Atuagagdliutit

Árgangur

Atuagagdliutit - 12.03.1964, Blaðsíða 24

Atuagagdliutit - 12.03.1964, Blaðsíða 24
Danmarkime utorKait tamarmik utor- KalinersiaKartitaulisaput utorKalinersiat utorKait keuiok aningaussaKartiginerat apernu- tiginago tuniuneKartalisåput tapeKartineKalisavdlutigdlo -fa aningaussartutit amerdleriåsangmata pingitsailivdlune ang- nertorujugssuarmik sipårtitsineKåsaoK, aningaussat hundrede millioner kroninik ardlaligssuarnik amerdlåssusigdlit nioruu- tigssanik pisissutaussaraluartut torKorneKartalisavdlutik utorKait Kanganit pitsaunerussumik pineKarnigssåt sulissutigineKalerpoK. anguniameKarpoK åiparit ukiumut 28.000 kr. migssiliordlugit utorxalinersissa- lemigssåt, tamatumalo saniatigut „ukiune akigssarsiorfiv/nerpaussune" avgua- Katigigsitsinerme akigssarsiat 60 procewtiat tikitdlugo tapisiatut utorKaliner- siaritineKartåsaoK utorKait KanoK aningaussarsiaKartiginerat apencutiginago tamaisa utorKalinersiaKartineKalerpata. akigssarsiatdle utorKalinersianut ta- ptisiiaHainnenme najorKMtairiiineKairitug- ssat ukmumuit 35.000 kr-mut teigdlileme- Kåsåpuit, tåuiko 60-procenfciiait tåssauv- dlune 21.000 ikr. 67-inik ukiugdlit ta- marmik utorKalinersiåinut tapiliune- Kartartugssat. ukioK måna aprilimit utorKait 67-inik ukiugdlit tamarmik utoraalinersiait agdlerialåsåput åipa- rit . 7428 kr-inliik pliisgarttaigaiKiaJJsavdlu- tik. utorKalinersiat katitdlutik ukiumut 28.000 kr-ngornigssåt ukiorpålugssuit Kångiugpata aitsåt anguneKartugssau- vok. 67-inik ukiulingnit utorKait ta- marmik KanoK akigssarsiaiKarnerat a- perKutigi'nago utorKalinersiaKartitau- lernigssåt utorKalinersiagdlitdlo tapi- siaiKartitaulernigssåt sule isumaKati- gissutigineKångilaK. taimaingmat a- tortugatdlartugssaniik utorKalinersia- KartitsissoKåsaoK. aningaussarpagssuit sipågkat utorKalinersiat aningaussanparujug- ssuarnik naligdlit pilersineKanniar- mata akilerårtartut pingitsailivdlugit ukioK måna 500 mili. kr-nik sipårtit- dlugit utorKalinersissartut aningau- ssagssaKartiniagåuput. inugtaussut 67-init Ukiugdlit KanoK akigssarsia- Karnerat erKarsautiginago tamåker- dlutik uitorKaliilnersiissalfeangmiatia a- .kigssarsiortut tamarmik aningau- ssautøKarfingmut utorKalinersiat a- ningaussauteKarfiånik taisinaussavti- nut pingitsailissauvdlutik akiléKatau- ssåsåput, .akilersuinerme sapåtip aku- nera atauseK mardlugdlunit akilingit- sortoKarsinaunane. utorKalinersianut tapisiat aningau- ssauteKarfiånut sulissartut sulisitsi- ssutdlo åipågo akiliutigssait 224 mili. kr-ussugssåuput, tåukunångale suli- ssartut 1,1 milliomnait tapisiaKartine- Karumårput utorKalinersissartut ta- marmik pissartagait mingnerpåmik ukiumut 300 mili. kr. migssiliusang- matigik. utorKalinersianut utorKali- nersiatdlo tapinut akiliutaussartut u- ikiut itamiaiista lamerdleriiartåsaput. su- lissartut sulisitsissutdlo utorKaliner- siat tapinut