Atuagagdliutit - 06.07.1962, Qupperneq 24

tatsit tasérKatdlo umassuaråranguaKaru-
nik imait navianangitdlat
kisiåne falsif tasérKatdlo Qmassuaråraxångitsut imait sorujoKarsfnauvdlu-
figdlo navianarsinåuput, tairna OKarpoK universitetime iliniartitsissoK
Ulrik Røen, xanigfukuf dokforingortugssaK Kalåfdlit-nunåne tatsit Oma-
ssuarait pivdlugif agdlautigissamigut
Kåumatit Kavsigsunguit Kångiugpata
Kalåtdlit-nunånik misigssuissup 37-
nik ukiugdlip, cand. mag. Ulrik Røenip
Københavnip universitetiane atorfig-
dlip Kalåtdlit-nunane tatsit umassua-
rait pivdlugit agdlautigissane doktori-
ngorniutigissugssauvå.
måssa ilisimatut amerdlasut doktori-
ngorniutitik Kalåtdlit-nunånit pissu-
nik pissarsimagaluarait taimåitoK alu-
tornartuåinarpoK Kalåtdlit-nunåta
naussue umassuilo ingmikut pissusig-
dlit ilisimatunit OKatdlisigineKarånga-
ta, tamånalo Kalåtdlit-nunåmiut a-
merdlasut åma soKutigissariaKarpåt.
Ulrik Røen sinerissame ilisimane-
KarpoK tatsit tasérKatdlo soKutigisso-
rujugssugai malungnarmat. Lyngbyme
najugaKarpoK najoruminartumik ig-
dloKardlune, atuagkat enaimitsuliat-
dlo tungaisigut igdlua Kalåtdlit-nunå-
nut tungassutigut ima malungnaute-
KartigaoK Kalåtdlit-nunåt OKaluseri-
ngitsorneK ajornardlune — tamatumå-
nale Kalåtdlit-nunane tatsit umassua-
rait pinenarput — umassuarårarssuit
inuit amerdlångitsut kisimik malugisi-
massait.
— misigssuiningne suna sujunerta-
raiuk, Ulrik Røen?
— ukiut ardlagdlit matuma sujorna-
tigut ingminut suliagssipunga Kalåt-
dlit-nunåne ervngit umassuarait Ka-
noK ingmikortitårsimassut påsiniåsav-
dlugit, tåssa nunap ilaine åssigingitsu-
ne KanoK avguatårsimassut åssigingit-
sutdlo sunersut.
imermiut
— imermiut åssigingitsut KanoK på-
sissariaKarpat?
— ervngit åssigingitsuput, sordlo
tatsit angisut, itisut, tatsit angisut ikå-
tut, tasérKat tasérKatdlo. åssigingitsu-
nik OKarama erKarsautigineruvåka
ervngup akugissai taratsut. tåssame
Kalåtdlit-nunåne tatsit åssigingitsut
tatsit ingmikortiterneKartarnerånit
avdlåuput, taivåka tatsit, tasérKat ta-
serKatdlo. nautsorssutigissariaKarpar-
put sordlo inussutigssåKångingajagtu-
nik taseKartoK, tåssa tasérKat ervngat
akuiarneKarsimassutut itoK, taimåtaoK
kangerdluit Kinguine nunaviup silåi-
nånik silåinaKartume angisånik miki-
ssunigdlunit tarajornitsunik tasexar-
poK taimåitordle Amerikame tatsitut
taraj ornitsutut taraj ornitsiginatik.
— Kalåtdlit-nunane tatsit amerdla-
sut pineKarpat?
— taima OKarsinaugunarpugut. erv-
ngit 207 misigssorsimavéka Kitåne
Thulemit Ndngmut Tunuvdlo KerKane
Scoresbysundip erKåne. tåukua sania-
tigut åma avdlanit katerssugkat 118
atugagssaråka Kalåtdlit-nunåta kimut
sineriåta kujasigsuanit Tunuvdlo a-
vangnarpasigsuanit pissut.
— tåssa nunap ilå sule amigautigåt?
— amigautigissatuaråra Tunup ku-
jasigsua, kisiåne KaKugulunit misig-
ssorumårsimavara.
angussarineKarful
— OKarsinauvugut misigssuinitit pi-
viussumik anguniagaKartut?
