Atuagagdliutit - 10.10.1963, Page 2

atuartartut
agdlagait
Kalåtdlit-nunåt nutåK åma pisoKaK
neK avKutauvdlune periarfigssaKar-
dlualisangmat.
uvanga oKauseK „Kalåtdlit-nunåt
pisoKaK1* ajungitsumik piviussumigdlo
imaKartipara, tamånalo sule pigigav-
tigo tugdlusimårutiginagagssarårput.
ilångutdlugulo taisinauvara, imaKa
påsissutausinaungmat, isumaga må-
naussoK. ima oicarumavunga „Kalåt-
dlit-nunaviat“ imalunit „Kalåtdlit-nu-
natoKåt pitsaussoK".
taimat Kalåtdlit-nunåne sulivfig-
ssuaKarfiungitsut taiumavåka. —
neriugpunga taima taissisimanivnut
navsuiautiga påsineKardluarumårtoK,
kisalo påsissutauvdlune, soruname
nunaKarfit taimåitut ajornartorsiutig-
dlit anigoruminaitsunik soKutigigiv-
ka, ingmikutdlo itumik soicutigissa-
rigika.
„Atuagagdliutit“-ne 1. august 1963
Severin Johansen, Holstebro, agdla-
gaKarpoK OKauseKarfigilårumassav-
nik.
tåssane ilångutagssiame agdlagsi-
mavoK, fjernsynime Bech Nygårdip
autdlakåtitsinerane Kalåtdlit-nunåta
kitå Diskobugtimit Kap Farvel tikit-
dlugo „Kalåtdlit-nunåt nutåK“-mik
taisimagiga, Avangnå Tunulo taimai-
livdlutik „Kalåtdlit-nunåt pisorica-
mik“ taiguserdlugit.
ilumorpordlo taima OKarsimagama,
taimalo OKarama pissutigisimavara
Kavdlunåt tusarnårtut Danmarkimitut
påsisikumavdlugit, Kalåtdlit-nunåne
ingmikortune tåukunane åssigingi-
ssuteKarmat. imame oKåinarsimåsa-
galuarpunga a-mik b-migdlo ingmi-
koruserdlugit, åssiglngissutåt ingmi-
nyhed[
B U KO med rejer, skinke eller
champignons - fås nu også
i nyt, praktisk plast-bæger
med ta’-af-og-sæt-på-låg!
BIJKO
kortmarniardlugit — imåingivigpor-
dlo Avangnå nikanarnerussutut issi-
galugo ingmikortiniardlugo — imalu-
nit Kalåtdlit-nunatOKåt.
erKiingitsumik OKautigineKartutut
taineKarsinauva, sanaortorfiussut su-
livfigssualiorfiussut igdloKarfitdlo ag-
dliartortut tåisagåine „Kalåtdlit-nu-
nåt nutåK“-mik akerdlianigdle nu-
naKarfingne Kangatut puissiniarneK
inutigssarsiutit pingårnerssåtut inger-
dlåneKartitdlugo, tåukua Kalåtdlit-
nunåt pisorKamik taineKartardlutik.
uvanga takusinåungilara Kalåtdlit-
nunåta ilå tamåna nikanarnerussutut
issigineKarsinaunersoK, tåssame Kini-
gauvfingma ilarujugssuaringmago,
kisalo „ministeritut", umingalo ilå-
ngutagssiamik agdlagtutut.
taimatut påsineKåsagpat, tåuko o-
Kautsit mardluk OKautigisimassåka u-
tertikumavåka, kingornalo atondngi-
såinarumavdlugit! ajornartorsiutit år-
Kigssugagssatdlo piuminaitsut, sordlo
avangnarpasingnerussune Kalåtdlit-
nunåne pisorKamitut amerdlaKing-
mata, sule ilåinardlugit ajornartor-
siornerulersitsiumångilanga, akerdlia-
nigdle Kinigauvfingne taimåitune,
nutarterivfigineKartunisut sapingisa-
ra tamåt sulissukumagavkit. nunanar-
fingnime taimåitune nutarterineicar-
portaoK, måssa inutigsarsiornerup tu-
ngåtigut nunaKarfingne kujasingneru-
ssunitut pingikaluardlutik.
