Atuagagdliutit - 16.11.1961, Blaðsíða 18

méraunera OKalugtuarilårdlara^
Kåtulerpunga EKime Ilimanap
avangnånguane igdlut sisamat. uva-
gut Abelikune atautsimipugut, inug-
pagssuvugut, kisiåne Abelikut anga-
junilo atåtagalo piniartulnaungmata
ajorssartoKarneK ajungajagpoK pi-
ngårtumik puissiligssugatdlarmat Ki-
lalugarniartarmatalo. arfinilingnik
ukioKalerdlunga igdlutånpugut ivssui-
nånguamik, soruname ilua KissuvoK.
nunaKariiup inue ikigtungugaluartut
ajOKeKarpugut tiguinagkamik.
sule arfinilingnik ukioKarnanga a-
tualerpunga, tåssa atuartut mardlui-
naungmata. aitsåt ukiut kingugdlit
atuartut ilassalerput tatdlimångordlu-
ta. soruname uvdlut tamaisa atuar-
tarpugut, ilåne unukut tårserérson.
ajOKerput piniartugame igdluane atu-
artarpugut uvfa pilagtorssuit puisser-
ssuarnik, atuardluta sule tingugtuti-
litdlåraugut. kisiåne atuarnerput ku-
ssanaKaoK, åma tåssane nålagiartar-
pugut, kisiåne ilordleKarpoK tåssani-
lo atuartardluta. puiorneK ajorpara
nålagiardluta igsiavigssua takisujuga-
me inuit ardlaliulåramik napissorma-
ta, mérauvdlune nununeic ajornaKaoK.
åma kingorna igdlerssue ateriarmata,
sujugdlit Kilertiligssugatdlarmata ig-
dlerme igsiassut tunordlit Kilerterssue
uvfa kisimik nuivdlutik, kisiåne ajO-
Kerput nipangingilaK ilait sulissorssuit
åmame maunåinaK kipigaluarune OKa-
lusine någatdlåsångingmat.
use méraunera, ama avdlamik ig-
dlutårKigpugut ivssumik Karmaling-
mik, kisiåne tåuna sujugdlermernit
pitsaunerugaluarpoK, kisiåne ukiåkut
siagdlikuts&rtoK iteriatdlaravta anineK
ajornaKaoK imerssup torssunguagut
ulivkårsimavai. ajornaKingmat atåta-
ga pilordlune anivoK, tåunaKame Ka-
lulerpoK pilordlunilo nungungmago
aitsåt anivugut.
méraunerma nalåne Ene Kilaluga-
ligssugame pingårtumik upernagsså-
kut åmalo sikorssuit tåssångåinaK
anitdlagtaramik tåssalo sånguarput
kisime imaulerdlune, tauva Kilalugkat
aniniaraluardlutik saperssitarput. ild-
ne taimaitdlutik Kilalugarssuit ise-
Kaut, uvfaluna ajoKivta ernera Kajar-
torsimassoK nunancataisa piniarssåri-
lerpait. årime atautsikut mardlorssuit
nauleKait, ajOKerput påungardlune
avalagpoK aitsåt KeKertånguaK såvti-
nitoK avangnamut Kångilårå nulia
agtat Kånit értaKaoK sunauvfa erne
ilåungingmat. uvia tunungmut såte-
rame angerdlamut tamaviånguat, tå-
ssalo KeKertaK tikilerå avangnåne ér-
taKaoK, sanguterame avangnamut ta-
maviånguat, nulialo Kåsamut majuar-
dlune KåKap ivnånit értaKaoK, uvia
sanguterame tunungmut tamånguat,
tåssalo tulåinarpoK.
