Atuagagdliutit - 23.12.1965, Blaðsíða 25

jutdli
me tunissutisiagssat
kiap aggiutarpai?
agdlagtOK: lørn Piø
kingugdlermik jutdlermat jutdlip i-
nua oKaloKatigåra. tåssa akigssarsiu-
tigalugo jutdlip inussårtoK, pisiniarfe-
rujugssuit mérKat nuånårsarniardlu-
git pisiniartoKatdlarKussinermigdlo
sulissugssarsiarissartagaisa ilåt. de-
cemberip ilarujugssua pune nagsar-
dlugo uningassarpoK mérKatdlo tu-
sintiligpagssuit kigsautigissait tigor-
Kardlugit, kisiåne soruname mérKat
taima amerdlatigissut jutdliarKame
pulaomeK saperpai. taimåitordle su-
jumut ilisimaterérdlugo tunissutisiag-
ssanik orpiup kigdlinganiturnk avgu-
aissorineKarsinauvoK. akigssarsiutiga-
lugo jutdlip inussårtorpagssuit avdlat
åssigalugit jutdliarKame igdlut 10 å-
ma 15 akornåne angusinaussarpai.
jutdlikunilume åma peKatigigfit or-
piliarnerine jutdlip inussårtarpoK. e-
KiasueKaoK, aningaussarsissarpordlo.
aningaussarsissariaKarpordlume taima
silatutigalunilo pikorigtigigame.
atissai pivdlugit aperåra. imalo o-
KalugpoK: „magister asassara, sordlo
takusinaugingma, Kagdlikut tåssau-
vunga jutdlip inutoKå asanartoK,
Santa Claus, sordlo Amerikame tai-
ma taineKartartoK, kisiåne Kagdler-
sautiga augpalugtoK péruvko tauva
nisiarångortarpunga asanartoK: tulu-
juga augpalugtuvoK, Kardlika Kasser-
tut, tåssame ilaisa kigsautigissarpåt
jutdlip inuanit pulaomeKarumavdlu-
tik, ilaisale nisiarKanit. inuit piuma-
ssatik pisavait. atissalersupatdlåina-
råine. inuit mardlussutut itarput, a-
kigssarsiardle atausmauvdlune." jut-
tutitaulersimavoK, uvdlordlo decem-
berip 6-iat ingmikut erKainiarneKar-
tarfigilerpå. iluartutitautitdlugo mér-
Kat ingmikut ikingutåtut erKainiar-
neKartarpoK, måtuvfitdlo atuarfigtåi-
ne decemberip arfernat soraerumér-
figssussarmat métutut ilåt atissaler-
sorneKartarpoK Nikolaus iluartussår-
titdlugo, soraerumérnerdlo inerångat
atuartut eKiasuitsut tunissutinik ma-
martunigdlo avguartarpai eKiasugtut-
dle navértardlugitdlo anaussardlugit.
måtutut atuarfinit ilerKOK tåuna si-
aruarpoK, katugdlitdle nalane sivisor-
ssuarmik Nikolaus tunissutinik tuniu-
ssuissartut Jisusinguamut nagdlersu-
neKangajagtarpoK. Tysklandip kitåtu-
ngåne avangnåtungånilo tåuko mar-
dlutitdlugit atorneKartuartarsimåput,
iluarsaerKingneruvdle kingorna någ-
gårtut iluartutitaKartarnermut aker-
dliugamik Nikolaus atorungnaersini-
ardlugo ilungersorsimåput. tamånale
iluagtitdluinångilaK, tauva ilagit tu-
ngånit suliniarneKalerpoK katugdlit
iluartutitåt tunissuteKartartoK jut-
dliarKamut nugtiniardlugo. tamånalo
angnertunerussutigut iluagteriarmat
— ilåtigut iluagtitumik taorsemeKar-
niarssarilerpoK Jisusinguamik, jut-
dlime nagdliutorsiornivtine pingårti-
tavtinik.
