Atuagagdliutit - 26.04.1962, Blaðsíða 22

iliniartitsinikut rådime
nåmagsissaKartoKaréKaoK
rådip sekretæria, kontorchef Claus Bornemann agdlautigissame
uvane navsuiauteKarpoK, rådip månamut suliarisimassainik råd-
ivdlo isumangnaerniagagssainik. agdlautigissame tainenarpon
råde pivfigssame sivikitsume namagsissaKangåtsiarersimassoK
norKaissutiginenartordlo pilertortumik sarKumiussaKartarnig-
ssan nutånik iliniartitseriautsinut tungatitdlugo sujunersutinik
atuartitsinikut angnertumik sulinia-
lernigssaK tungavigssaKalersiniardlu-
go minister Gam januarip 12-iåne
1962 Kalåtdlit-nunånut tungatitdlugo
iliniartitsinikut rådimik pilersitsivoK,
rådip tåussuma suliagssarisavdlugo
kalåtdlit iliniartineKarnigssånik nor-
Kåissutaussut atautsimortiniarneKar-
nigssåt sordlo takuneKarsinaorérsoK i-
liniartitaunikut suliniartoKarérpoK
månåkutdle rådip pilersineKarnerane
erKarsautigineKardlune norKainerit
tamåko atautsimut eKitemeKarnigssåt
såkortunerulersineKarnigssåtdlo.
rådip pisinautitaunera
iliniartitaunerup atautsimut exiter-
neicamigssåta saniatigut iliniartitsini-
kut råde KinuvigineKarsimavoK mi-
sigssuivfigerKuvdlugo påsiniaivfiger-
Kuvdlugulo kalåtdline inoKatigingne
i'liniartineKarnigssamut KanoK pissa-
riaKartitsissoKartiginersoK, månåkut
sujunigssamilo.
iliniartitsinikut råde ama Kinuvigi-
neKanpoK misigssuiviigerKUvdlugo su-
'kut såriarfigssaKarnersoK såriarfig-
ssaKalersinaunersordlunit iliniartitsi-
nigssaK pissariaKartoK pilersiniåsav-
dlugo imalunit iliniartitsinigssamik
pissariaKartitsineK misigssuinerme på-
si-neKartOK isumangnaerniarsinåusav-
dlugo. tamåna pisinauvoK iliniartit-
sinerme periautsit atorneKarérsut pi-
ssariaKartineKarnerånik påsissaKarni-
kut taimatutdlume atorfeKarfit tamå-
kuninga isumagingnigtut pissariaKar-
tineKarneråhik påsissaKarnikut ima-
lunit nutånik pilersitsiinikut tamåkulo
Kalåtdlit-nunåne Danmarkimilo ilua-
KutiginiarneKarnigssåtigut KanoK ili-
ornigssaK pitsaunerusanersoK aperKU-
tautineKåsavdlune.
iliniartitsinikut rådeKalersitsinerme
isumagineKarsimåmgilaK Kalåtdlit-nu-
nåne atuartitsissoKarfit nutåmik ang-
nertumik piorsaivfigineKarnigssåt. ili-
niartitsinikut råde aulajangissartug-
ssåungilaK taimågdlåtdle sujunersui-
ssartugssauvdlune, rådimile ministere
sujuligtaissungmat tamåna rådip su-
junersutainut nukigtorsautaussug-
ssauvoK. Kalåtdlit-nunåne atuarfigti-
gut KutdlersaKarfik skoledirektionen,
atuarfit avdlatdlo iliniartitsiviussut
tungaisigut Kutdlersauvdlune aulaja-
ngissartugssauvoK, månalo iliniartit-
sinikut rådeKalersitsinikut atuarfigti-
gut KutdlersaKarfiup piginautineKar-
nera avdlångortineKångilaK.
ilaussortat
iliniartitsinikut rådime ilaussortat
ukuput:
Kalåtdlit-nunånut ministere Mikael
Gam (sujuligtaissoK), Kalåtdlit-nunå-
nut ministereKarfingme kontorchef K.
