Atuagagdliutit - 26.04.1962, Blaðsíða 20

perdlukut aulisarfingnut
erxagkat akornutaungitdlat
nunane avdlane aulisartut tamarmik aulisarfingnut perdlukor-
tarput ★ perdlukut Norgeme narajartitsiniutaussarput ★ Lofo-
tenime ukiune 1000-ngajangne aulisarfit perdlukorfigineKara-
luartut tamåna Norgime aulisarfit angnerpåt sule ilagåt
nunane avdlamiut aulisartuisa,
pingårtumi'k savalingmiormiut, auli-
sarfingnut perdlukortarnerat kalåtdlit
aulisartuvtinit nuånarineKångitaKaoK
aulisagaerutitsissartoK OKautigineKar-
tardlune. tamåna Kangale OKatdlisau-
lerpoK agdlåt landsrådime erKartor-
neKartardlune. aulisartut aulisagka-
nigdlo misigssuissut tamatumane isu-
maKatigingitdlat, aulisagkanik misig-
ssuissut ilait ugpernarsautigssanik a-
migauteKardlutik OKartarmata ilaitdlo
OKartardlutik aulisarfingmut perdlu-
korneK ajoKutåungitsoK.
handelip aulisagkerivine tarajorte-
rinerme pissortaussut niuvertorutsit
niuvertugssatdlo Nungme ilitsersorne-
Karnerine onalugiartut ilagåt norgimio
aulisarnermik ingmikut påsisimassa-
ligtut Amerikamut kujatdlermut Ja-
panimutdlo angalassarsimassOK civil-
ingeniør Arne Munch-EUingsen, Har-
stadime najugalik. tåuna OKalugtuar-
Pok ukiut 20 matuma sujornagut Nor-
gip avangnåtungåne aulisarttu utor-
Kaunerussut ilait isumaicartartut auli-
sarfingnut aulisagkat perdlukuinik er-
KaissarneK akornutaussoK. taimale
isumaKartuerupoK; mana norgimiut
aulisartut tamarmik — nunanilo av-
dlamiut aulisartue tamarmik — auli-
sarfingmut perdlukortuardlutik per-
dlukut Kajussausiorfingnut tunissag-
ssatut iluatigineKångikångata. tikisi-
massamine Japanime Amerikamilo
kujatdlerme aulisartut tamarmik åma
taimailiortut OKautigai.
agdlåt Norgime sårugdligit putdla-
taussanik piniarnøKåsagångata atortut
piniarfigssamut ikuneKartinagit uv-
dlune ardlalingne perdlukunik entai-
ssoKartarsimavOK sårugdligit „nara-
jartiniardlugit". putdlataussatdlo ni-
ngineicaråingata umassut erdlavi-
Cecil er altid
ensartet rullet..!
Cecil’it åssiglårdluartu-
mik imussaussarput!
— derfor er der
bedre træk i Cecil
— taimåitumik Cecil’it
mitdluaruminartdssar-
put.. J
— og så kan
man smage den
gode tobak i Cecil..!
- asulo tåssa Cecil’it tu-
pasungnerrårig-
dlutik
så er der tid til en Cecil..!
Kasuersåtsiardlune .. sangmerujSrdlune .. ciga-
rite ikitdlugo .. soruname Cecil: Imuvdluagau-
vok tupatarigsdvdlune. talmalngmanuna Cecil
tangneK lluarineKaleralugtulnartOK, tamanilo tu-
sarssaussarpOK: .. CecilltorfigssaK nagdliupOK.
En lille pause før arbejdet går videre .. en hyg-
gelig sludder .. Ild på cigaretten — selvfølgelig
en Cecil: den er altid perfekt rullet af fyldige,
mættende blended-tobakker. Det er derfor, den
lange Cecil bliver mere og mere populær, og alle
vegne hører man: .. sd er der tid til en Cecil!
mernge iluinut nivingåtiterneKartar-
put sårugdligit putdlataussanut isåti-
niardlugit.
aulisautåinarmik aulisarfigssat ilait
åma perdlukunik erKaivigineKartarsi-
måput, erKagkatdlo sårugdlingnit ti-
kineKarångata aulisautåinarssor-
dlune sårugdlingniartOKartardlune. —
sordlo angmagssagssuit tipigtorujug-
ssuarmut misugtariardlugit Norgime
aulisarfiginiagkat ilåinut erKarneKar-
simåput, erKagkatdlo sårugdlingnit
nerineKarneK sapersut ornigarneKar-
tarsimavdlutik.