1535-me Lutherip ilerKut tåuko mar-
dluk ajungitsumik isumaKarfigai o-
Kardlunilo akerdliuvfiginago mérKat
isumaKåsagpata Skt. Nikolaus imalu-
nit Christkind (,,JisusinguaK“) tunissu-
tinik tikiussissartut. 1545-mile Luthe-
rip dsumane avdlångortisimavå, tåssa
tunississartut mardluk piungnaerdlu-
git Kristuse iluartoK kisiat pileramiuk.
ortunit ilusilerneKarpoK, eminardle i-
nuit nuånarissarilerpåt. Kagdlikut Ni-
kolaus åssigå, kisiåne Nikolaus suka-
ngasinaussarsimagaluartoK „jutdlip d-
nua“ nutåK inugsiarninavigsorssuvoK.
perKautåne kisimipoK, kingornale i-
nuarugdligkanik ilaKartineKalerpoK,
tåukulo Kavsérpagssuartigut nunat a-
vangnåmiut nisiarautait åssigait.
agdlagfigssiat jutdlimut atorneKar-
tartut jutdlimigdlo atuagkiatigut ta-
ko rdluissameK nutåK tåuna jutdlip
inua inuarugdligkatdlo ikiortai piv-
dlugit siaruariartorpoK, inuarugdlig-
kat ukioK kaujatdlagdlugo KåKane Kå-
rusungmisorineKartardlutik atausl-
narmut tungassumik suliaKardlutik:
tåssa mérKat pulaugssamågkatik jut-
dlime tunissutigssanik sanautdlugit.
Tysklandip avangnåne KerKanilo
måggårtoKarfiussune jutdlip inuanik
takordluissarneK sarKumissorujugssu-
ångorpoK, Østfrislandime Hollandimi-
lo mérKat Skt. Nikolaus ugperineru-
våt, tamåne taissagartik Skt. Niklas.
Hollandimitdlo nunasiartortut Skt.
Niklas USA-mut „nugterusimavåt",
USA-milo erninaK Santa Clausingor-
tineKarpoK nuånårtoK avdlåkajau-
ssordlo.
1584-ime kungip emera Christian
arfineK-mardluinamik ukiulik — ki-
ngorna kungiulersoK Chr. IV — Ka-
tånguminut sule ingminit nukardliu-
nerussumut agdlagsimavoK: „asassa-
ra Katångutiga, hertug Ulrik! eiciasu-
itdlutit iliniagaKartaruvit ilerKorig-
såruvitdlo — sordlo taima erKaisine-
Kartuartartutit, tauva Nålagarput a-
jungitsorpagssuarnik nagsardlune i-
nuvingmine pulaorniarunarpåse."
I visse egne af Sverige blev det almindeligt, at ogsi nogle af de udklædte figurer, som igennem
århundreder har været knyttet til juletiden, kom med julegaver. Til eksempel julebukken som på
dette billede kommer med gaver til børnene, mens nissen sidder på loftet med sin julegrød. — De-
talje fra „Forsterlandska julbilder" efter A. Malmstroms udkast, gengivet i Ny Illustrerad Tidning,
1867 nr. 51.
Sverigep ilaine KauutigortusimångilaK inuit atissalersordlutik fimassfissårtut ukiune untritilingne
ardlalingne jutdlikune tåkusimartartut ilaisa jdtdlime tunissutinik nagsataKartitaussarncrat. åssersuti-
tut tainekarsinauvoK jutdlip savaussak-anguteralali åssilissamc uvane mérkanut tunissutigssanik nag-
sardlune tåkutOK, nise Kaliane jutdlime KakorterKassortugagssaminik nerisitdlugo. — „Fostcrlandska
julbilder“imérsoK A. Malmstromip titartagagssatut migssingerssflsiugå Ny Illustrerad Tidningime, 1887-
ime nr. 51-ime nakisimassok.
dlip inuata nisiarKavdlo taima såkor-
tutigissumik ingmikortineKartarnerat
atorneiiara j ungilaK. åssigileriartorsi-
måputdle, måssa jutdlip inua angisoK
åma jutdlip nisiarå tamarmik ingmi-
kut OKalugtuagssartaKaraluartut. ni-
siarKap jutdlimut tungatineKalersi-
manera nutaunerungmat erKartoncå-
riartigo jutdlip inua — Santa Claus
imalunit Sankt Nikolaus, ativiane tai-
maingmat.