akiliutait ukiut sisamat Kångiugpata 56 miil. kr-nik amerdle- riarsimåsåput 280 mili. kr-ngordlutik. ukiut 20 Kångiugpata akiliutigineKar- tartugssat ukiumut 300 mili. kr-nga- jaussarnigssåt nautsorssutigineKar- pOK. aningaussauteKarfingnit utorKali- nersiatut akiliutigineKartugssat ukiu- ne sujugdlerne angnertungitsuinau- ssugssåuput, taimaingmat aningau- ssauteKarfingne uningassut amerdla- sorujugssuångoriartusåput. utorKali- nersissartut tapisiåitut åipågo akiliu- tigineKartugssat en mill. kr-usåput, tapisiat aningaussauteKarfiat 500 mill. ikr. anguvdlugit pigissaKåsavdlune. 1973-iime 49 mill. kr. tapisiatut aki- liutigineKåsåput, tapisiat aningau- ssauteKarfiat taimanikut 3,2 milliar- der kr-niik pigissaKåsavdlune. 1983-i- me utorKalinersiat tape 186 mill. kr- usåput, tapisiat aningaussauteKarfiat 7,2 milliarder kr-nik pigissaKåsavdlu- ne. erKaineKarsinauvoK nangminerssor- tut månangåK aningaussarpagssuar- nik sipågaKarérsut, nauk OKautigine- KartaraluartoK aningaussanik atuga- Karpatdlårtugut sipår,Kalårpatdlårtu- igutdlo. aningausserivingne sparekas- sinilo torKortat 17 milliarder kr-uput. 1961-ime decemberimit 1962-ime de- cemberimut tomortat 1,4 milliarder kr-uput, taimaingmat OKartariaKar- dlune inuit aningaussarsiordluarner- mik nalåne Kanganit angnerussuniik torKorsissartut. tamatuma saniatigut .nålaigauvfik kommunitdlo sipåigaKar- put, pigissatdlo akilersugkat åma si- pågkatut issigissariaKarput. 1960-ime sipågkat tamarmik ni milliarder ikr- ngajiausisuitut nautsorssonneKarsimå- puit. aningaussat niorKutigssanik pisinerme atorneKartaraluit aningaussarpagssuit encartorneKar- tut akilerårtartunit akilerneKartar- tugssåuput, aningaussatdlo sipågkatut avdlatutdle tåssåuput pigssarsiiarine- Karamik niorKutigssanik .pisissutigi- neKångitsut kingornale pisissutigine- Kartugssat. tamåna åma ima OKauti- gineKarsinauvoK, akigssarsiortut 1,1 millionit tamarmik sapåtip akunera- nut 5,40 kr. aikiliutigissartagagssait tåssåuput kavfimik cigaretinigdlunit pisissutåungitsortugssat. aningaussat imillionerpagssuarniik naligdlit ukiune ardlalingne niorKutigssanik pisissu- téungitsusåput inuit avdlatut iliorner- mikut pisiarissartagkamigsut amer- dlatigi'ssunik pisissåmåsångigpata. tå- ssa sulissartut utorKalinersiagssa- mingnut tapisiaKartugssat tapisinig- ssamingnut akiliutigssaraluamingnik aningausserivingnut sparekassinutdlo akiligagssamigtut agtigissunik „siani- nårissåsagpata11. sujumut ilisiimarérneK ajornaKaoK nangminerssortut sipågkanik unerar- titsinerat migdleriåsanersoK sullssar- tut utorKalinersiagssamingnut tapisia- Karumavdlutik akilersuinerat imalu- nft utorKalinersiat tapisiaKartitau- nigssåt pivdlugo akilerårtartut aki- lersuinerat pissutigalugo. åma suju- mut OKautigineK ajornaKaoK utorKa- linersiat tapisiagssåinut akiliuteKar- tarneK pissutigalugo niorKutigssanik pisiortorneK