Arne Munch-Ellingsen OKarpoK så-
rugdlik sunik tamanik nerissaKarame
agdlåt aulisagaKatime pissarineKartut
aKajarormiue nerissarai, erdlavitdlo
iginenarångata åma nerissardlugit. au-
lisagkeriveKarfingne Kajussaussiorfe-
Kångitsune Norgimitune imaK aulisag-
keriviup erKånltOK ajortungunginiå-
sangmat perdlukut pramiussarssuar-
nut igssorariardlugit avalagterutdlugit
kiverssarneKartarput, kiverssaissarfit-
dlo aulisagaKardluartardlutik. auli-
sagkerivit tamarmik taimailiorfigine-
KarneK ajormata ilåine xanigtuarar-
ssuarmut — sigssiugkamit — perdlu-
kut erKameKartarput. Norgip avang-
nåne Finmarkime taimatut perdluku-
inik sigssiugkamit erxaiviussume ni-
viarsiaraK sapåttp akunerata atautsip
ingerdlanerane- natdlugdlune sårug-
dlingniartarsimavOK, pissanilo tuniga-
migit 1000 kr-sisimavdlune. OKarpo«
aulisagartai sigssiugkamit erKagkanit
ugsagtineKarsimassut.
aulisarfiuvdluartume perdlukorneK
pissutigalugo sårugdlérutarneranik o-
Kartartut erKarsautigissarsimagunå-
ngilåt tamatumunga pissutaussoK tå-
ssaussoK aulisarfiup angnikitsup a-
ngatdlaterpagssuarnit aulisarfigine-
Kartuarnerane pissagssat tamåkerne-
Kartarnerat imalunit aulisagkat pini-
arneKartualerångamik KimåtineKar-
tarnerat. erKaimassariaKarpoK perdlu-
kut aulisarfingmut ernagkat aulisag-
kanut nerissagssiauginångitsut åmale
aulisagårånguanut imavdlo narKane
uméssusilingnut avdlanut sårugdling-
nut avdlanutdlo inussutaussunut neri-
ssaussut.
Norgip avangnåtungåne Finmarki-
me angmagssat suvfissut toKorarujug-
ssuarångata toKungassut meterinik
mardlungnik ivssussuseKalerdlutik
tauva mikiariartulertarput. taima pi-
ssoKarångat aulisagkat Kimagutarput,
mikiartoKarnerale pivdlugo Kimagu-
tarnersut aulisagkanik misigssuissunit
sule påsineKångilaK. aulisarfingmutdle
perdlukortarnerup akornutåunginera
ersserKigsorujugssuarmik Norgime ug-
pernarsautigssaKartineKarpoK. Norgip
avangnåtungåne Kenertane Lofotene
erKåinilo ukiune 1000-ngajangne ang-
nertorujugssuarmik aulisartoKartuar-
simavOK, ukiutdlo taima amerdlatigi-
ssut ingerdlanerane aulisarfik perdlu-
korfigineKartuarsimavdlune. tamåna
Norg'me aulisarfit angnerpåt ilagissåt
sule aulisarfiuvdluarpoK.
Janus.
Angli — ilugdleK pitsak!
Deres
tænder
"lyser” i mørke
Sunde, smukke tænder skal
”lyse”J mørkel Prøv den nye
Binaca, som indeholder ca-
mille og har en vidunderlig
frisk pebermynte-smag.
kigutit pitsait kussanartutdlo tårtume
"KaumassariaKarput”! oKåtåriaruk
kigutinut KaKorsaut ruitåk Binaca,
tåuasuma akugå camille asulo
mamardlufnartumik
anernerigsautisungnialåritdlune.
(nangitau)
igdlarneK ajungitsoK perKingnartu-
vok ajoraluartumigdlo KaKutigortuv-
dlune. taimåitumik inoKatit ivdlitdlu-
nit pivdlutit igdlautigssaKalersoK på-
sigugko inerterisångilatit.
ine sutorniartarfik måna inugasåle-
rivigsimavoK. ilait igpagssardle tako-
rérsimavåka ilaitdle unuap ingerdla-
nerane aitsåt tikiutåsimåput taimalo
takusimångisåka. tamangajangmik ar-
fangniartuput, umiarssuit aKUgtue, a-
Kugtorusait, sanassut, nåpaj at, sag-
fiåt, naulingniartue porsimåtdlo, a-
nguterpåluit nukigtugunaKissut ani-
neKissunigdlo kinagdlit, ilagsimassu-
nik umigdlit tamarmigdlo ivssusunik
OKortunigdlo tulåjugssuagdlit.
