Atuagagdliutit - 10.10.1963, Side 15

nåmagungnaerpoK kalåtdlit iliniarsimassut
kisimik Kavdlunåtut pisinauvdluamigssåt
sule angnikitsuinarmik påsissaKarfi-
gisimavarput. Påmiune ukioK atauseK
KavdlunåtuinaK atuarsinardlutik ka-
låtdlisordlutik autdlartitut sule ila-
mingnut nalenriutdlutik inorssatsiar-
put kisiåne Kularnarane atuarfik Ki-
magtinago ingerdlaKatigilerumårtut.
ineriartornerup nagsatarå kalåtdlit kikugaluartutdlunit uvdlui-
narne atorsinaussamit angnerussumik Kavdlunåtut pisinaussa-
riaKarnerat, skoledirektør Chr. Berthelsen onarpoK
1950-ime inatsisit atulemerånit ma-
na tikitdlugo Kavdlunåtut atuartitsi-
nikut angnertorujugssiLarmik sujua-
riarneKarpoK. kisiåne tåssunga atatit-
dlugo ,iliniartitaunikut piumassari-
ssaussut Kgfagkiartungårmata pissa-
riaKalersimavoK av ku tit avdlat ator-
dlugit Kavdlunåtut atuartitsinerup
angnertusarneKamigsså. iliniartitau-
nikut pitsdngorsainigssaK mvdlunå-
tutdlo atuartitsinerup pitsångorsame-
Karnigsså inuit kinigaisigut — lands-
råditigut — mikingitsumik noncåissu-
tigineuarput pitsdngorsainiamermilo
såkugineuartut isumaKatigineKardlui-
nartardlutik.
— kikunitdlunit erKungitsutineKa-
runångilaic danskit onausisa uvdluv-
tinc pismaussariajcarnerat sumigdlu-
nit sulivfeKaraluaråine. skoledirektør
Chr. Berthelsen OKarpon. isumaKar-
toKarajugtarpoK Kavdlunåtut pisinao-
riaråine akigssarsiorfiuvdluartunik
atorfiningneK ajornarneK ajortOK. er-
KarsariauseK taimåitOK tamatigut er-
KortuneK ajoraluarpoK, kisiåne ilu-
mSrpoK Kavdlunåtut pisinauneK ator-
fingmut imalunit sulivfingmut isu-
mangnaitsumut ikunigssamut iluaxu-
taussarmat.
ilumutdle angnerussunik atorfeKar-
tugssat kisimik Kavdlunåt OKausisa
pisinauvdluamigssåt atorfigssaKarti-
ilisimassaKardluarnigssaK pissaria-
KarpoK.
— nalivtine atuagkat kalåtdilsut
bibliotekine atorniarneKarsinaussut
200-t migssigigunarpait, ukiumutdlo
15-it migssåinik amerdleriartarput.
amerdlagissagssåungitdlat åma erKar-
sautigigåine ilarpagssue tåssaussut a-
llkutagssiaunerussut. bibliotekine a-
tuagkanik kalåtdlisunik atorniarfiusi-
naussune ikigtungitsunik Kavdlunåtu-
nik atuagaKarpoK, amerdlanerussutdlo
åma tåuko atuarsinaulertariaKaralu-
anpait.
kalåtdlisorsinauneK nåmångilaK
— iliniutit danskisut pingitsorne-
Karsinåungitdlat inusugtut atuarfine
fagskolinilo.
— lærlingit iliniartitaunigssånik i-
natsisit Danmarkime iliniartitaune-
rup åsserdluinånik piumassaiiarlut
ukioK måna atulersinenarput. lær-
lingit atuarnigssamingne atuagkat
Kavdlunåtut atortugssauvait. atuagkat
kalåtdlisut nugtemeKarsinaugaluar-
put, tamatigutdle nåmangneK ajor-
POK. iliniarnerit ilait kalåtdlinik Kav-
dlunåtut kalåtdlisutdlo åssigingmik
pisinaussunik iliniarti tsissonar ti tdlu -
git OKalugteKarnikutdlunit kalåtdlit
OKausé atordlugit ingerdlåtaréraluar-
pavut.