Kujanartumigdlo Upernaviup a-
vangnardline puissiniarneK inger-
dlavdluarneKarpoK, agsorssuardlo
nuånårutigissarpara kigsautigalugulo,
tamåna pissusitOKaK pitsaussoK Ka-
låtdlit-nunåne pisoncame Lngerdlåne-
KartoK ingerdlåneKåinåsassoK. Kuja-
nartumigdlo ukiune kin.gugdlerne tJ-
måname pigissainilo Kaleralingniar-
soKutigingningnera takutisavdlugo
pissariaKartipara, suliagssaringilarale
Kalåtdlit-nunåne nunaKarfit taimåi-
tut nikanarsautigssånik oKalusavdlu-
nga, kisiåne iluaKutigisinausséinik
sujumut ikiorniåsavdlugit, tåssame i-
luamitigssausinaussunik peKåsangmat
nunaKarfingne inu-tigssarsiornerup
tungåtigut ajornartorsiuteKarKajåssu-
ne, inutigssarsiutit piorérsut tungai-
sigut.
suliniarnivkutdlo tamtumuna ne-
riugpunga, inuit OKautsimik uvånga
nuånaringningitsut „Kalåtdlit-nunåt
pisoKaK“-mik, ikiorumåsagånga nu-
naKarfingne taimåitune Kalåtdlit-nu-
nåt nutåmik pissoKalernigssånut, tå-
ssame inutigssarsiutit månamut atu-
tut sule sujunigssame sivisumik ka-
låtdlit ilarpålugssuine atukatdlartug-
ssaungmata.
Mikael Gam.
agdlagkat
asassara seminarie-elev Jens A.
Rasmussen, Tønder.
A/G-me 12-9-63 sarKumersume ag-
dlausiliarisimassat atuarpara, neriu-
saungale kingorna sarKumerKisångit-
sutit. agdlautsimik pitsaunerussumik
sujunersutigssaKångikuvit.
agdlagputit ivdlit kukugajugtunut
ilaunak. aperilangale sok agdlauserput
taima ilisimatigalugo tunussissunut
ilångupit. sorme nunavtiniginardlutit
kalåtdlisut atuartitsinarniångilatit.
imaKa taimailivdlune kukunerit mér-
Kane ikingnerulisagaluarput. —
ilångupat Jonathan Peterseniuga-
luaK ordbogéraliamine ima OKarsima-
Humble Kost- og Realskole
Langeland, tlf. Humble 63. Hovedskole og realafdeling. Skolen har eksa-
mensret. Kostafdelinger for piger og drenge. Karakteropdragende ar-
bejde med hver enkelt elev.
A. Worm
skolebestyrer.
kalåtdlit erinautait
radiu'kut autdlakåtitagkat nutit uv-
dluinarne, kisalo ilnukut akunerne
taisimassane sordluna iluarsissariaKa-
raluartut.
kalåtdlit imiiaKatigit erinarssutait
nuånersut susupagissatut itineKarma-
ta, måssalo radioKarfik Kalåtdlit-nu-
nåta nangmineK pigigå. ilånikut tu-
sarnårtarpugut unugiaK atauseK, aku-
nerit nipilerssornermut atorneKartar-
tut atautsimut katisagåine akunerit
ardlaKaKaut asule niperujutit aliku-
tagssauvdluångitsut Kavdlunåtut, åli-
goK Kalåtdlit-nunåne, tåssame oKau-
sertai påsisinåungivisavut.
årKigssussineK kussanarnerpåjusa-
galuarpoK kalåtdlit erinautait ilångu-
neKarsimassugpata, nuterpagssupume.
imaKalo radiomik angmatitsissarner-
put alianåinerulisagaluarpoK.
KanortoK-una iluarseKile!
