Atuagagdliutit - 11.10.1962, Qupperneq 2

atuartartut
agdlagait
sarKumersitat akisut
handelip peKutinik sarKumersitsinera pivdlugo K’aKortup avi-
siane ilåtigut agdlautigissanarpoK:
peKutinik sarKiimersitsineK pissu-
sigssamisorpalOKissoK takuniarparput.
KGH-ip kalåtdlit pivdluangålersiniar-
dlugit misiligaluarpoK, iluatigutdle a-
tissat, atissat avdlat, skot il. il.
KGH-ip nunalisitagai kalåtdlinut ni-
orKutiginiardlugit pineKartariaKarma-
ta, måssa kalåtdlit uvdlormut atu-
gagssatik amigartårfigissaraluarait
måssåkutut aningaussarsiniarfilugti-
gititdlugo, uivssumingeKaugut.
takuvarput init mardluk peKutiler-
sorneKarnigssait „ajornångitsut" 4—
6000 kr. nalinginut, tåssa nangmineK
„kigsautigissaK" maligdlugo KanoK
peKuteKånginerssaKartigitiniarnerdlu-
go; inilo Kåumåmut 300 kr. migss. aki-
lertariaKåsangmat kisalo måne nu-
navtine nåvferartumik akilersuissar-
neK pivdlugo inatsit atulersiniardlugo
pilerssårtOKarmat nautsorssutigisi-
nauvarput ukiut sujugdlit aulajanger-
simassumik 500 kr. migss. Kåumåmut
akiliutigissariaKésavdlugit ineKarner-
mut ineKarniarnermutdlo — månale
tikitdlugo imatut agtigissumik akig-
ssarsisinaulersimångilagut agdlåt tai-
matorujugssuaK akiliutigssaKartuå-
savdluta.
månåkut Jandsrådit atautsiminerat
nailisardlugo imaKarnersiordlugo ra-
diukut tusagagssiarineKartartume tu-
sarparput, kalåtdlit KanoK agtigissu-
mik itanordlo akisutigissumik atui-
ssarnerat KagfagtiussarneKåsassoK. si-
anigineKarnerpame isigårKap pissari-
aKartikai skoarKat, skoarKatdlo aki-
kineruvdlutik.
peKutinik nunavtine piumassoKar-
tuarpoK, kussanartunigdlo peKutise-
rusugtoKartuardlune angerdlarsimav-
fit nuånersungortiniardlugit, tamåna-
lo pineKarsinauvoK peKutinik ani-
ngaussiviup imainut nalerKunerussu-
nik, taimåitumigdlo privatinut piviu-
ssungortitagssångortisavdlugo piu-
kunardlune — KGH piumångigpat!
ajoraluartumik Københavnime akit-
sorterutunukarsinåungilagut, tagpa-
vanile pigssarsissoKarsinaugunarpoK
pisiniartugssanik, portuissugssanik pi-
siarisimassainik tåukuningalo maunga
nagsiussissugssanik, taimailiornigssa-
me erKarsautinut merssorfit atornikut
ama ilåuput avdlarpagssuitdlo.
HÅR MyT LlV
Vil De ha' sukces - brug
BRYLCREEM
Moderne mxnd bruger hver dag
Brylcrecm, for Brylcreém far håret
til at sidde perfekt og naturligt
hele dagen — uden at fedte. Gør
det bedste for Deres hår, brug
Brylcrecm.
En af de bedste modtagere, der nogensinde har været præsenteret på det danske marked
BLTRA.AIR Kl TNT< .
ELTRA’s musikgengivelse er så
fantastisk, at De føler Dem
placeret i selve koncertsalen.
med fuldkommen
symmetrisk
HI-FI STEREO
grammofon-
gengivelse

Kr. 1035 j" Levere nø og teak
Ved effektiv udnyttelse af de erfaringer,
den vældige tekniske udvikling Indenfor
TV fabrikationen har givet, er det lykke-
des at konstruere en radiomodtager af
meget høj krmlitet og med stort teknisk
udstyr til en særdeles rimelig pris. Air
Klng har alt det, den kritiske køber for-
langer 1 dag.
