Atuagagdliutit - 26.04.1962, Blaðsíða 27

auvardlune misigisimassat ilåt
måsaunga unugpatdlårtinagulo anger-
dlarsimarérusugpunga. atåtama neri-
orssorpånga KUlingiluat erKåne aini-
ardlunga. Pontus anånalo anigama i-
galåkut itsuartorput, tunissutigssåka-
lo såkutuj ussat unermigdlugit Henri -
kuliarpunga. Jorup portuinivne ikior-
simavånga, portordluangårmagitdlo
atornikunere malungnarungnaerput.
angerdlarnigssangnut OKalugtuagsså-
ka pisangaginermi'k ilama utandniar-
pånga.
tuaviusukåginaK autdlarpunga,
Henrikume igdloKarfiup avatåne na-
jugaicarput avKUtålo takisukasiuvoK.
Pontusip issertordlune anitinanga a-
perånga, angerdlaleruma banånimik
atausinguamigdlunit tigdlissusinauso-
ralune, uvangale iluamik neriorssu-
ngilara sutornigssarput sule nalugav-
ko. atuaKativut ilumorsimåsagpata
Henrikune banånitordlutalo sikutu-
saugut. Henriup tunissutigssåka taku-
lerunigit nuånårpalungnigsså takor-
dlulerérpara. nalungilara såkutuju-
ssanik tunissutigssama åssinginik ka-
terssissoK, 'kisiånile tunissutisiaralua-
ma tuniuterKingnigssåt' sapingajavig-
para.
apukama kivfåta kavåjara périar-
dlugo nukagpiaraKatima atissaisa a-
kornånut nivingarpå. avKutåne tua-
viusukåraluardlunga kingugdlersauv-
dlunga apupunga. iserama Henrik tu-
nissutisiaminik KimerdluissoK ungusi-
mavåt. Henriup takugaminga erninaK
tunissutisiagssane takuvå, tigupat-
dlagdlugulo angmartilerpå. nuånår-
palungnigsså plsangaginermik kinå i-
ssigåra, kisiånile nuånårpalungivig-
dlune angmariardlugit OKarpoK: „å,
såkutuj ussakasit." kingornagutdle
agssåkut eKeriardlunga OKarpoK: „u-
se, KujanaK tunissutingnut," Kimagut-
dlunilo. atuaKatima ilåta Ibip puala-
sup Kiviariardlunga nerrivik tuni-
ssutisiainik ulivkårtOK tlkuarpå, taku-
lerparalo Henrik såkutujussarpagssu-
arnik tunlssutiserérsimassoK. „Henrik
600-nik såkutuj uteKarérpoK, tåssa iv-
dlit sianinermik åma åsserdlulnånik
tunivat," Ibip pualasup OKarfigånga.
a'itsåtdlo påsilerpara Henriup såku-
tuj utai KanoK amerdlatigissut, siani-
ssuseralo agsut kångusutigilerpara.
tunissutisiai pingussat åssigingitsut
nerriviup Kånitut amerdlaKaut uva-
ngalo tunissutiga nerriviup atånut
nåkarsimavoK tiguneKaranilo. Henrik
pisussutituavnik tunigaluaravko so-
Kutigingilai, ila ajoraluåssusia!
lagkagit sisamat nukagpiantat 16-it
nerissagssait nerriviup Kånlput, ag-
sutdlo mamarunardlutik, uvangale
mikissuararssuarmik pivunga. Hen-
riup arnåta tupigusugpalugdlune ape-
rånga perKisångitsoralunga, uvangale
aklnarpara kånglnama Kujåinardlu-
nga perKisananga, tauva tunericingna-
ngalo Kimåpånga.
tunissutiga soKutigineKångitsoK nag-
dligalugo KiviaKåtårtuarpara nerri-
viup kigdlinganut natermut nåkarsi-
massoK KaKineKarsimananilo.
