Atuagagdliutit - 11.10.1962, Blaðsíða 6

suli vfi g s suit king uneris sainar ait
inugtut atugkatigut ajoKUsinerit
Kalåtdlit-nunånile tamatuma tungåtigut ajoKutigssarsiausinau-
ssut sujumut nautsorssorerneK ajornångitdlat, tamåko navssa-
rilertorneKarsinauvdlutik, iluarsarneKarsinauvdlutik sukumi-
ssumigdlo inugtut ikiuissarnermik årKigssussissoKarsmauv-
dlune
socialinspektør Kaj Pedersenip
Atuagagdliutit normuåne kingugdler-
me aperssorneuardlune onautigå Ka-
låtdlit-nunavtine ikiuinerme sulinerap
angnertusartariaKåssusia sulivfigssuit
atordlugit inuniarnerup atugaulerne-
rata igdloKarfitdlo eKiteruvfigineKar-
nerisa kingunerånik inoKatigissutsikut
ajoKUtigssarsiausimassut iluarsiniå-
savdlugit.
tamatuma tungåtigut ajoKUtigssar-
siausimassut sunersut socialinspek-
tørip ersseruingnerussumik eruartu-
ngilai, kisiåne ingmikut landsrådimut
nalunaerutigissamine erssermgsarsi-
mavai ajornartorsiutaussutdlo sussusé
nunane avdlane tamatuma tungåtigut
ilisimaneKarérsut najomutaralugit
sarKumiusimavdlugit, tåssame påsine-
xarsimavoK sulivfigssuit atordlugit
inuniarneKalersimagångat malungnvu-
tartut tamane åssigigsut nunane sune
Kangalo taimatut avdlångorneKarsi-
manera apernutaunane. taimåitumik
Kalåtdlit-nunane pissutsit tamatuma
tungåtigut iluarsissarianartut sarKU-
mertarumårtutdlo misiligtagkat tamå-
ko najoruutaralugit ikiorserniameKar-
sinåuput.
socialinspektør Kaj Pedersenip na-
lunaerutåne ilåtigut ima OKauserta-
KarpoK:
Kalåtdlit-nunane nutarterineK su-
kagtikiartuinartitdlugo misigisimanar-
poK ineriartorneK taima tåssångåinar-
tigissumik pisimassoK ilåtigutdlo a-
nguniagaKartOK inuit atautsimut eKi-
tigaunigssånik pingitsorane KanoK
iliusigssanik ardlalingnik ilaKartine-
KarsimassariaKaraluartoK. taimåitu-
mik ukioK 1955-ime udvalgiliortoKar-
simavoK nutarterinerup Kalåtdlit-nu-
nåne KanoK suniuteKarsimanigssånik
påsiniaissugssanik „Humanistisk ud-
valg“imik taineKartumik — kingorna-
le taineKartalersimassumik „Kalåtdlit-
nunane inoKatigissutsime påsisimassa-
riaKartunik misigssuiSitaussut“-nik.
udvalgip pissortå sujugdleK professor
Carsten Høeg 1955-ime landsrådimut
OKalugiarpoK udvalgime suliagssatik
sussut navsuiardlugit. suliagssait ang-
nertorujugssuput åmalo ineriartorne-
rup kalåtdlinut nangminernut anerså-
kut misigissutsikutdlo KanoK suniute-
Karsimanera misigssugagssaisa ilaga-
lugo.
