Atuagagdliutit - 06.07.1962, Side 12

Tau Ceti
silarssuarme sumilunit radio ator-
torineKarpoK, silarssuarnilo avdlane
ama radio atorneKarsimagpat ugper-
narsautigssaKarnerdluta?
mfingånit Kaumarnup ukiumut i-
ngerdlavigisinaussåta (lysår) nalinga-
ta 15-iata migss. ungasissulingme uv-
dlorissat seKinivta angerKatai piso-
KaoKatailo ungasingitsukut nanineKar-
put, ukupungoK: Tau Ceti, Omicron-
To Eridami, Epsilon Eridani, Eusilon
Indi, Alpha Centauri, 70 Ophiuchi
åma 61 Cygni. uvdlorlssat tåuko ar-
dlånit radiukut kalerrisårutit tusåne-
Kartarsimåput, tåssalo ilimagineKaler-
simavdlune tagpavko ungasigsorssu-
armiut ardlåne radiulingnik inoKar-
tOK.
pingårtumik Tau Ceti tusarsauneru-
simavoK. Kaumarnup ukiumut inger-
dlavigissartagåta nalinga arKanileriar-
dlugo — tåssa 110.000.000.000.000 km-
inik ungasissuseKarpoK. seKiniuvoK
uvagut seKinivtitut ItoK, planeteKar-
pordlo Kavsiunerinik ilisimaneKångit-
sunik. tåukulo ardlånit radiukut na-
lunaerutit tusåneKartarsimassut. ima-
Ka tagpavkunane pingortitaKarsima-
vok maunga nunarssuavtinut nalu-
naerutinik nagsiussissartunik.
tamåko nalunaerutit asulinaK pine-
Karsimångitdlat. akineKartarsimåput
åmalo tagpavanermiut kikugaluarner-
sut akisserKigtarsimavdlutik. dr. Frank
Drake, Virginiame radiumik nalunae-
rutinik tigoraissumik autdlakåtitsi-
ssumigdlo såkortorssuarmik ukiut ar-
dlaligssuit matuma sujornagut atuler-
sumik sujulerssuissoK: „nalunaerutit
erKumitsut tigussarpavut. akigångav-
tigit akissutisernigtaraugut. tamatu-
ma ugpernarsarpå uvdloriaK Tau Ceti
planeteKartoK sianissusilingmik inu-
lingnik!" KanoK isumaKartut påsine-
Kångisåinarput. OKautsit påsissutausi-
naussut amigautigineKarput. dr. Dra-
ke isumaKarpoK kalerrisårut nalingi-
naunerpaussoK — sordlo ikeriardlugo
Kamitdlugo — sujugdlermik autdlar-
niutigeriardlugo kingorna matemati-
kip iliniarKautai atulerdlugit nunar-
ssuarne avdlamiut atéssuteKarfigini-
arneKarsinaussut (åmåtaoK avdla ra-
diukut uvdloriarsiortoK Nobelimik
nersornautilik Edward Purcell periu-
sigssamik taimatut itdluinartumik sa-
nasimavoK). planetine tamane erKar-
sarsinaussunik inulingne 2+2 Kavsiu-
ssok naluneKarnaviångilaK imalunit
atauseK atauserdlo Kavsiussut nalor-
nissaunaviaratik.
atago OKariarta linuit ilane Tau
- den kysægte
læbestift...
Fås i modens bedste
farver. Fra den
sarteste pastel til
den rødeste røde.
kukingnut tarmtip
læbestiftivdlo kalipautait
ingmingnut tugdiuarhekate-
kdngitsut.