— imåituåinarsimavoK, taimåituå-
savdlunilo, ilisimatussutsikut misig-
ssuinerit piviussumik sujunertaKarnig-
BLOCH& ANDRESEN
NORDISK TEKSTIL AKTIESELSKAB
København
Grundlagt 1847
Fredericia
ikårtiie-
rinex
Væveri
Kalipauser-
suineK
Farveri
asingar-
sainex
Blegeri
iluarsaineK
Efter-
behandling
exisameK
Krympning
niorKutigssat F-imik
nalunaexutagdlif
sanaorforneKarfiaf
Fabrikation af
F-maerkede varer
ssåt nautsorssutigineKåsanane, kisiåne
piviussumik sujuariarnernik takussa-
Karsimångilanga ilisimatussusermik
tungavigssarsisimångitsunik.
— tauvame ima aperiumaneruvu-
nga: misigssuinigkut piviussumik su-
juariautaussugssanik åssigingitsunik
tungavigssarsissoKarsinauva?
— sujunertamut piviussumut atoru-
magåine misigssuinivne mardluk pi-
neKarput. sujugdlermik umassuarår-
Kat — tåssa Kalåtdlit-nunåne ervngit
umassuarait — eKalungnut kapisiling-
nutdlo nerissauvdluartorujugssuput,
åipagssånigdlo umassuarårKat avdlå-
ngorarnernut, sordlo ervngit sorujo-
Kalernerinut, malugssarigsorujugssu-
put.
— tamatumane KanoK isumaKarpit?
— tatsit imiussut umassuarårKat i-
nuvfigissait imeKarput sorujoKångit-
sunik imerineKarsinaussunigdlo. inuv-
figingisåinile imeK KanoK iliornikut-
dlunit sorujunigsimassarpoK. åssersu-
tigalugo taisinauvara umassuarårå-
nguaK, dafnie, misigssuivfivtine kvik-
sølvip ailarneranut misiligutitut ator-
neKarsimassoK. kviksølvip ailarnimi-
ningua erngerdlune torKutigå, taimåi-
tumigdlo ine erngerdluinardlugo si-
låinarigsartariaKalerpoK inuit tåssane
sulissut pivdlugit.
taimalo OKartariaKarpoK tatsine ta-
sérKanilo umassuarårKat tåuko inuv-
figingisåine imeK mingugtineKarsima-
sinauvoK, tauvalo imeK imertariaKå-
ngilaK.
— misigssuinerime tungavigssatigut
angussait?
— Kalåtdlit-nunåne umassuarårKat
imermiut åssigingitsut 56-iuput. åssi-
gingitsut tamarmik siåmarsimanerat
nalunaerssorsimavara, sulinivnilo u-
massuarårKat 4 millionit sivnigdlit på-
ssutarisimavåka. umassut angnerssåt
4 cm migssiliordlugit angissuseKarpoK,
mingnerssåtdlo 0,3 mm.
SVENDBORG
OVNE
SVEND-
BORGIP
KISSAR-
SSUTAI
takujuminartut kiagsautikuminartutdlo
A/s L. LANGE & CO
GI. Kongevej 70-72 — Kbhvn. V.
siåmarsimanerånik nalunaerssugkå-
ka misigssordlugit påsinarsivoK Kalåt-
dlit-nunåne åssigingitsut sisamat sia-
ruarsimanerussut.
sujugdlermik pivåka åssigingitsut
aulajangersimassut Kalåtdlit-nunåt
tamåkiussavigdlugo siaruarsimassut.
tåssåuput sisamat KularnauteKångivig-
sut pingasutdlo Kularnautigdlit. tåuko
tåssaugunarput nunap sermerssuaKar-
nera sujorKutdlugo umassusimassut
amiåkutuångue, tåssa ukiut millionit
migss. matuma sujornatigut. KåKanisi-
måput sermimit nuisassune. åssigingit-
sunit tåukunånga arfineK mardlungnit
taissavnit arfinigdlit nv.natame Char-
cots-landime Scoresbysundip kanger-
dluata Kinguane navssåråka.
siaruarsimassut avdlat Thulep er-
råne uningaorfeKarput, tamångånitdlo
Kitåta sineriå sinerdlugo Tunumut
siaruåusimåput.
