Atuagagdliutit - 08.10.1964, Blaðsíða 9

landsrådimik angmaineKarnerane
angnertumik OKatdlitoKartasava?
tamatumane erssertåsagaluarpoK suliagssat sut nunavtine pi-
ssariaKarnerulersimassut, ajungitdluinåsagaluardlunilo Dan-
markime politikimik ingerdlatsissune ilåtigutdlo ama Grøn-
landsrådime tungavigisavdlugo, folketingimut ilaussortaK Ni-
kolaj Rosing OKarpoK
— isumaKarpunga landsråde ukiu-
ne tugdligssane folketingime periau-
siussoK malikånerdlugo autdlamer-
sartåsagaluartoK, sordlo folketingip
angmarneitarnerane politike tamat a-
tordlugo OKatdlitOKartartoK. nunavta
ingerdlåneKarneranut tungassut åssi-
gingitsut taimatut landsrådime OKat-
dlisigineKarnerane erssertåsagaluar-
Pok suliagssat sut pissariaKarneruler-
simassut. tamåna ajungitdluinartug-
ssaugaluarpoK Danmarkime politiki-
mik ingerdlatsissune ilåtigutdlo åma
Grønlandsrådime tungaviginiåsavdlu-
go.
taimatut OKartoK tåssa folketingi-
mut ilaussortaK Nikolaj Rosing, fol-
ketingimut ilaussortaK nangigpoK:
— Grønlandsrådip ei'KartorneKar-
nerata ilåne OKartoKarpoK, landsrådip
OKaloKatigissutigissartagai najorKuta-
rineruvdlugit kalåtdlip KanoK pissu-
seKarnera Grønlandsrådip sulinigssa-
mine ama tungaviglsagå, taimaingmat
isumaKarpunga landsrådip angmarne-
Karnerane nunavtine suliagssat tama-
låt pivdlugit sukumissumik OKatdli-
tarnigssaK naligssaKardluaraluartoK.
suliagssat katerssorfigssåt
— G-60-ip suliå mana nangineKar-
tugssångorpoK Grønlandsrådimit.
— sujugdlermik navsuiautigissaria-
Karpara Grønlandsrådip pilersineKar-
neranut sunarpiaK patsisaunersoK.
téssauna 1950-ip kingornagut ineriar-
tornivta ingerdlanigsså tuniuneKarsi-
massoK ministeriamut, Ki’nutigissag-
ssat suliagssanut åssigingitsunut mi-
nisteriap Kinutigisavai, ama taimatut
KGH-p inutigssarsiornerup tungåti-
gut, tåukulo tamarmik pilerssårusior-
tarput sujunertaKaramik åssigingitsu-
nik. tåuko tamarmik sagdliuniutdlu-
tik ukiune tåukunane Kångiutune i-
ngerdlasimåput. amåtaoK tåuko sania-
tigut landsråde pilerssåruteKartarpoK
sanatitagssanik åssigingitsunik kom-
munit avKutigalugit, angnertuneru-
ssumigdle ericarsautigineKarneK ajor-
Pok suliagssat sut sagdliutineKåsaner-
sut nunavta pissariaitartitsinera er-
Karsautigalugo.
taimåitumik pilerssårutait tamåko
atautsimut katerivfigssaKartariaKar-
Put, rådiusinaussumik imåingitsoK
aulajangivigsugssamik kisiåne suju-
nersuteKartugssamik ministerimut. ta-
månarpiau tungavigalugo Grønlands-
råde autdlartipoK, imaKa sujunerta-
Kångilaic landsrådip piginautitaunera
migdlilisavdlugo kisiåne nunavta i-
PgerdldneKamera pissariaKartitailo a-
junginerussumik iluaKUsivfiginiaralu-
ardlugit.
KinersissukipatdlaKaoK
— pakatsivit Kinersinerme peKatau-
neK taima angnikitsigisimangmat?
— neriugsimagaluarpunga Kinersi-
nerme peKatauneK angnertuneruju-
mårtoK. ukioK åma OKauseKarsima-
vunga politikimut nunavtine soKutigi-
ssaKarneK angnerujartortoK, taimåi-
tumigdlo neriugsimagaluarpunga Ki-
nersinerme KångiuterKåmersume tai-
siartorneK angnerungårsimåsassoK.
politikimut tungassut isumat sar-
Kumersartut periarfigssaKartitåuput
suna isumavtinut tugdluarnerussoK i-
nup suliniarnerane takusimaguvtigo,
tauva tåssane periarfigssauvoK taisi-
artornigssaK. pissugssauneK tåssani-
Pok, periarfigssardlo tamåna atordlu-
arneKarnerussariaKaraluarpoK.