angåkuartartOK isermat aitsåt nuå-
nånginera puigumivara. tamavta
ungutdlugo plkoringnerssua tupigu-
sutigårput. kaninat umassut nukag-
piarKat sordluinit amuneK ajoraluar-
pai, nasardle imaicångitsoK tigugånga-
miuk kaninat umassut mardluk ilua-
nit tigussarpai. åma irninaK viningor-
titarpå. aningaussatdlo igdlerfiu-
ssånguamit parnaersimassumit tigo-
rartardlugit. uvangale taimailiornera
ugperlnginavko misiligtipå, igdlerfiu-
ssénguaa tåuna imaKångitsoK takuti-
på matuvdlugulo, kinguningualo ang-
mancingmago aningaussanik imaica-
lersimavoK.
kingunlngua aperånga skuma igdlua
atulårslnausoralugo. tuniutileravko
påsingilara ilama suna igdlautigigåt.
„ama sunauna skoK taima ajortigi-
ssok," Kangaliåsit Ib pualasortarput
OKarikatagpoK. „ilame avdlåungilaK
isersimatinguakasik," angåkuartartOK
tapersivoK, „kisiånile taimåikaluar-
dlune atorsinauvoK." taima OKariar-
dlune tingmiårånguaK kanariefugli-
mik taineKartartoK skuma iluanit å-
muteratånguarpå. agsut augpitdler-
patdlagdlunga malugåra, téssame
skuma Kilerutait kigtorainikut asule
Kilerssupajugkat ilama tamarmik ta-
kusinauvait, anånamame akigssaerut-
dlune Kilerutigssainik nutånik pitsi-
simångilånga.
ilåka nuånarssarugtortut uvanga
angerdlarusulerpunga. skora atoréra-
miuk utertipå, angåkuaKåtårninilo
ingerdlatinardlugo uvangale sujug-
dlermersut nuånaritigiungnaerpara.
atuaKatiika issigileriaravkit påsilerpara
tamarmik uvavnit atissarigsårneru-
ssut, tamåna sujornatigut erKarsauti-
gingisåinarsimagaluarpara aitsåtdlo
månåkut malugilerdlugo, nuénårne-
ralo Kångiukiartulnartutut misigåra.
sunauvfale åma avdlamik ajuat-
dlagtineKarKisavdlunga sule nerri-
vingmut ingitinata. angåkuartartOK
taimaitisimalerérpoK, ilavtalo angå-
kuarnera erKartorpåt navsuiarniara-
luardlugulo, ilaitdle Kasusimåput oKa-
lugatigdlo, nipaeruniariartutdle Ibip
pualasup OKarfigånga: „ilumorpa tu-
saravko atuarungnåisassutit?"
aperKutåta påtsivérutipånga, malu-
gåralo ilama tamarmik pisangavdlu-
tik, issikukånga. KanoK-una akiniå-
saunga. erKailerpara anånap Kanigtu-
kut OKausé, OKalugpalugtorme tusåni-
kuvara uvanga Jorutdlo atuarfingmut
akikinerussumut pisinåsanerdluta, u-
vangale tamåna ugperisimångikaluar-
para, atuarfigpume taima nuånariti-
galugo sok åma avdlamut nusaugut.
„sok åma avdlamut nusaugut," ki-
same akipalårpunga. Ibip pualasup
tuvine Kagfaumeriardlugit akeratar-
Pok: „atåtat akigssaKånginame, per-
KigsisinåunginamigoK soraersitåu-
saoK.“
naluvara Ibip pualasup tamåna su-
mit tusarsimagå. månåkorpiaK ilåka
tamaisa umigåka Ib pualasoK inga-
ssangnerpåmik umigåra. tamavingmik
sugssarerpasingnanga issikupånga,
månåkorpiardlo tuavinavik Kimåv-
dlunga anerusugkaluarpunga, nikeri-
arnerdle saperpunga.
taimailerugtortugut kivfap arnap
nerrivingmut igsårKuvåtigut, ilåkalo
tuavinarssuaK inigssamingnut igsåput,
uvangalo kigaitdlitdlardlunga kingor-
nanit maligpåka, tåssalo tamarmik a-
nialerpata aitsåt anisinåusavdlunga.