Nikolaus biskopiuvoK, 900-ukunilo —
toKunerata kingorna ukiut 600 Kå-
ngiutut — ilagingne katugdline iluar-
kisiåne mardlujuarput. Tysklandip
ilaine isumaKarput NikolausiussoK, i-
lainilo JisusingussoK. Tysklandivdlo
ilaine avdlane tunississut tåuko mar-
dluk atautsimortineKartarput, tåssa
Nikolaus atsinardlugo Knecht Ru-
precht Jisusingup kivfåtut takordlor-
neKartarmat.
kisiåne Nikolausip angisorssup Ji-
susinguvdlo saniatigut 1800-ikut Ker-
Kåne Tysklandime nutåmik saneu-
mersoKarpoK: der Weihnachtsmann,
„jutdlip inua“. ilåtigut erKumitsuli-
1l
lllngnu! uvgQflgsslor- I
navérsSmlarlt —
ABISlp pøj utal klslsa '
atortåkit.
pfirtat tamarmik kbv-
dlunåtut kalåtdllsutdlo I
ilitsersøtitaKarput
handelip pialnlarflne I
pisiarineKarsinåuput. _
pisiniarångavit OKdinar- ■
tdsautit „nanortaUnønik ■
pingasunik — I
Korsungnik imalUntt m
sung&rtunlk“.
...... J
1624-milo palase Skånemit pissoK Nr.
Åsum-ime oKalugsimavoK „katugdlit
ilerKUtOKåt tungavigalugo mérårKat
OKarfigineKartartut Kristusip iluartup
unuåkut ornisagai tunissutinigdlo tu-
nivdlugit."
ugpernarsautigssat taimåitut Kavsit
navssågssåuput takordluissarneK ta-
måna Danmarkime Sverigemilo ator-
neKarsimassoK, kisiåne inuit ilerKuå-
tut taimågdlåt Sønderjyllandime Run-
ømilo suniuteKarnerusimagunarpoK.
kisiåne Sankt Nikolaus Gotlandime
taimågdlåt ilisimaneKarsimavoK, Ke-
Kertamime tåssane inuit ingmikut i-
tunik jutdlime ilerKOKartuåinarsi-
mangmata. tåssane taineKartarpoK
Niklas, KaKortumigdlo hesteKardlune
hestertarpoK, taimaingmatdlo tai-
ssardlugo Staffen? Gotlandimilo tuni-
ssutinik åtsissartoK tåuna jutdlip ni-
siarånut sujuleKutausimavoK, KeKer-
tamilo tåssane nisiarKat jutdlime tu-
nissutigssanik avguaissartutut issigi-
neKartalernerånut ikåriartitsissusi-
mavoK, taima agdlagpoK svenskeK ili-
simatoK Sigfrid Svensson atuagkia-
mine 1942-mit pissume ilerKutorKat
nutåtdlo ingmingnut pissusiat pivdlu-
g°. ;
kisiånime Avangnåne avdlame ta-
marme nutåt pisoricatdlo Kanga Ka-
nordlo ingmingnut nåpisimåpat jut-
BESKYT DEM —
Brug kun
ABIS kondomer.
I hver pakke indlagt
vejledning på dansk og
grønlandsk.
Føres i „Handelen“s
butikker.
Forlang blot 3 atk.
grøn eller guld
med Isbjørnen.
Sankt Niklas i Øst-Frisland i slutningen af 1800-tallet. Det var ham, der
“emigrerede" til USA og blev Santa Claus. — Efter O. v. Reinsberg-
Diiringsfeld: Das festliche Jahr, Leipzig 1963.
