Atuagagdliutit - 08.10.1964, Blaðsíða 22

ineriartorneK unigtorKajangilaic G-6o-ip
sulinerata nalåne
agdl.: Erik Erngaard.
G-60-ivdle suliane inermago ukiunilo tugdligssane ineriartor-
nigssaK isumaKatigissutigineKarmat, udvalge sassuneicarpoK,
aulajangisimanerit kingunerat sule takuneKariångitsoK. isuma-
Karpunga tamåna erKungitsoK nalerKutfngitsordlo, ministeriu-
simassoK M. Gam onarpoK.
Mikael Gam kingumut soraerni-
ngorpoK. taimailivortaoK 1960-ime, ta-
matumale kingorna uivssumisitseKa-
lune imatca nangmine k mingneru-
ngitsumik uivssumissutigissaminik
imåinåungitsumik tdkuterKigpoK. tai-
mane skoledirektøriunerminit tunuar-
poK tdkuterKigdlunile ministeritut
una OKausingnåralugo: Kalåtdlit-nu-
nåt atausiardlune — Kalåtdlit-nunåt
tamatigut.
mana ministeriunerminit tunuar-
poK. — tåkuterKigkumårnerdlunile?
tamåna nalunaKaoK, kisiåniliuna i-
mailerunartoK: Gam atausiardlune
— Gam tamatigut.
månåkutdle ministeriusimassup,
folketingimut ilaussortausimassup
skoledirektøriumassuvdlo Søborgime
nautsivine nåkutigigatdlarpå, naussu-
tine inererugtortut orpitinilo, paor-
ngait inerikalugtualersut paorautara-
lugit.
ministereKarfik måna Kimåpå mini-
sterisut, uterfigerKerérdlugule iliniar-
titsinerme rådime sujuligtaissuginå-
sagame. iliniartitsinerme Gamip pi-
ngårtitdluinagarå åmale ajornartor-
siuteKautigalugo.
— miserratigineKarsinåungilaK inu-
sugungnaersut Kanga Kalåtdlit-nunå-
ne iliniarnigssamut periarfigssaKarsi-
mångitsut, taimaingmatdlo mana a-
torfingnik KanoK iliuseKångivigdlutik
ingerdlatsilersinåungitsut ajornartor-
siutiginerugivut, Gam OKarpoK mini-
sterisut tunuarneranut atatitdlugo a-
perssorneKarnermine. tamåko suliag-
ssamut iliniartineKavigsimångitsut sa-
pingisamik amerdlasut iliniagaKarnig-
ssamut avKutigssarsiuniarsimavavut,
ilåtigutdlume tamåna iluagtisimavoK.
ukiune iliniartitaunermut rådip su-
livfigisimassaine malungnarsiartui-
narsimavoK KanoK pingårtigissoK rå-
dip suliaminik nangitsinigsså. aut-
dlarKåumut suliarissarput angnertu-
simångilaK, månale pilerssårusiorsi-
naulersimavugut iliniartitauneK tu-
ngavianit piorsaivfigisavdlugo. Kalåt-
dlit-nunåne ukiut atuarfiussut arfi-
neK-pingajugssåt Kulingiluagssåtdlo
åipågo atulerisagunarput. igdloKarfit
ardlagdlit atuarfine ukiune aggersune
realskoleKalisaortaoK, pilerssårutigi-
neKarpordlo niuvertoruseKarfit mé-
rartait ikiorserniardlugit skolehjeme-
KalernigssaK. seminariartåK Kanigtu-
kut autdlarnerdluarérsimassugssau-
vok, tåuna måna pilersineKarérpoK.