suna nerigigput entaimångilara. tai-
mågdlåt erK-aimavgra ilåka muånår-
nermik nivdliaKåtårtitdlugit uvanga
kisima nipaitdlungalo agsut kiserdli-
ordlunga. pugutaussat kåginik imag-
dlit tuniuneKarångata ilangernagit i-
ngerdlaterKinartarpåka. igsiavunga
soraernigssarput eriniginermit kisiat
erKarsautigalugo soraerniariaruvtalo
angerdlapatdlangniåsagama.
unup ingerdlanerane paornanik å-
ssiglngitsunik nerripugut, paornatdlo
åssigingitsut amerdlangårmata Pontus
tigdlissukusulerpara. aningajalerama-
me OKarfigånga angerdlaleruma ba-
nåninguamik atautsimigdlunit tigut-
sisilårKuvdlune.
ajornartorsiungivigdlunga banåni-
mik tiguseriardlunga ånisipatdlagpa-
ra, ilama nuånånginera påseriarami-
ko kisima torssussamut anitdlagka-
luarama malingilånga. taima Henriup
tunissutiga soKUtigingitsigigå uvfame
akiniutigalugo sukulåmigdlo PONTUS
tigusissukuvko. kisame malugitina-
ngalo kaussarfingma igdlua mamaku-
jungnik ulivkårdlugo imerpara, iluag-
titsineralo agsut tångagsimårutigåra.
Pontus KanoK nuånårtigisassoK takor-
dlulerérpara, angerdlarnigssaralo su-
le Kilanårinerulerdlugo.
kisame nalunaemitaK KUlingiluat a-
ngerdlamut autdlakånialeKaugut. tu-
avinavigssuaK atissavut tigorarpavut,
uvangalo kavåjara sumitoK erKaimav-
dluaravko tigupatdlagpara ativdlugu-
lo. Henrik arnålo, Kutsavigåka. Hen-
riup arnåta aperånga Karsungavatdlå-
Kigama nåparsimassoralunga, uvanga-
le akinago ingerdlarKinarpunga. tå-
ssångåinaK malugilerpara kaussarfika
imaKångitsut, agsorujugssuardlo åni-
lårpunga.
sukanerpåK atordlugo Kimårusugka-
luaKaunga, matule sule tikeriarnago
erKumitsumik pissoKarpoK, Ib puala-
sok torssussap KerKinåne KeKarpoK
tupigusugpaseKalunilo banånit kau-
ssarfingminit åmussordlugit. tupagsi-
mangårame erKamine igdlarråtorssuit
tusångitsutut ipai. Ib pualasoK ikior-
niångivigpara, tamåna kussanångika-
luarpoK uvaliartordle pisimassut er-
Kaitdlagtårdlugit akiniaerusutsagpu-
nga. Ib pualasoK kisame silagtuaKiler-
dlune navsuiainiaraluarpoK ugperine-
Karan'ile, ardlåinavtalunime ikiorniå-
ngilå.
anigavta sule siagdlerpoK. sujug-
dlersauvdlunga nautsiviup ungalua-
ta matua tikipara, atåtavdlo utarKi-
gånga tåssane nåpipara. aperångalo
nuånarssarsimanersunga, uvangale a-
kingilara, taiméitumigdlo atåtama a-
pererKingilångalunit. nalugaluarpara
erKarsautika påsisimanerai, tamånale
neriutigåra.
eKissimiutdlugo angerdlaKatigåra.
siatdlut kinavtinut såkortumik torar-
titdlugit.
nåvoK.