åtaga angumerårput utorKarssuå-
ngortoK, tåunalo agdlisarfigårput anå-
natut ilivdlugo. OKaluasålerångame
sinigssaK ajornéngeKaoK. kitåmiuga-
me takussai amerdlaKaut Kavunga
Sisimiut imaKa kujatånut Putdlaving-
mungoK, Kanga tuluit aulisartut su-
mut imertardlutik tikitarsimåput, nu-
nalikångata nuånåtarsimanaut Kitig-
torssuvdlutik. åtaga Kilausissartussar-
simavoK, tåssagoK kalagtuinarssuit,
taimåitumik tulugtut OKalugtarpoK.
tåssa tarKavunga ipuinaK ingerdla-
ssarsimåput Ausiait pigissånit Kitsig-
sunguanit. autdlaiså angumeråra tu-
lungningOK pisiå napissartoa arfini-
(nangita k)
pårssissup matuersåune Kutdlinilo
tuniupai Kujavdlunilo. nipikitsumigdlo
OKarpoK: „ila nakorsånguaK ajunge-
KaoK kingorågåta nåparsimassunik ta-
kusaigångame Kiviarnerdlunit sugssa-
ringilånga". nakorsardle KungujugpoK
puiaussaK Kanerminut tugtingmago
Kimatdlugulo anivoK ikingune måtusi-
mavfianut tuaviungårdlune.
matulo magpernago Poul asingaKa-
lune anersångårnavérsårdlune OKar-
Pok: „Nicolånå iluanåsasoråvtigut?"
kop kogende vand gi-
ver en herlig bouillon. Brug
Vitamon som kraft til suppe,
sauce og sky. Bland pulveret i
raspen til f. eks. fiskefilet og
koteletter — og i kogevandet
til ris eller pølser — det giver
en pikant smag.
lingnik korulik. tugtuvngoK Kugtorå-
nik akilerpå, tåunagoK orimik taper-
POK.
use, åma puiulerpara ajOKerput nå-
lagiartitsivdlune nuåneKaoK. sapåtit
tamaisa nalunaeKutaK Kulailuat tar-
Kama nålagiaritsigOK igalåkut tordlor-
tarput. tåssauna asimioKarfingmit-
dlune KavdlunåmineK mamartoK.
atuarugtulernerma nalåne palase ti-
kikame atuartut nerissagssarsiutig-
ssånik tunisimavai soruname ajoKi-
mut. aKagukut atualeravta Kujasaler-
påtigut Ilimaniat tikigpata nerisassu-
gut. pisanganaK, unukut neriartorKU-
våtigut, periaKårput nerissagssaK pi-
kunartOK timiussiagssaK sllipilik (ig-
fiagssaK erngautaussalik). ila mamaK,
pugutarssuaK angisoK ulivkårpoK.
tauva nerilerpugut, neriniartugut ilå-
nguarput KålilerpoK. Kålernermik
någdliulerpoK, taimailissoK ajoKe
OKarpoK takåna nungutdlugo. tåuna
KåleKissoK aniartulerpoK, asuna OKar-
mioK: sunauna ajoKipalårssuaK. tai-
manimit nerisaerpugut Imana ilarput
Kångajangmat avårsimåput. —, åma
méraunerma nalåne tusajarssugtar-
simåput. mérKat ilåt aperisimavåt:
åtakavsåt KanoK Ipa? aperisså akisi-
mavoK: nerugtorsimavoK, nerugtorsi-
mavoK. åma avdla aperineKarsimavoK:
sunauna neriviuk? aperissågoK sag-
dlåinguarpoK: Vila.
erKaissat amerdligalugtuinarput tai-
måikatdlardlit. tiguneKåsagpat nag-
siusserKigkumårpunga.
inuvdluaritse.