tamarmik misilingneKar-
tugssåuput
OKalugiåume tåssane kingornalo ud-
valgit tungånit OKausiussartune suliv-
figssuit atugaulernerisa inuitdlo igdlo-
Karfingnut eKitertineKarsimaneratigut
inoKatigissutsimut malungniusimassut
erssersineKarsimångitdlat, nauk lands-
rådimut ilisimatitsissutigisavdlugit pi-
ssusigssamisusagaluartoK. tamatuma-
ne pissartut nunane åssigingitsune
ukiunilo sugaluanilunit åssigiårtarto-
rujugssuput. nunane atausiåkåne pi-
ssartut åssigingissuseKångingajagput
erssenrissusiat kisime åssiglngissute-
Karnerussardlune pingårtumik pissu-
teKardlune sordlo sulivfigssuit ator-
dlugit ineriartornerup Kanga autdlar-
tineKarsimaneranik. tuluit nunåt er-
Karsautigalugo sulivfigssuartigut ine-
riartorneKalerpoK 1830-t ingerdlatiler-
neråne Danmarkimilo 1870-it inger-
dlaneråne.
taimatut sulivfigssuit atugauler-
neratigut KanoK inoKatigingnerup
tungåtigut pissoKarsimanera taku-
gåine, tauva åma ilisimaneK ajor-
nångilaK Kalåtdlit-nunane KanoK
pissoKarsimåsassoK pissoKarumår-
tordlo, tåssame nuname tåssane
åma avKutiginesartugssat tåuku-
put.
tåssane pinenartut tåssåuput inuit
Kanon iliorniartarnerat indKatigissut-
sip tungånit sunivfigineKarnermikut
tamatumalume tungåtigut kalåtdlit
inuiangnit avdlanit avdlaunerussumik
periauseKarsimångitdlat. tamatuma
tungåtigut timikut anersåkutdlo
inuiangnit avdlanit avdlåussuteuå-
ngitdlat.
nunat kinguarsimanerussut
akornåne takusinauvavut
Kalåtdlit-nunane nutarterinerup su-
tigut inoKatigissutsimut suniuteKarsi-
manera silamiut ingerdlausiåne pisi-
massut silarssuarmiut kitdlit sulivfig-
ssuarnik atuilerneratigut igdloKar-
fingnutdlo eidterutalemeratigut taku-
neKarérsimassut Clgtåtigalugit Kalåt-
dlit-nunåne piumårtutut KularineKå-
sagaluarpata tauva nunat nunanik ki-
Ny Asani-succes: Det perma-
nentplissérede ferylene-
skørt, som med sin elastiske
vidde er lige fremragende
under glat som vid
nederdel. Terylene er nem i
vask, og plisséerne holder
evigt! Asani-model 6585 til
under 20 kr.! Dertil en
Zaza-BH, lækkert udført i
nylon-lastex og blonder,
kantet med en smal gennem-
træksblonde.
GRØNLANDS INDKØBSRING %
nguarsimanerussunik taineKartartut
akornåne takuneaarsinåuput, tåssa
nunat tamåko sulivfigssuartigut sa-
naortuivfigineKalersimåput inuitdlo
igdloKarfingnut eKiterutilersimavdlu-
tik. tamane ilisarnautit ersserKeKissut
åssigigput takussutaussut inuit inoKa-
tigissutsip tungånit sunivigineKamer-
mikut åssigingmik KanoK periauseKar-
tartut.
nunap nangminen tuniusinau-
ssainik inussuteKarncK
KanoK pissojcartarpa inoKatigit ukiu-
ne untritiligpagssuarne nunaKarférå-
nguane nunamingnit pisinaussaming-
nik taimågdlåt inusimassut sulivfig-
ssuartigut inuniarnermut igdloKarfing-
nutdlo eKiteruvfiussunut angmåune-
Karångata?
taima pissoKarsimatitdlugo ar-
dlaligpagssuarnik åma pissoKartar-
poK. sordlo inuit atugkamikut inu-
nerat pitsångortarpoK. sulivfig-
ssuartigume ineriartortitaunerup
sujunertarissartagå unauvoK nior-
KutigssiorneK angnertusardlugulo
tamåkinerussungortlsavdlugo. nu-
namilo inuit tamarmik OKausigssa-
KaKatauneratigut nålagkersuisso-
Karsimagångat taimatut inuit atu-
garigsårnerulersarnerat inungnut
tamanut iluaKutaussugssaussarpoK.