aj ornartorsiutigivatdlårnago erKori-
arneKarsinauvoK angutit tamåko ilait
kikut ima imalo sivisutigissumik nu-
namisimassut. angut inåsugtoK ivna
kussanartunik ulualik anguterpalug-
tordlo KularnångeKaoK uvdlut pinga-
sut sivningårnagit matuma sujorna-
gut aitsåt nunamut niusimåsassoK ku-
larnångilardlo IndiamisimåsassoK. i-
lait palersimagaluarput Karsoriartu-
lersimavdlutigdle sordlo ivna inusug-
tup saniliata sanilia KUlarnarane sa-
påtip akunere ardlagdlit nunamérér-
simassoK.
„tamarmik piarérput!11 akunitarfiu-
tilik suaorpoK taimalo inimut mato
magperdlugo uvagutdlo uvdlåkorsiu-
savdluta isåvugut.
OKartoKartarpoK inuit silarssuarmut
angalassarsimassut takussanardluarsi-
massutdlo kissitsumik issertuångitsu-
migdlo pissuseKalersartut, tåssa inuit
avdlat akornånilerångamik. kisiåne
tamåna tamatigut erKortusimångilaK.
ilisimassagssarsiortartorssuaK New
EnglandimioK Ledyard skotlandimior-
dlo tusåmassarssuaK Mungo Park i-
noKatimik akornåne nipaerdlugsstisi-
måput perssuångitsuvdlutigdlo, tama-
tumungame åma pissutausimasinau-
vok angutit sume angalasimanerat.
Ledyard Kimugsimik Si'biriåkut ilisi-
massagssarsiorsimavoK åipålo Afrika
itivitdlugo ingerdlaornikåvoK, imaKa-
lo taimatut sivisoKissumik kiserdlior-
dlune angalaorsimaneK inoKatinut a-
kornanilerdlune kissitdlissarnermut
pissutausinausimångilaK.
taimatut isumaliuteKalernivnut pi-
ssutauvoK måna nerisavdluta igsågav-
ta malugigavko nereKatigssavut ta-
mardluinangajangmik perssuångeKi-
ssut nipaerdloKalutigdlo, nauk nere-
Katigissugssångoravkit ilimasugsima-
galuardlunga arfangniarnermut tu-
ngassunik oxalugtuanik avdlanigdlo
tusagaKarfigivdluåsavdlugit. kisiåne
tåssa taimåingilaK, tåssalo tåukugalu-
arput angutit arferssuarnut såssussi-
ssartut ilåne kisimitdlutik arfernik
toKutsissardlutik. månale igsiåput ni-
patånguaKaratik sordlume sumik tu-
pingnalårtumik nåpitaKarsimångitsut
ilame sordlo savamigdlunit takusimå-
sångitsut. tamåna erKumltsuvoK, na-
norssuit igtortut, arfangniat ersitut!
taimatutaoK ipoK unuaK tutitarssu-
ara. tåuna ingisimavoK nerriviup isua-
nut sermiminertutdlo nipaitsigalune.
soruname nerrivingme pissusilersor-
nera imånak nersualågagssavigssu-
ngikaluarpoK, sordlume taika igsiavoK
nerissagssanilo unåp savigsånik ka-
pissardlugit nerriveKatime niaKue na-
vianartorsiortingitsornagit.
taimatut Queequeq erKaigavko i-
måingilaK avdlatigut KanoK iliornera
erKartorniariga, imalunit erKartusagi-
ga nerissarmat kavfe tilunit akerariv-
dluinardlugit, igfiartorumanane, ima-
le avdlanik neriumångivigdlune ne-
Kiminerssuit aupassut kisisa. OKauti-
ginarsinauvarale nerineK inertordlo
avdlat tamaisa åssigalugit inimut tug-
dlermut isermat ingitdlunilo „ulimåu-
ssuane“ ikitdlugo pujuatdlagdluarta-
Kalune igsiangmat soruname nasar-
tåne atordlugo, sulilo taimåisarKårtoK
uvanga avKUsinermut angalaulåsav-
dlunga anivunga.