Budde Lund, handelime direktørip
tugdlia Magnus Jensen, atuartitsini-
kut ministereKarfingme atorfigdlit
KUtdlerpåt ilåt O. E. Mikkelsen, skole-
direktør Ohr. Berthelsen, Nuk, Kalåt-
dlit-nuraånut ministereKarfingme OKa-
lugte fru * Guldborg Christoffersen,
Kalåtdlit-nunånut ministereKarfing-
me kontorchefimut taortaussoK Claus
Bornemann, Kalåtdlit-nunånut mini-
stereKarfingme skolekonsulent Ohr.
Stærmase, palase Mads Lidegård, Ka-
låtdlit-nunånut ministereKarfingmit.
iliniartitsinikut rådeKarfingme uv-
dluinarne suliagssat isumagineKarnig-
ssåt sujunertaralugo agdlagfeKarfing-
mik pilersitsineKarpoK tåssane ilau-
ssortauvdlutik Mads Lidegård, Chr.
Stærmose åma Claus Bornemann, tåu-
na kingugdleK sujulerssortauvdlune.
agdlagtoKarfik Kalåtdlit-nunånut mi-
nrstereKarfingmlpoK.
ilaussortat katiterneKarnerånit sor-
dlo takuneKarsinaussoK ministerip
kigsautigisimavå inuit Kalåtdlit-nunå-
nut tåssanilo ajornartorsiutinik påsi-
simangnigtut peKatautineKarnigssåt.
tamatumunga atatitdlugo taineKåsaoK
O. E. Mikkelsen måna sujulerssortau-
ssok atuartitsinikut ministereKarfiup
ingmikortortaKarfiane månåkut suli-
ssutigingnigtume Danmarkip ilaine
avdlane teknikimut niuvernermutdlo
tungatitdlugo atuarfingne periautsit
avdlånguteKartineKarnigssånik. hr.
Mikkelsen avKutigalugo råde atåssu-
teKardlualersimavoK iliniartitsinermut
tungatitdlugo Danmarkime påsisi-
mangnigtunik.
åmåtaordle rådip pingårtisimavå
autdlarKåumutdle atåssuteKalersitsi-
nigssaK Kalåtdlit-nunånut tungatit-
dlugo suliniarnerup iluane tamatuma-
lo avatåne. autdlarKåumutdle GAS å-
ma KNAPP atåssuteKarfigineKalersi-
måput, tåssa sulissartut kåtuvfiat au-
lisartutdlo nunamik tamåkissumik
peKatigigfiat, taimatutdlo kåtuvfingme
sujuligtaissoK Lars Svendsen aulisar-
tutdlo peKatigigfiåne sujuligtaissoK
Alibak Josefsen rådip atautsimlnera-
ne KaerKunenartarsimåput. åmåtaor-
dle aulajangersimassumik atåssute-
Karfigssanik pilersitsissoKarsimavoK
GTO-mut handelimutdlo tungatitdlu-
go taimatutaordlo råde atåssuteKarér-
dlune atorfeKarfingnik påsisimangnig-
tunik Danmarkime iliniagagssanut tu-
ngatitdlugo sungiusainerup iluane.
sivisumik sivikitsumigdlo
atassugssamik pilerssårut
rådip suliagssai mardlungnik ing-
mikortortaKarput: tåssa sivikitsumik
atassugssat sivisumigdlo atassugssat.
suliagssatut sivikitsumik atassugssa-
tut erKarsautigineKarput inersimassu-
nik iliniartitsinigssat, måna Kalåtdlit-
nunåne nålagauvfingme privatinilo
suliaKarérsunik atuartineKarnikutdle
iliniartineKarsimångitsunik angneru-
ssumik KåumaissaKamigssamut. tåu-
kununga tungatitdlugo kursususeKar-
titsineKartåsaoK. peKatigalugo rådime
pilerssårusiorneKalisaoK sivisflmik a-
tassugssamik ingerdlatsinigssaK mér-
Kat atuarfiånit autdlartitdlugo angne-
russumik iliniartitauneK tikitdlugo.