— Kinericusarnerme KanoK pasissa-
Karpit?
— tamåna nunaKarfit ilarpagssuine
soKutigineKartaKaoK. tugpatdlernarta-
KaoK taima aussautigissume inuitdlo
nangmingneK piumassartik nåpertor-
dlugo piukorutigisimassatik nåpertor-
dlugit periarfigssaKarugtorfiåne tai-
matut akornusisavdlugit atautsimitit-
sisavdlune silagigssuaK. taimåitordle
nunaKarfit ilarpagssuine taima amer-
dlatigissut ornigutarnerat soKutigissa-
icåssusermut åma erssiutigititarpara,
pingårtumik nunaKarfingne mingne-
russune. tamånalume åma Kinersiner-
me erssertarpoK nunaKarfit mingne-
russut Kinersiartortue amerdlaneruga-
jungmata igdloKarfingningarnit.
partéKarnermut tungassut
— Kinersinerme ersserpoK nålag-
kersuinermut måna nunavtine inger-
dlåneKartumut akerdliussoKartoK,
angnerssarigåtdlo nutåmik pilersine-
KartcK partéKarneK. partéKarneK iv-
dlit KanoK pissariaKartitsigaiuk? —
— isumaKarpunga tamåna pivdlugo
isumaga ersserserérsimavdlugo. isu-
magåra partit pissusigssamisordlutik
nunavtine autdlartitariaKarumårtut,
tåssa uvagut nangmingneK soKutigi-
ssavut Kamånga pissut ersseriartorsi-
massutdlo partéKarnikut angnertune-
russumik sulissutiginiardlugit taima-
tut itunik pilersitsisinåusassugut. ki-
siéne avdlauvoK soKutigissaKartut av-
dlat avatånit tatissauvdlutik partilior-
titsisimanerigaluat tåuna uvanga na-
ligssaKarsoringilara.
1950-ip autdlartinerane nunavtine
partéKalitdlatsiaraluarpoK tamånalo
téssauvoK avatånit tatissinerup piler-
sitå kalåtdlit nangmingneK ilumingnit
pilersitaringisåt taimåitumik umasi-
nåussuseKångilaK. tamatumane erKar-
sautigåra socialdemokratiskiussumik
ingerdlatsiniardlune partiliorneruga-
luaK sivikitsumik ingerdlatsiåinardlu-
ne maungåinartoK. parti suliniåsag-
pat umåssutigssaKåsaoK Kamånga i-
laussortaussut iluanit pissumik tåuna-
lo tåssa nikatdloratik ingerdlatiniar-
tariaKarpåt sordlo inuiait avdlat tai-
maisisimassut. nunavtine tamåko pi-
lisagpat uvanga tåssautipåka uvdlut
ukiutdlo ingerdlanerisa pilersitait ka-
låtdlit nangmingneK iluåne Kamånga
pingoriartorsimassut tåuko umåssu-
tigssaKåsåput.
— månåkume partiliarineKartoK
Inuit partiat KanoK isumaKarfigaiuk?
— åma taimatut issigissariaKarpara
imåipoK inuit tåuko imaKa inugparu-
jugssuit kigsautigisinaussaisa ilait su-
lissutiginiardlugit Kanganit ersser-
Kingnerussumik sarKumersimåput, i-
sumaKarpungale tåuna parti kalåtdlip
nangmineK pilersitarigå.
— OKarputit kalåtdlit kigsautigi-
ssaisa ilait sulissutiginiardlugit parti
tåuna autdlartisimassoK. tåuna piler-
sineKarpoK G-60-ip suliaisa ilainut a-
kerdliunermik tungaveKardlune.
— månamut politikimut ingerdlat-
sinerup akerdlerissanik erssersitsiviu-
vok partéKarneK tåssalo imaKa aju-
nginerusaoK OKaråine Inuit-partiat i-
sumaKartoK såt tamarmik angnertu-
nerujugssuarmik pilersitsivigineKar-
tariaKaraluartut åmalo sukanerujug-
ssuarmik. tamånalo piumassaKau-
taungmat inuit ilaine erssertartoK
tåuna OKausigssaKarfigingångilara. ki-
siåne OKåinåsaunga piumassaKautigi-
ssavut sumit pisåpat? tåssalo Dan-
markimit, nålagauvfigdlo tamåkuni-
nga akilersuissugame tauva uvagut
nalungisavut nåpertordlugit piuma-
r PE RSISK¥T/EPPER ^
— en tillidssag
_____________________________j
Udvalg sendes uden forbindende
afgiffsfrit fra vort eksporflager
HOLGER JENSEN
Dag Hammerskjolds Alle 36,
København 0
IMPORT — EXPORT
DANMARKS STØRSTE SPECIALFORRETNING
ssat sut tamarmik pineK ajornarta-
icaut åmalo ima sukatigissumik piler-
sineK ajornartaKaut.