FM-delen er yderst følsom med 3-trlns
MF forstærker, stor støjundertrykkelse
og Foster Seeley kvalitetsdetektor.
AM-delen er bygget for distancemodtag-
ning med 2-trlns MF og kvalitetsdetektor
med katodefølger. Den har bølgeområder-
ne KB, SB, MB og LB med højantenne-
spoler. Desuden MB og LB med høj føl-
som ferritretningsantenne.
STEREO-delen er udstyret med 2 kom-
plette hlghfidelity LF forstærkere hver
med 2-trins LF forstærkning, 12 watt ud-
gangspentoder og højttalere for fuldkom-
men symmetrisk stereogengivelse på
grammofon Stereobalancen giver op til
100 pct. korrektion. Plck-up tilslutningen
er gjort brumfri med et særligt antlbrum-
r»r
Gå ind til Deres ELTRA forhandler og oplev Air King med den
helt fantastiske STEREO gengivelse
Agtup Ausiaitdlo akornat
KerititsiveKalerdlitoK-una
Ausiangmiuvdlune upernagssåkut
suna ajornarsitdlarångame avdla-
gungnarsissarpoK, ukivitdlo ardlåine
pissagssaKaraluarångatdlunit asiu-
ssugssat plnardlugit pinialungnigssat-
siarssuaK ilungersunéruneKartardlune.
KangåtsiaK NiaKornårssugdlo Kimug-
simik uvdluinaK tikineKartåinartut i-
sumatumik iliusagåine tåuko nukingi-
utariaKartutut uvanga issigingilåka.
Agtule tåssauvoK ukioK sikorigtitdlugo
tingmiarpagssuit serfat avdlatdlo måt.
serKungivigdlugit ilaisa, Kagssutitdle
(serfanut Kagssutit) kisisa atordlugit
agsut ugsagtagait. pissutigisimagunar-
på kisiussame imaulersarame sarfar-
torssugame imå mamineK ajuvigkame
tingmissanit sunitdlunit agsut ukiup
uvdlue tamatalaisa (sordlo januar fe-
bruarilo) najugangnåvigssussardlune.
soruname ukiut tamaisa taimåineK a-
joraluarpoK, sordlo nunarput tamarme
ukiordlugkångat pissartoK avdlau-
ssardlune.
1958-ime Kimugsimik tanravanipu-
nga, Ausiangne suna tamarme ajor-
naussarugtortoK. é, tingmiarpagssuit
iluatikungnartut sualugtut, inuisa a-
Kigsserniarmiutdlo angatdlardlungne-
russortaisa sangmigait. David Ras-
mussen uvdloK atauseK ardlaringnik
KagssuteKarame pissaKarnerpauvfia
soKutigalugo maligtarisimavara. iner-
simassunik mardlungnik ikiorteKara-
luardlune nagsarsinåunginamikik Ki-
mugsimik angerdlåupait, måssa nang-
magfigssaK 5 km-it migssiginaralua-
råt. méraunivnit Agtummikuvunga,
tåssa taimåitåinarpoK. piniartorigkat-
dlaramiuna Agto nunatsialagssuaK. .
måkulunit miterpagssuit sordlo issi-
gineKångitsut, sangmitsiarångamikit-
dlo ugsatikasigtarait, imaKame ama
kitsigkame. taimåikaluardlunile Ke-
Kertauvdlunilo upernagssarujugssuar-
mut nunaviup tungånut avKuteKartu-
artugame inigssisimanera tamanut a-
kungnångissutsimigut nalekångilaK.
umiatsialivialo kigångaK persorigalu-
arpatdlunit umiarssuårKat nålagaisa
Kimarravigiumassarpåt angatdlåmut
påriniagkamingnut pingortitap nuki-
nut nålagkerneK sapigkamingnut ig-
dlersorfiginiardlugo. nailisagkamigdlo
oKåsagåine nålagkersuissut igdloKar-
figtut agdlisagagssamingnut Kiner-
dlerdluarsimaKaut.
landsrådimut ilaussortaunikoK ajo-
KiuneK Peter Streetiugaluap sukorsi-
kavsauvdlunga OKausia erKaissåinar-
para: Agtup inue ikiguput inersima-
ssutut isumaKaleruvse nivdlerratigigi-
siuk, nunåta inigssinera iluangårame
inugpagssuit inuvfigivdluarsinauvåt.