åssigingitsut tåuko ilarparujugssue
tupingnaraluartumik sujornatigut eu-
ropamiussunik oKautigineKarsimåput
måssa amerikamiutut pissuseKaraluar-
tut. taimågdlåt ilåt atauseK kisime
Kujatånut ångusimavoK, Kuianarpor-
dlo åssigigsunik ilusigdlit tåuko ilait
mardluk sume tamåne inusinausi-
mangmata, tåssarpiåuputdlo tåuko
mardluk Danmarkime takugssauner-
paussut tamatuma sujornatigut, kisiå-
ne Danmarkime inusinaugaluardlutik
Kalåtdlit nunåta Kujatåne takugssåu-
nginerånut pissutauvoK siaruarnigssa-
mingnut pivfigssaKarsimånginamik.
siaruarsimassut pingajue Kalåtdlit-
nunåta Kujatåniput, kisiåne avang-
namut kigdleKardlutik. avangnamut
kigdleKarnerånut pissutauvoK siko-
Kartarnerup sivisussusia. tåuko pine-
Kartut ineriartortarnerat sivisujårtu-
ssarpoK.
sordlo OKaruvta Diskobugtip erKåne
taseK Kåumatine mardlungne sikoKar-
neK ajortoK, åma tamåne taséraK, ki-
siåne tåuna sikujaneruvoK sikuale au-
lertornerussardlune imakikame sikua-
lo mikineruvdlune. Kalåtdlit-nunåne
Kåumatit sisamat migssåne sikoKå-
ngivfiussarpoK, Thulemile sikoKångiv-
fiussartoK aulajangersimassumik sivi-
sussusilerneK ajornakusérpoK.
umassuanrat sikoKångivfiup nalåne
inunermingne ineriartornertik nåmag-
sisinåungikångamiko avangnarpar-
KingneK sapertarput.
sisamagssåt tåssåuput tatsine tara-
jornitsune itut koKångitsunilunit.
— misigssuinerit tåuko kiap akiler-
pai?
— tåssa universitetip, imåipoK dan-
skit nålagauvfiata, åmalo Grønlands-
ministeria akeKångitsumik angalaner-
mut ikiupoK, kisalo nangminerssor-
dlunga angalanika Carlsbergfondip a-
kilerpai.
— Kalåtdlit-nunåne sulinerit soku-
tigineKarpa?
— Kalåtdlit-nunåne ilisimatutut su-
lissup Kalåtdlit-nunåta inue pingit-
sorneK saperpai, agsutdlume ikiortar-
simavånga, taimatutaoK iput avdlat
soKutigissavnut ilisarisimangnigtut.
— Kalåtdlit-nunåne tatsinik misig-
ssuinerit Kanga autdlarnerpiuk?
— 1947-me Pearylandimut ilisima-
ssagssarsiortunut ilaugama, åmalo
1954-imut K’eKertarssuarme naussor-
siorfik sujulerssoravko, ukiunilo ta-
måkunane suliagssavnut tamåkununga
misigssuinigssamut pivfigssaKartarsi-
mavunga. sic.
agdlagtoK
HERMAN MELVILLE
(nangitaK)
palasitoKaK oKandngilaK, agssanile
arritsumik pivdluarKussiniardlune ki-
vitdlugit. tauva kine agssangminik
matuvå sérKumerdlunilo taimaisisi-
massordlume sule ilagigsai tamarmik
OKalugfinguamit Kimaguput.
kapitalit 10-at
ikingutitsialagssuaK
igdlusissarfingmut uterama Quee-
queq kiserratåme isersimajuånguar-
tOK OKalugfik Kimåsimavå. igsiaving-
me takisume kissarssåtip sinånut i-
ngisimavoK Gutiussamilo åssinga Ki-
ssungmik sanåK issingminut torruti-
ngajavigdlugo sanaussardlugo.