KMJ
nanorssuaK famaunga iginardlune pl-
arkaminik milugtiisiuaiånguarloK.
uk. 1956 septembere Kåumataugå
Sarfånguanit auvariardluta autdlar-
pugut angutit sisamauvdluta, silage-
KissoK umiaussamik Lpuinardluta.
tauva auvarfigssavtinut pigavta ti-
mut autdlarpugut. tauvalo uvdlut pi-
ngasut timukartuarpugut sila puer-
Kortikiartuårdlune timukarnivtinut.
auvartaraluaravta sule sussårdluta
taimaitdluta iteravta utorKartarput
OKarpoK tamåna pisaKingmat sule ti-
mut kimukåneK timukarKisassugut.
avdlatut ajornaKingmat timut aut-
dlarpugut uvagut mardluvdluta inu-
sugtuarartauvdluta. tauva unukut u-
nigpugut igariardlutalo inardluta.
aKaguane iteriatdlartugut nivtailå-
ngualersimassoK. tuperput Kimåinar-
dlugo auvardluta autdlarpugut. inger-
dlangåtsiardluta kisame takulikasa-
Kåvut tugtut arfineK-mardluk. tåssa-
me piniarnialerpagut, ornigkavtigit
agsut uvagut pisangavdluta nuigavti-
git tamavta igssutagssavut aulaja-
ngersarpagut, igssorssukavtigit atau-
seK kisime ordlugame ilait pivsatdlu-
git tåssalo Kimåssut utorKartarput o-
KarpoK uvagut una malisagiput. Pa-
vialo tåssane malingniardlugo åipara
nisuminik ånialerame pisungneK sa-
pingaj alivigdlune uvanga tåssa uning-
nanga tugto tåuna malinardlugo piv-
satarput. anordlileriartordlune tåssalo
tårsilerdlune uvangalo malitara té-
maeriaravko Kagtornup Kånut unig-
dlunga åipara suaortalerpara. suaor-
taraluaravko akisananilo tåssalo tår-
sivdlune aso tåssa kisima angerdlar-
nialerpunga tupivtinut, månalo ano-
rerssuaK nivtailaK. ingerdlarussårdlu-
nga suaortarpaluk tusåleravko tu-
ngånut autdlarpunga, sunauvfa ila-
vut tåuko utorKait mardluk. ti'kikav-
kit aperånga naungme åipat? OKar-
punga imaKa tupivtinukartoK nisu-
minik ånialerame. tupivtinut pigavta
peKångitsoK agsut isumagalugo tai-
mak perdlugtigingmat. aKaguane apu-
ssuaK, Kineriartordlugo autdlarpugut.
Kineraluaravtigo erKardluta pujortar-
dlugulo akissingitsoravtigo, isumaliui-
nalerpugut sinånut tåssa umiaussav-
tinukarsimassoK. tauva uvagut anger-
dlamut autdlåinarpugut apumik nisu-
vut nångajagtardlugit. uvdlut pinga-
sut åsit ingerdlavugut agsut utorKar-
tarput nagdlingnardlune. tåssame i-
larput tåmaravtigo åmalo perdloKing-
mat taKuaKaranilo agsut isumagigav-
tigo.
umiaussavta Kulånut pigavta erKar-
paluk tusåleravtigo agsut tugdluku-
naraluarame, sunauvfalo avdlat taku-
niaissut isumagilersimavdluta. apencu-
tigigaluaravtigo soruname tékusimå-
ngilaK.
silåmut autdlarpugut. unukut tiki-
kavta agsut ajorpoK, pingårtumik Ka-
tångutåta Kulangerdluta aperssuler-
mat: naungme Pavia? ituvta akivå:
Pavia tåmarame. taimane agsut ajor-
POK.