Cetimit nalunaerut tiguvdlugo. nalu-
naerutisiarput tiguniariutå akivarput.
akissutivta Tau Cetimut ånguniardlu-
ne ukiut arKanigdlit atusagaluarpai
(radiup malissai Kaumarnup sukåssu-
siatut sukatigaut — sekundimut
300.000 km-it). Tau Cetimiutdlo tigu-
niariutå akigpatigut åma ukiut arKa-
nigdlit utarKerKisagaluarpugut. atå-
ssuteKarniarneK taimåitoK pissarit-
sungeKaoK, tåssame unuk måna Tau
Cetimut „hallo“ruvta aitsåt 1984-ime
akissutisisagaluarpugut. KularnångilaK
dr. Drakikut avdlatdlo akissivdlutik
nalunaerutait tagpavanermiut tigo-
rérait, imaKalo uvdlorissat tagpavko
ardlåne aperKutaulersimavoK seKer-
nup planetine entarsarsinaussusiling-
nik inoKarnersoK, ilalunime imaKa
inime kussanartume katerisimårput
uvdlorissanilo avdlane umåssuseKar-
toKarsinaunera pivdlugo oKaloKati-
gigdlutik!
Tau Cetip planeté kisisa unigfigl-
narsinåungilavut. Nunarssuarme flmå-
ssuseKartoKarneK planetérånguami-
poK seKinermik kåvigtume, seKiner-
dlo tåuna uvdlorissat avdlat kater-
ssårssuit 100 milliardiussut akornåni-
poK sungitdluinardlune. uvdlorissat
tåuko 100 milliardiussut atautsimut
ateKartineKarput Mælkevejimik, Mæl-
kevejilo tåuna „silåinarssup" mælke-
vejinut avdlanut milliardiligpagssuar-
nut ilauvoK Kaumanerssåinartut su-
ngitsigalune.
uvdlorissat taima amerdlatiging-
mata ardlåinåinilunit umåssuseKarto-
KångitsornaviångilaK, imaingmat: uv-
dloriaK imalunit seKineK uvagut se-
Kinivtitut kiagtigissoK angitigissordlo
planeteKarsimagpat Nunarssuartut
seKinerminit ungasissusilingmik, tå-
ssane umåssuseKartoKarneK Nunar-
ssuarme umåssuseKartoKarneratutdle
ineriartorsimåsaoK. imalunit takor-
dloriartigo NunarssuaK Kimatdlugo
uvdlorissat ungasigsorssuit tungånut
autdlardluta. kingumut Kiviaravta
NunarssuaK ungasigdlune seKinermik
kåvigpoK, tamarmigdle migdliartuler-
put. seKineK planetilo migdliartuina-
vigput. kisa naggatågut ungasig-
alingåramik tamarmik atausingortutut
iliput tamåne ikerinarssuarme Kau-
manerssåinångordlutik avdlat kisig-
ssåungitsut akornåne. takuvarput uv-
dlorissat nangmingneK seKiniussut
uvagut seKineKarfivtitut itut, tåssauv-
dlutik seKernit planetinit kåvingne-
Kartut. taimaingmångoK isumaKarta-

riaKångilaK pingortitarujugssuarme
nunarssuarput kiserdluinarme inung-
nit silatussusilingnit najorneKartoK.
Kanordliuko erKarsarsinåussusigdlit
silarssuarne avdlanitut iluseKarniar-
tut? Kåumatit Kavsigsunguit matuma
sujornagut ilisimatup H. J. Mullerip
aperKut téunarpiaK Amerikame ilisi-
matut peKatigigfiåne Chicagomitume
OKalugiautigå. „uvdlorissane avdlane
umåssuseKartoKarneranik isuma ta-
persorpara. planetimile takornartame
ineriartornerup Nunarssuarme ine-
riartorneK åssiginaviångilå. umåssu-
seKartoKarnerup siaruariartorneranut
tungaviussut åssigigput, kingunerile
åma taimatut åssigisassut ilimagi-
sångilavut. taimåitumik.. “ nipanger-
simatsiarpoK, sordlume ingerdlandng-
nigssaminut igtulersoK, „..taimåitu-
mik nunarssuarmio planetimut takor-
nartamut nunikune planetip tåussu-
ma inuisa naussutait umassutaitdlo
nerissariaKångilai toKunartuligtuina-
KinavoK. åipåtigut ingmivtinut tugpat-
dlersåinarsinauvugut planetip inuisa
nunarssuarmiut nerineK ajortutut issi-
gigait."