åninialerdlugulo nakorsaK OKarpoK:
„tåssanerpiaK akunerme parnaerussi-
vingme uvanga nålagauvunga tamai-
sa magpiusinaugaluarpåka ajunåruti-
gisångi'kuvkit ikingunilo énikasuar-
dlugo. minutit navsinguit mulugalu-
arpoK pårssissordle inimine sinigtoru-
jugssuångorérpoK. igkane nivingassut
pårssissup atissai Poulimut atitipai.
aniputdlo igdlorssup tunuane Peter
Orloffip nåpiniaråtik. tåussumåtaoK
suliagsse åiparmisut nåmagsivdluarsi-
mavå. såkutut tamåkerdlutik sinile-
rérput, akunerdlo sujugdleK iterat-
dlåsanatik. najagit OKauseKaratik ing-
mingnut eKiput. pingasutdlo atautsi-
kut matorssuåkut aniput. parnaerdlu-
arpåtdlo ujardlersugssat påmåtsiar-
Kuvdlugit. angagit kup sinånut atiler-
sut nakorsaK arnat parnaerussiviånut
iseriartorpoK asassångue aniguisiki-
artordlugo. tåssanilo ajornånginerusa-
sorå Vladimére kisime unuamut pår-
ssissungmat, måssa akeraussutut issi-
koKaraluartoK. såkutut mardlukpigår-
tugssaugaluit pencigsårtångingmata.
arnat måtussat unuåinaK nugtitåusa-
galuarpatalunit ukioringmilo sumut
Kimåsangmata, erKålo inoKarane or-
peKaranilo toKungassutut ingmat.
puiaussaK imigagssaK såkugalugo
pigårtut pitserianårpai. pårssissuvdle
piumångitdluinarpå. Kagdlersåune ti-
gumiarpå anilinguatsiardlune. nakor-
sardle takoriaramiuk unigpoK, Kungu-
julaussardlunilo nakorsap issigå isu-
maliorunardlune: mianerssorit tamai-
sa ilisimavåka. nakorsap ilumigut su-
nerissagssat mamartut
joralerpoK OKardlunilo: „sunauna pi-
viuk utorKaK-å“, isslkordlugtorssuv-
dlugo akivå: „kinaugavit aperånga
susagangma“. malugalune * nakorsap
akiusinaulerune Kunutisagåne, tésså-
ngåinaK igdluinarssdt nerriviup Kå-
nltoK tiguvå suangavdlunilo OKarpoK:
„soKutigisaKårma nalungilara arnaK
ingmikut inilik Kimåssuniarit, åjuna
agdlagånguaK unungmut inånit nav-
ssåra ivdlitdlo agdlagarisagit nalungi-
lara tåssalo guvernørimut aileralua-
riga iserputit". nivtarmagulo ilisarå
uvdlåK issertordlune Annamut tuniu-
ssane tårsigpat Kimånigssamingnut
nalunaerut iluanårdlune atsiungina-
miuk ateKångilaK. malungnaersårni-
ardlunilo igdlardlune OKarpoK: „Vla-
dimériå silaerupit nakorsåumut una
atugagssånut pora“. nakorsap iluag-
titsiniarnere tupigalugit misigssor-
Kingnialerå agdlangnere misigssorni-
ardlugit tåssångåinaK mitdlutitut su-
katigalune taliagut nusoKå igdluinar-
ssut nåkartitdlugo igdlugtutdlo ima-
Karame tamarmik autdlarput. nakor-
sardlo ulilerpoK igerpatdlangmik ka-
lerritugssat pivdlugit, tiguinaKautdlo.
pårssissordlo 60 sivnerdlugit ukioKa-
raluardlune nukiligssuvoK. nakorsar-
dle tamaviårtariaKarpoK ajorssaruma-
nane. éiparssuatalo kiveriartaraluarpå
igikumavdlugo, artorpåle agssanilo
peKitdlugit kinågut tigdloriaraluaKå
sangoriarmatdle uniorpå. nakorsavdle
någdleriaKå sakiaisigutdlo tigdloKalu-
go tunungmut nivertipå natermutdlo
avårtorujugssugame silane tåmaivå. i-
perautarssuardlo igkamltoK arKardlu-
go agdlunaussartånik niue talilo Ki-
lerssorpai Karnalo kåkigsåumik simig-
sordlugo tåssanltuaratdlarKUvdlugo.
