Atuagagdliutit - 06.07.1962, Side 25

lcalåtdlit
nerissait
nene kiserdluinat pinago ama nunavta naussunguinik sujulivut
nerissaKardluartorssuput, ukiumut peiKumausiarissardlugit po-
rutsimititdlugit imaernikune
kalåliussugut itsarujugssuardle su-
juaissavta nerissagssat inunerisa atå-
ssutaisa pingårnerit ilagisimagait na-
lunångilaK. måssåkut sujuaissavtitut
nerissaerukavta nerissagssat Kavdlu-
nånut tunganerussut nerissat tungå-
sigut perKingnigssamik „ilisimatut“
vitaminit A B C-lersordlugit agdlag-
talerpait. tåssa sut pencingnarneru-
ssut KanoK akuteKåsassut Kanordlo
suliarineKåsassut. tamåko Atuagag-
dliutitigut agdlautiginøKartalermata
icuj åssutigissarpåka ilitsersorniartar-
matigut.
kalåtdlit sineriavtme siåmaseKissu-
gut issigtorssuarmigdlo silåinaKartu-
gut naggordlugtumigdlo nunaKartugut
naussuinangajangnik nerissaKarnata
umassut neKåinik nerissaKartugssau-
titauvdluta issigtorssuarme inuiångor-
titausimavugut. isumaKarpunga uma-
ssut neioait silarssuavtinut ugtutut ir
nunivta atåssutaisa pingårnerit ilagi-
tuinåsagaluarait; tamånale ajornait-
sungilaK, aningaussarpagssuarnigdlo
naleicartugssauvdlune. kalåløKativtale
silatut tamåna erKarsautigissarunar-
pataoK. tamåna kalåtdlit pigigsåleri-
artomerisa sujumukarnerisalo ilag-
ssåtut isumaKartinarmat.
Kangalime kalåtdlit inussutigssarsi-
utaisa pingårnerssåt KajaK ilanguti-
ngitsorsinåungilaK. taimane angutit
tamarmik KajaKaratdlarmata. KaKuti-
gut „Kajaitsut“-KartarpoK. atorfigdli-
me tamarmik ama KajaKarput', tåssa
palasit kalåliussut, ajoKit, niuverto-
rutsit, ilame palasit Kavdlunåt ilait,
amalo nordleK Katangutigingniane a-
joKersuissusimassoK katsorsaissordlo,
tåuko Kavdlunåt mardluk kalåtdlit
Kaj arKingnerpåt nagdlersimåinarsima-
vait. kalåliussugut inuiåussusivta ata-
nerånut KajaK sujulivtinit inussutig-
ssarsiutaunera pissutaussorujugssung-
mat. måna kinguaussut nakuvdlutik
pikorigdlutigdlo inuvdlutigdlo sulisl-
naunerånut sujuaissat Kåinåkut pig-
ssarsiuivdluarnerisa tamåna kingune-
ringmåssuk.
Kangaligame ukiut ardlåne ukior-
dlussartorssuvOK, tauvalo nunaKar-
fit ilaine ajorssarneKartaKaoK. månale
ilåtigut utorKaussugut nerissagssaile-
Kilersarpugut nauk taimanersut ajor-
ssartuerutoK. tåssa nerissagssanik inu-
ngutsivtmik nerissagssaerukavta, pui-
ssit tingmissat nivkutdlo ajornarse-
Kingmata, nauk aulisagkat mivsit
Kavdlunåmerngitdlo nerissagssautigi-
galuardlugit; åmalume utorKait Ka-
ngarnit kigutaerutut amerdlaseKiga-
mik.
jutdlikune aitsat
tåssa puissip neKå tikipara. ukiut
untritigdlit Kavsérssuit nerissagssaK
tåuna kimeKaKissoK inuiait inussuti-
givdluarsimavåt nakussutigalugulo.
nerissagssaK tåuna kalåtdlit inuiaKa-
tigit ukiorpagssuarne nerissatuaråt.
usimassut panertutdlo amalo tinguit
Kerissut orssumigtaoK Kerissumik or-
ssulerdlugit nerissarineKartorujugssu-
put mamaKigamingme Issigtumilo ne-
rissaralugit pitsaoKalutik.
tauvalo natserssuit serKue taleruilo
utissut, umerdluilo orérsimassut or-
ssumik akuvdlugit porusermiuliari-
ssarpait. åma ilagissarpait kutsinere
nerKaringnerilo sålimassungordlugit
panersiat. tåuko taigugkåka ukiume
porutsimltlneKartarput. nerissagssat
taima mamartigissut jutdlikune ait-
såt nerlneKartarput orssup Kitulisit-
dlugitdlo mamarsisitai.