ingmikut aningaussarfiorfik
— sume inungorsimanen uvagut å-
ma tusarnaringikaluarparput kisiåne
inuit ilaisa påsivdluarneK ajorpåt tåu-
ssuma tungavia. imaKa tusarnerneru-
ssok atorsinaugaluarparput taivdlugo
Kalåtdlit-nunåta tunissagssiornera ig-
dlersorniardlugo ingmikut akigssau-
sersuineK imalunit kigdlilineK. kisiå-
ne unga aningaussarsiomermut ta-
marmut tungaviussoK tåussuma av-
dlångortisinåungilå taimåitumik sume
inungorsimaneK tåssane atornexar-
POK, una pinardlugo Kalåtdlit-nunåt
aningaussarsiorfigtut ingmikortutut i-
ssigineKalermat tunissagssiorneralo
Danmarkimit sunerneKarane tåussu-
ma nunap pisinauneranit pilersiniar-
ncKarmat. iluagtikiartornigssa ernar-
sautigineKåsagpat tauva aningaussar-
siorneK tamarme sangmivilersortaria-
KarpoK kigdlilersuineKåsavdlune a-
kigssarsiat akigssautitdlo KanoK isu-
maKarfigineKarnerat G-GO-ip tåssuna
erssersiniarpa, suliarissai tamarmik
tåssunga tungåput.
— Oluf Høegh måna landsrådime
sujunersuteKarpoK landsråde atuagå-
rånguamik naKititsissariaKaraluartoK
G-60-ip sujunersutainik angnerussu-
mik påsissutigssamik.
— ajoringitdluinarpara tamåna ang-
nertunerussumik inuit påsissutigssa-
Kartitaunerat amigautigiuartaravtigo
suliane åssiglngitsune. påsissutausi-
naussut naitsunguit ersserKigsut tåuko
nunavtine amigautauvdluinartarput.
G-60-ip suliå påsissutigssarpagssuar-
nik imaKarpoK tåkajårtorujugssuar-
nigdle, taimåitumigdlo ersseridgsumik
naitsumik atautsimut issigalugo nav-
suiauteKarfigineKarsinaugpat uvanga
tugdluarnerusorigaluarpara.
kalatdlit soKutigissait
— folketingimut tungatitdlugo nu-
navtinit Kinigaussut suminerse er-
sserKigsalårsinauviuk?
—• naluneKångilaK kalåtdlit Kinigait
partinut sunutdlunit atassungitsussut,
folketingime inigssisimanerat pitu-
tåungilaK, sorunalume partinit tunu-
leicånginavta imailiatdlåinaK pisinåu-
ngilagut. kisiåne tamåna ajoKutåu-
ngitsutut uvanga issigissåinarpara pi-
ssutigalugo danskit folketingimut i-
laussortat suliagssat nunavtinut tu-
ngassut OKaloKatigissutigineKarneråne
agsorujugssuaK nunavtinut soKutigi-
ssaKartungmata, taimailivdlunilo ar-
dlånit suliarput tapersersorneKartar-
mat.
ardlåinut sunutdlunit nipikuvta
kalåtdlit soKutigissait partit ingerdlå-
neKarnerånut åma putdlåneKåsåput.
tåssalo tåuna uvanga årdlerigissara,
taimailivdlune kalåtdlit soKutigissait
partit sorssøKatigingnerinut ilånguti-
sagaluarmata aperKutaujumårpoK
partit tåuko åtaviginiagkat nålag-
kersuissunut ilaussunersut, ilaussu-
ARSA
URET
KVALITET
PRÆCISION
EXCLUSIV
ELEGANCE
Schweizeruref
med del elegante særpræg.
ARSA-urel fås I K.G.H/s
butikker.
ARSA-nalunaerxutårKaf K.G.H.p
pisiniarfine pineKarsfnåuput!
ngigpata tauva nunavta iluamik ma-
luginaviångilå.