anguniarneKarmat kalåtdlit sapingisa-
mik angnertumik nangmingnérdlutik
Kalåtdlit-nunåne suliagssanik isuma-
gingnilernigssåt rådip tungånit naler-
KusorineKarpoK ilisimassagssanik su-
ngiusagaKartitsinigssaK inuit amerdla-
sut suliarissåinut tungassunik. iliniar-
titsinikut rådimit taimaingmat misig-
ssuisitsineKarpoK påsiumavdlugo dan-
skit suliartordlutik aggersimassut Ka-
noK amerdlatigissut 1962-ime ukiortåp
migssåne Kalåtdlit-nunåninersut, tai-
matutdlo misigssuinerup takutipå pi-
ssariaKartitsineKartoK agdlagfingme
sulissut, mekanikerit, maskinarbej-
derit, sanassut, telegrafistit, nåparsi-
massunik pårssissut formanditdlo tu-
ngaisigut.
åmåtaordle rådip pilerssårutigå ino-
Katigingne pissutsinik misigssuisitat
nalunaerutånik Kitåne iliniartitauneK
pivdlugo erKartorneKartunik Kimer-
dluinigssaK, taimatutaoK pineKåsav-
dlune landsrådip septemberime 1961
OKauserisså lærlingit pivdlugit inatsit
iliniartitaunermutdlo tungassut aper-
Kutit avdlat pivdlugit landsrådip isu-
månik imaKartoK.
åmåtaordle kingunigsså ernarsauti-
galugo iliniartitsinikut rådimut pingå-
ruteKartugssauvoK sanaortornerme i-
ngerdlatanik tusardlerneKartarnigssaK
tåssane takuneKarsinaimgmata ukiune
tugdliussugssane Kalåtdlit-nunåne sa-
naortorniagaussut. sordlo nunaKarfit
ildne ukiut sisamat ingerdlaneråne a-
KerdlorterissarfiliortoKåsagpat rådip
misigssusavå fabrike tåuna sulissugssa-
KarnersoK tåssanilo sulissugssat ing-
mikut iliniartineKartariaKarnersut. te-
legramertartoKarfingmut tungatitdlu-
go periautsit nutåt atorneKalisagpata
sordlo fjernskrivereKalisavdlune, rådip
arajutsinavérsårtåriaKanpå telegram-
ertartoKarfingme sulissut ilait iliniar-
KigtariaKarnersut pissariaKarnersordlo
atorfilingnik nutånik iliniartitsinig-
ssaK. tåssa sanaortugagssanik piler-
ssårutaussut peKatigalugit erKarsauti-
gineKåsåput inuit téukunane sulissu-
ngorumårtut.
åmåtaordle rådip suliagssaisa ila-
gait inungnik Kåumarsainermut tu-
ngatitdlugo pingårtumik inoKatiging-
nut tungassumik Kåumarsainerme i-
ngerdlåneKalersimassut maligtarine-
Karnigssåt.
kisalo taineKåsaoK iliniartitsinikut
rådip arajutsinavérsårtugssaugai Dan-
markip ilaine avdlane atuartitsiner-
mut tungatitdlugo ineriartornerit tai-
matutdlo maligtarissugssauvdlugit ta-
matumuna pissutsit nunane avdlane,
pingårtumigdlo nunane Kalåtdlit-nu-
nånisut pilertortumik sujumukartine-
Kartune.
månamut KanoK pissonarsimava?
iliniartitsinikut rådip sulinine aut-
dlarnerpå januarip KerKata migssåne
1962, Kåumatinilo sujugdlerne mar-
dlungne Kuleriardlune atautsimitdlu-
ne. OKatdlisigineKarput suliagssarpå-
luit, pissuteKardluardlunile sagdliuta-
riaKarsimavdlutik iliniartitsinikut pi-
lerssårutit sivikinerussumik atassug-
ssat.
