Atuagagdliutit - 19.11.1964, Page 4

Angmagssivip ukiunik 75-ilinerane
„Umånårssuk“ KeKertauvoK portu-
kutdlagssuaK K”aersup nunaKarfiuni-
kup sagdleKutaisa KeKertat ilåt. Ke-
Kertanitdlo tåukunånga sagdlersauga-
luardlune imavigssuarmutdlume ang-
magaluardlune KeKertålunguanik sag-
dlersaKarnine iluaKutigalugo igdloKar-
fingua piniartunut erKigsinavigsoK, a-
sulume umiatsialivigigstigivdlune. tå-
ssagoic Angmagssivip tungavilissuata
Antup piniartorssup nunarKåva.
tåssaninermine Antut nulianilo pi-
niartut pivdluarnerpåt iléitut inusi-
måput, kisiånile KitornaKångitsorpat-
dlagdlutik silatusårniartutoKausimå-
put ajorumårtugssanik nåpitseriatår-
nigssartik sitdlimavfigiuardlugo. so-
runalume Antut arnamik (Ujuåna) Ka-
tånguteKarame nauk nordlerne Ag-
dluitsume kivfaugaluartoK ingminer-
migutaoK ilane pigssaKarsinaussarnig-
sså puiorsinausimasséngilå. tamåko
sujunigssame KanoK ikumårneK nalu-
naialuaidssoK nulianilo OKaloKatigig-
tarsimåsåput såjumårtunik iluaKuti-
gisinaussamingnik isumerniaKatigig-
tardlutik. — takordlugaisalo sagdler-
sarissarsimavdlugo igalikumiut ner-
ssutautiligssuit nauk ilåtigut ingmi-
sutdle piniartuvdlutik.
piniartorssuaK Antut
nerssutautitamiarpoK
_ igalikumiut ok al o Kat i gissar i arami-
git pisiagssaKartineKarpoK amavfssa-
mik angumigdlo. — taimaisigamilo
nerssutinut inuvfigiuminartoK nuna
ujarniarpå, pitsaunerutitanilo aulaja-
ngerdlugo „Angmagssivik", nuna ner-
ssutauteKarfigisavdlugo Igalikumut
åssingussoK, narssaviåinarssfivdlunilo
ivigarivigsoK.
„tJmånårssåp" nunarKatinguitdlo
Kimalernigssane misigisimaneK Antu-
kune nunarKatåinilo åsit imåinaugu-
nångikaluarpoK. Antåmilo angneru-
savdlune, nerssutinik angatdlåssinig-
ssaK, lgdluliornigssaK, nerssutit ini-
liornigssaK ivigausiviliornigssardlo
erKarsautigigåine. suliatdle inertar-
put, atale kingunigssånut nuåneruna-
KaoK kitå Kimatdlugo kangerdlungme
umassutiligssuartut piniartututdlo i-
nuvdlune. atalime tåssånåkut fmap
pinaisigut pinatik nerssussuauteicarnf-
kutaoK ingmine ilanilo nunancatigi-
lerumågkanilo iluanårutigssarsisåput.
^misigissartutut nulianilo OKaloKati-
gissutigissartagait nerssutauteKarner-
mik tungaveKartut igalikumiut ner-
ssutautigdlit OKåussinerisigut, nang-
mingnerdlo tåukunånga takussåinik
tungaveKartunik ilaKåsåput, isumåi-
nilersitsissunik OKautsinik ukunfnga:
„maligtigik, maligtigik nangånavér-
dluta . tåssalo uvdloK pivfigssaic
nagdliusimangmat igdlo, nerssutit
inat ivigausivigdlo suliarerérdlugit
nerssutautigssatik Angmagssiviliåusi-
mavait umiamik imaxa 1889-ime. ______
taiméisimangmåme uvdlume 5. sept
1964 Angmagssivik nunairarfiulerner-
minit ukiut 75-fngortorsiormagit nag-
dliutorsiutigineKarpoK. — taimailiv-
dlune kisame nunaKarfik soKånglkat-
dlarnerane Antukunit nunaKarfigssa-
tut tulagfigineKåinarane inup suliå-
nik pingortitsivigineKartoK peKalersi-
taussordlo nuåneKissumik erKaimane-
KautigssineKarsimavoK piniartorssup
Antup nerssussuautaisalo tumait pi-
ssuvdlutik — soKéngikaluaK soKaler-
sitauvdlune inuaKerpalånguaK, mor-
torpalanguaK nunap pisunguatdlauti-
geKissai tåssaulermata.