sujuline emartugkaka anguniarne-
Kåsagpata måna periauserissavtinit
såkortunerussumik periausøKartaria-
Karpugut, tåssalo pissutaussoK ukiune
kingugdlerne atuarfingmit periautsit
nutåt oKåtårneKartalernerånut. måna
tikitdlugo periausiusimassoK — Kav-
dlunåtorneK atuartitsissutauvdlune i-
låtigutdlo atuartitsinerme danskit o-
Kausisa atorneKarnerat — angussa-
KarneruatdlagtitsisimagaluarpoK ki-
siåne nåmångitsumik.
mérKat sapingisamik piårtumik
Kavdlunåtut ilinialernigssåt agsut
pingårtitariaKarpoK, — sordlo bør-
nehaverne KanoK ilikagaKalertor-
tartiginerat påserérigput, uvagut-
dlo kingUsinåkut aitsåt Kavdlunå-
tut iliniardluta autdlartisimassu-
gut ugpernarsaisinauvugut oKaut-
sit sukumerdlugit ilikarnigssåt
taivdluartarnigssåtdlo Kanos ajor-
nakusortigissoK.
— misiligutaussumik atuartitsineK
Kanga autdlarnernerneKarpa?
— 1959-ime Påmiune Nungmilo a-
tuarfit akuerineKarput. 1. klasserne
KavdlunåtuinaK — kalåtdlisortitsi-
nertaKéngikatdlartumik — oKåtåri-
nigssamut. Påmiune 2. klassemit ka-
låtdlisorneK ilångupåt, Nungmilo Kav-
dlunåtuinaK atuartitsineK ingerdlatl-
naratdlarpåt. tamatuma kingorna ig-
dloKarfit angnerussut tamarmik OKå-
tårivdlune atuartitsinermut peKatau-
lerput skoledirektionip akuerssinera-
tigut mérKatdlo angajorKåve påseKa-
tigivdluardlugit, åma niuvertoruse-
Karfit Kavsigsunguit oKåtårineK tai-
tuartitsissutigineKarneraningarnit. i-
liniartitsissut issertuångilåt mérKat
inungutsimingnit OKauseringisai a-
tordlugit atåssuteKarfiginiarnerat a-
j ornakusorsinaussar toK, iliniartitsi-
ssuvme mérKatdlo påseKatigigdluar-
nerisigut mikissunguatigutaoK ataKa-
tigingneK ajornånginerussumik pisi-
naussarmat, kisiåne åma nalunaeru-
taussartut erssersipåt ukiup sujug-
dliup ingerdlanerane iliniartitsissoK
atuartitanilo ilisareKatigilersartut
mérKat OKariartautsi't åssiglngitsut su-
ngiutilerångatigik.
— sok mérKat danskisuinaK iliniar-
titaunerat ikingusingnerussukut aut-
dlarnerneKartångila?
— tamåna åsisgingitsumik isuma-
KarfigineKarsinauvoK, kisiåne Kular-
nauteKångivigpoK Kavdlunåt OKausi-
sa sapingisamik piårtumik ilinialer-
nigssaisa KanoK iluatingnauteKartigi-
nerat. imåingilaK atuarfeKarfingmit
kalåtdlit OKausisa ilikardluarneKar-
nigssåt pingårtineKångitsoK. kisiåne
kalåtdlit inuiait avdlat OKausinik ine-
riartornerme atortorissagssåinik ili—
niartlneKåsagpata OKautsitdlo tåukua
ilikardluarnigssåt kigsautigineKarne-
ratut nukinginartigigpat isumaKarpu-
gut ajoKutausinåungitsoK inungutsimit
OKauserissat iliniarnigssåt kingusing-
nerussukut autdlartikaluarpat.
ilimanarsinauvordlunit mérKat
klassene nukardlerne mardlungne
Kavdlunåtut atuarneK ilikarérsimåsa-
gamiko erninartaoK kalåtdlisut atuar-
neK ilikarsinåusagåt åma kalåtdlit o-
Kausisa ilinialerKårnerine påsiumi-
naitsortait påsilertornerusinåusagait
pisoKassångulårérsimanertik pivdlu-
go.
påsissat Kimatdlangnartut
— mérKat danskisuinaK atuardlu-
tik autdlartitut KanoK kalåtdlisut a-
tuarnermik agdlangnermigdlo ilika-
lertortigissarpat?
