Atuagagdliutit - 16.11.1961, Blaðsíða 16

ussatit
„Sålumup ussatai" sukut tamauna
tigutdlagtårdlugit A/G-mut ilångutit-
dlagtårniarpéka. — ilimanarpoK Så-
lumup kisime suliarisimångikaluarai
katerssuissut taima taisimagait, „Så-
lumup ilisimåssusia“nut tusåmassau-
ssumut tungatitdlugit. kimitdle suli-
ausimanere pingårnerunatik OKautsit
isumatussusiat atorfigssaxåssusiatdlo
pingårneruvoK, nalunarane inuit, i-
nunerup asulinåungissusianik Kanor-
dlo ingerdlåtariaKåssusianik pingår-
titsissut itsarssuardle OKausiliarisima-
gait katerssordlugitdlo. — åmåtaoK
pissutigåra testamentitorKap Kanga-
mut nalerKiutdlugo piginérukiartor-
nera, OKautsit taineKartartugssat piv-
fingme sumilunit nåpineKardlutik so-
Kutigingnigtunit erKarsautigineKarsi-
naungmata inunerup ingerdlanerane
atorfigssaKartut.
kap. 1, 1—6. „Sålumup, Dåvip erne-
rata, Israilip kungiata, ussatai, ilisi-
måssut perorsautdlo ilisarerKuvdlugit,
sujuneKartumik OKauserissat suju-
nerserKUvdlugit, perorsaut sianissut
katerssuissoK Lars Hansen
nåpertuivdluarnerdlo inardluissutdlo
perKUsersuissutdlo pigilerKUvdlugit, i-
lisimangångitsut silagssorigserKUV-
dlugit, inusugtutdlo ilisarsserKuvdlu-
git erKarsardluarKUvdlugitdlo, ilisi-
matoK tusarnårdle misiligkane ilav-
dlugit, sujunøKartordlo isumaliutdlar-
Kigsile, ussatit sukuiartarissatdlo su-
junerserKuvdlugit, ilisimatut OKausé
nalorssitsårutaitdlo.“
v. 7—8: „NålagaK mianeralugo tå-
ssa ilisarssinermut autdlarniutaussoK;
sianitsut ilisimåssut perorsautdlo asi-
ginartarpait. erninguara (paninguara),
atåtavit perorsaineranut nålangniarit,
anånavitdlo inatsisai tunugdliuteidna-
git.“
v. 10, 15—16. kap. 2, v. 13—14, 16—17
19. „erninguara ajortuliartut misigi-
ngitsortiniaraluarpåtit malingnavéri-
git. isigkatit alisikit tungmissainit; i-
sigait ajortumut arpangmata. tåukua
avKUsernit iluartut Kimagtarait av-
Kutaussut tårtut ingerdlavigiumav-
dlugit. tåukua ajortuliornitik nuånå-
rutigissarait mumingassusertik ajor-
orthSwe
■ - - - - - Hil Pris iwjst, (CD * 2i

toK Kimasåtigalugo. ånåukumangma-
tit arnamit avdlaussumit tåussumå-
nga avdlanertamit pitsaussussårdlune
oKalugtartumit. tåussuma Kimåpå i-
nusungnermine tasiortigissane, Guti-
me angerusia puigordlugo. tåussumu-
nga isertut utertoKaråingitdlat, inu-
nartumut avKUtaussoK tikitsaringi-
låt“.
kap. 3, v. 7. „ilingnik ilisimatuteKi-
nak; kisiåne NålagaK mianeruk ajor-
tordlo alardlugo“.
v. 13 pivdluarpoK inuk ilisimåssu-
mik navssårtoK, inuk sujuneKarner-
mik pisårtoK".
v. 27—28 „ajungitsut erdliginavrkit
inugssainut, agssatit Kano« iliorneK
sapingikatdlartitdlugit. tugdlingnut i-
ma OKaKinak: kingugdlermik orner-
Kigkinga; aKago tuniumårpavkit nauk
peKaraluartutit."
v. 30 „asulinaK inungmut saKitsae-
Kinak, ajortumik pisimångikångatit."