tupingnångilardlo sujornåginångu-
ardle ujarak erKåissutigssaK angisoK
ulérneKarsimangmat Antfimut Kujå-
ssutitut atanunautitutdlo pigititaK. —
Kularnångitsumigdlo uvdlume „encåi-
ssutigssap" sinåne katerssunerssua-
KarsimåsassoK OKalugtoKardlune eri-
narssortOKardlunilo — uvangåtaoK av-
KutigssaK pissuvdlune najutingika-
luartunga uvdloK soKutigeKalugo pi-
ngårtitsivdlutik nunamingne nagdliu-
torsiortut peKatiginiarpåka, nuna
inuilo nagdliutorsiorneréne pivdluar-
Kuvdlugit kigsautenardlunga nuna
Angmagssivik inuilo sujumukariar-
tumarumårnigssånik.
Antut nerssussuautitarpoK
tusarsimavara nuliarit pisiarigai.
Igalikumingåmt kujåmukåusimavai
nuliane (nuliaridutine) imaKalo nu-
narKatime ilåinik anguartenardlune.
Agdluitsordlo avKUtigisimavå najane
Ujuana avKusårdlugo nordleme kiv-
faussoK. — Angmagssivingme nerssu-
tinut kivfat ilagssåt. åmalo niviarsiå-
nguit iliarssuit mardluk, ernersiaka-
sinilo MånarséraK. nukagpiarakasik
KilavigsoK, aulagsarigsukasik. erner-
siakasik téuna umårigsoK kikut nalu-
ngeKårput, nulialume uvanga ilisari-
simaKåka, perorame imåinåungitsuka-
sigame Kåinåkutdlo pikorigsuvdlune,
åmalumiåsit nunarKatiminit tatigi-
ssaugame kommunerådinut ilaussor-
taunikdvdlune. MånarséraK Kajartor-
tarnerinåtigut tailåratdlardlara. a-
vangnersorssugågoK Agdluitsup-påni-
nganit angerdlardlune Nugårssuk tår-
serérå tikilerdlugo malingmut nagsa-
tarititdlune Nugårssuk itivitorsima-
vå Isimånguasikut igdlunit kitdliussut
igalåve sarssusungardlugit tauvagoK-
una Isimånguasik inésavdlune nater-
mit igdlisinut KaKilersoK. ila kåkåk,
univkåve nuånertaKaut ilatdlagtågau-
ssaKigamik, ilatdlagtågaugaluaKissut-
dlo nuåneKutiginartarpå, kisiånime
KajavikasiuvoK asume angutisiåta
Antup perorsagarigå.
Antup nerssutautimigut
ingerdlarnga
MånarséraK avdlalo OKalugtuartoK
tusarnårpara Antut nerssutauteKartoK
imulingnik mardlungnik angukulang-
migdlo. piaraigoK toKutdlugit K’aKor-
tumut neKaerniutigissarpai, ilamer-
ngilo ituvtinut Agdluitsup-påne niu-
vertugssamut akigissardlugit. kujå-
mukalerångamilugoK AgdluitsoK av-
Kusårtarpå naj aminut nordlit kivfa-
rerKiligånut pajugtarame.
nerssutit nerissaKarnerat
Angmagssivik ivigarigsorssugaluar-
toK åmåtaoK kangianut ivigamiartar-
palugpoK, ivigausivine tåtoKivigdlugo
imertaramiuk. nordlimigoK ivigarnia-
lerångata åma peKasiuniartaramigit.
taimåikame imutikitdliortarpalungi-
laK, nunarKatigiligaisa kivfaisalo inu-
ssutigivdluagånik. unialime iliarssu-
ngup nivissap åipå pårssissunerissarå
nerssutinut. iserfigssåt nagdlerångat
angutikulugtåt Kimugserfiliutdlugo
arnavissat ungulerarai, iserérångatalo
angukulagtarssuat kamagsimaKissoK
Kungasiatigut eKitdlugo erssåtigutdlo
tagiartorussårdlugo OKalungussarfiga-
lugulo såimarångat isertitarå pitug-
tordlugulo.
nerssutaerniarérångame K’aKortu-
me niuverniartarpalugpoK ukiugssaK
erKanårdlugo, taiméitumingoK Ag-
dluitsup-påliatdlagtångilaK pigisi-
naussane tamangajaisa tiguinautitara-
migit.
Antup piniartutut inuneK
soraerutingilå
piniartorssflgame Angissumut ki-
partarpoK natserssuarniardlune kivfa-
ne niviarsiånguit nerssutinut pårssi-
ssuliutdlugit. sivisumigdlugoK kitåni-
téngilaK suliagssane pingartikung-
naertånginamigit. — tivfarångamime
orpit, paormaKutdluit ivigkatdlo åma-
lo angmagssat sangmissarpalugpai,
sorunamigoK såtagssane amerdlagi-
ssulerångamigit kivfane ilassardlugit.