tauvalo OKalugiautine soKutiginar-
toK nangigpå: „mingnerungitsumik
nunarssuarmiut pingortitatdlo nunar-
ssuarne avdlamiut åssigigsinåussutait
erKaissariaKarput. nunarssuarne av-
dlamiut isseKarsimagunik uvagut
issivta Kagdlikut ilordlikutdlo pissusé
(sananeKarnere) åssigingitsornavié-
ngilait. issit ingmikut itut nanigssau-
naviångitdlat. KaumaneK tungaviga-
lugo dssit åssigingitsut Kimerdlorpavut
amikuvdlo issai unigfigalugit. imap
narKane tårtume ineriartorsimåput
taimåitumigdlo nunap Kåne umassu-
nut nalerKiutdlugit avdlauneruvdlu-
tik. tåssa sananeKarnerisa åssigingi-
ssutait, kisiåne sordlangmikut pina-
tik!“
nunarssuarmiunut åma avdlatigut
åssigissuteKarsinåuput. KularnångilaK
uvavtitut niaKOKåsåput Karasalingnik,
taimåingigpat inungnik silatunik tai-
sinåungilavut. sorme timime atautsi-
me niarKut mardluk (mardluniarunik
isumaKatigingipatdlåsaKaut. soruname
uvavtitutdle nerissåsåput inuniåsagu-
nik,' kiguteKåsåput tamuåssutigssanik,
nioKåsavdlutigdlo pisussutigssanik. si-
larssuarme silåinartaKarnerussume
pingortitat umåssutigdlit mikissuarar-
ssuarnik KaneKardlutigdlo sordlOKåså-
put, silarssuarmile silåinartakineru-
ssume neriniarfigkuminaitsume ila
KanerKortuvdlutigdlo sordloKåsaKaut.
silarssuaK gasimut erKainartumik
silåinartalik tamåne ardlånisaoK ta-
kordloriartigo. siléinaK tamarme gas-
imit iseriagpoK. anersårtorfigisinåu-
nginavtigo anersårtuteKarpugut ig-
dlersutinigdlo atissaKardluta. silar-
ssuarme tåssane inuit imalunit uma-
ssut erKumilikårssuput. asumiå gasi-
narssuarme inussut tatamiugaluaKilit.
amiat eKissiortorssuaK kussanaeKaoK
ersinavigtorssuputdlo. pitsaunerugu-
nangårame silarssuarme takornarta-
me inuk uvavtitut itoK nåpitdlugo.
taimåikaluartoK uvagut silåinar-
ssuarme angalassoK kinåussusersior-
tusångilaK paKumisugtusananilunit.
tamaisa iliniarérsimassariaKarpai. pla-
netimut takornartamut nunikune su-
nalo umassoK pinitsorssuarmik amilik
takuguniuk isumaKåsångilaK tåssa
una kussanaeKigame umassupalåviu-
simåsassoK alingnaitsumik tarnilik.
imalunit issaisa pingajuat ajortutut
issigissariaKångilå. tåssame åma imåi-
Pok: umassorujup tåussuma uvagut
takussugunisigut åma umassorujugtut
pinitsorssuartut issigisagaluarpåtigut.
ilumut Tan Ceti erKarsarsinaussu-
mik inoKarnerdlune? imalunit inuit
siléinarssuarme tamarssuarme siå-
marsimanerdlutik? „kisiåne...." H.
J. Mullerip OKalugiåune naggaserpå,
■.... uvdlut ilåne uvdloriarsiortuvta
planetinik uvavtitut itunik inuling-
nik nanissinigssåt pivdlugo isumalior-
tunut aliasugtitsissariaKarpunga. si-
larssuarme takornartame inungnik
uvavtitut itunik nåpitsigåine tupang-
narunaKaoK sulilo ånilårnarnerusav-
dlune tulugtut OKalugtut tusaråine."
soruname OKarsinåungilavut uvdlo-
rissane avdlane inoKativta utarKigåti-
gut tikitdluarKusavdluta. inuk uvdlo-
rissanut avdlanut angalassaleriatdlar-
pat tamåna påsiumårparput. sule u-
tarKigatdlartariaKarpugut. nalivtinilo
tamåko påsiniarneKarnerisa ilisimatu-
sarneK, inatsisit ugperissatdlo Kular-
nångitsumik avdlångortitdluinaru-
mårpait. oKartarpume: „silåinarssuaK
tarrarssutitut ipoK, inuneruvdlo tar-
rane tåussumuna Kimerdlorumårpå."