kap. 4, v. 23 „pårissagssanit tamanit
angnermik påruk umatit, inuneK tå-
ssånga pissarmat."
kap . 6, v. 16—19 „uko arfinigdlit
Nålagkap umigai, arfineK mardlussut
tarnåtai maujugai: issit makitasut, o-
KaK sagdlutoK, agssait pingitsup aua-
nik kuississut, umat pilerssårutinik
piungitsunik isumaliortOK, isigkat a-
jortumut arpagkasuartut, nalunaiai-
ssok sagdluvdlune oKalugtoK, saKit-
sainernigdlo autdlarnissoK Katånguti-
git akornåne."
kap. 10, v. 1. „erneK ilisimatoK a-
ngutåta tipaitsutigissarå, ernerdle si-
laKångitsoK arnåta aliasutigissarå."
v. 4—5 „agssangnik perusungitsunik
sulissoK pitsungoraraoK, eKiasuitsuv-
dle agssai pisungortitsissaraut. aussa-
me katerssuissoK tåssa erneK ilisima-
ssutut iliortoK, katerssuivfikutdle si-
nerulugtoK tåssa erneK pakatsinar-
tOK“.
v. 12 „umigssuinerup saKitsainerit
pilersitarpai, asangningneruvdle pi-
nerdlungnerit tamaisa matortarpai."
v. 16—20 „iluartup akigssarsiai inu-
nermik kingunøKartarput, iluaitsuv-
dle pigssarsiai ajortuliamik kingune-
Kartarput. perorsaut aulajangiutdlugo
tåssa inunartumut avKUtaussoK, iner-
terKiimigdle soraerussissoK tåmartit-
sissaraoK, unerdlutinigdlo siaruarteri-
ssok silaKångitsuvoK. OKautsit arner-
put fødderne ned! Ahh, hvor det
lindrer på hård hud og ligtorne ..
Tæerne kribler af velvære, og
man får lyst til at danse.
dlassarångata pinerdlugtOKåinåraoK,
Kardlumigutdle nunussoK ilisimassu-
tut iliorpoK. iluartup OKå sølviuvoK
pitsaunersiugaK, iluaitsuvdle umatå
sugssåungitsutut rpoK“.
v. 23 silaKångitsup kångunartulior-
nerit pinguarnertut ititarpai."
kap. 11, v. 1 ussersaivfit perKUser-
dlutit Nålagkap maujugai OKimailu-
tatdle erKuivdluartut nuånarai."
v. 9. 12—14 „ivdlernaitsup Kaner-
minik tugdline aserortarpå. sujune-
Kartordle nipangeraraoK. mamardli-
niardlune angalasisup ångigissat ångi-
ararai, isumamigutdle aulajaitsup Ka-
noK-ilissut nipangiutarpai. isumaliut-
dlarKigsoicångikångat inuiait nika-
narsissarait."
v. 19—20 „iluarnermigut perKUser-
Thulime sulissartut pingasut ameri-
kamiup pisorssup inungnut sapitsu-
liorsimassunut nersornausiutagånik
Carnegiefondimik taineKartartumik
nersornauserneKarsimåput sarKarmiu-
mik bronzeussumik tamarmigdlo ani-
ngaussanik 1200,— kroninik tunine-
Karsimavdlutik inunertik erdliginago
inup inuneranik ånaussiniarsimaga-
mik. angutit tåuko pingasut toKumut
ersisuissusiat angutitdlo ilåta gume-
Karsimanera pissutausimåput sujorna
12. juli Thulime ingnåtdlagissamik
pissuteKartumik ajunårneK inup ataut-
sip kisime toKuneranik taimågdlat ki-
nguneKarsimangmat.
kraninik ingerdlatsissoK Ejvind
Nielsen ajunårsimavoK, angutitdle pi-
ngasut ajunårtumik' ånaussiniarsima-
ssut tamarmik angnertunik utitersi-
måput tåukua ilait mardluk angner-
tumik ajoKUsersimavdlutik ilisima-
jungnaeraluarsimavdlutigdlo.