Antut pigigsorpalungmiortaoK
igdlune ivssunik ujaraanigdlo Kar-
maKåinaraluaK KaliaKångitsoK tujor-
minaitdlisartarpaloKå. åssiliauteKarta-
KaoroK iluartut åssinginik Kalipauti-
lingnik nordlernit pisiarissartagkami-
nik, avdlanigtaoK atorsinaussunik pi-
gigsuvdlune. inunermigume pigissut-
simigutdlo nunarKatigiligkaminit ku-
ngérKatut issigissausimavoK, atarKi-
ssagssatut tulåvigkuminartututdlo
sarKumiuarame.
Antut nunarKatigiligkame
ilanik ajoKitårsimagujoK
Andaliarsikulukut, Assåliåkut, Ni-
kulårujukut Kunalårujukutdlo nunar-
Katitårisimavai, Kilnalårujugdlo åsit
tiguinagaK ajoKerilerdlugo. soruname
igdluinånguame nålagiaKatigigtardlu-
tik. imaKåsit tupaminersiutigssamik
ajoKe akigssarsissåsaoK. ajoKiat tama-
tiguvigsusimångilaK. tusåmanautaisa-
me ilagåt: erninigoK Dåvikasik Jo-
sefilo Kutårdlungmut ugkanik natdlu-
giartut ilagisimavai — issigingnåler-
pai, ernikasisa natdlutertik aulatåku-
lorKåriardlugo nalugsigaluatdlarånga-
mik, KanoK-una, KarsorsaK nunap Kå-
ginånut tugtaraoK. angutåta ineKussu-
tinarungnaerdlugit suangavai: KanoK,
KanoK-una pissartukasit, imånak-å!
ardlåta natdlutikasia tigoriardlugo
Hegn . Gitre . Trådkurve . Gelændere
Porte og låger
Alt smedearbejde — Alle reparationer
ungalugssat Kagssutaussat. avssiaKutigssat
Kagssutaussårnat kérénsat saviminernit nuio-
ragkat. tungmerKat napassugssait. matorssuit
nautsivitdlo matugssait.
EMIL DEDERDING
Glasvej 10 — København NV, Ægir 103
perKåunago aulatårKåriardlugo (Ki-
pivdlugo) nalugsikaseKaoK, ernika-
singme nåkukåne iliniartiniarmating-
me. sinimingne suleKauna, sé, nå-å,
nå-ålå. isséinane påvai, tåssaliuna
KarsorsaK neKitalik issaine nivinga-
givdlune. sunauvfa issarordlune ugar-
tareKissoK — åsitdlime ernikasine a-
j OKernerdlugpai.
Antup ilusia
inoKatikuminåssusialo
Antut angisusimångilaK, nerinar-
torssusimavordle pitdlagunaKalune.
taimåikamiluåsit saimassåvdlunilo
inoKatikuminarsimaKalune. ikiuiuma-
toKaoroK, piniartututdlo inunermik
sujuaissatdlo inunerånik OKalugtuat-
dlarKigsorssuvdlune. taimåineralo nu-
narKatiminit nuånarineKautaisa ila-
givdluarpåt.
Antup igdlua ikuatdlagpoK
Antukut autdlaorsimatitdlugit er-
nersiåta MånarsérKap igdlo ikuatdlag-
tisimavå piåraluningikaluardlugo.
MånarséraK univkårtOK tusarnårpara
KupånåraK isertitdlugo pinguarerug-
tordlugo igkat tunuånut nåkarmat na-
nerusserdlune ujarniardlugo ikuat-
dlagtorsimagine. éssiliarpagssuit pigi-
ssatdlo avdlat nungussavigdlugit. nu-
narKataussutdle ikiukatdlartitdlugit
igdlo nungusimanane, nerssutit inåt
ivigausivigdlo ajoratik. — ikuatdlang-
nerup kingorna igdlo iluarsarneKar-
KigsimavoK, åssilissat pigissatdlo pi-
ssariaKarnerit taortigssarsineKardlu-
tik.
Antut nuliaminit sujugdliuvdlune
toKusimavoK, tamatumalo kingorna
nuliata nerssutautitik toKorartinarsi-
mavai akigissardlugitdlo, asume Kitor-
naKångitsunguit, kingornussissugssa-
rigsårnatigdlo.