inuit inufnaunerussut inunerme a-
tugkamikut atugarigsårnerulemerata
åma avdlarpagssuit nagsatarissarpai
sordlo mérKat inussartut amerdlissar-
put. taimatut pissoKarsimatitdlugo
perKigsårnerup perKissutsivdlo tungå-
tigut pissutsit angnertumik pitsångor-
sarneKarnerånik ilaKartineKarsimatit-
dlugit. taimatut pissonarsimagpat pe-
Katigititdlugulo perKigsårnerup per-
Kingnigssavdlo tungåtigut pissutsit
angnertumik pitsångorsameKarsimag-
pata — sordlume måne Kalåtdlit-nu-
nane taimatut pissoKarsimassoK —
taimalo mérårKat sujornamut naler-
Kiutdlugit inunertunerussungortine-
Karsimavdlutik utorKaitdlo Kangatut
tOKujårtigissarungnaersimavdlutik,
tauva påsineK ajornångilaK inuit a-
merdliartornerat angnertorujugssuå-
ngorsinaussoK. sordlo oKautigineKarér-
sok sulivfigssuit Danmarkime atugau-
lersimassut 1870-it ingerdlaneråne u-
kiunilo tugdlerne inuit agsorujugssuaK
amerdliartorsimåput. ukiut 1900-t aut-
dlartineråne KaKutigårtungilaK suli-
ssartut Kulit anguvdlugit méraKartar-
dlutik. ukiut tugdlit ingerdlaneråne
aitsåt mérKat inussartut ikilisiniagau-
nerat atorneKalerpoK aitsåtdlo ukiut
1920-t 1930-tdlo ingerdlaneråne ator-
neKalivigsimavdlune.
aitsåt autdlarnersarnialerput
taimåitumik nautsorssutigissaria-
KarpoK ukiut 1950-it atutilernerånit
Kalåtdlit-nunåne inuit amerdliartuler-
simanerat aitsåt autdlarKautauginar-
toK ukiut 1970-it ingerdlatilemeråne
piumårtumut nalerKiutdlugo, tåssa
taimanikugssamut ukiut 1950-it inger-
dlatilerneråne inorarsimassut nang-
mingneK mérKiorsinaulersimåsangma-
ta. isumavdluajårneruvatdlåsaoK isu-
maKåsagåine ir.uit atugarigsårneruler-
nerata mérKat inungortartut ikiliar-
tulernigssåt kinguneriumårå. sordlo
OKautigineKarérsutut Danmarkime
inussartut ikiliartulernerat ukiut 50-it
migssiliordlugit Kångiuneratigut ma-
lungniutilersimavpK. Kalåtdlit-nunåne
åssilinermut atortut såtdlunit
filmit niorKutaunerussut, tai-
matutdlo åssilissutit atortug-
ssaitdlo sordlo måko: Agfa,
Kodak, Zeiss avdlatdlo.
åssilissanut Kalipautilingnut Kali-
pauteKångitsunutdlo erssersaive-
Karpugut nutåliaussumik, ersser-
sartiniagkat eminaK suliarineKar-
tarput. — piumassoKarångat ag-
dlagtitagssat nalunaerssfltånik nag-
sitsissarpugut.
ALT I
FOTO
Førende mærker i film,
apparater og tilbehør:
Agfa, Kodak, Zeiss m. fl.