E. V.
ukiut 35 Kångiunerat kingumut
Kiviardlugo OKauseriniagkat
uk. 1918 sule atuartussunga tusaler-
parput niuvertoruseK nautsorssune-
Karpat pundit kvintitdlo kisalo alen
avdlanik taorserneKåsasungoK. tå-
ssagoK kilut (kg) gramit kisalo åno-
råminernut metere atorneKalisavdlu-
tik.
taimane uvanga utorKait OKalugtut
tusarnålerångavkit nalorssarnigssa-
mingnik ingmingnut naluerssortut
agsut erKarsautigissarsimavåka.
årime Kåumat marts niuvertoK K.
Bugge nangminérdlune-åsit — ukiut
ardlåine niuvertugssaussarame —
nautsorssuiartorpoK. tåssalo taerigkå-
ka atulersugssångorput. erKaimavara
nautsorssuineK inertordlo niuvertarfik
(pisiniarfik) angmarmat åsit uvagut
méreat alapernaisersimavdluta, niu-
vertoK niorKutigssat akisa agdlagsi-
mavfisigut 100 gramit akigssåinik ag-
dlagtuivdlune ajoKersussissoK issi-
gingnåravko, ilalo uvavne tupingnå-
ssusia. tåssalo atulerput.
taimanikut åma Nungme ajoKiuneK
N. Lynge angalassarpoK uvaguvtinilo
tåkunigsså KilanårnartaKalune. atuar-
figissaravtigulo agsut nuånerssartar-
pugut, iliniagånguavtigutdlo soruna-
me pigssarsiaKarfigissardlugo.
puigungisåinarparalo taimane uk.
1918 åsit pissarnivtitut atuarfigårput,
kisitagssineKarpugutdlo kg-t gramit-
dlo pissusiånik. sunauvfa uvanga ku-
kussupalårssusimavunga, tamånalo
pivdlugo isumaliorsimavunga pivfig-
ssåkut ilikarniaraluåsavdlugit, tai-
mailiortarpungalo.
aperssorterérsimalerama sungivfi-
kut kisitsiuåinartarpunga ingminut
Påhængsmotorer
og plasticj olier
flere typer på lager,
brochurer.
Forlang
OLES VAREHUS — GODTHÅB
EVUVRUDE fra Grønland til Troperne
... Kalåtdlit nunånit nunanut kiangnerpånut
Evinrude er resultatet af 53
års teknisk erfaring: startsik-
ker under alle vejr- og tem-
peraturforhold, vandtæt ind-
kapsling og lydløs gang.
Den ideelle motor til jagt, fi-
skeri og transport.
3—5*/2—10—18—28—40—75 hk.
Evinrude ukiune 53-ine teknikikut misiligtagkat
avKutigalugit ranauvoK: sila silåinardlo KanoK
ikaluarpata nåme autdlångitsårpoK, sivtertortug-
ssåungitsoK perpaluisagtoK.
autdlainiåsagåine, aulisåsagåine agssartåoagåini-
lunit motorigssaK pitsak.
3—572—10—18—28—40—75 hk.

3 hk, 2 cyl. kun kr. 1.065,—
3 hk, mardlungnik cylinderilik 1.065 kronlnaKarpoK
Skriv efter brochure
agdlagartainik åssinginigdlo piniarniarit
Specialfirmaet i bådmotorer gennem 50 år
ukiune 50-ine umiatsiat motorinik ingmikut niorKuteKarérsimassoK
JOHS. THORNAM
INDUSTRIHTJSET — KALVEBOD BRYGGE 20 — KØBENHAVN V.