—■ ilaKiitanilo Såtunitut tjmånap pi-
gissånitut Agtumut sujunigssaKarne-
ragkaminut nugtipai.
Niels Angubesen inusugtunguvdlu-
nile soKutigissaKalersimassoK sor-
ssungneruvdlo nalåne sineriangme i-
sorartoKissume umiarssuårartarsima-
ssok oKalugtuarpoK, AgtuvngoK Dmå-
nåta avatåne pujortitdlugo årdleriu-
ssarnåinartarpoK, tåssale umiarssuit
eKimangårångamik. Peter Freuchenip
Agtup XJmånå Avangnåne aulisarner-
mut centralingorKusimagaluarpå. ait-
såt Pitarssup asule inusimångissusia
silatusimåssusialo påsivara, asuå si-
larssuarmioKåtiminik angmåussniniar-
torssuaK atuagkiortussordlo. kisalo
palase Otto Rosing erKumitsuliorneK
pivdlugo A/G 100-nik ukioKalermat
agdlarKuneKartoK angutérardlo tai-
mailiorneKåsanane aperåra Agtup er-
Kå KanoK isumaKarfiginerå. Kuianåi-
nartumik sukasumik akigaminga: u-
må, tarKavna akuneK agdlisalerune
pilertortumik LofotingortugssauvoK.
åmalo Kalåtdlit-nunavta aKugtua Av-
go Lynge aperinikuvara Umånap a-
vatåne umiarssuit eKimativigsortar-
torssuit-uko? agsut nalungipasigdlu-
git angerivne piuminik-åsit OKaruse-
rame: tåssa talenteK. tamåkulo ta-
maisa tunuleKutsiuteriaravtigit nug-
terdlugo imailerpoKi agsut inungorfi-
gigsimassunga Agtumutdlo inungor-
fivnut taigdlaussapajunguaK sanava-
ra imåipordlo:
KNAPP-ip ukiunik Kulinguinigsså-
nut sujunersutigissara påsivdluaravko
kongreseKarnerme najutunik soKutigi-
neKardluartOK åmalo KanoK iliusigssa-
mik hovedbestyrelse årKigssussisinau-
tineKaraluartoK tamåna unissutigina-
go atautsiminerme sarKumiuteréravko
piviussungortineKarnigsså pingårteKa-
lugo hovedbestyrelse sujunersumik
ima tungaveKartumik suliagssikuma-
vara. 10/6-63 sineriak tamåkerdlugo
lokalikutårtut aningaussanik kater-
ssuiniåsassut nangmingneK åridgssusi-
sinaunertik atordlugo.
tauvalo katerssorneKartugssat ima-
tut sujunertaKartineKåsassut: Carl
Egedep erKåissutigssånut aningau-
ssauteKarfingmik taiguserneKåsavdlu-
tik. tauvalo ukiut tamaisa uvdloK 10/6
sineriak tamåkerdlugo lokaline tama-
1. inunerup pivdluarKussauvfine
Kanga perigkama tinermånga
sugikauko suaorutigssaussut
tarnip narKanut eKitlnaruvkit.
2. nunåne åtaK ilagilornarmat
nunarKatitdlo ikingutivut
méraunerputdlo peKuernaKissoK
eKalugkatdlo sågsimåraråvut.
3. umiamigdlo tikilerångavko
anånap sånltaratdlarama
tumerparpågssarit tusartagkama
nåpaj at kåupalaornere inorpait.
4. Kangalo pigssat tikiutaussartut
„imarme umaitsoK" taimåingeKaoK,
nåpartarpait natårnat aorfitdlo
ila avdlatdlo ijaleKatdlaraissut.
5. åssitdlo kåkåk kussaginatdlarmat
seKernup kissåta Kaumarnane
■Omånautitdlo tarrarigkångat
Katsungarnup inernivigissarpå.