— kalåtdlit OKausisa 3. klassemit
ilinialernerånit KanoK ilikalertorne-
Kartigisinaunerat måna tikitdlugo
3. klassemit aitsåt kalåtdlisuler-
sut ukioK sujugdliup Kångiunera-
ne agsut tutsuvinartumik tusarfigi-
simavavut.
pitsaunerusaoK OKåtårineK OKatdli-
sigineKarpatdlårnane ingerdlåneKåi-
naratdlarsinaugune, påsinarsisaga-
luarpat kalåtdlit OKausisa ilikariar-
tornerat kigåipatdlårtumik ingerdla-
ssok ukiut atuarfiussut ingerdlanerå-
ne sule pivfigssaKarpoK pitsångorsai-
nigssamut.
kalåtdlisut iliniutit
— kalåtdlisornermik iliniutigssa-
KardluarnigssaK iliniartitsissugssa-
Karnigssardlo landsrådime pingårtit-
dlugo erKartorneKarpoK.
— isumaKatauvdluinarpunga taine-
Kartutigut pitsångorsaineKartariaKar-
mat, taisinauvaralo pitsångorsaineK
ingerdlånøKartoK, ama atuartarissane
iliniutit danskit OKausilunit atordlu-
git atuarttitsissutaugaluartut kalåtdli-
sutaoK naKinøKartugssauvdlutik, sår-
dlo historiemik, umassunik nunaleru-
tinigdlo. neriusaugutaoK kalåtdlisor-
nermik iliniartitsissugssat amerdla-
nerussut pigssarsiarisinaujumårdlu-
git, sujunigssamime tåuko amigauti-
gissåsagu vtigik a j ornar torsiuteKaler-
sinauvugut.
— årdlerKutigissariaKarpa danski-
sut atuartitsineK angnertusiartortit-
dlugo kalåtdlit OKausisa tåmariartor-
nigssåt?
uvanga nangmineK årdlerKutigingi-
lara Kavdlunåtut angnertunerussumik
iliniarnerup kalåtdlit OKausisa puior-
neKarnerånik kinguneuarnigsså. ki-
siåne Kavdlunåt OKausisa angnertu-
nerussumik ilmiarneKarnerat kalåt-
dlisut onalugtautsime malungnaute-
KångivingnaviångilaK taigutit OKari-
artautsitdlo Kavdlunårpalungnerussut
tusarssaulernerisigut. Kavdlunåt o-
Kausisa måna piumassarincuartut
angnertutigissumik ilikarnigssåt ake-
Kångivigsumik pinaviångilaK, ånai-
ssaKalårnermik ilaKångitsornaviångi-
IaK.
Indlæringen af dansk på et meget tidligt tidspunkt må sapingisamik piårtumik danskisut ilmiarstnaunigssaK
tillægges en meget stor betydning. pingaKaoK.
kaluarpåssuk ajornakusorutit tåssu-
nga tungassut angnertorssåssariaKå-
sångikaluarput. tauva pissariaKåså-
ngikaluarpoK uvdlume periautsivtitut
angnertutigissumik Kavdlunåtut ili-
niarneK pitsångorsarniåsavdlugo. ki-
siåne KularutigssåungivigpoK Kavdlu-
nåtut iliniarnigssaK tamåkinerussu-
mik anguniagaKartOK.
danskisorsinauneK iluaKutaoKaoK
— mana nåmagungnaerpoK palasit,
iliniartitsissut avdlatdlunit Danmarki-
me ingmikut iliniagaKarsimassut ki-
simik Kavdlunåtut pisinauvdluarnig-
ssåt. skoledirektør nangigpoK ineriar-
tornerup nagsatarå kalåtdlit kikuga-
luartutdlunit uvdluinarne atorsinau-
ssamit angnertunerussumik Kavdlu-
nåtut pisinaussariaKarnerat åma pi-
sinaulerumanerat.
kalåleK nålagkersuinikut suli-
nerme kommunerpiåinarmut tu-
ngassut saniatigut suniutaKarniå-
sagune iluaKutåusaKaoK Kavdlknå-
tut pisinauvdluåsagpat.
nalivtine kalåtdlit agdlagfingne s*-
liaKartut, aulisartut sulissartutdlo ka.
låtdline inuiaKatigingne pingårute-
Kartorujugssuit aulajangivfiginiarne-
Karnere peKatauvfigissarpait Kalåt-
dlit-nunåne Danmarkimilunit ataut-
siminerne, isumaKarpungalo kikutdlu-
nit isumaKatigisagånga Kavdlunå-
tut nårmgdluartumik pisinåungineK
atautsimiierit taimåitut peKatauvfigi-
nerine kgaeKutauvdlunilo isumat i-
terngat tkitdlugo nalunaerniarnerå-
nut akoriutausinaussarmat. Kavdlu-
nåtut påitsiarsinaunerinaK nåmag-
kungnaeriætusaoK, pissariaKaleriar-
tuinåsaordb Kavdlunåt OKausisa pi-
sinauvdluanigssåt.