kapitalit arfernat
avKusineK
inuk Queequeqitut itoK inuit Kåu-
marsagaussut akornåne takuvdlugo
tupåtdlautigisimagavko påsilertorpara
taimatut tupåtdlåsavdlunga pissutig-
ssaKarsimångitsunga New Bedfordip
avKuserngisigut ingerdlaulerama.
nalungilara umiarssualivingne pi-
ngårtumik umiarssuarnik nunanit u-
ngasigsunit tikineKartartune taku-
ssagssaKarsinaussartoK ilåtigut encu-
mitdluinartunik. nalungilara sordlo
Broadwayimilunit pissoKartarpoK u-
miarssuarmiut fmap akugdlerssup ka-
ngiamiut angalaorujortarmata igdlo-
Karfigssuvdlo niviarsiartai tatamite-
rujugssuartardlugit. Regent Street-i-
me akugtungitsunik umiartortut indl-
amiut malajimiutdlunit sujumugag-
ssaussarput, sordlume åma amerika-
miut Indiame umiarssualivigssuit ilå-
ne sordlo Borribayime indiamiut nivi-
arsiartåinut ersiortitserujugssuarsi-
naussartut. kisiåne tåssa igdlOKarfik
una uvdlånguåkut angalaorfigilerav-
ko påsivara silarssuarme umiartortu-
nik tikineKartartunit tamanit inorne-
rungitdlulnartoK. ingerdlangåtsiéinar-
dlunga takuvara ilumut sunauvfa i-
nugtflmassut erKigsivdluinardlutik A-
merikap nunavigtånitarsimassut, må-
name åmåko avKuserngit tenerKuinut
plnardlutik oicatdliput, ilumut inug-
tumassuvigssuit.
maneragssuarmiut åssiglngitsorpag-
ssuit saniatigut åmåko arfangniat nu-
juartarpalårnivit sujornatigut takusi-
mångisåinagkavka avKusinerne pår-
dlakåutut nalungilara kingorna-
lume påsivdluarpara sunauvfa ima pi-
ssoKartarsimassoK, tåssa igdlOKarfik
tåuna sapåtip akunere tamaisa inu-
sugtorpagssuarnik ornigarneKartarsi-
mangmat pingårtumik Vermountimiu-
nit New Hampshiremiunitdlo ar-
fangniarnermut peKataorusugtunik.
amerdlanertigut tamåko inusugtua-
raugajugsimåput nukigtoKissut — i-
nusugtut orpigpagssuarnik kivdlui-
ssartunikut måna pilagtut Kimatdlu-
go unåmigdle inuniuteKalerumavdlu-
tik aulajangersimassut. amerdlaner-
•ssait inusugtuararssussarput ilame i-
låtigut uvdlualunguåinarnik utorKåu-
ssuseKarunartardlutik.
kisiåne atuartutit isumaKésångilatit
igdlOKarfik måna uningaorfigput nau-
lingniartuinarnik, inugtumassuinarnik
naussorigsaissutdlo nukagpiarartåi-
nåinik inoKartoK. någgale! kisiåniuna
igdloKarfiussoK erKumitsoK. Kularnå-
ngitsordle unauvOK silarssuarme ar-
fangniartOKarsimångikaluarpat igdlO-
Karfik tåuna imalunit sigssaK igdlo-
Karfiup inå Labradorip sineriåtutdle
soKutiginartoKångitsigisimåsagaluar-
mat. igdloKarfiup tunua’tungå tujor-
minangårame amilåuminarpordlunit.
igdlOKarfigtå nangmineK pisorssuga-
luarpoK oliaKardlune, kisiåne Kånåp
nunånut åssersutagssåungivigdlune.
nuna åma karrigssaligssugaluarpoK
vinigssaKardlunilo kisiåne sordlo o-
Karérsunga fmungmik tungusungnit-
sumigdlo kugtoKångitdluinardlune.
igdlorpagssuit kussanarsågkat amer-
dlagaluaKaut erKuméKutigåtdle ta-
marmik isåriamikut unåpilorujugssu-
arnik nalunaeKutsersugaugamik, ta-
matumalume una ugpemarsarpå ig-
dloKarfiup pisussutai amerdlanerit
Atlanterbavimit, Maneragssuarmit
Indiavdlunit imanpigssuanit pissång-
mata. igdloKarfingme pisussutit ta-
mardluinarmik imamit KaKitausimå-
put toKUsardlugit kaligdlugitdlo nu-
naliautauvdlutik.
(nanglsaoK)
20