tauvale akornuserneKardlune malu-
galugo sanåne saniminut ilivå kingu-
nitsiångualo nerrivingmukarame atu-
agarssuaK KånitoK tiguvdlugo. tauva
ugpatime Kånut iligamiuk torersåvig-
dlune Kuperalerpå. isumaKarpunga
Kupernerit 50-ingordlugitdlo unitsiar-
tarpoK Kumuinardlo ukissivdlune niv-
dliarujulersardlune uingiarssussardlu-
ne. tauva atuagarssuarmik Kuperaer-
KileraraoK 50-ingorunardlugitdlo tai-
matut malartitertaraoK uingialårKi-
lerdlunilo, uvangalo suna pigå påsi-
nginavko tupigusugpalugdlunilo nipi-
luaKissarmat uvangåtaOK issigingnår-
tunga tupigusulivigsoKaunga.
igsiavdlunga issigingnårpara soku-
tigeKalugo. nauk angut tåuna nujuar-
taugaluardlune uvangalo isumaga
maligdlugo kinamigut kakiorneKaKa-
lunilo takujuminartungikaluardlune
iluarinartungitsungilaK. kinåta issi-
kuata kakiornerisalo tarnimigut ki-
nåussusia issertorsinåungilå. takussu-
tigssaKarasugivigpunga inup tåussuma
umatå umatitsialagssusassoK issaisalo
Kernarigsut sapipalugtutdlo erssersi-
nguatsiavigpåt tarneKarmat diåvulu-
nut tusindilingnut akiåtisavdlune er-
singitsoK. isumaKarnarpoK angutau-
ssok kimutdlunit ersivdlune torKor-
torsimångisåinartoK åmalo akilingit-
sugaKarsimångisåinartoK. niaKuata
sånå issigileravko miserratigisinåu-
ngilara erKarsautigileravko såkutut
nålagåta Washingtonip niaKua sor-
dlume ujarKanik Kiperugkanik åssili-
neKartarnerane takussarigput. tåu-
ssuma niaKuata åssilineKartarneratut
issaisa Kulånit Kumut tunungmut å-
ssigingmik ueriartuårneKarpoK taku-
juminaKalutik. tamåko isumaliutigi-
leravkit ingminut OKarfigånga inug-
tumassoK una Queequeq Georg Was-
hingtonilo åssigingmik pingortitausi-
massut.
taimatut sianigingisånik alapernai-
seravko takusinauvara erKamininera
malugisimångitdluinartutut ikå, ila-
me Kigsimingilångalunit. unuaungmat
ikingutitorKatutdle asatigalunga sine-
Katigerérsimavdlunga måna soKutigi-
ngitdluinartutut ingmanga erKumigi-
lerpara. kisiåniuna inuit nujuartat er-
Kumitsussut, ilåtigut nalunartarpoK
KanoK iliorfigineKåsassut. sujugdler-
mik ajasornångitsortångitdlat erKig-
sisimavdluinarneratdlo Sokratesip er-
Karsautigissartagainut erKainångitsu-
sanane. malugisimavaralume Quee-
queq KaKUtigorujugssuåinaK umiar-
tortoKatiminut akuliutartoK. kisiåne
erKarsautigineruleravko påsivara ta-
måna angumut unga atarKinautaugi-
nartOK. uname angutauvoK nunaminit
angerdlarsimavfingminitdlo milit
20000 migssiliordlugit ungasigtigissu-
mitoK inoKatimilo takornartauvdlui-
nartut akornånut inigssitausimavdlu-
ne, sordlume uvagut imaKa uvdlori-
arssuarmut Jupiterimut inigssitausi-
måsaguvta åssigisavdlugo. taimåika-
luartordle angutauvoK erKigsisimav-
dluinartOK, perssuångitsoK ingminut-
dlo nåmagissutut itOK. KularnångilaK
angutaussoK inunerup sussusianik på-
singnigdluarsimassoK, inunerup er-
Kortup KanoK atorneKarnigssånik.