iliniartitsinigssaK
inutigssarsiornikut iliniartitauner-
mut tungatitdlugo pilerssårutigine-
Karpcnc Kitiussugssamik atuarfeKaler-
nigssaK 2—300-nut nautsorssussamik
Nungmitugssamik, tåssane atuartine-
Kartdsavdlutik agdlagfingmiut, hånd-
værkerit, angatdlatit nålagait, auli-
sartut, sulivfigssuarne sulissut avdlat-
dlo. åmale atuarfingnik sisamanik ar-
jinilingnigdlunlt pilersitsissoKdsaoK
ingmikut 12-inik atuartOKartugssanik
sulissartunut iliniarsimdngitsunut
nautsorssussanik, taimatutaoK auli-
sartunut umiartortunutdlo atuarfeKa-
UsaoK 100-nik iliniartoKartugssamik,
mardlungnik, tdssa K'aKortume
Nungmilo atuarjenalerdlune jumug-
ssanut, Kalåtdlit-nunåta Kencane ni-
ngiugssanut atuarfeKalisavdlune 30-
nik iliniartoKartugssamik kisalo Sisi-
miune højskole agdlineKdsavdlune 30-
nut inigssaKartugssamik.
— sumutdle iluamrtåusava aulisartu-
nik angatdlatitdlo nålagagssåinik ili-
niartitsisagåine, aulisagkatdle tåmå-
sagpata?
— tauva aulisagkat ujartariaKåså-
put sujunigssamitaoK sujumugag-
ssauvfigssåine. tamånalo pissutigalu-
go sanatitsinialerpugut angatdlatinik
avatåsiutinik angisunik sisamanik,
mardluk 100 tonsenartugssanik mar-
dlugdlo 150 tonsenartugssanik. imaKa
åma angatdlatit tåuko tatdlimagsså-
nik sanatitsissoKåsaoK, tåukulo aut-
dlarniutåusåput avatåne angnertumik
aulisartalernigssamut. ilumorpordle
sårugdlit tåmalerunarmata, tamatuma
kingunera piniartoKarfiussune malu-
gissaulerérpoK puissiniarneK angner-
tusingåtsiarsimangmat. tamatumuna
KanoK pissoKarumårtoK kimitdlunit
OKautigineKarsinåungilaK Kalåtdlit-
nunånile aningaussalinerit angnertut
nangineKåinartugssåuput.
G-60-imut sassussineK
— ajornartorsiutit angnertunerussut
inutigssarsiornermut tungassune suju-
mugagssaugunångitdlat, kisiånile po-
litikimut misigissutsinutdlo tungassu-
ninerugunardlutik.
— Kanigtunguan tikitdlugo Kalåt-
dlit-nunåne politikikut ererigsivit-
dliorneKarsimångilaK. G-60 issornar-
torsiorneKangåtsiarsimagaluarpoK, o-
KautigineKarsimavdlune suliagssanut
kinguartiterivfiussoK, igdlersoriarfig-
ssaKåséngikaluarpordle pingåruteKar-
dluartunik aulajangisagåine, imaKa
G-60-ip angussainut nåpertutugssåu-
ngitsunik.
puigortariaKångilartaoK ineriartor-
neK unigtorKajarsimångingmat G-60
sulisitdlugo, inatsisime ardlagdlit nå-
magsineKarsimåput G-60-ip suliane
ineriångikå. pingåruteKarnerussut tå-
ssaugunarput mérKanut tapisiaKaler-
nigssamik iliniartitaunermigdlo inat-
sisit.
G-ivdle suliane inermago ukiunilo
tugdligssane ineriartornigssaK isuma-
KatigissutigineKarmat, udvalge såssu-
nenarpoK, aulajanginerit pilersima-
ssut kingunerat sule takuneKaridngit-
sok. isumauarpunga tamåna erKU-
ngitsoK nalerKutingitsordlo.
inuit Kinigåinik
ajoraluartumik Kalåtdlit-nunåne
takornartåungilaK inuit Kinigåinik
sivnissoKarneK sunersoK påsiuminåi-
tineKartardlune, tamåname tåssauvoK
naKisimaneKångitsumik pisinautitau-
neK, demokrati.