Johan Karlsen, Nanortalik.
agdlautsivta
avdlångortitaunigssånik sujunersu-
siaK pivdlugo nalunåisaunga: taper-
sersorsinåungitdluinariga, oKautsivut
nagguvingmitignit pilerdlutik isumar-
tik maligdlugo uigutinik nitdlikåtitsi-
ssarmata KanoK agdlåsassugut ikior-
dluta ingmingnik atordhftik. avdlå-
ngortitsiniarneK tarnima nalungissu-
sianut artornardluinarpoK. isumaKar-
tuåinarpungalo agdlauserput artor-
nartorssungitsoK, ilikarumagåine so-
KutiginartariaKarpoK. angnikitsutigut-
dle nardlusåinartariaKardlune.
A. Kristiansen, Nuk.
angmassut
ssok: „ss — nipe tusarnersoK ator-
nerdlugtaKinago." kisalo ima uiguvat:
„ss kujatåmiut avangnåmiutdlo atu-
ngisåt — s-inångordle.“ Kujassaria-
Karputit atarKinartoK tåuna Kangå-
ngorårmat «anoK OKarfigerKajaKiner-
påtit.
kujatåmioKatit igpagssåne landsrå-
dime agdlauserput igdlersordlugo OKa-
lungmat uvaniteKåvkit, OKautsiminile
ilångusså soKutigeKalugutaoK tusar-
nårpara ima isumalingmik OKanmat,
agdlauserput ilumut OKimaitsiissoK,
avdlångortineKåsagunile grammati-
kerput Kimåpatdlårnago suliarine-
KarsinaussoK, imåipoK aitsåt agdlaut-
sivtinut avdlångutåusångigpat.
Kujanardle ivdlit agdlausiliat påpia-
rakorfingmut erKartussaorérmat, tai-
mailivdlune kalåtdlisut OKariartautsi-
vut pikunartut nuånersutdlo „kuku-
duådlåKimata“p aserusångilai.
kisalo agdlauserput pivdlugo suli-
niartut kigsauteKarfigiuminaKaut su-
junersutiginiagkatik tamanut sarKu-
miukumårait. kalåtdlinit tamanit o-
KauseKarfigissagssångordlugit.
neriusaungalo Jørgen Poulsenip Pe-
bedst til bedste venner!
iklngutiginerpaussanut pitsaunersiussissariaKarpoid
DAME- og HERRE-
Cykler
CYKLEHUSET
Jernbanevej 15 — Lyngby
specielt fremstillet tor
Grønland i meget kraftig
montering.
SVENSK EKSPORTMODEL
complet m/ alt udstyr
kr. 350,—.
Forsendes overalt.
KISAME TAS S A TUPA
^in— pujortautit EVERTONimik imertarniaruk.
imåinåungitsornguna, mamaqalune tipigeqalunilo.
arritsumik åssigingmigdlo ikumassarpoq. taima
pitsautiginerata, mamåtalo tamåktssup oqitsuvdlo
EVERTON pujortardlugo ilorrisimårnartingårtarpå.
ter Nielsenivdlo landsrådime OKausé
atarKineKardlutik maligtarineKaru-
mårtut.
inuvdluarit, tåssauvunga
Jokum Skifte,
Nuk.
kukuduådlåKi-
mada-mut
ata tusarningårmat, sunauvfa ku-
kugajugtunut ilausimångilatit, måssa
uvagukasit inusugtut atuarfé angusi-
magaluardlugit sule kukugajugtorssu-
ssugut, ilumut agdlauserput artorna-
KaoK. uvangalo — nauk kujatåmiuv-
dlunga — iméraugatdlarama erKarsar-
tarsimagaluarpunga suna pivdlugo o-
Kariartauserput maligdlugo agdlau-
serput suliarineKarsimångitsoK. agdh-
nerugamale påsivara avane Kalåtdlit-
nunåta KerKane OKautsit maligdlugit
sananøKarsimassut, taimåitumik u-
vavtinut artornangårtorssuput. P1'
ngårtumik ss-t tungåt. åma måne ku-
jatåne sukåssutaussaKångitdlat.