Antukut ernersiåt MånarséraK nu-
lialo Ile pulårtåinarsimavåka pulårti-
gissardlugitdlo 1920-kune. alianait-
dluinartutdlo nunarKataussunitdlo
nuénarissat. tamåko Kangångorérni-
kussut uvdlorme nagdliutorsiorfing-
me erKaineKarsimassut ilagisavait —
uvangalo ajussåraluaKaunga uvdlor-
siornerme ilåunginama avKutigssa-
Karnanga, uvdlordlo tåuna ilauvfigi-
ngikaluardlugo najuvfigissutut ipara,
måssame sarssuangmatalusoK Kanga
inoKatigisimassåka mana kinguågi-
narmingnit sivnerneKartut Angmag-
ssiviup 75-ilinerane.
tusagaralo nuånårutigåra uvdlorme
tåssanerpiaK Antup nunåne tungavi-
ligåne erfalassulerfik erfalassortalik
nåparneKarsimangmat, nunarKatigit-
dlo peKatigigdlutik kavfiånik kavfi-
soKatigingneKardlune sikårtaKar-
dluartumik.
Angmagssivik nunaKarfiulerneranit
tusartagkåka, uvangalo Kanga tåssani-
nivne erKaimasséka tåukuinåungika-
luit OKalugiautitut agdlagpåka, uvav-
nit pingisaK avdlat nangikumåråt ili-
magalugo. taimalo savssarnera nuå-
nårutiginarpara, nunamik inuinigdlo
soKutigingningnera pissutigalugo
Angmagssivip ukiunik 75-ilinerane
sarKumiussaKarsinaugama, ilimagalu-
gutaoK nunaitatigit tusarnåruniko
nuånårutigiumåråt.
tungavilissup arKa Antut erKåissu-
tåtigut erfalassuvdlo KutdlarneKar-
tarneratigut atarKissagssatut erKaine-
Kartuarile!
atarKinardluartut sujulivta
kitånit ungasigsumit
nunagssamik ujardliussissivta
kingornutagsserérmåtit,
ujagkamik nanissamingnik
tamåssame nunånguangnik
— KanoK pivit?
Kujavdlutit kingornutat tamåna
ilagsiordlugo piuk,
sujulivit OKausiånik tåssa
maKaissisinavériuk!
asavdlugo icamångavik
OKautsinik erinanik
ulérfiguk!
Isak Nielsen,
Sydprøven.
Ny ekspedition til indlandsisen
Paul-Emile Victor har planer om ny international glaciologisk ekspedi-
tion i 1967.
Franskmanden Paul-Emile Victor
har planer om en ny ekspedition til
indlandsisen. Han kommer i nær frem-
tid til København for at planlægge
en ny international glaciologisk eks-
pedition.
Den nye ekspedition skal gennem-
føres i 1967 og ledes af Victor. Viden-
skabsmænd fra Danmark, Frankrig,
Svejts, Østrig og Vesttyskland del-
tager i ekspeditionen, hvis opgave
bliver at måle de omkring 1000 måle-
stænger som i 1959 blev anbragt om-
kring 64. breddegrad. Målingerne vil
fortælle noget om nedbørens mængde
og indlandsisens vækst i tykkelse.
Desuden søger man ved nye meto-
der at bestemme indlandsisens alder
og dens hastighed i vandringen mod
havet.
sermimik misigssuinigssaic
Paul-Emile Victor pilerssaruteKartoK nunat tamalat penatauv-
figissanik 1967-ime sermerssuarmik misigssuinigssamik
franskeK Paul-Emile Victor måna
pilerssåruteKarpoK sermerssuarmut
ilisimassagssarsiorKingnigssamik. Ka-
nigtukut téuna Københavnimukartug-
ssauvoK nunat tamalåt peKatauvfigi-
ssånik sermerssuarmut ilisimassag-
ssarsiornigssaK pilerssårusioriartusav-
dlugo.
taimatut ilisimassagssarsiortoKar-
tugssauvoK 1967-ime tamatumane
Victor nangmineK sujulerssortåusav-
dlune. Danmarkimit, Frankrigimit,
Svejtsimit, Østrigimit Tysklandimit-
dlo kitdlermit ilisimatut peKatåusåput
suliagssarisavdlugo ugtortautigssat
100 migssåinitut 1959-ime sermer-
ssuarme avdlorniussat 64-iåne iku-
ssorneKarsimassut misigssorneKarnig-
ssåt. ugtortainertigut påsineKartug-
ssauvoK aputip nåkartup angnertu-
ssusia sermerssuvdlo ivssugtikiartor-
nera. åmåtaordle periautsit nutåt a-
tordlugit påsiniarneKartugssauvoK
sermerssup pisoKåussusia Kanordlo
sukatigissumik sinerissap tungånit ig-
dlikariartornera.