månamut iliniartitsinikut rådip su-
liarisimassainit måko taineKåsåput:
atuarfit pivdlugit aperuutit
råde tusardlerneKarpoK Kalåtdlit-
nunåne atuarfit pivdlugit inatsisip
avdlångutigssåtut kigsautigineKartu-
nik. tåuna atuarfigtigut KutdlersaKar-
fingme OKatdlisigineKarsimavoK må-
nalo Kalåtdlit-nunånut ministereKar-
fingme suliarineKardlune.
iliniartitsinikut rådip sulinera a-
tuarfikut KutdlersaKarfingmut skole-
direktørivdlo agdlagfiane sulinermut
pissarissersutåusagunarmat, OKatdlisi-
gineKarsimavoK Kalåtdlit-nunåne a-
tuarfit ingerdlåneKarnerånut tunga-
ssumik aperKut. tamatuma sangmine-
Kamerane årKigssussineKarpoK, Ka-
låtdlit-nunåne atuartitsinikut Kut-
dlersaKarfik sulissugssanik amerdla-
nerussunik isumangnaitdlisaivfigine-
Kardlune.
åmåtaordle atuarfingne iliniutinut
tungassut OKatdlisigineKarput tamatu-
manilo årKigssussinigssamik isumaKa-
tigingneKardlune. taimatut neriutigi-
neKarpoK ukiune aggersune kalåtdlit
atuarfine iliniutigssat amerdlaneru-
ssut sarKumersineKartarnigssåta isu-
mangnaitdlisaivfigineKarnigsså.
taimatutaoK oKatdlisigineKarpoK ka-
låtdlinik illniartitsissunik sungiusai-
neK seminariavdlo sujunigsså.
OKautsinut tungassut
atuarfeKarfingmut taimatutdlo fag-
inut åssigingitsunut tungatitdlugo ili-
niartitsinerup OKatdlisigineKarnerane
iliniartitsinikut rådip entartorpå
mardlungnik OKauseKarnigssamik
danskisutdlo iliniartitsinermik aper-
Kut. isumaKatigingneKarpoK angneru-
ssumik iliniartitsissoKarsinåusagunå-
ngitsoK OKautsinut tungassut ersser-
Kigsumik KanoK pineKarnigssåt påsi-
neKarsimatinago. inutigssarsiornermut
atatitdlugo atuartitsinerme soruname
kursuseKartoKarsinaussåsaoK kalåtdlit
OKausé atordlugit, sanerKuneKarslnåu-
sagunångilardle teknikimut tungatit-
dlugo angnerussumik atuartitsineKå-
sagpat iliniartut danskisut pisinaunig-
ssånik piumassaKarnigssaK.
lærlingit pivdlugit inatsit
iliniartitsinermut tungassumik aper-
Kutit rådimit aulajangivfigineKartug-
ssat pingåmerssåt tåssauvoK lærlingit
pivdlugit inatsisigssaK. nauk ukiune
kingugdlerne Danmarkime påsisima-
ssalingnit lærlingit pivdlugit inatsisit
issornartorsiorneKartarsimagaluartut
rådip lærlingit isumaKatigalugit piu-
massarå Kalåtdlit-nunåne lærlingit
pivdlugit inatsiseKalertariaKartoK
mingnerungitsumik pissutigalugo ka-
låtdlit nålagkersuinermik suliaKartut
iliniagaKarnerussutdlo akornåne kig-
sautigineKartorujugssungmat Kalåt-
dlit-nunåne sulissartut agssagssortar-
tut agdlagfingmiutdlo iliniartitaunig-
ssåt Danmarkime tamatuma tungåti-
gut iliniartitsissarnermit inornerungit-
sumik. sujunersut måna atuartitsiner-
mut ministeriaKarfingme suliarine-
KarpoK, tåssa avdlångortitsissutigssa-
tut landsrådip kigsautigissait najorKU-
taralugit, inerpatdlo sujunersusiaK ta-
måna danskit lærlingit pivdlugit råd-
ianut sarKumiuneKartugssauvoK. ili-
manarpoK inatsisingorumårtoK tåuna
inatsissartut katerssutendngnigssåne
tugdlerme sarKumiuneKarsinaulisa-
ssok. kalåtdlit iliniartitaunerunigsså-
nut rådip piumassarå lærlingit piv-
dlugit inatsisigssaK ukioK månamit a-
tortulemigssånut piarérsauteKrfigeré-
rumavdlugo.