ministerip pingåruteKarnera
— ministerimut tungatitdlugo OKå-
saunga ministererput agsut ministeri-
sut sulivdluarpoK. tamåna imaKa Ki-
nersissut månltut ilaisa nalungikalu-
aråt OKartariaKarpunga Gamip nu-
navtinik ilisimassaKåssusia agsoru-
jugssuaK akuererKussanut iluaicutau-
ssarsimassoK. åmalo OKartariaKarpu-
nga Kinersiviup Kångiusimalersup i-
ngerdlanerane kalåtdlit suliagssautait
kisimitdlunga erKartortariaKaravkit
OKautsika kimeKarnerulersitaussarput
ministerimit avdlat tamarmik tuså-
ssut OKartarmat sarKumiussåka kisit-
sisitdlo taigugkåka ilumortussut.tamå-
nalo uvavnut agsorujugssuaK taper-
sersutaussartoK Kularingilara. taimåi-
tumik ministererput åssigingitsutigut
issornartorsiorneKartaraluarmat uva-
nga isumaKarpunga kivfartussinerata
angissusia Kinersissut ilarpagssuisa
nalugåt. iluaKusisimanera folketingi-
mut ilaussortåinaup iluaKusisinaune-
ranit angnerujugssuvoK, ministeritut
inuit piumassaisa aningaussångordlu-
git akuerssissutiginigssåt sulissutigisi-
naugamiuk. uvagutdle OKalusaugut
aulaj angisinaussuserdle uvavtiningi-
laK.
taisseKataussarneK
— KinigaorKåmersoK Knud Hertling
OKarpoK aulajangigagssatigut nunav-
tinut tungåssuteKångitsunutaoK tai-
sseKataujumassésavdlune, ivdlitdle
ardlaleriardlutit ersserKigsartarsima-
mavat taisseKataujumassénginerit.
— miserratigisinåungilara imåisi-
magame aperKutit pingårdluinartut
Danmarkimut tungåssuteKartut ag-
dlåtdlo nålagkersuissut soraersitau-
nigssånik kinguneKarsinaussut uva-
nga tåuko ilauvfigiumaneK ajorpåka,
nålagkersuissut tunuarnigssånut så-
kuniånginama. kisiåne suliagssat i-
laisa pingånginerussut aulaj angivfi-
ginigssåne ardlaligpagssuartigut peua-
Nikolaj Rosing
taussarpunga, sårdlo inuit ikiorneKar-
nerånut imalunit iliniartitaunermut
tungassutigut, isumaKartarama ilau-
ssortaKatika Kalåtdlit-nunåt pivdlugo
nakimångivigdlutik taiseKataussarpa-
ta ajunginerussugssaK pilersikumav-
dlugo suna pivdlugo uvanga igsiåsau-
nga inugtaoKativta ilaisa ajungineru-
ssumik åriiigssussivfiginigssåt taisi-
ssutigineKåsagpat.
Kalåtdlit-nunåtale soKutigissai ag-
torneKarpata aitsåt pingårnerussuni-
lunit peKatåusaunga. atausiardlunga
taimailiorpunga sulissartut isumaKa-
tigissuteKarnigssåt kinguartineKarmat
1965-imut, inatsisigssaK tåuna taiseKa-
tauvfigåra pissutigissagkalo OKalug-
tarfingmit ersserKigsardlugit.
ernfnaK pismåungilaK
— sume inungorsimaneK pivdlugo
Knud Hertlingilo isumaKatiglngilase.
— isumaKarpunga Knud Hertlingip
sume inungorsimanerup sumut atane-
ra påsilårérsimagå åmalo aulajanger-
neK tamåna tåssugordluinaK avdlå-
ngortitagssåungitsutut issigineKartoK
påsisimagå. tåssuna oKaloKatigigtar-
nigssavut Kilanåråka åma uvanga pi-
ssutigissåka ersseritigsarumavdlugit.
kisiåne nalunaerutit tungavigalugit
påsivdluinavingilara uvavtut isuma-
KarnersoK imalunit avdlatut, tåssame
una danskit ilaussortaussut mamiagi-
ssarpåt partit ajugauniunerat Kalåt-
dlit-nunåta aulajangisagpago inup a-
tautsip taissineranit. uvagut åma ma-
miagisagaluarparput. taimaingmat i-
sumaicarpunga taima itune nålagker-
suissut tunuarnigssånik kinguneKarsi-
naussune uvagut akuliunigssarput si-
latusårnerusoringilara.
Hans Hansen
POUL ANDERSEN A/S
GRØNTTORVET 34
København Valby.
Tlgr. adr.: Groenparken.
Spisekarlofler i frosfsikref emballage leveres overalt i Grønland.
import - Export.
tag
En G&J flodekaramel er den herligste opmuntring
og forfriskning, De kan give Dem selv — og andre!
kukarnåt G&J’ip sanåve tåssåuput idmagsautigssat tu-
månguersautigssatdlo pisinaussatit avdlanutdlo tuniu-
sfnaussatit pitsaunerpåt!
en opmuntring
Fås
med
chokolade-
smag eller
med smag af
lækker, fed fløde i
60-stk. kartoner.
G&J flødekarameller kan De
slet ikke undvære —
hav altid lommen fuld!
— alt godt fra
— Idas« uvånga pissut
A/s GALLE & JESSEN
9