Paul Emile Victor
avatåsiutit sisamat
sananeKåsassut
avatåsiutinik aulisariuteKalernigssamut autdlaiKautigssanik
G-60-ip pilerssårutå mana piviussungortineKåsaoK.
G-60-ip isumaliutigsslssutåta sarKu-
mernera penatigalugo handele Frede-
rikshavnime umiarssualiorjingme sa-
natitsinialerpoK kilisautigssanik sisau-
ssunik mardlungnik umiarssuårKanig-
dlo Kissussunik mardlungnik. G-60-ip
aulisarnikut udvalgiata sujunersutigi-
simavå nunavtinut ministereKarfing-
mut aningaussanik atugagssångorti-
tagssanik norKåissuteKarnigssaK auli-
sariutinik tåukuninga nunavtine ava-
tåtigdrutigssat autdlarKautigssåinik
Fire søgående fiske-
fartøjer til Grønland
G-60-planen om det første skridt fil dannelsen af en i Grønland hjemme-
hørende søgående fiskerflåde bliver nu en realitet.
Samtidig med, at G-GO-betænknin-
gen udkom, har Den kongelige grøn-
landske Handel på et skibsværft i
Frederikshavn bestilt to ståltrawlere
og to store trækuttere. Det var G-GO’s
fiskeriudvalg, som i sin tid foreslog
Ministeriet for Grønland, at der søges
bevilling til bygning af disse far-
tøjer, der skulle blive det første skridt
til dannelsen af en i Grønland hjem-
mehørende søgående fiskerflåde. Stål-
kutterne bliver på hver 150 tons og
trækutterne på hver 80 tons. Man
regner med, at de første søgående
fiskefartøjer i Grønland bliver afle-
veret i efteråret 1965.
Det er G-60’s tanke, at fiskefartø-
jerne i første omgang drives af Den
kongelige grønlandske Handel, men
det er menigen, at de senere skal
overtages af grønlandske fiskere. Den
kongelige grønlandske Handel vil en-
gagere erfarne fiskeskippere til at
føre fartøjerne. Man regner med en
besætning på 12 mand på hvert far-
tøj. Det er meningen, at kutterne får
blandede besætninger, så de grøn-
landske fisker kan lære søgående
fiskeri hos deres kolleger fra Dan-
mark, Norge eller Færøerne.
Udover de store fartøjer har Den
kongelige grønlandske Handel også i
år 34—35 mindre kuttere i ordre på
danske småskibsværfter. De ti af dem
er på 20 ton, lige så mange på 15—16
ton og 15 på ca. 10 ton.
sanatitsinigssamut. umiarssuårKat st-
sait tamarmik ingmikut 150 tonseKd-
såput Kissuitdlo tamarmik ingmikut 80
tonseKåsavdlutik. nautsorssutigine-
xarpoK avatåsiutigssat incrsimajumår-
tut 1965-ime ukiåkut.
G-60-ip encarsautigå umiarssuårKat
sujugdlermik handelimit ingerdlåne-
Kåsassut, isumaliorKutigineKardlunile
kingorna kalåtdlit aulisartuinit tigu-
neKarumårtut. umiarssuårKat nåla-
gagssåinik påsisimassaKardluartunik
handele norKainiarpoK. nautsorssuti-
gineKarpoK umiarssuårKat tamarmik
ingmikut 12-inik inugtaKåsassut, isu-
maliorKutigineKarpordlo umiarssuår-
Kat kalåtdlinigtaoK inugtaKartineKåsa-
ssut avatåne aulisarneK kalåtdlit ilf-
niarniåsangmåssuk danskinit, norski-
nit savalingmiormiunitdlo aulisaKati-
gissamingnit.
angatdlatit tåuko angisut saniatigut
åma handele ukioic måna sanatitsivoK
pujortulérarssuarnik 34—35-nilc. tåu-
kunånga Kulit 20 tonsenarput, taima
amerdlatigissut 15—16 tonseuardlutik
kisalo 15-it 10 tonsenardlutik.
~£'“
Grønlands største prlvat-cjere kutter „K’io-
kc“ er på 50 tons og ejes af storfiskeren
Peter Petersen, Frederikshåb.
nunavtine aulisariutit privatimik pigine-
ltartut angnerssåt „K’iokc" 50 tonseKarpoK,
aulisartorssfip Peter Petersenip pamior-
miup pia.
4