migdleriåsanersoK; ilima- ■narpordle aningaussat sipårneKarta- raluartut pisiortornermilo atorneKar- taraluartut i'lait utorKalinersianut ta- pisiaKarnigssaK pivdlugo akiliutau- ssarumårtut. utorKalinersiaKarnigssaK sujunerta- ralugo inuit nangminérdlutik aini- ngaussanik unerartitsissut utorKali- nersissarnerup nutåmik årKigssussi- vigineKarneragut amgnertumik erK-ar- sautigssaKalisåput. nålagauvfingmit utorKalinersiat niorKutigssat akitsori- artomerat poKatigalugo ilaneKartar- tugssåuput taimaingmat månarnit angnertunerusaKalutik. niorKutigssiorfiliagssanut taorsigagssarsiaritineKartut utorKalinersiaKarniigssaK sujunerta- ralugo aningaussat ikaterssorneKartut torKuinarneKåsångitdlat „sulisineKå- ■savdiult!ilgdle“ obligatiioniinlik pisisisuiti- gissardlugit imalunit igdluniik pigi- ssaniigdlo inuidgukiaitdliartiugisisåungiiitsu- nik pisissutigissardlugit. sulisitsissut aningaussauteKarfingmut unerartit- seKataussut akiliutit KerKe tikitdlugit nior.Kutigssiorfingmik pitséngorsarne- rinut atugagssamigtut taorsigagssar- siarisinåusavait, niorKutigssiatik a- merdlilinarnagit akikitdlilersinåusav- dlugit. utorKalinigssarput pissutigalugo a- ningaussanik taiima amerdlatigissunik silpågaKarnigssaiput akerdlerineKåsa- galuarpat OKartoraardlune niorKutig- ssiarineKartut amerdliartortut tunit- utorKalinersiat nutåt Danmarkime Danmarkime avisinut ilångu- tagssiortarfit ilåne Ritzaus Bu- reaume sulenataussup Aage J. Gammelgaardip pingasunik ag- dlaganardlune erKartorpa Dan- markime utontalinersissame- rup nutåmik årKigssussivigine- Karnigsså. utorKalinersissartut pissartagaisa agdleriarnerisigut utorKalinersiatdlo tapeKartitau- lernerisigut utorKalinersiagdlit atausiåkåt inugtaussutdlo ta- marmik aningaussarsiornerat KanoK sunerncKåsanersoic påsi- tiniarneKarpoK. utorKalinersia- Karneir pivdlugo aningaussau- teKarfik ukiune tugdlerne ka- terssivfigineKåsaoK milliard kroninik ardlalingnik pigissa- Kalersitdlugo. aningaussat ilait utorKalinersiatut ilaitdlo, amer- dlanerssarigatdlagait, nioruu- tigssiorfingnik sanaortornerme atorneKåsåput niorKutigssiari- neKartartut amerdlilerneKar- niåsangmata. Danmarkime utorKalinersiat nutåmik åntigssussivigineKar- nigssåt agdlautigissane pinga- sune kalåtdlisuinaK navsuiar- neicåsaoK. sivigssaileKissuneKalisassut, tauva a- kerdliussut erKaisInartariaKarput ind- orKutigssiat iluanårutigalugit nuna- nut avdlanut tunineKarsinaussut. nunane avdlane inugtaussut tamar- mik uvavtitut iliordlutiik milliarder- pagssuarnik siipågaKaraluarpata utor- KalinersiaKardluarnigssaK sujunerta- iraliugo, touvia nuinøinut avdlanut tunli- ssagssiat tunitsivigsséinik imaKa a- jorssåmarsisinaugaluarput. taima .pi- ssoKarnigsså KularnångilaK utorKali- nersissartut månarnit angnertuneru- ssumik pissartagagdlit amerdlivdluar- nigssaisa tungånut, tåuko måna u- torKalinersialingnit