akissugssdussuseK tuniusimagdine
naKisimaneKångitsumik inuit nang-
mingneK Kinersineratigut, tdssa lands-
rådimut, kommunalinut folketingi-
mutdlunit ilaussortagssanik Kinersini-
kut, tauva åma påsissariaKardlunilo
akuerissariaKarpoK, Kinigaussut tdu-
ko iliuseKartarmata Kinersissimik pi-
ngårtitdinik ajunginerpåmik påsing-
ningnertik tungavigalugo. Kinigkat
tduko tdssduput inuit amerdlanerit Ki-
nigait, taimditumigdlo Kinigkat tåuko
aulajangissarput amerdlanerit isumåt
najorKutaralugo. Kalåtdlit-nunåne ta-
mdna påsineKarsimångitsoK malung-
narKajåssarpoK, tdssa angut sivni-
ssugssatut nangmine')c icinersimassaK
akerdlilersorneKarKajåssarmat.
sume inungorsimaneK
Inuit-partiatdlo
— pitsaunerulerumanginerdlune
Kalåtdlit-nunåne partéKalersugpat?
— parti atautsimut soKutigissanik
sordlo inutigssarsiortut soKutigissåi-
nik tungaveKartugpat iluaKutåusasi-
magunaraluarpoK. ukioK migssilior-
dlugo KångiutoK danskit avisine aper-
Kutitut agdlautigissaKåtårneKarsima-
vok, politikimut tungassunik partéKa-
lernigssamut Kalåtdlit-nunåne pivfig-
ssångorsimånginersoK. taimane uvav-
tut isumaligpagssuit peKatigalugit a-
kissuteKarpunga politikikut partéKar-
toKalisagpat tamåko pilersineKarta-
riaKartut kalåtdlit pingårtitåinik s6r-
dlo inutigssarsiortut soKutigissåinik
tungaveKarnikut.
taimatutdle pissonangilaK Inuit-
partiat piler sineKarmat. aperKutau-
ssut ardlåinåtdiunit tamatumane isu-
mangnaerneKdngilaK. partip Kujarut-
dlugo iluaKutiginialerpå sume inu-
ngorsimaneK, kalåtdlit sivnissuisa Ki-
nigkat, landsrådime folketingimilo
ilaussortat akuererndmigåt.
påsineK ajornångilaK partip sume
inungorsimaneK tålutariniartutut ing-
mago, tamatumunåkume isumaKatig-
ssarpagssuit pigssarsiarineKarsi-
naungmata, tamånale isumaliorKuti-
givdluagaunerpoK?
partip politikimut tungatitdlugo
iligssarsiornerane oKartoKarpoK sume
inungorsimanermik aulajanginikut
kalåtdlit mingnerussutut issigineKa-
lersut, sulissartordle Vendsysselimi-
ngånérsoK sulissartOKåminut køben-
havnimiumut sanigdliutdlune nåka-
nganerussutut misigisimåsanerpa, pi-
ssutiginardlugo suliaK atausiussoK su-
liarigalugo københavnimiumit ming-
nerussumik akigssarsissarame? tai-
matut tusagaKarsimångisåinarpunga.
sulissartuvme Vendsysselimingånér-
sup påsisimavå inuniarnerme ani-
ngaussartutit Vendsysselime Køben-
havnimut nalenuutdlugit avdlaung-
mata.
sume inungorsimaneK sujumut av-
dloriarnerup ilaginarpå, ivnap igdler-
nartålusoK måna tungmarneKarsima-
ssok sule KutdlarKingnigssaK sujuner-
taralugo. isumaKarpunga isumamik
erssersitsineK partip niputigissane Ka-
noK påsissariaKartoK partip ingminut
navsuiardluarsinausimångikå. sumi-
me inungorsimaneK atajuartugssatut
partip isumaKarfigå, tåssa Kalåtdlit-
nunåne inungorsimassunut kigdligfig-
tut akingmivfiujuartugssatut.