Moderne atelier for fotoarbejde —
farve såvel som sort/hvid. — Omg.
ekspedition. — Brochurer sendes
efter ønske.
inuit amerdliartupilornerat isumaku-
lutigssåungilaK, ilame iluaKutauginar-
poK, tåssa inuiait 30.000-Inarnik amer-
dlåssusigdlit nåmaginartumik inger-
dlasinåungitdlat ingmingnutdlo napa-
tisinaunatik. inuiait 100.000-t angusi-
magunikik aitsåt åssigingisitårtumik
ineriartortineKarsinaulisåput taimalo
årKigssuneKarnigssåt nåmaginartumik
årKigssuneKarsinaulisavdlune, tak. Is-
landime ineriartorsimaneK.
inoKatigissutsime ajonutig-
ssarsiaussartut pissutait
sulivfigssuaKarnikut ineriartorneK
inoKatigitdlo igdloKarférånguanit av-
dlamut avdléngortineKarnerat inung-
nut ardlaKaKissunik piumassaKarpoK.
inoKatigissutsip pissariaKartuinut
peKataunigssaK piumassauvoK. inoKa-
tigingne sujuarsimassungitsune inoKU-
tigit ilagissåinarmingnut nunarKati-
mingnutdlo Kaningnerpånut taimåg-
dlåt atåssuteKartarput. kisiåne måna
kommunitigut ingerdlatitaunermut,
nunap tamarme nålagkersugauneranut
avdlanutdlo inoKatigissutsimut atoitu-
nut soKutigissaKartariaKalersimåput.
pøKatigigfingnut ilaussariaKarput, fag-
foreninginut ilaussuvdlutik, kulture-
Kamerup tungåtigut peKatigigfingnut
avdlanutdlo. piumassaussut angeKaut
pissariaKardlutigdle inoKatigit demo-
kratiskiussumik ingerdlåsagpata.
amerdlaKaut piumassaussunut tamå-
kununga nåmagsingnigsinåungitsut
tamatumalo kingunerå ingmingnut a-
migarissutut misigisimalersimangmata.
taimatut misigisimanermik pingårtu-
mik utorKaunerulårtut erKugausimå-
put taimatutdlo inusugtut asimioKarfi-
nguanit igdloKarfingnut nflgsimassut,
tåssa ilisimassariaKartut tungåtigut a-
migauteKarnertik pissutigalugo piu-
massaussunut nåmagtitsisinåungitsut.
tauva inuit tamåko piumassaussu-
nut nåmagsingnigsinaunatik misigisi-
massut KanoK pissarpat?
tamatuma tungåtigut kalåtdlit inui-
aitdlo avdlat åssiglngissuteKarpatdlå-
ngitdlat. inoKatinit inornerussutut mi-
sigisimalernerit, amigauteKartutut mi-
sigisimanerit inoKatigit tamarmik a-
kornåne inoKatigissutsikut ajoKutau-
ssunik amcrdlaKissunik kinguneKar-
tarput: imerajugtungornerit, piner-
dlungniartarnerit agdliartornerat, ila-
gissarit aserorneKartarnerat, uverssa-
garpagssuit inoralemerat, nåpautipa-
låt aningaussarsiutigalugulo angutinut
atortitarnerit avdlatdlo, tamåkulo tai-
gorneKartut ingmikut navsuiauteKar-
figalugit OKauseKarfigineKalåsåput.
imigagssap ajornartorsiutaunera
imigagssaK pivdlugo ajornartorsiutit
Kalåtdlit-nunåne ajornartorsiutit ta-
marmik OKatdlisigineKartarneråne pi-
ngårtineKaKingmat pissutigssaKarpoK
aperKutit tamatumunga tungassut ino-
Katigissutsip tungånit issigalugit er-
sserKigsalåsavdlugit.
imingersungorsimaneK tåssauvoK
inuk imigagssamik atugkaminik kig-
dlillsinaujungnaersimassoK åmalo imi-
gagssartortarneminik ingminut nålag-
kersinaujungnaersimassoK.
tåssa imerajugtungorsimassoK,
tåssalo inoKatigissutsime nangmi-
nerme ajornartorsiutauvoK inuiait
tamarmik imigagssamik atortagait
atautsimut issigalugit pissutigina-
git.