piisissutigssaKar- nerusagamilk måna utorKalinersissar- tut pisiarissartagåinit amerdlaneroKi- ssiuiniik piisiila»airbairsiinåusåpult. utorKalinersiagdlit Kanganit pisiaKamerussalersugssåuput utorKalinersiat måniarnit angnertu- neroKissut tuniuneKartalisagpata ni- orKutiigssiarineKartartut månarnit a- merdlanerutitarlaKåsåput. utorKad- nersissartut aningaussat pigssarsia- imik amerdlanerssait pisiutigiumasså- savait. åma OKartoKarsinauvoK ani- ngaussait sipågkat utorKalinersiatdlo tuniuneKåsagpata akiliutausinaussut tåssatuåusåput niorKutigssat, nionoi- tigssatdlo torKortaunatik niorKutigssi- arineKartunit pissugssåusåput. nior- Kutigssiåme amerdlasorpagssuångor- dlugit katerssoriardlugit torKortarine- Karsinåungitdlat utorKalinersissartut månarnit amerdkaineirusisujnik piissar- tagaKalernigssaisa tungånut. nutåmik årKigssussinigssap kimgu- nerisavå inusugtut niorKutigssiorner- milo suleKataussut aningaussarsiag- ssaraluisa taimalo pisissutigssaraluisa ilarujugssui'nik arsårinigssaK; arsåri- ssutauissut utorwannut ItunitineKåsav- dlutilk. utorKait „pis6rssuit“ nåmagtuniik pisiagssaKartiniardlugit niorKutigssia- rineKartartut lamerdlilermgssåt ajor- nartorsiutaungårnaviénigiløK. teknikip nalåne tnuvugut, taimaingmat nior- Kutigssiornerup ingerdlanera pissarlt- dlilerneKarsinauvoK, maskinat ator- neKarnerulersinauvdlutiik, agdlåme ukiut ingerdlaneråne maskinåinavit atordlugit niorKutigssiortOKalersinau- vok inungnik ardlaKéngitsuniguanik nåkutigdlissoKåinardlune. taimaing- mat ingmikut påsisimassalingnit nauitisonssutnigiineKar.poK 'Ukiut 2000 a- nguguvtigo niorKutigssat amerdlå- ssutsimikut nal'eKångitsut pigineKaru- mårtut. niorKutigssiarpagssuitdle Ka- noK avguéuneKarumårnigssåt tlåtigut nålagkersuissut aikissugssauvfigisa- våt. aperKutigiuéinåklt IH pilsaunerslugkat SINGALWATTE THE r - MOTOREN — angatdlatinut tamanut atorsinaoK — til alle formål sikunik ajornartorsiuteKar- slnauneK pissutigalugo mo- torit åssiglngltsut tamar- mik pislaritlneKarslnåuput sisangmik mångertornlult- sumlk sarpé ulungnaler- dlugit. Af hensyn til Isvanskelig- hederne kan alle motortyper leveres med skrueblad af rustfrit stål. nakuaK isumangnait- sok uliatungitsoK ikussukuminartOK slvisflmik piussartoK KRAFTIG DRIFTSSIKKER ØKONOMISK LET AT MONTERE LANG LEVETID pinenarslnauvoK 25-nit 330 hestillngnut 1—2 åma 3 cylindereKardlune. elektrisk omstyringilik — 2 takts Semi-Disel, ingnåtdlagissamik autdlartartoK ulug- tartunigdlo sarpilik. — akikitsut nåvferardlugitdlo akilersorneKarsinaussut. Leveres fra 25 til 330 HK i 1-, 2- og 3-cylindret udførelse. Elektrisk omsty- ring — Hydraulisk omstyring — Håndstyring. 2-takts Semi-Diesel med vendbare skrueblade og elektrisk start (glødespiraler). Populære priser og betalingsvilkår. GRENM MOTORFABRIK TELEFON GRENAA (063) 2 06 66 24

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.