— danski atuagautait pigssarsivfi-
givdluarsinåisagåine åma danskisut
taima ingerdlatsineK utarKisaugat-
dlartutut OKautigineKarsinauvoK a-
tuagkåme Kavdlunåtut najomutari-
ngitsårneK ajornaKingmata, atuar-
Kingniåsagéinilo imalunit iliniarsima-
ssane ukiut ingerdlaneråne nutångu-
tit malingnauvfiginiåsagåine kalåtdlit
OKausé kisimitdlutik nåmångingmata.
Kavsérpagssuartigut Danmarkimut
suliartortitat pingitsorneKarsinausså-
sagaluarput — sordlo agdlagfingne —
ilumutdle amerdlanerussut Kavdlunå-
tut pisinauvdluaraluarpata.
danskisut iliniarneK piårtumik
atuarfiup tungånit KanoK iliorto-
Karpa danskisut atuartitsineK angner-
tusarniardlugo?
måitoK ingerdlåpåt. 1. klasserne 2.
klassemilo KavdlunåtuinaK atuartine-
Kartarput taimågdlåt religionime
anskuelsemilo pinatik.
iluaKutaoKissoK
— misilinerit KanoK påsissaKarfigi-
neKarpat?
— ukiut tamaisa iliniartitsissut
klassene tåukunane atuartitsissussut
nalunaerutait pissarpavut, påsissatdlo
najorKutaralugit periautsit avdlångor-
tilårnigssåt ajornarneK ajonpoK. na-
lunaerutaussutigut nalunångilaK mér-
Kat taima atuartineKartut ukiut mar-
dluk ingerdlaneråne Kavdlunåtut ili-
karnerujugssussartut Kavdlunåtorne-
rup kalåtdlisorneruvdlo atautsikut a-
- den kysægte
læbestift...
Fås i modens bedste
farver. Fra den
sarteste pastel til
den rødeste røde
kukingnut tamutip
læbestiftivdlo kalipautait
ingmingnut tugdluarkekate-
kdugitsut.
‘pf.
Generalrepræsentant
Torben Løve & Co. A/S
Amaliegade 6 - København K.
-søger De den fine tobaksnydelse - midt mellem cigaretten og cigaren...

1
MOTOREN
— angatdlatlnut tamanut atorsinaoK
— til alle maritime formål
pineKarsinauvoK 25-nit 330 hestilingnut 1—2 ama 3
cylindereKardlune. elektrisk omstyringilik — 2 takts
Semi-Diesel, ingnåtdlagissamik autdlartartoK ulug-
tartunigdlo sarpilik. — akikitsut nåvferardlugitdlo akilersornekarsinaussut.
sikunik ajomartorsiutekar-
slnauneK plssutigalugo mo-
torit éssigingitsut tamar-
mik pisiaritineKarsinåuput
sisangmik méngertorniuit-
sumik sarpé ulungnaler-
dlugit.
Af hensyn til isvanskelig-
hederne kan
alle motortyper
leveres med
skrueblade af
rustfrit stål.
nakuaK isumangnait-
sok OliatungitsoK
IkussQkumlnartOK
slvisttmik piussartOK
KRAFTIG
DRIFTSSIKKER
ØKONOMISK
LET AT MONTERE
LANG LEVETID
Leveres fra 25 til 330 HK i 1-, 2- og 3-cylindret udførelse. Elektrisk omsty-
ring — Hydraulisk omstyring — Håndstyring. 2-takts Semi-Diesel med
vendbare skrueblade og elektrisk start (glødespiraler).
Populære priser og betalingsvilkår.
GRENM MOTORFABRIK
TELEFON GRENAA (063) 2 06 66
15