau-
siåinardlune ingminut kaujagdlagtar-
toK, tåssalo uvdlut unuatdlo 225-t i-
ngerdlaneråne. taimåisagpat uvdloriaK
tåuna Kåumatitut isimåsaoK, tåssalo
sangmivik atauseK sangmivigalugo
kaujatdlagkiartortarsimåsavdlune.
Den mest solgte
Mac Baren tobak
tupat Mac Baren
pisiarineKarnerpåt

kunglktlnut nioncuteicartartoK
Leverandør til
det kongelige danske hof
IDAG SKULLE DE SMAGE
STEFF
fransk leverpostej
med ægte trøfler
125 gr.
og STEFF
LUXUS MIDDAGSRETTER
uvdlume atago oKåtåriåkit
STEFF
fransk leverpostej
med ægte trøfler
125 gr.
åma STEFF uvdlo’Kencasiutit
pitsaunerpåt

J
IRAU DE COLOGNE
fBBTwtNiiCH WASSfR'ffg!