Kanga Kujatå natserssualigssugat-
Kapisilingne oKalugfik ingmikukajaK
ilusilik. fauna nunavfine ukiut Kulit
Kångiufut piorsailernermit OKalugfilia-
nit kisiartauvoK.
Den særprægede kirke i Kapisigdlit i
Godf håbsf jorden. Def er den eneste
nye kirke, der er blevet opført i Grøn-
land siden opbygningen begyndte
for mere end ti år siden.
OKalugfiliagssanik pilerssårutaussut
Ausiangne, K'aKorfume K'asigiånguanilo nutånik OKalugfiliortoKésaox,
faimåikaluartordfe OKalugfingnik pissariaKarfifsineK sule angnerfoKalune
ukiut Kulit Kångiutut nunavtine
piorsainerup autdlarnerneranit OKa-
lugfingnut tungassut misingnartumik
susupagineKarsimåput. ukioK måna
sanaortugagssane 100 mili. kr. siv-
nerdlugit akeKartugssane OKalugfing-
nut tungassunut taimågdlåt 200.000 kr.
atugagssångortineKarsimåput, tåssa å-
ssigingitsunut atortitagssane angniki-
nerpåjuvdlutik. månale nunavtinut
ministereKarfik migssingersersusiorsi-
mavoK ukiut tatdlimat ingerdlaneråne
nunavtine OKalugfiliornigssamik piler-
ssårumik. ukiut tåuko ingerdlaneråne
nunavtine OKalugfiliagssat 2,5 mili.
kr.-nik akeKartugssatut migssingiune-
Karsimåput. Ausiangne OKalugfigssaK
suj ugdliuneKartugssauvoK, sananeKar-
tugssauvdlune 1963—65-ime, OKalug-
figssaK nålagianut 350-inut inigssa-
icartugssauvdlune. OKalugfigssaK 1
mili. kr. migssiliordlugit akeKåsaoK.
tauva ICaKortume OKalugfiliortoKali-
saoK 1966-ime inersimassugssamik.
K’aKortume OKalugfigssaK Ausiangne
sananeisartugssatut agtigisaoic. oKalug-
filiagssanut tåukununga agtumassunik
sanassoKåsaoK 100 migss. isersimavfi-
gineKarsinaussunik, tåuko nagdliutor-
ssuit avatåne atorneKartåsavdlutik ila-
git katerssutarfisut åma aperssortitug-
ssanik piarérsarfigtut. taimatutaoK
K’asigiånguane nutåmik OKalugfilior-
toKåsaoK. OKalugfigssaK tåuna sujug-
dlertut mardlugtut agtigisångilaK,
nautsorssutigineKardlune 600.000 kr.
migss. akeKarumårtoK. OKalugfiliagssat
GTO-mit sananeKåsåput sanaortugag-
ssanut avdlanut akuliuneKartugssauv-
dlutik.
taimåikaluartordle pissariaKardlui-
narpoK nunavtine sule avdlanik OKa-
lugfiliortoKarnigsså. Nungme Manitsu-
milo OKalugfit sivitsortoK inuisa tå-
tordlulnalersimavait. nagdliutorssuar-
ne ilåne uvdlormut tatdlimat anguv-
dlugit nålagiartOKartariaKartarpoK o-
Kalugfit mikivatdlårnerat pissutigalu-
go, månåkutdlo nunavtine inuit amer-
dliartupiloKingmata nutånik angne-
russunigdlo OKalugfiliornigssaK pissa-
riaKarneru j artuinarpoK.
dlaiTnat natserssuit nivkuinik pilia-
KartaKaut amalo porutsinik, saniati-
gutdlo natserssuit auat aKajarKunut
inalugkanutdlo imiuneKardlutik pa-
nerserneKartarput, kisiéne seKinermut
sianigalugit alångumassune perKing-
nartuliaralugit panenserneKartartunik.