6. nalitdle tåssa tamanit angnerpåK
kit-ingne ikånerit nålagåt
tusintigdlit kilisangårtarsimåt
inigingnerit usorigunarpåt.
7 kitaussoK Agto, nuna inuvfigput
akimarérsutit agdlisarit!
angnertatdlo naKissusermåtit
ivarigkarnit pivdluarKussaugit!
Hans Alaufesen.
Ausiait
ne bazareKartitsineKartåsassoK, suju-
nertaralugo ajunårnikut erKugaussut
Kimatåinut atorneKartartugssångor-
dlugit, åmalo aulisartoK piniartordlu-
nit inuiaKatigissutsivtine maligag-
ssiuivdluarsimassoK aningaussaute-
Karfingmit tåssånga sujuline taerigka-
tut suniuteKarsimassup uvdlut pissa-
riaKalerfé nagdlersimagpata ingmikut
katerssuiniaussårKårata åmalo ingmi-
kut pissortaKarfit avKusårtussårKår-
nagit aulisartup piniartuvdlo sujuner-
mine uvdlunut nalåutuarumågainut
sitdlimarérnikut katerssugainik nå-
magsingnigsinaulisagaluarpugut ani-
ngaussanik nåkutigingnigtarumårtug-
ssat atortitsinermingne pissutigssauso-
rissait nautsorssutigalugit.
Gerth Petrussen.
aulisartut aningaussauteKarfiat
agdlagkat angmassut
hr. Hogens Voss, missionær,
asassara nalussara ikingutiga. ikingu-
tivnik taigavkit isumaKarniaKinak tå-
ssa måna uvanga jehovasiortunut ilå-
nguniartunga, uvatsilårdle.
Atuagagdliutit atuardlugit’ nuåner-
sorssuvoK. sut nalinginait ilisimassag-
ssåungikaluartut påsinartarmata. iliv-
se pivdluse agdlagtartoK kinånguner-
sok J. L. agdlagkångat nuånarivdluar-
tarpara, nauk uvanga ilagit pivdlugit
sulissungikaluardlunga. taimåitordle
uvanga ilagingnut ilaupalårama tamå-
ko atuåsavdlugit nuånareKåka.
uvangauna agdlangniartunga una
pivdlugo ivdlit agdlagkangne kisitsit
144,000 taisimangmat erKarsautigiler-
simavara uvagume kalåtdlit sumiku-
mårpugut? kap. 7-ime erssei’Kigdlui-
nartumik agdlagsimavoK niaKoruser-
neKartugssat 144,000 kikusassut. v. 9-
mingånitdle agdlagsimavoK: „kingor-
na takungnigkama, ata, Kavsérparu-
jugssuit kisineKarsinåungitsut, akimå-
ngitsut ingmikutdlo nagguveKatigigsut
ingmikutdlo inuiaussut ingmikutdlo
OKausigdlit tamarmik ilait KeKartut
palmitdlo avaleKutåinik tigumiaKar-
tut —
kapitalime tåssane kikut nagguve-
Katigingne niaKorusigagssaussut ag-
dlagsimåput. uvagutdle kalålikulu-
nguit sumisaugut? imaKa uvane: ki-
ngorna takungnigkama, — ingmikut
inuiaussut ingmikutdlo OKausigdlit ta-
marmik ilait. imaKa tåssanisagaluar-
nersugut. tauva aperKutaulerpoK nia-
Korusigagssat 144,000-inéusagpat? uv-
nit agdlagsimassoK „Kavsérparujug-
ssuit kisineKarsinåungitsut".
atarKinartoK-å, agsut kigsautigiga-
luarpara KanoK påsitisinåusaneringma.
inuvdluarit
tåssauvunga Hans Kanuthsen,
K’aKortoK.
Fås i modens bedste
farver. Fra den
sarteste pastel til
den rødeste røde.
kukingnut tar nutip
læbestiftivdlo kalipautait
ingmingnut tugdluarkckale
kdngitsut.
Generalrepræsentant
Torben Løve & Co. A/S
Amaliegade 6 - København K
- den kysægte
læbestift...
2