danskinit akigssauteKarnerit
miserratigingilara OKauseK sume
inungorsimaneK tugdluartungingmat,
puigortariaKdngilardle danskit, ming-
nerungitsumigdle kalåtdlit G-60-ime
sivnissuinit angnertumik norKdissuti-
gineKarsimangmat Kalåtdlit-nunåne
ineriartornerup nangineKarnigssåta
aningaussarsiornerup tungåtigut a-
kuerineKarsinaussumik tungavigssa-
Kalernigsså. Kalåtdlit-nunånutdlo a-
kissugssåussuseK misigisimagdine,
måndkut tdssdnga angnerussumik a-
ngussagssaKdngilaK.
sume inungorsimaneK sapingisamik
piårtumik akerdlerissaminit ipitiniar-
neKarpoK, tamånale månåkut pisinåu-
ngilaK. tamåname misilingneKarsima-
galuarpoK landsrådime mardloriar-
dlune folketingimilo atausiardlune, ki-
nguneKångitsumigdle.
politikimut tungassutigut sume inu-
ngorsimaneK taima såkortutigissumik
iluaKutiginiåinarnago avdlamik taor-
tigisinaussånik navssårniartoKarsi-
naugaluarpoK. uvavnut kigdligfigssaK
tamatumane atausinauvoK ajoraluar-
tumik unigfigineKarsimassoK. sume
inungorsimaneK pilersineKarsimångi-
laK inuit amerdlångitsunguit tamatu-
mane erKorneKartut akornusersor-
niardlugit, niorKutigssiornerdle pe-
riarfigssaKalersiniardlugo amigartoru-
teKarane ingerdlasinaulernigssamut.
tamatumane påsissutigssat iluamér-
sut issigisagdine uivssuminartoKdngit-
sungilaK. påsissariaKarporme sordlo
kalåtdlit pigssaKarnerussortait sume
inungorsimanermik ernugaussut, å-
ssersutigalugo overassistentit ani-
ngaussarsiait uvdlumikut Danmarki-
me taimatut atorfeKartut aningau-
ssarsidinit kutsingnerulårtut.
tamåna tungavigalugo oKartaria-
KarpoK sume inungorsimaneK akerdli-
lersordlugo iligssarsiorneK iluamivig-
sumik tungaveKarsimångitsoK.
kalatdlisut danskisutdlumt
— Inuit-partiata anguniagkamine
pingårtitdlugo taisimavå kalåtdlit o-
Kausisa atåinarnigssåt.
— påsineK ajornångilaK tamåna
Inuit-partiåne ilånguneKarsimangmat,
tamatumanile puigortariaKångilaK
Kalåtdlit-nunåne ukiorpagssuarne o-
Kautsit tungaisigut ineriartorneKarsi-
mangmat. Kalåtdlit-nunåninera ta-
måt tamåna OKaluserineKarsimavoK,
danskitdlo tungånit pingitsailineKar-
simångisåinarpoK kalåtdlit OKausisa
mingnerutineKarnigssånik. danskit tu-
ngånit politikimut tungatitdlugo pi-
ngårtineKartuåinarsimavoK OKautsit
tungaisigut KanoK iliåseKånginigssaK,
tamatuma tungåtigut kalåtdlinit sé-
kortumik kigsautigissaKartoKalersina-
go ukiune kingugdlerne danskisorneK
klassine mingnerne sujugdlerne mar-
dlungne atulersineKarsinausimang-
mat, tamåna pisimavoK kalåtdlit kig-
sautigissåinik nåmagsingningnikut.