tauvalo Paviap tåmarnine ilånguti-
lårKungmago ilångutilårniarpara tai-
mane uvdlut atugkane KanoK ilunger-
sornartigissut. tauva OKalugtuardlune
autdlartipoK:
pissariaKartipatdlångikaluardlugit
tamåko sarKumiutisavdlugit någdliu-
tit sutdlunit kisima atorusugtaravkit,
sukisaersautigssarKigilerdlugo sarKU-
miuniarpara. tamånalo ima pisima-
vok:
taimanikut åiparma Kimangmanga
niuvnik éniaKalunga sivisujåmik uni-
ngavunga. tauvalo erninaK påsivara
uningåinarsinauj ungnaerdlunga, må-
ssame tårsilermat perdlugtorssung-
matdlume ingerdlarussårtariaKaler-
dlunga. ingerdlatitdlungale sumukar-
figssara ptåsivérukiartuinanpara, su-
nauvfalume kigdlup tungånordluinaK
autdlarsimavdlunga. unuap puerKOKi-
ssup ingerdlanerane niuloKalunga i-
ngerdlarussårtuarpunga, Kasuvdluina-
rama kångnermigdlume perusueKiga-
ma sinilårtariaKardlunga misigaunga
nunalo Kerivdlune aputeKaraluaKi-
ssok orKivfigssaerukama avdlatut a-
jornartumik maungåinaK inartaria-
Karpunga. taimalume sinilersimav-
dlunga uvdlåvdle puerKuata anoriv-
dlo sujorssungneranit itertitauvunga
aputivdlo timiga saisimangmago apu-
taiarKårtariaKarpunga nisukalo kasu-
ssåutariaKardlugit, erninardlo ilavnik
KinerdlertariaKalennera påsivara erni-
nardlume autdlardlunga. Kagtornit
Kåvånit emardlungalo suaortartuara-
luarama akineKéngilanga, tamånalo
agsut nikatdlutigeKåra, tåssame påsi-
gavko nanisinaujungnaerdlugit. er-
Kartuarpunga tåssalume patrunéruti-
lerdlunga. sule avangnamut inger-
dlarKigpunga KåKardlo portunerussoK
KåKikavko sule ilungersorneruvdlu-
nga suaortardlungalo erKaraluarpu-
nga. naggatåmigdlo igitdlunga avang-
navnit igerpatdlangneK tusaravko na-
nisangaleraluarpåka, neriutigale tår-
siartornerane migdliartuinarpoK. må-
name såkutuarlssara imagssaerung-
mat, ikitartutdlo tigumiåka åma nu-
ngutdlutik. ingerdlarKileramalo isu-
maliutivkut ernumåumertalerpunga
nerissagssaKarnangalo atissåkalo o-
Kortungingmata, tåssame skoKåinara-
ma alersitdlo atautsit tulujuinauvdlu-
ngalo åmame tåuna angmalassugame
persileriartOK angnertumik OKussusé-
rutarame. tauva aulajangerpunga a-
tugkåka någdliungnaraluartut nåma-
gigtardlunga atorumavdlugit. avdlatut
saperama sumukarumalunit åssigi-
lermata uningåinarsinéunginama aut-
dlåinarpunga, nuna apumik ivssoKi-
ssumik KagdlerneKarsimangmat arré-
Kissumik ingerdlarussårtuarpunga uv-
dlordlo tåuna åma nåvoK perdlug-
ssuaK taimaiginartOK. kångnermik
tumångunermigdlo sapilerama åsit
orKivfigssaerukama orpigålunguit a-
kornånut nåtdlupunga erninardlo Ka-
soKigama itisåm'ik sinilersimavdlu-
nga.
uvdlåkut anordleKissoK iterama pi-
nialerpara apussup atånitdlunga, ajo-
raluaKaoK nikatdlornardlunilo isigkå-
ka nisukalo ilångutdlutik angalaniv-
ne KauserérsimaKissut måna Kerrusi-
måput, uvdlåp' tungå unagsérussårtu-
arama autdlapalårsinångorama aut-
dlarpunga. uvdloK någdliungnartumik
åsit ingerdlavOK isumaliorpungalo
kågpatdlångikuma atugardliorpatdlå-
ngikuma atugardliorpatdlångineru-
savdlunga. ingerdlarussårnivne unag-
sårdlunga tuaviusukårnerulerångama
unangnerulertaraluarpunga unikåt-
dlagkångamale Kianerulinartarpunga.
taimåitumigdlo arpaussårtuåinartari-
auarpunga. ingerdlatitdlunga erKar-
sautigåra tupigalugo unuaK ajornanga
anigorsimagavko. taimalo uvdloK i-
ngerdlavoK. igpagssarnit sila ajungi-
nerssugaluarpoK kisiåne sule nivtai-
lårdlune. uvdlordlo unganaraluanissoK
nåssarame åmamiåsit någinarpoK
måssåkutdlo orKivfigingneruvdlunga
ujaruap Kangåtåne sinigpunga. kisi-
ånile soruname Kaersuinarmut tunga-
gama mångeraluaKissoK nåmaginar-
para. uvdlåkut isigaerseKigama Kia-
Kalungalo sivisumik ujarKap såne u-
(Knud Rasmussenim.it tigussaK.)