Telegramadresse: „Thornam"
*
iliniartitdlunga enrarsautigissardlugu-
lo tamåko ilikagånguåka KaKugulunit
avdlanut iluaKutauniåsagaluarmata.
tamatumungalo periarfigssineKar-
punga sule inusugtungussunga niu-
vertorutsip niuvertarfingme ikiortigi-
ssalermanga, imåingikaluarpoK uv-
dlut tamaisa, kisiåniliuna tJmånamit
K’agssinguanitdlunit tikiutoKartitdlu-
go KaerKuneKartarpunga niuverniat
ardlaKariartut ikiukiartorKuneKartar-
dlunga. ilalo Kimanartåssusia!
taimailivdlunga ilikagånguåka åma-
lo kalåleKatima iluaKutigisinaussait
avåmut siaruarnialerpåka. ukiordlo
1927 „AvangnåmioK“-kut agdlagaKar-
simavunga KuleKutserdlugo: „kg-t
gramitdlo pivdlugit ajoKersussutingua-
nik“. månalo ukiut 35 Kångiuterérsut
atera ilisimaneKångitsoK sarKumiu-
niarsimavara ukiunut Kångerigkanut
erKainiutigalugit.
tamatuma kingorna (agdlagaKarér-
nerma) „Atuagagdliutit“ne „tapersi-
ssardluta“mik KuleKutalik tåkupoK,
ilalo uvavne inusugtume nuånissusia
agdlagapalånguara angnertorKuserne-
Karmat. tamatumalo nalåne niuverto-
rutsit ilåta aperisimagaluarpånga
kiamitauva tåuna Avangnåmiune ag-
dlagå Gerth Lyberthip (GértérKap)
tapersersimagå. soruname OKauti-
gingilanga, månékutut iliniartitausi-
månginama åmalo taimane 22-inarnik
ukioKardlunga agdlagarisimagavko.
månalo utorKait uvdlue nagdleriar-
tuleravkit atera sarKumersinarpara
taimane atuarsimassunit (Avangnå-
miume) erKaimaneKarungnaeraluar-
patdlunit.
korune tamalårdlugo
Kulåne oKarérpunga niuvertarfing-
me ikiortaussarsimavdlunga, tåssame
taimane niuverniat kg-t gramitdlo ili-
karKartorujugssuvait, sordlume atu-
lerKårnerisa nalåne pårdlåussineKar-
tarsimassoK kg-mut ånorågssamik,
meterimut sukunik.
taimåitumik tamåko tungavigalugit
agdlagaKarniarsimavunga niuverniat
pisiniartitsissutdlo påseKatigingneruv-
dlutik pissuseKarnigssåt anguniar-
dlugo.
taimanime niuverniat maunga tå-
kutåinarput Kåinat, umiaussårKat u-
miaussatdlo, tåukulo kivfartutarpavut
pisiniarneråne. sordlo: puliånguaK
isuane aningaussaK agdlagartalik
KilersimagajugpoK, tåssanilo agdla-
gartame pisiagssat agdlagsimassarput
tamatigutdlo sivnigsså korune tama-
lårdlugo agdlagartaugajugpoK. tåssa:
kavfinut akutigssainut sukunutdlo.
niuvertitsissuvdlunile akit ukiut ta-
maisa avdlångorartut maligdlugit pi-
ngårtumik korunip tamalårniarnera
akunagtoruteKartarpoK, taiméikångat-
d.lo kisiåniuna ørimininguamik nang-
mineK pigissamik iluarsiniardlugo.
tamåname pivdlugo taimane ingmi-
nut sapiukungnaerdlunga agdlaga-
Karsimavunga naKiterneKardlunilo,
naluvarale KanoK iluaKutautiginersoK
Kularingilaralo påsingnigkumassunut
suniuteKarsimåsassoK.