utarKisaussumik lærlinginik
iliniartitsinigssaK
Kalåtdlit-nunåne lærlingit iliniarti-
taunigssåt kinguarsarumanago GTO-p
ukiup agfåne kingugdlerme misig-
ssorsimavå lærlingit teknikimut tu-
ngassunik iliniartitaunigssåt KanoK i-
liordlune ingerdlåneKarsinaunersoK. i-
långutdlugulo misigssorneKarsimavoK
kalåtdlit iliniarsimassut Kavsit taima-
tut iliniarKigtineKarsinaugunarnersut,
tåssa inernermikut danskit akornåne
piumassaussartoK maligdlugo svend-
ingorsinaulisavdlutik. GTO-p sujuner-
sutå maligdlugo iliniartitaunerunig-
ssamik rådip isumaKatigissutigisimavå
1962/63-ip ukiunerane Nungme teknik-
imut tungassumik uvdlunerane atuar-
titsineKåsassoK iliniarsimassut 34-t
taimatut iliniagaKarKingnigssamut
piumassut atuarKigtiniardlugit dansk-
ine piumassaussutut svendeprøvimik
naggaserneKartugssamik. iliniartine-
Kartugssat tåssåuput kalåtdlit suli-
ssartut inersimassut ukiune ardlaling-
ne aulajangersimassumik suliaKarsi-
massut Kalåtdlit-nunåne iliniartitau-
nermingne teorimik amigauteKarner-
tik pissutigalugo svendeprøveKarsi-
nausimångitsut.
sujunersut tamåna uvdlune måku-
nane Danmarkime tamåkununga tu-
ngassumik udvalgimut OKauseKarfigi-
neKartugssångordlugo ingerdlatineKa-
rérsimavoK, tamatumalume piviussu-
ngortineKarsinaunera taimaisivdlune
udvalgip tåussuma KanoK isumaKar-
nerata aulajangigagssarå.
atautsimut atuarfigssaK
atautsimut atuarfigssatut Nungme
piukorutaussoK GTO-p arkitektit pe-
Katigalugit OKaluserineKarsimavoK.
tamatumane pilerssårutit sule piler-
ssårutåinaviugaluarput erKarsautau-
vordle atuarfigssaK piviussungusagu-
ne 100-nit 150-it anguvdlugit iliniar-
toKarsinåusassoK. atuarfigssaK tåuna
teknikimut atuarfiusaoK lærlinginut
uvdlukutdlo atuartarfiusavdlune, su-
lissartunut ingmikut iliniagaKångitsu-
nut atuarfiusavdlune imaKalo umiar-
tortunut aulisartunut aulisartunutdlo.
aussamut GTO-p Nungme igdlulior-
fiusinaussut misigssusavai sananeKa-
rumårneralo månamut aulajangersa-
rigkat najorKutaralugit ilimagissaria-
Kåsavdlune piårnerpåmik 1965-ime
autdlartineKarumårtutut.