Inuit-partiat isumaKarunarmat ta-
måna politikikut OKautsit pivdlugit
ingerdlatsinikut kukunerussoK, tamå-
na avdlauvoK, tamatumungalo OKau-
seKarumavunga:
sujugdlermik pissusitonranut uter-
sårneK ineriartornerme kinguariar-
nermik angnertumik kinguneKartug-
ssauvoK. atuarfingme misilinerit ta-
kutipåt kalåtdlit mérartait kalåtdlisut
ilikajanerussartut ukiut sujugdlt mar-
dluk danskisut iliniarsimagångamik,
taimaingmat måna takusinaussavut
nåpertordlugit mérKat kalåtdlisut ili-
niarnerup tungåtigut ukiut tatdlimåi-
nait atordlugit ukiut arfineK-mardluk
iliniartaratdlarnermik angnertoKatå-
nik angussaKarsinaussugssåuput.
åipagssånik OKartOKarsinåungilaK
Kalåtdlit-nunåne danskisut pisinau-
nigssamik piumassarissat migdliartor-
tut, danskit savalingmiormiutdlo pe-
KatigineKarnerat angnertusiartormat
åmalo iliniarniåsagéine tamatigor-
dluinangajak aperKutaussarmat dan-
skisut pisinaunigssaK. soruname ka-
låtdlit OKausinait atorneK ajornångit-
dlat, Kalåtdlit-nunånile iliniartitsi-
nerme teknikimut tungassortaKaKi-
ssume ajornakusortuvoK ilxniartitsi-
ssunik kalåtdlisut pisinaussunik pig"
ssarsinigssaK.
ukiune aggersune Kalåtdlit-nunåne
iliniartitsissut danskit amerdleriar-
Kigtugssåuput, kalåtdlitdlo tungånit
ineriartornerup tamatuma akornu-
serneKarnigsså kigsautigineKåsagpat,
tauva kalåtdlit nangmineK iliniartit-
sissugssatut atuartariaKalisåput Nung-
me seminariame.
seminariame atuartugssanik pig-
ssarsiniarne k ajornakusortudsagpat
sordlo ukiune kingugdlerne pissoKar-
simassoK, måndkutdlo åma taimdiku-
nartoK, tdssa danskit iliniartitsissut
angnertOKatånik kalåtdlit soraeru-
mérsinauleraluartutdlunit, tauva ka-
låtdlit påsissariaKarpåt kalåtdlit o-
Kausisa atdinarnigssånut såriarfigssat
isumangndinerpåt iluaKutiginiarne-
Karsimdngitsut.
avdlamut nugternigssaK
iliniartitaunermik OKautsinigdlo a-
jornartorsiutit åma avdlamik imåi-
nåunginerussumik tunuliaKuteKarput.
takorérparput Kalåtdlit-nunåne inu-
tigssarsiornerup tungavigisså tutsuvi-
ginångitsoK, påsinarsisagaluarpatdlo
Kalåtdlit-nunåne inuit amerdliartui-
nartut nunamingne inussutigssaKå-
ngitsut, tauva imaKa avdlamut nug-
tertoKartariaKalisaoK. taimatume pi"
ssoKarsimavoK sordlo Savalingmiune.
savalingmiormiut 5—6000 månåkut
Danmarkimiput. taimatut Kalåtdlit-
nunåne pissoKåsagaluarpat, nauk ta-
måna kigsautigineKångitsoK angu-
niarneKångitsordlunit, tauva kalåtdlit
iliniardluarsimassut iliniarsimångit-
suningarnit såriarfigssaKarnerussug-
ssåuput Danmarkime napaniarsinau-
nigssamut.
— sok Avangnåne Kinigagssångor-
terKi'ngilatit?
— pissutigissåka ardlaKarput. su-
jugdlermik Kinersivit inatsisip avdlå-
ngortineKarneratigut avdlångortine-
Karput. Sisimiut emåtdlo angatdlavi-
kuminartoK Kinersivingmut kujat-
dlermut atalerpoK, Kinersivingmutdle
avangnardlermut Angmagssalik Sco-
resbysundilo atalerdlutik. Kinersi-
vingmut avangnardlermut atarérpoK
tikikuminaitsoK Thule, tåssa Kinersi-
vingmut avangnardlermut atalerput
ingmingnut ungaseKissut uko: Avang-
nåtoKaK, Thule, Scoresbysund Ang-
magssaligdlo, imaKa folketingimut
ilaussortamut uvavtut ukioKalersu-
mut ukiut tamaisa angatdlavigisav-
dlugit ilungersuanarsinaussut.