ilånigOK anguteKarpoK inusugtumik
piniardluartorssuarmik. .pitsaussuga-
me inugsiarnersuvdlunilo angajorKå-
minit nunarKatiminitdlo asassaoKaoK.
kisiånile ajoraluartumik uvdlut ildne
Kajartordlune autdlarame tikingitsor-
poK uterKingisåinardlunilo. nunaKar-
fingminut tikingitsornerme kingorna-
tigut ima ingerdlasimavoKt
sigssaK sinerdlugo ingerdlarussårni-
ardlune, Kajartordlune, igdlorujug-
ssuaK timimine takuleriassårpå. atå-
nut tulagkame nioriardlune majuar-
figå. igdlumipoK anguterujugssuaK. a-
ngut isertoK takoriaramiuk tiguvå ig-
dlermutdlo ingititdlugo. inginiariartOK
atissat nutårssuit Kilåmingånit ningi-
lerput. atissat tåuko anguterujugssup
piniartumut tuniupai aterKUvdlugit-
dlo. atiniariarai iseriatdlartOK arnaK
pinisagaluarmigame.
„una tiiguniaruk, tåssa uvigssat!"
anguterujugssuaK taima OKartordlo
arnap piniartOK tigoriardlugo igdlu-
mit ånipå. anigamik aitsåt piniartup
malugilerpå sunauvfa åma torssup a-
keralånguane avdlamik torssoKartoK
isilerame takusimångisaminik. piniar-
toK nuliartåvata kivssumiardlugo ig-
dlumut tåssunga erKupå.
tåssalo nuliarigtut inulerput. pini-
artup angerdlarsernerigalua erninara-
lårssuaK KångiupoK. najugariligkane
nuånarilingåramiuk sujornagut a-
ngerdlarsimavfigisimassane puiguvig-
dlugo puiorpå.
kisiåne angajorKåvisa ernertik å-
naissarissartik aliasutigingår.påt. alia-
sutiginermit angutå autdlarpoK erner-
tik nanitserdlugo ujardlertuarumav-
dlune. uvdlut ildne sigssaK sinerdlu-
go ingerdlaniardlune igdlorujugssuaK
Kulinguamine takulerpå. niuvoK, Kåi-
nilo Kutdlariardlugo majuardlune. ig-
dlup erKånut periardlune tamaviå-
nguat ilungmut suaorpoK iserumav-
dlune.
„iserniarit", iluanit akerpatdlag-
poK. angutitorKavdlo nipe suaortoK er-
nerme- nipigigå ilisarerKigsårpå. tau-
va angussuarmut ernerminik .piaissu-
mut iserpoK angutinguåkuluk Kiauti-
galune KinulerpoK ernine takujumav-
dlugo. kisiåne ajornaKaoK anguteru-
jugssup akueriumångivigpå kisa nag-
gatågut anguterujugssup sarKumeri-
atdlarå KissumineK angut'itorKap er-
nerata åssinganik Kiperuivfigisima-
ssok. tåuna atåtatorKamut tuniupå o-
Kardlunilo:
„ernerit utertisinåungilara kisiåne
åjuna åssinga. tåuna angerdlåuniaruk
nagsertariaKarpunga, unaimigamalo
åsit autdlarpunga.
uvdlut tamaisa misigisimalerpunga
sordlume nukigdlåriartuinardlunga,
påsivaralume inunerma naggatigsså
tikitdlugo ingerdlajuartariaKardlunga.
unale neriut erKarsautigiuarpara Ka-
nordlunit ilissami'k ånagkumårtunga
ånåuneKarumårtungalunit, taimåitu-
mik neriungnerma sapinerulersitarpå-
nga nikatdlujuinerulersitdlungalo.