imigagssamik atortagkat inungnut
avguaKatigigsitdlugit anginersut miki-
nersutdlunit inoKatigissutsip tungånit
ajornartorsiutåungilaK. kisalo inoKati-
gissutsip tungånit ajornartorsiutitut
issigineKarsinåungilaK angut inungnit
avdlanit avguaKatigigsitsineK tungavi-
galugo pineKartartumit angnerungåt-
siaKissumik imigagssartortaraluarpat-
dlunit, tåssame akigssaKarune åmalo
pissugssaunine maligdlugo pilersuga-
Karune ajungitsumik isumagigunigit
nåmangmat.
inup imigagssartortarnera aitsåt
inoKatigissutsip tungånit issigalugo
ajornartorsiutfngorsimåsaoK inuk
ima imalo angnertutigissumik atui-
ssalersimagpat tamatuma kingune-
ranik nålagauvfik aningaussaiarta-
riaKalersimavdlugo, sulivfine påri-
sinaujungnaersimagpago åmalo
nangmineK inoKutinilunit pilersor-
sinaujungnaersimagpagit nålagauv-
fingmit ikiorneKartariaKalersitdlu-
git.
kisalo imigagssamik atuineK pissor-
tanut ångutariaKalersarpoK piner-
dlungnermut . pissutaulersimagune,
tåukule saniatigut inuit imigagssartor-
tarnerat pissortanut atåssuteKångilaK
inuvdluarniuterpagssuarnit avdlanit
avdlåussuteKarane, sordlo tupamit,
tåuname pissutauvoK puangmikut
kræfteKalerdlutik toKussartut amer-
dliartuinarnerånut, imalunit nerissat
puatdlarnarpatdlårtut OKausiussartut
maligdlugit tarKatigut kalkeKalerner-
mut pissutaussartut taimalo toKujår-
patdlårtarnermut.
imingersungorsimaneK imigag-
ssavdlo atorneKarnera
åssigingitsuput
kalåtdlit inoKatiglssusiåne ilisima-
ssariaKartunik misigssuissugssatut ud-
valge nalunaerutimine imigagssap Ka-
låtdlit-nunane atugaunera sangmine-
M/S Anna Nielsen
Dampskibs-Aktieselskabet „Progress"
København
Kalåfdlif-nunånukarf ifsissarsimavoK 1938-mif
I Grønlandsfarfen fra 1938
Savner De lys1
KaumarKutigssaileidvit
I løbet af de sidste 5—G år har
vi leveret over 100 el-aggregater
til Grønland.
Stationære og transportable,
benzin- og dieseldrevne, for
jævn- og vekselstrøm, kort sagt
til ethvert formål.
Vi sender Dem gerne udførligt
prospekt- og prismateriale.
Type BV, 1000—1200 watt, 220 volt enfaset vekselstrøm, 50 perioder, med
luftkølet, 2-takts benzinmotor SACHS, Stamo 100, 2,75 hk ved 3000 o/mi
standardudførelse som leveret til Ministeriet for Grønland. Kan opstilles
hvor som helst og give strøm til belysning, radio og elværktøj m. m.
ukiut 5—6 ingerdlaneråne ingnåtdlagissiutérKat 100 sivnigdlit Kalåtdlit-
nunånut tunisimavavut:
nikitagåungitsut angatdlåneKarsinaussutdlo, benzinatortut solåritortutdlo,
jævnstrømimut vekselstrømimutdlo, naitsumik OKautigalugo Kanordlunit
itufc
piumaguvit påsissutigssanik åssigingitsunik nagsisfnauvavtigit.
type BV, 1000—1200 watt, 220 volt enfaset vekselstrøm, 50-eriardlune ni-
kitartoK, SACHS-imik benzinatortumik 2-taktimik motorilik, Stamo 100,
2,75 hk ved 3000 o/m grønlandsministeriamut tunineKartartutut itoK. su-
milunit ivertineKarsinauvoK, Kutdlernut, radiomut såkCltinut ingnåtdla-
giatortunut il. il. sarfalersfitigalugo.

Vesterbrogade 181, København V. Tlgr.adr.: ELMOTOR
Specialister i el-aggregater
6