KUtdlia tigunasuardlugo anilerame a-
jorssartitane Kiviarpå sule ilisimångit-
SOK.
parnaerussat iserfigai igerpatdlang-
mat ånilångavdlutik OKatdlitut na-
luvdlugule sumit pissoK, uitsétut so-
Kutiginagit Annap inånut iserasuar-
poK. tåunalo naterme nalavoK mérita-
tut Kiangårdlune. uvdlumingmatdlo
Vladimérip agdlagånguamik arsårma-
ne taimailerame. pårssissoK kigaitsu-
nguamik iserame ilimagineKarane tå-
ssåingåinaK arsårdlugo anivoK nang-
mineK mianerssunginermigut anine a-
ngane nakorsardlo ajunårtisasoralugit.
Kutdliup Kaumarna misigalugo Kumut
Kiviarame ilumut takussane takordlu-
gåinausorå. ’atermigut taigordlune
KaerKulermane aitsåt nikuipoK. Kiav-
dlune igdlardlunilo eKiterpå sining-
minit iterumananilusoK.
Kianak asassånguara, nakorsaK pi-
lerpoK, eKerulugpålo sordlo kingorna
ånaiumanago, kingumut inunera atu-
lisagamiko erKigsivdlutik ersinatigdlo.
angå anialo ikiortiginiaramigit igdler-
sorumavdlugo. ingmingnuinaK oKalu-
put avdlat puiordlugit.
tåssångåinardle nivdliarpalugssup
erKaisipai sumlssusiånik. arnap par-
naerussaK isumaerutdlune nivdlingå-
lermat tuaviorniarumagame KutdleK
naneruane supivå, åipagssånguanilo
tasiordlugo ingerdlåpå, kisalo sila-
mut anivdlutik. naneruaK nagsarpå
kingorna iluaKutigiumårsoralugo. ma-
lugineKaratik parnaerussivik Kimåpåt
kungmutdlo aterdlutik. nåpitaKaratig-
dlo kisauna ilatik tikitdlarait.
tuvsungungårdlutik Katångutigit
ingmingnut tikiput. anganilo oKaluneK
artordluinarpå. uvigssåta Kagdlersåu-
mik OKortumik atitipå angutitaoK ta-
marmik oKorsarput, aitsåtdlo tåssa Ki-
måneK autdlarnilisavåt. angåt Poulilo
sagdliuvdlutik ingiput pigssiartårit
tunordliuvdlutik, tamarmigdlo agssu-
aringilait arnap niarKe angutip saki-
ainut tulortingmago. angutivdlo a-
sangningårtumik isuvssutarmago. Pe-
ter Ordoffip histerssuit sikumut sa-
ngutipai, tåukume nerivdluartugamik
perKigsuput. sukasoruj ugssuvdlutigdlo
sikukut autdlarput siko Kitugdligår-
titdlugo agdlåt.
nivtaigungnaerpoK Kéumatdlo ikia-
gorpoK erssingingajagdlune issigtor-
ssungmatdlo histerssuit anernere sor-
dlo erngup Kalagtup ailå Kingainit a-
niassut. Karssutut sukatigalutik aut-
dlarput sikukut Kivdlertorssuåkut mi-
nutitdlo tamaisa parnaerussivit Kara-
mitut aliartuinarpait. tåssanlput pi-
nerdlugtorssuit 800 erKåine. måssalo
akimassorpagssuit pinagit.
(nangitagssaK)
Magmis Johansen, IlimanaK.
Sibiriamit Kimåssut
agdlagtarniarit!
mérKat nangmineK Atuagagdliu-
terse ilångussivfigissarniarsiuk,
susa nåikaluartunik. agdlautige-
rusutase tusardliutardlugit.
FERD’NAND
Kvittering
udbedes
«
akilerKune-
xarpoK
<£)