inoitutigit pigssarigsunik piniussissug-
dlit inoKutigitdlo silatunerussut pili-
arssuatik ukiumut nåmagtorutanpait,
ilåne agdlåt anigussaKartardlutik
(natserssuaKarKilernerane sivneru-
ssat). amalo inoKutigit ilait angmag-
ssiarnermingne angmagssissaKalutik.
aulisagkaningme måssåkutut asiutit-
sissoKarneK ajorpoK. ugkat kanåsut-
dlo nikaginagit ipanertiterdlugit pilia-
rissarpait. ilalume tamåko ukiume Ki-
matulivfingmiut tipigigtaKalutik. pili-
niardluarnermut iptssutigissartagåt tå-
ss'a: ukiordlugkumårnigsså amalo pi-
niagagssardlugdlunilunit puissaitsuju-
mårnigsså.
ukiume piniagagssarigsårtitdlugo
nerissagssat pendngnarnerpaussarput
neKit t'ingmiåluitdlo nutåt. nalungi-
larput pingortitat tamåko ukiume
nerKaringnerulerdlutigdlo puatdlar-
nerussartut. tåssåuputdlume Kangau-
nerussoK kalåtdlit auånut ugtutut.
aulisagaitångigpat Kanorme?
ukiup 1920-tp kingornagut Kujatå
misingnarsivoK puissaerukiartulersoK.
tamåna Kujatåne pemingnermut inu-
ssutigigsårneruvdlo amigauteKaleriar-
tuinarneranut ajoraluartumik suniu-
teKaKaoK. taimatutaoK Kåinat ikiliar-
tulernerånik umiaerukiartulernenmig-
dlo kinguneKårpoK kisalo uk. 1930-t
tikilerneråne umiat nungutdlutik. a-
simioKarférKat ardlagdlit inueruput,
nunaKarfit aulisagaringnerussut drni-
garpait. taimanernitdlo aulisagkat
angnerussumik inussutigineKalerput.
puissip neKånik nerisaileriartorneK
timip nerissamigut amigauteKaleriar-
tornera agdlåt tujorminartutut ma-
lungnarsivdlurie.
ipingårtumik natserssuerukiartorne-
ra Kujatåne Kap Farvelip K’aKortuv-
dlo akornåne inunerup pissariaKar-
dluinartuisigut mikingitsumik nåkari-
autauvoK. tåssa inuneK tamarme na-
jugkane tåukunane puissitigut napa-
tineKarame. ungasingitsukut kontor-
chef Ph. Rosendahlip atuagagdliusiå
KuleKUtsersimavoK: „natserssuit navi-
anartorsiorput“mik. Inuiait avdlat tå-
ssane natserssuarniarpatdlålernerat'
taimalo natserssuarnik nungUsaivat-
dlålersimanérat Uvavtinut kujatåmi-
unut narrujuminartorujugssuvoK. ku-
jatåmiut ukiune piumårtugssane nat-
senssuamik inussutigigsårdlutigdlo' i-
luapåruteKarKilernigssait neriunartu^
erutingajagpoK. tåssa Anierikap issig-
tuane Kalåtdlit-nunåtalo tunuane a-
vanerssuardle Jan Mayenime (imåi-
Pok: erriiorfiné unihgaorlmiloj piniå-
pilungneKarpatdlåKigamik. (tåssa i-
nuiait kalåtdlit puissåinarnik inussu-
teKarnerat erKaimaneKångingaj agdlu-
inarsimagame). aulisagaKångigpat åu-
Planer om nye kirker
i en fem års periode
Der skal bygges nye kirker i Ege-
desminde, Julianehåb og Chri-
stianshåb, men behovet for yder-
ligere kirkebyggeri er stadig stort
Der er ikke ofret ret meget til kirke-
byggeriet i Grønland siden opbygnin-
gen heroppe begyndte for ti år siden.
I anlægsprogrammet på 100 mili. kr.
for 1962 figurerer kirkebyggeriet med
kun 200.000 kr., den mindste post i det
samlede anlægsprogram. Men nu har
Ministeriet for Grønland udarbejdet
udkast til et fem-års program for op-
førelse af nye kirker i Grønland. Dette
byggeri er anslået at ville koste om-
kring 2,5 miil. kr. Øverst på listen
står en ny kirke i Egedesminde, som
skal opføres i 1963—65 med plads til
350 kirkegængere. Den nye kirke
kommer til at koste ca. 1 mili. kr.