åssersutitut taisinauvåka måne K’a-
Kortume inugtaussut OKalungnenru-
kut kinåussusersiuteKaratigdlo Kav-
sérsiuteKångitdlat, imaKalo agdlang-
neK årKingneKåsagaluarpat tåukunu-
nga OKiliatdlagpatdlåsanane.
ilumut uvanga Jonathan Petersen
atarKingåripara, oKarumavungalo,
imaKa aKagulunit agdlagtauserput
iluarsineKariatåraluarpat kisiåne uva-
ngakasik, imaKa åma ardlalialuit, me-
rånguåkalo agdlagtausitorKamik il1-
niagaKarérsimassut ukiune 50-ine su-
le atatikatdlåsagigput.
uvanga J. Petersen ajungikatdlar-
mat Nungme iliniartusimassunga a-
kornavtine takuneK ajomartångilaK
kina nangmineK OKautsine pivdlugit
iliniardluarsimaneruissartoK. tauva
RasmusseninguaK-å, Kinuvigiumavav-
kit sule ajorujugtinanga K’aKortumut
pisagaluaruvit pulåringa, tauva il1"
niarfigingåsavavkit.
imaKa kalåleKaterpagssuarma taima
ilalersuinanga agdlangnera ajoringa-
savåt, sordlo ivdllnguaK sarKumigkat
uvdlumikorpiaK kalåleKativnut ator-
Kungikaluariga. tåssame Kangarssuar-
ssuardle OKauserissaK erKorsima-
nguatsiarpoK: „tamarmik iluarissanik
iliorneK ajornaKaoK.“
Hans Kanuthsen.
påsinerdluineK
Otto Sandgreen A/G-me septembe-
rip arKaneK-åipåne agdlagaKarpoK
radioavisip årKigssuissua nuna«ar-
fingnut piniartulingnut tikerårsima-
ssok påsisimavdlugulo piniarnermik
inutigssarsiuteKarneK Kagfagsarne-
KarsinåungitsoK. Otto Sandgreenip ta-
måna isumaKatigingilå pissutigssaKar-
nerardlugulo piniartoKarfingne Keri-
titsiveKalernigsså.
isumaKarpunga paitsuineK tamåna
nålaorniarfilungnermik pissuteKåinar-
toK. uvanga piniartoKarfingmsimångi-
langa taimalo pissutsit OKautigisinau-
nagit. kisiånile inutigssarsiornermik
påsisimassagdlip navsuiautai najorKU-
tarisimavdlugit piniartoKarfingne pa_
siniaisimassup — tamatumalo mig"
ssarpiåne eskimut pissusinik påsisi-
massalik Bent Jensenip agdlautigissai
najorKutarinarsimavdlugit pissutsinik
ilisimassaKarnerungmat akerdlianig"
dlo isumaKardlune.
radioavisime soKutiginartunilo ar"
dlaleriardluta piniartoKarfingne Keri-
titsiveKalerslnaunigsså erKartortarsi-
mavarput. tusardliusimavdlugutaoK
puissit pissaussartut ukiut Kulit inger-
dlaneråne mardloriåumik amerdle-
riarsimassut. naitsumik OKautigalugo
inutigssarsiutinik påsisimassalik is11"
maKatigingilara, kisiåne uvanga ta-
mékua tungaisigut påsisimassaKångi-
langa tamåkuleriniarsimanangalo.
ipåsisinåungilara A/G-p årKigssui-
ssuata paitsorneK tamåna ingerdlati-
narsimangmago navsuiauteKarKårane.
agdlagfivut ingmingnut taima Kanig"
tigissut. A/G-p åndgssuissuata nalå-
ngitdluinarpå piniartoKarfingnisimå-
ngitsunga. tamåna ajortumik isuma-
Karnerusoringilara puigornerinausi-
masoralugule.
Bent Nielsen-
tåssåuput Kalåt-
dlit-nunåne reje-
nut nalorssuit a-
torneKarnerssait.
Den kongelige grønlandske
Handelime piårnerpåmik pisia-
rineKarsinåuput.
\jristenseits
VAADBIMDERI^
SKAGEN • TELF 414 77 • ETABt.1879
2