utarninaranga
imåingilaK taimane atorfigalugo
(niuvertitsineK) ingerdlåsimagiga, piv-
figssardle ikiorteKartariaKarfik naut-
sorssuneKartartoK. sorunalume piniar-
tugssatut perorsarneKarsimavunga ta-
månalume angusimavdlugo. taimåika-
luartordle taimane niuvertoruseK su-
mutdlunit autdlåsagångat niorKutig-
ssanik pårissagssineKartåinarpunga,
sordlo: tåuna ikiortigivdluagara Jo-
han Berthelsen Nuliarmat kingorår-
tauvunga aulisagkatdlo nåkutigalugit,
ilalo taimane sårugdlit amussauv-
dluaKalutik aulisautåinånguamik ang-
nermigdlo KajaK piniutigalugo, nauk
umiaussartaKatsiartaraluit. erKaima-
vara uvdlut ilåne 4.000 kg anguvdlu-
git pisiaralugit. sordlulo kingorna
puiortutut ipara, ukiorpoK januarimi-
lo inuvigsiortumut kavfisoriartorpu-
gut. tauva inuvigsiortup angutå OKa-
lulerpoK: aussair kingorårtautitdlutit
akigssarsiénguåka aitsåt angmaravkit
atulerput. tåssalo pisiniartitsileramik
ingnerit pukunguat tiguvå, tåssångalo
aningaussamik tigusivdlune sunauvfa
torKortagssane tamåkununga portor-
tarsimagai, angutdlume tåuna silator-
ssugame pårssivdluartuvoK.
åma ilåne upernåkut piumavfigine-
Karpunga niorKutigssanik pårsserKu-
neKardlunga, avdlatume ajornaKing-
mat akuersslnarpunga måssa åtåt pi-
niardlualerugtordlugit uvdlut ikigtui-
nångusangmata tugpatdlersautigalugo.
tauva uvdloK sujugdleK uvdlåkut
autdlajåraluarama erKigsivdlunga pi-
niarsinåungilanga, asulo pissagssat-
siarssuara ånaivdlugo tikikiartuinar-
punga. aKaguane isumatusårdlunga
niuvertitserKårniarpunga, taimaili-
vungalo. nåmagsigama uvdlo’KerKa
sujorirutdlugo autdlarpunga asulo a-
noraisagssuaK KimanaKalune. tauva
piniarfiginiarpara K’ornup agssua
imarik KaKutigut iluliarasanguartoK,
åsit sujugdleK ajortumérujara, puisi-
kaluardlugo orKorortigalugo naima-
ssortitdlugo. tåunaKa kingorna pe-
riaerKingnialeraluarpunga, kisa seKi-
neK avangnarpavigpoK. kisalume ag-
dlagtunguaK pissarigavko Iliverpag-
ssuarnut tunungmukariardlunga usi-
ssiutdlugo tikikiartorpunga.
tikeriatdlartunga uvdlumingmat
Nugårssungmit orssuerniartoKarsi-
mavdlune utarKissoK, åmalo angmag-
ssat puisimangmata Kaloriarniat aut-
dlarumagaluardlutik taKuagssarsineK
ajulerdlutik utarmnarånga, tåssalo
nal. 6 erKarigå, soruname nåmagsisa-
patdlåinardlunga niuvertitsiartor-
punga erininångitsordlo nåmagsigav-
kit taima KimaKalutik nuanåiralutig-
dlo autdlaraKaut.
taimailivdlunga ukiut atorérsima-
ssåka kingumut Kiviardlugit erKartor-
niarsimavåka. Kuiagalugulo erKaissa-
ra ilångutdlara ukiut nutarterivfit
autdlarterugtortut arnaK niuvertitsi-
ssok tuavisårpara, sordlulo kussa-
gingerpalugdlunga oKarf igingmanga:
ivdlit taimailiorneK naluvdluinarpat.
sorunamiåsit akingilara uma inusug-
tunera alåkalårsimångivingmago.
taimanilo ikiortaussarnivne akig-
ssarsiarissartagkåka måna erKarsau-
tigigångavkit Kuianåinartarput, ku-
javdlungale tigussarsimagavkit tamå-
ko ajungitsumik kinguneKarput.
tåssauvunga taimane „kalåleKater-
se“mik atsiortoK.
Gideon Nielsen, K’ornormio.
12