Derefter tager man fat på bygningen
af en ny kirke i Julianehåb, som ven-
tes færdig i 1966, Kirken i Julianehåb
bliver af samme størrelse som den i
Egedesminde. I tilslutning til de to
kirker opføres en slags sideskib med
plads til ca. 100, som uden for de store
højtider skal kunne bruges som me-
nighedssal og konfirmationsstue. En-
delig skal der bygges en ny kirke i
Christianshåb. Denne kirke bliver be-
tydelig mindre end de to andre, og
man regner med at kunne holde ud-
gifterne nede på omkring 600.000 kr.
Kirkerne skal bygges af GTO, og byg-
geriet skal presses ind i det alminde-
lige anlægs- og byggeprogram.
Det er imidlertid tvingende nødven-
digt, at der bygges nye kirker i Grøn-
land. Kirkerne i Godthåb og Sukker-
toppen har længe været for små. Ved
højtiderne har man måttet holde helt
op til fem gudstjenester på en enkelt
dag, og med den befolkningstilvækst,
der er i øjeblikket, bliver behovet for
nye og større kirker mere og mere
presserende.
lisagkatdlo akinglgpata uvågut kuja-
tåmiut kanoK pitsungorligalutalo nå-
kinarsitigisimåsagaluarpugut?
nunavta naussunguinik
ila kalåtdlit nerissait nangerKingni-
åsavåka. sujuaissavut pissarssuarnik
ilagdlit, uvdlumikut nerissait Kavdlu-
nåminernik grønsaginigdlo akoKarti-
simagaluarunikik sule perKingnerusi-
måsagaluarput. taimåitorme måssåku-
tut atuagkatigut ilitsersuneKéngikalu-
ardlutik timimik misigissaisigut neKe
taima kimeKartigissoK kiserdlulnåt
nerissarisavdlugo kajumigiungnaer-
tarsimavåt. taimåitumik nerissamik
avdlångutigssainik nunavta naussu-
nguinik nerissaKardluartorssuput ma-
mareKissamingnik; tamåkulo ukiumut
perKumausiarissarpait porutsimitit-
dlugi.t imaernikune. tåssa paornat po-
rutsime silåinartaKartinagit aputip i-
luanititdlugit.
tauvalo tugdlertinat åma porutsini-
titarpait amerdlåssusé nåmagilerå-
ngamikik ujarKanik OKimai.tsunik pe-
russarpait. uvdlut Kavsit Kångiukå-
ngata ivserat kuinesartarpoK, tauva-
lo ujarKanik perorKingneKartarpoK,
taimailivdlugit uvdlut Kavsit Kångiu-
nerisigut ivserat kuerKingneKartar-
POk ivsérunigssait tikitdlugo. åsit a-
putip iluanititat. ukiorigsigångat ig-
dluanut sangmilerdlune issilitdlarå-
ngat aitsåt angmarneKartarput. Keri-
titdlutik ujarKanik perusimanerming-
ne angnertungordlutik sålimassorssu-
ångortaramik satukujungordlugit iki-
artiterdlugit nerineKartarput, kukar-
nåmik aKajarnup iluanrtitamik ilua
panersimångitsumik akuteKartarput.
orssumik porusermiumik putdlarigsu-
mik orssersorneKartarput. tugdleru-
nat sérnaraluarput akutaisalo a.gsut
mamarsisitarpait. ukiume issigtorssu-
arme nerivdluarnartaKaut, mamaKi-
. gamingme.
. tauva kuånit, åsit porutsimut orssu-
mut akuliutdlugit Kaerardlugit imiu-
neKartarput (iginermut simersiat), å-
ma mamartaKaut, tåukule ukiumut
perKumausiarineKartitdlugit takungi-
låka, ukiåkut nerineKartaramik.
nunavta naussungue avdlat åma ne-
rineKartaraluartut ilångutingilåka na-
lunginavsigik. nunavta naussuinik
perKumausinigssaK uvanga ilisimaga-
luarpara, kisiåne ameK iporusigssaK
orssortagssålo nauk?
nerissagssatigut katinganigssan
sujulivut neKitumåinartorssugamik
aulisagångersorssuputaoK, neKerssuit
takungutaramikit. sdrdlo nalungiki-
vut utorKånguit puissiniarungnaersi-
massut åulisagartait taorsemiartarait
,akilerdluardlugit puissiminerssuamik.