inime igsiavdlunga anorerssuaK tu-
sarnårdlugo angut ivnga nåkukavko
malugissaKarpunga sordlume nangmi-
neK iluvne augtoKartutut ilissoK. u-
matiga aserornikoK silarssuarmutdlo
piumatumut kamangnermik misigisi-
manera nungussutut iliput. angut nu-
juartaK una issigileravko påsivara
sordlo silarssuarmut silarssuarmiOKa-
tivnutdlo kukussumik issigisimanera
erKartussissutiginarå nauk OKautsi-
mik atautsimigdlunit OKångikaluar-
dlune ilame issigingitsututdlunit ika-
luardlunga. angussuaK una igsiavoK
avatiminit malugisimassaKångitsutut
itdlune issikuatalo tamarme nalu-
naerpå inup Kåumarsagaussup pissu-
ssårneranik ingminutdlo angnerutini-
artarneranik agtumaneKångitsoK. kui-
simångitsumik ikingutigssarsiortaria-
Kardlunga isumalioipunga påsisori-
gavkume inup kristumiumik taissar-
tup ikingutinernera amerdlanertigut
pissussårnerinaviussartoK.
tauva igsiaviga Kanigdliatdlagtipa-
ra sapingisavnigdlo ikingutinernia-
vigsunik ussersorfigalugo tamalåku-
j ungnik påsisinaugunagainik OKaluni-
autigalugo. sujugdlermik taima Ka-
ningniarnera soKutigissungångika-
luarpå tauvale unuaungmat ajungit-
sumik sineKatigigsimanerput Kujå-
ssutiginialeriaravko iluagtitsivunga a-
perångalo unuamut åma sineKatigig-
kumårnersugut. taimåisanerarpara,
takusinausoråralo tamåna nåmagisi-
måvinguatsiarå.
tauva atuagarssuaK mardlåvdluta
Kiiperalerparput, uvangalo navsuiåu-
para sapingisånguavnik påsinarsårni-
ardlunga atuagkame naKinerit KanoK
isumaKarneranik åssiliartamerngilo
sussut åma navsuiarpåka. taimaisiora-
ma erninaK soKutigingnigpalugdlune
navsuiautika maligtarilerpai taimai-
singmatdlo pisinaussånguavtinik ig-
dloKarfingme najugkavtine soKUtigi-
narsinaussut avdlanaKutaussutdlo OKa-
loKatigissutigilerpavut. sivitsoriångit-
sok sujunersorpara atautsimut pujor-
tarumavdluta. tauva „ulimåussuane"
tiguvå tupagssivinilo nipaitsumigdlo
inersutdlunga mitdlusserKUvånga, tai-
malo igsiaKatigilerpugut pujortåussu-
alo nikitautdluta mitdluartardlugo.
tamatuma migssåne angut nujuar-
taK una uvavnut issigingitsutut inia-
rungnaersimavoK, tåssame erKigsiv-
dluta pujortaKatigingnivtigut ikingu-
tigilerpugut. angutaoK sanilera uvav-
tutdle inugsiarnersårusunguatsiaKaoK.
tauva pujortarnerput inertordlo niar-
Kune niarxuvnut tugtipå xitivkutdlo
tigugaminga OKarpoK månamit nulia-
rilersugut, tåssa OKautsit pissusigsså-
tut påsineKåsagpata isumaKardlune i-
kingutigigdlualersugut åmalo pissa-
riaKåsagaluarpat uvanga pivdlunga i-
nunine pigdliutigisinångorå. uvanga
nunarKatima akornåne taimatut tå-
ssångåinartigissumik ikingutigingne-
Kaleraluarpat avdlagineKåsagaluarpoK
sivisumigdlo atassugssatut isuma-
KarfigineKarnaviarane, kisiåne angu-
tip nujuartap pissusilersfltit taimåitut
ilisimångilai atorfigssaKartinagitdlo.
unukorsioréravta pujortaKatigénci-
låriardluta OKaloKatigitsiarpugut isu-
maKatigigpugutdlo inariartorniardluta
inivtinutdlo majuarpugut. isinavigsu-
gut niaKutimé aunavérsagkat ilånik
tunivånga tauvalo tupagssiverujug-
ssuane angmaramiuk tupartai agssa-
låginardlugit aningaussat sølviussut
30-it migssånitut sarKumerpai nerri-
viuvdlo Kånut siårtiterdlugit. kingu-
nitsiångua aningaussat tåuko amer-
dlaKatigigsårdlugit avipai agfailo u-
vavnut perKUvdlugit usserardlunga.
tiguj umanagit pinaiseriaraluarpunga
pileriarparale tauvauko kaussarfivnut
ikinialerérai.
(nangisaoK)
24