taima uvdlut sisamat ingerdlajuarpu-
nga, uvdlutdle tatdlimagssåne iterpu-
nga sordlume piginaunerma tamarme
Kimåsimagånga, sapilertugssångorpu-
nga avdlatut ajornartumik. tauvalo i-
mgerdlarussårtitdlunga silarssuarme
asanerpaussara, tåssa anånaga, encar-
sautigåra ernituaringmangame nalu-
nginavko KanoK nagdlingnartiginigsså
erKaeriartaraluardlugo angorniumer-
taraluarpunga, måssale nalungikalu-
ardlunga tåssa sapilerdlunga.
uvdloK tåuna ingerdlarussartitdlu-
nga erKarsautima ilagåt KanoK ilior-
dlunga nangminérdlunga ilivigssavnik
agssaiumårnigssara imalunit piuku-
nartumik navssårumårnigssara. isu-
maliutigåralo sapingisamik ersserKig-
sumik nalunaitsumigdlo pigssarsiu-
mårnigssara taima isumaliortitdlunga
Kumukajåkut ingerdlaneralunit ma-
lugingilara. pileriarpara tauva tåssa
KaKerérdlugo. åmukajånguaK ateru-
ssårniardlunga tauvauna inuk tarri-
lersoK, nuerKeriarame Kangale ardla-
Kalersimavdlutik. ugperingitsutut i-
lerdlugit issima sagdloKitångikånga,
ilumutdlo inuput. soruname ornigtug-
ssaugavkit tuaviusu'kårnerulerdlunga
parssiarpåka. ornigtitdlugit uvavnut
isumaliutigilerpunga tåssa sapilerfiv-
ne ånåuneKarsinångordlunga.
kisalo nånialeravko Kutsavigiuma-
vara inugama pingortitsissiga tåussu-
mame neriutigssingmanga ånåuneKar-
titdlungalo.
tåssalo Påviap tåmaraluarnermine
misigisimassane nåvai.
Esekias Silassen, Sisimiut.
nuånårutigalugulo. erneritdle uvdlut
ingerdlanerine puiguvingniarniariuk."
utorKaup KiperugaK angerdlåupå.
inunermilo sivnerane erne takondngi-
såinarpå. erneralo tigussausimavfing-
minituåinanpoK nulianilo pivdluardlu-
tik inoKatigigdlutik.
inuit piniartumik tigusissut ingner-
ssuarnik imalunit agdliarutsinik tai-
neirartartunut ilåuput. tåukutuåuput-
dlo OKalugtuane tusartagkavtine i-
nugtut åssilivdlutik Kiperuisinaussu-
tuat.
uh.
taigdliaK
taimane arfineK-sisamanik ukioKar-
dlunga anånåkut kavfisoriartortitdlu-
git erKarsalersimavunga taigdliorniar-
dlunga, taigdliordlungalume. kisiåne
taimane taigdliorniarama erKarsarna-
KaoK. taimane taigdliorama eriniussa-
ra tåssa Thorvald Simonsenip eriniå.
uvangalo taigdliara atsersimavara
„tingmiåraK KardlulerpoK". tåunalo
taigdlaK åma agdlåsavara.
1. tingmiåraK KardlulerpoK
tagpavane KorKume
tamane tusartaråka
Kardlulårpalungnere.
2. tingmiåraK KardlulerpoK
narssamilo uvdlulik
KitivipalåK tamåne
agsut tusarnerdlune.
3. aussarip silåne åma
tugsiartaKalunga
tugsiardlunga ildne
tingmiåraK KardlorpoK.
4. tingmiåraK tåuna åma
KardlortoK tusarneKaoK
tingmiåraK kussanarpoK
Gutima pigingmago.
tåuna taigdliarisimavara pissutiga-
lugo tingmiårKat någdliugtitaussarne-
rat nuånariungnaeravko.
méraKatika tamavse asangnigtumik
inuvdluarKuvavse.
agdlagtoK Erik Hammeken,
Angmagssivik.
ingnerssuaK
inussaliordlune Kissunignik KiperuissartoK
27