Kap Farvelip ereåmiua Esra „K’ar-
sorsaK“mik ateruseKartitåt taimaner-
niitsane pinerrarissutsimigut tusåma-
ssaussoK, uvdlune amerdlanerne uv-
dlormut natserssuarnik Kulerårtarsi-
massoK, upemåkut natserssuit kujå-
mut ingerdlanerisa nalåne (taima a-
merdlatigissunik uiguleriårpagssuar-
nik kaligtut kalitait takissaKaut), å-
måsingoK Kulerårdlune sigssamuit tu-
lagkame sigssamitunut kalitarpag-
ssuame agdlunårtå tuniutinardlugo
niunanilunit oKarpoK: „aulisautiga u-
miap åtånipoK arKuniarsiuk!" tuniut-
dlugulo pilerpåt: „sulerpit?" K’arsor-
saK akivoK: „Inugsugtalingmut ugar-
nialeiipunga.“ méssa måssa Kitsigsu-
ningånit ikeK ikårdlugo Nanortagdlip
avatingåtsiåne itoK. åmåsingoK seKi-
neK tarreriångitsoK tikipoK nåvigdlu-
go ugkanik usiaKalune (taimanime så-
rugdleKånginame). måssa klparsima-
Katai “Ugarnialerssångivigsut natser-
ssuarniarfiup naligeKingmago pisså-
Kigamigdlume. K’arsorsaK mérauv-
dlunga takussarsimavara sule piniar-
dluartussoK, sulile utoncalerujugssu-
arnane toKorpatdlagpoK).
måssåkut au'lisagartugkavta sania-
tigut nerissagssatigut perKingnigssa-
mik ilisimatut nerissagssat perKing-
nartut ilitsersutigissarpait måko: Kor-
dlortitat, imuk, imugssuaK avdlaldlo.
kisiåne utorKait ilaisa kalåliminertut
mamarissamigtut igdligitigisanerait
KularnarpoK; åmalume akerssue er-
Kaivdlugit, ipingårtumik UtorKarnut
pigssar igsånglnerussunut, nauk tå-
ssaugaluartut måniup KaKortortåta
(æggehvidestof) inussutigissanpagssui-
nik ipeKaraluartut.
nunavta avangnå IssingnerussoK si-
kussarninilo pivdlugo ukiume pujor-
tulérKanit angatdlavigineKarungnaer-
tartOK, nalunångilaK puissai kujatåni-
ngarnit aulåukaunerussut, åmalume
måtagdlit nunaKarfit ilaine pissau-
ssarsimavdlutik.
nunavta sineriå isorartuvatdlårner-
ssua pissutauvdlune inussutigssaitigu-
taoK inuiaKatigigtut katlnganerunig-
ssaugaluaK iluarsartussivfigineK sule
ajornaratdlartussårpoK; tamånale i-
inuiaKatigit sujumukarniat erKarsauti-
gissartagainut ilaussariaKånginerpoK?
Kujatåne Kanerpagssuit kalåtdlit au-
ånut ugtutumik inussutigssamingnik
erKasugtarnertik pivdlugo pisiagssa-
Karsinaussunik 'tulåussissoKarångat
sigssamut sujugdliuniutariaKartarma-
ta.
Daniel Isaksen
EKalugårssuit.
PH0N0-TRIX
TRANSISTOR BÅNDOPTAGER
FORLANG SPECIALBROCHURE
HOS RADIOFORHANDLEREN
IMPORT: FRODE HERLØV & CO., KBH. K.
GAVE-RADIO
Nyt katalog er udkommet. Det
er fyldt med nye gaveideer og
forefindes på alle telegrafstatio-
ner i Grønland. — Telegram-
adresse: GAVERADIO. Katalo-
get sendes gratis til Dem på op-
fordring.
GAVE-RADIO
kataloge nutåK sarKumerpoK.
tunlssutigssanik isumagssarsi-
nartorujugssuvoK Kalåtdlit-nu-
nånilo nalunaerasuartauseri-
vingne tamane takuneKarsi-
nauvdlune. — telegramernia-
råine: GAVERADIO perusugtut
katalogimik akeKångitsumik
nagsmeKarsinåuput.
GAVE-RADIO
Østbanegade 17 . København 0
" ■ \ ■ -sv ti. .v • -i
25