Ejvind Nielsen kisime taimanikut
kranimisimavoK, tauvale kabele ing-
nåtdlagiarujugssuarmik avKutigine-
isigkat OKitsut nuånartut RADOX-ip
tarajuc isigkatml atugagssiat atortarpait!
imeK kissartoK - RADOX ndkalatalaruk
- isigkatitdlo imcrmut misutdlugit! ahh,
iluraut amermut mangersumut maininer-
nutdlo iluatdlangarame ... iniissat ilua-
dlungitsup inunigssaK ornigpå, ajor-
tumutdle norKaissup tOKUgssane or-
nigpå. umatimikut mumingassut Nå-
lagkap maujugai, ingerdlanermikutdle
agssuarnaitsut nuånarai."
v. 22 „arnap pinersup silatussusé-
rutup åssigå iverut kultiussoK pulukip
siggumiugisså."
v. 24—25 „ilåt tunioraissaraoK pe-
Kaleriartuinardlunile; åma ilåt iluå-
ngitsumik erdligtaraoK ajorssarsinar-
dlunilo. tarne pivdluarKUssissoK pig-
ssarsingåsavoK, avdlanigdlo tumångu-
ersaissoK nangminertaoK tumånguer-
sarneKåsaoK".
kap. 12, v. 1 „perorsåumik asang-
nigtup ilisarrissut asavå, inerterKU-
migdle umigingnigtOK sianingitsor-
KartoK tatdliminik agtortorsimavå tai-
maisivdlunilo ingnåtdlagiaK 13.800
voltinik såkortussusilik kranikortit-
dlugo nunamut ataneKalersisimavdlu-
go. Nielsen kranimit nunamut pigsig-
simavoK erninardluinardle toKusimav-
dlune kranilo nunalo atautsikortitdlu-
git agtorsimagamigit.
taimaisingmat suleKatå 21-nik ukiu-
lik Egon Jensen, MosebymioK kranip
Kåva pujortoK takuvdlugo arpagsima-
vok, tauvale ajunårsimassoK tiguga-
luardlugulo ingnåtdlagissap sarfånik
avKutigineKarsimavoK ilisimajung-
naerdlunilo upitdlune. sulissartut av-
dlat mardluk tikiusimåput Gerhard V.
Hansen, SonnerupimioK 45-nik ukiu-
lik åmalo Markus Køhier Pedersen,
NyborgimioK 56-inik ukiulik. Hansen
Egon Jensenitutdle ilisimajungnaersi-
mavoK kraninik ingerdlatitsissoK i-
kiorniardlugo tigugaluaramiuk. Peder-
sen gumerssuaKarsimavoK taimalo
Kupinguatdlarujugssuaraluardlune ili-
simajungnaersimassut uniartardlugit
Kimagutisimavdlugit, tåssa Jensen
Hansenilo. Hansen erninaK ilisimarsi-
mavoK gumileriardlunilo Pedersen i-
kiordlugo Nielsen kranimit pérsisi-
mavdlugo.
Egon Jensen umarsarneKardlune
aitsåt ilisimarsimavoK. utitersimavoK
ånilårsimaKalunilo. Gerhard Hansen
taimatutaoK ånilårsimaKaoK angner-
tunigdlo utitersimavdlune taimatutdlo
Markus Køhier Pedersen utitersimav-
dlune. angutit tåuko tamarmik 1200
kroninik tunineKarput bronzemigdlo
sarKarmiulerneKardlutik.
EM. Z. SVITZER,
Trælastforretning
Tømmergravsgade 1, Kbh. SV.
Skibsegetræ, fyrretræ, lærk,
bøg m. m.
orpit mångertut umiarssualiorner-
me atugagssat, kanungnerit,
kanungniussat, Kissugssiagssat,
avdlatdlo
RADOX gir friske,
glade fødder.
RADOX
rusungnermit tortalårtumauput xiting-
nigssardlo kajungcrnarsissardlunc.
RADOX evkiluitsunik nuanar-
tunigdlo isigaKalcrsitsissarpoK.