åipagssånik pingårtituarsimavara
Kalåtdlit-nunåne kalåleK danskimik
sivnisavdlune saperungnaersimagå-
ngat, tauva danskeK tunuartariaKar-
toK. sujugdlermik Kinigagssångortika-
ma kalåtdlimik nalunaertoKarsimå-
ngilaK, ilisimaneKarsimångilardlo Ki-
nersivingme avangnardlerme Kinigag-
ssångortitoKarumårnersoK.
måssåkutdle avdlauvoK. nalusimå-
ngilara tamatumunåkut kalåtdlinik
KinigagssångortitoKarumårtoK, isuma-
Karsimavungalo erKortussoK kalåtdli-
mik sarKumersoKarnigsså.
— isumapigdlersimavit?
— sok taimåisaunga? isumaga nå-
pertordlugo ukiut sisamat pitsauvig-
sut atorsimavåka. sivisorssuarmik Ka-
låtdlit-nunånisimanerma kingorna su-
liarissara ingmikukajaK itdlunilo, pi-
sanganardlunilo soKutiginartusima-
VOK.
— ministeriuningnut peKatigititdlu-
go Kalåtdlit-nunåt pivdlugo påsisitsi-
niaivdlutit Danmarkime KaKutigortu-
mik suliaKarsimavutit. OKalugiartar-
nitit avKutigalugit Kalåtdlit-nunåne
pissutsinik aitsåt taima angnertutigi-
ssumik påsisitsiniaissoKarsimagunar-
poK. suiinerit tamåna nanginiarpiuk?
— suliagssatut pingårdluinartutut
issigisimavara Kalåtdlit-nunåt pivdlu-
go påsissutigssanik siaruarterilårnig-
ssaK, suliardlo tamåna nangikusug-
para.
— måna ukiut sisamat socialdemo-
kratit radikalitdlo nålagkersuissuine
peKatausimavutit, politikikutdle su-
mut atanerit erssersingisåinarsimavat,
måssa atausiåkånik nålagkersuissunut
taiseKataussarsimagaluardlutit. kat-
sungaitdlisårdlunga aperilanga månå-
kut Kinersinerme sumut tungassumik
taisisimanersutit?
— Kalåtdlit-nunånut, sumume av-
dlamut taisisagama?
Erik Erngaard-
DAN-NORMO semi DIESEL
type T og Z leveres fra 80 til 280 HK som 2, 3 eller 4 cylinder motorer.
type T åma Z tuniniarneKartarput 80-nit 280 hk-nut motorit 2-nik, 3-nik
imalunit 4-nik cylinderigdlit.
Større KRAFT
på mindre PLADS
nukik angnerussoK
inigssame mingneru-
ssume
lettere BETJENING
bedre ØKONOMI
suliarinerat OKine-
russoK
sipåmaraerussoK
Vælg DAN-NORMO
til den nye båd.
Kineruk DAN-
NORMO pujortulér-
Kamut nutåmut.
Prisliste og brochure
på motordepotet,
akit agdlagsimavfiat
nalunaerssu ti tdlo
motorinik uningatit-
sivingme.
A/s Motorfabriken DAN
Adgangsvejen Esbjerg . Telegramadresse: Danmotor.
I hilnu:
- system i Deres skønhe
Bliv smukkere med
DUBARRY, den dejlige
serie af cremer, skin-
tonics og modens nyeste
make-upl
pinernerulerumaguvit DU BAR RY
atoruk, cremet pitsagssuit,
imerpalassoK amermut
saligut kTnamutdlo pinersautit
pitsaunerpåt.
22