motorilerissut kursuse-
KartineKarnigssat
rådime isumaKatigissutigineKarsi-
mavoK kalåtdlit motorilerissut angat-
dlatine angnerne aulisariutinilo ang-
nerussune motorilerinermik angner-
tunerussumik iliniartitariaKartut. ta-
måna pivdlugo Danmarkime maskin-
mesterinut atuarfingme nålagauv-
fingmit ingerdlåneKartume direktøri-
ussok KinuvigineKarsimavoK atuartit-
sinigssaK tamåna pilerssårusiorKuv-
dlugo, erKarsautauvordlo taimatut a-
tuartitsinigssaK 1962—63-ip ukiunera-
ne ingerdlåneKåsassoK sivisussuseKå-
sagunardlunilo Kåumatit 4—5. kursu-
seKarnigssaK Nungme ingerdlåneKar-
tugssauvoK.
illniartitsissunik Kavdlunåtut kalåt-
dlisutdlo OKalugsinaussunik iliniartit-
sinigssaK teknikimut tungassunik Ka-
låtdlit-nunåne iliniartitsisinångortit-
dlugit.
Kalåtdlit-nunåne ukiune aggersune
sulissartunik iliniartitsinigssaK erKar-
sautigalugo kalåtdlit Kavdlunåtut ka-
låtdlisutdlo OKalugsinaussut iliniartit-
sisinaussutdlo pigssarsiariniartaria-
Karnerat sujunertaralugo isumaliu-
tauvoK kalåtdlit teknikimut atuarsi-
massut avalagtitarniardlugit iliniar-
titsinermik atuartineKartarKuvdlugit.
tamatumane sujugdlersauvdlune ava-
lagtineKåsaoK maskinmester Ove Ege-
de, Nuk, åmalo automekaniker Holger
Thomassen, K’aKortumit, iliniartitsi-
nermik kursuseKartineKåsangmata. —
taimatut kursuseKarnigssaK 1/5 1962
autdlartisaoK sivisussuseKåsavdlunilo
uvdlune 14-ine.
niuvernerme sulivfeKartut agdlag-
fingmiutdlo iliniarsimångitsut kursu-
seK artineKarnigssåt.
kalåtdlit iliniartitaunerunigssånut
rådip sulinine autdlartingmago han-
delip tungånit sujunersutigineKarsi-
mavoK 1962-ip upernauneranit ag-
dlagfingmiut, pisiniarfingmiut nior-
Kutigssiorfingnilo sulivfeKartut kursu-
seKartineKalerérnigssåt. naugdlo piv-
figssaK piarérsarfigssaK sivikikalua-
KissoK pilerssårut tamåna ilåtigut pi-
viussungortineKarérsimavoK, tåssa
martsime, aprilime majimilo Ausiang-
ne kursuseKartitsineKarsimavdlune
iliniartitsissumit Johannes Peterseni-
mit ingerdlåneKartumit. iliniartitsi-
ssok tåuna ukiune ardlaligssuarne
Danmarkime handelsskoline atuartit-
sissarsimavoK tamåkunanilume atuar-
titsinermut tungassumik udvalgime
ilaussortaugame tamatuma tungåtigut
påsisimassaKaKalune. iliniartitsissoK
tåuna kursuseKartitsinerminit inerune
sinerissap kitåne angalåusaoK niuver-
nermutdlo tungassunik atuarfit misig-
Tuxhamimik motoreKaråine erngu- atautsimik, mardlungnik pingasu-
makasigpoK nåme nigdlo cylinderilik. 12—390 HK-lik
Tuxhåm
motoritsialagssuaK silarssuarme tamarme tusåmanilik
Kvalitetsmotoren med verdensry
>tiillll>llllllll>ll||||ll»l|||||llll|||||lllll|||l||ltl|||ii||l||||||||l||||||||fl||||||||
llillllllllllllinlllll....
TUXHAM A/s . KØBENHAVN VALBY . C. 88 16
IMIIIIIIIIIIIIlllllllllUHIMHIIIIIIIIIIIHHIIIHHHHIIIHIIIIIIIIIIIIIHm
Tuborghavnimut pulåmagiå, Danmarkime rmngminerssortut
umiarssualivisa angnerssåt
22