FOD-BADESALT
ssuvok." (nangitagssoK.)
sapitsuliorsimassut
Demosthenesip angalanera tupingnartoK
agdl. Loke
(nangitaK)
taima atoråine NY-FUP nerissat aKa-
jarKume uneKarnerånut iluaKUtau-
ssarportaoK, anartåsautime mångingit-
sumik Kaugdlorlnarmigdlo. — NY-
FUP puiaussaK kr. 9,98-inarnik ake-
KarportaoK KGH-vdlo pisiniarfine ta-
mane pisiarineKarsinauvdlune. NY-
FUP aitsåme tåssa ilingne! NY-FUP
puiaussaK OKåtårniaruk uvdlume!" —
Helene inatsissuatsiångorame. måna
nipangerpoK sordlo summine erKar-
sautigileriatånguatsiardlugo.
Demosthenes nipaerutivigdlune tå-
ssane KeKarpoK ujarKat akornisigut
tarKavna alaraluåsanago. Kavssuma
NY-FUPilerssårutå sumigdlunit på-
Kartingilå. pivdluangårtutut misigisi-
mavdlune ilungmut nåkussiuarpoK
arnavdlo nipå tusarningårtoK kisiat
tusarnårdlugo, ilame erinatut nuna-
miorpalungitsutut tusåsorå OKausilo
påsiniardluarnagit.
tåssame, sordlo atuartut påseré-
rungnarsigåt, inulitdlaramile aitsåvig-
ssuaK arnamut asangniumersimavoK
— ilame agsut asangnilerdlune.
OKardlunilo tusåvå:
„Helene pinersutit-å, asavavkit — u-
vavnut nuliångorusugpit?"
kapitale 27
aperKune pingårtorssuaK akingile-
riarmago Demosthenes nangigpoK ma-
na nåkisårpalungneruvdlune:
„Helene, OKarniarit ivdlitaoK asalå-
ringma, OKarniarit nuliångorumassu-
tit sanivnilo ingerdlaKataujumavdlutit
toKukut avigsårtineKarserdluta!“
taimaitdlune tigussaK ajutiginaKi-
ssok pilerpoK:
„OKautsisit nuånareKåka, pingårtu-
mik ima sivikitsigissumik ilisarisima-
nerput erKarsautigalugo. ilingnut åi-
pångornigssamut pinaisingitdluinar-
punga — ingangmik åipångoratdlar-
nigssamut — ajunginerungilale aula-
jangivingnigssaK manga anerérnig-
ssavnut kinguartikuvtigo. Ja, kære hr.
Demosthenes, pitserlsimaguma isumå-
kérfiginiånga, — miligardle! anit-
dlangniåsaunga putdlatip miligå Kut-
dlartikatdlauk!"
OKausinit kingugdlernit tåukunånga
Demosthenes itertineKartutut misi-
gaoK, tåssalo utorKatsiniånguardlunilo
miligåta agdlunaussartå nutsulerpå
Helene pinersoK anisinaorKuvdlugo. i-
lungersuangåtsiatdlarsinardlunilo ima
Kutdlartigissukavsauvå paormordlune
anisinångordlugo.
soriarsinaunane putdlatip iluane
tarrajåmikatdlarame issigiuminarniar-
dlune taimåitoK sule måna issigiumi-
narnerulerpoK Sabame kunge-arnatut
igtornåssuseKardlune aputikut seKi-
nermit Kivdlåluinåkut autdlarame.
„kunitsiaruvkit KanoK igaiuk?" De-
mosthenes umåne tigdlerulugtingår-
dlugo aperivoK, „måname pigssiari-
lerpugut, imalunit -ngajalerpugut!"
„nerissagssaujungnartorsiuteKårnia-
ratdlångale," pinarisså OKarpoK nålag-
kissutut nipeKardlune, „igdlingnartu-
mik!"
OKautsine nåvdluångikailunit De-
mosthenes autdlarikatagpoK, minutit-
dlo Kulit Kångiutinarmata pangalinaK
KåKamit aterterpoK aKigssitsiarssuit
mardluk kingmivdlugit — aunårdlu-
tigdluko. iluagtitsisimassukasiuvoK.
åmale tåssa kukunerssuarmik kuku-
gatdlarujoK.
kapitale 28
anguteralak migissartoK,- honest
John, Nungme OKaloKatigititdlugo ar-
nat åma tikisimavait, taimanikutdlo
sir John OKarsimavoK: arnat piutserfi-
giniaråine kinguartiterissariaKångilaK.
atertitdlune silatutut OKauserissat
tåuko Demosthenesip entaeriatårpai,
aulajangerpordlo ikingume silatup su-
junersuinera malingniarumavdlugo å-
mut apukune.
årime: Helene pinersoK toråginarpå
Karngalo Kiteravigdlugo misarpatdla-
geru j ugssuardlugo.
taimailiungitdluinarKigsåsagaluara-
mile!!
aKigssime kingmiane pérKångitsor-
dlugit Helenep timånut kussanarugtor-
tumut ajungitsumik kagdlussåupai
merKue NY-FUPinik errortat augteru-
jugssuardlugit.
tamatuma kingunera agdlauserineK
aj ornarmat erKartornerusångilarput,
una taiginåsavarput: sivitsortoK De-
mosthenes ilitsorileriatdlartoK agsut
ajordlune. niaKua ånernålugtuinarssu-
vok Helenep ikilersuineranit, pileriat-
dlarålo siune talerpigdleK katangaja-
vigsimavdlune nivingåinartoK.
asassångualo taimak, kamagdlune o-
Kalupilutai kingugdlit kisisa tusarKor-
tuarpai: „ajukugit!" „nikagåvkit!"
Demosthenes toKorérsimajumaneru-
galuarpordlunit.
sordlule nunarssuarme måne taimåi-
tuartartoK, ilavdlugo mitautigitileru-
joK, tåssa tulugaK tagpavånga silåi-
narmit issigingnårsimavdlune De-
mosthenesimut suaortalermat:
„Nå — da — da!“ kåkåk kunigtinerit
såkortungmat!“
tauvalo igdlapalåKaoK tulugkat ig-
tujuitsut pissarneråtut.
soruname Demosthenes sunguamik
akingilaK. nakangåinarpoK aput ikime
aunårnerisa augpitdlarigsisisimassåt
nåkutdlugo.
„påserérsimassariaKaraluaragko," tu-
lugaK igdlarnermit anernérutingajag-
tardlune nangigpoK, „arnat ajuvigka-
mik ila!“ „ajuvigkamik ila!“ Kimagu-
kiartuåjutigalune ata oKalugpalua.
„ila!“ KåKat akisuarpalugput.
— tårsiartorneranut Demosthenes
tåssaniginarpoK pivfigssame ima sivi-
kitsigissume asangningnerup pivdluar-
nartuinik alianartuinigdlo misigivfigi-
ssane najuinardlugo. aungmik kuser-
tuerukaluarpoK, taorsiutdlutigdle kuv-
dlé kissartut kulersimavdlutik. na-
kuarssuaK Demosthenes, piniartor-
ssuaK, sorKigsårane angalatorssuaK
kivfåungissuserdlo pivdlugo akiuti-
ngårsimassoK Demosthenes Teriang-
niaKsen piarånguatut KiavoK.
aitsåt tårsilermat uvdlorissatdlo er-
sserKarigsilermata sumik isumajung-
naerdlune KåKap tungånut autdlarpoK.
tamåna pisimavoK 2. marts 1959
Kangerup Atangmiuvdlo akornåne av-
Kutåta KerKata migssåne.
(nangitagssaK)
Musik skaber glæde
Vi leverer hurtigt alle slags
Musikintrumenter
og Grammofonplader
Stort udvalg i harmonikaer,
mundharper, alle strenge-
instrumenter.
Skriv efter katalog — tilsendes
gratis
nipilerssorneK
nuånålersitsissarpoK
sut tamaisa pilertortumik
nagsiusinauvavut
nipilerssutit OKalugtartuvdlo nutai
nutsugiarpagssuit åssigingitsut, Ka-
nerssorissat, nipilerssutitdlo no-
Kartigdlit tamaisa pigåvut
kataloge piniarniaruk
akeKdngitsumik nagsiuneKåsaoK
MUSIKHUSET
Algade 23, Vordingborg