Sankt Niklas Frislandimit kangigdlermérson ukiut 1800-t nalerneråne.
tåuna USA-mut „nunasissfivoK" Santa Clausimik tainekartalerdlune. —
O. v. Reinsberg-Diiringsfeldip atuagkiå: Das Festliche Jahr, Leipzigime
1863-ime sarkumersoK maligdlugo.
dlip inua angisorssuaK jutdlivdlo ni-
siarångua pivdlugit?
jutdlip inuanut tungatitdlugo aki-
ssutigssaK nalunångineruvoK. avang-
nåmiut jutdlimut inugititåt takordlu-
gauvoK nutåK Tysklandimit avangnå-
nukarsimassoK jutdlimut agdlagfig-
ssiat atuagkiatdlo avKutigalugit. tå-
ssauvoK tyskit Weihnachtsmann-iat,
norgemiulo ilisimatoK Lily Weiser-
Aall isumaKarpoK avangnåmiut jut-
dlip inuanik påsingningnerånut pi-
ngårutilerujugssusimassoK jutdlip i-
nua nuname najugarissamine sarKU-
mersineKartarsimangmat inuarugdli-
garpagssuarnik jutdlip nisiarainut å-
ssingussorujugssuarnik maligteKartit-
dlugo — ilånilo åma tåuko jutdlimut
tunissutigssanik nagsataKartardlutik.
kisiåne avangnåmiut jutdlimut inugi-
titagåt sunerneKarsimassorujugssuvoK
Skt. Niklas-imit USA-mut nunasiar-
torsimassumit — pingårtumik 1900-
ikune. tåssalo Avangnåne jutdlip i-
nua tyskit Weihnachtmann-iånit ame-
rikamiutdlo Santa Claus-iånit aku-
ssauvoK — pingårtumigdle katugdlit
iluartutitånit Sankt Nikolaus-imit.
Avangnåne jutdlip inua europamiut
avdlat atorérsimassåt ukiut 100-nga-
jait matuma sujomatigut nutårsiag-
ssausimavoK, Kulamångitsumik su-
jugdlermik Danmarkime Sverigemilo,
kingomalo Norgeme.
kisiåne jutdlip nisiarå avangnåmiut
ilerKutoKåta atorneKarérsup nalerKu-
tungorsarnerlnarpå: inuit isumaKar-
tarsimangmata naussorigsaissut ig-
dlorssuait tamarmik anersåginaussu-
nik mikissimik inoKartartut, igdlor-
ssup inua imalunit nisiaraK, sordlo
Danmarkime Norgemilo taima taine-
KarajugtartoK (nise tåssausimagunar-
poK atermut Niels-imut ateruseriti-
taK). igdlorssup inua tåuna jutdlimut
tungassumik ingmikut suliagssaKångi-
kaluarpoK. soruname jutdliarKame
suaussartugagssane pissugssauvai, å-
malume ukiup ingerdlanerane nag-
dliutorssuit unimgnere tamaisa suau-
ssartugagssineKartugssauvoK. narru-
j umiassu vdlunilo kamariatårtartu vok
ajuatdlagtineKarångame aj ungitsuli-
orfigigåinile iluasårdluinartarpoK.
naussorigsaissup igdlorssuane inger-
dlavdluarneKarpat tåuna pissutau-
ssarpoK. ingerdlanerdliorneKarpatdle
a j ungitsuliorf igisimaneKånginera pi-
ssutausimåsaoK.
nise nuliaKångilaK, takordlorneKa-
rajugtarpordlo nukagpiarKatut 12-inik
ukiuligtut agtigissussoK. naussorig-
saissut atissaisut itunik atissaKarpoK.
takordlugåinaviugunaraluarpoK, tai-
måitordle piviussorpalugtumik erKar-
sautauvdlune. nuånårsautauvdlune
najututut isumaKarfigineKångilaK. gu-
tipiluarKatut takordlorneKarpoK, kui-
simångitsoK ugperineKartuartoK må-
ssa sapåtiugångat inuit nålagiardlutik
kristumiuvdluartutut atåtarportaralu-
artut.
1800-ikut autdlartisimalerneråne ni-
se ugperineKardluarungnaerpoK. nau-
ssorigsaissut silatunerulersimåput. ili-
niarpåt naussorigsaissutut pigissamik
ingerdlavdluarnigssånut nise pissu-
tåungitsoK, kisiåne iluarsartussamik
ingerdlatsissauseK, tauvalo nise ator-
figssaerupoK. tamatumale nalåne av-
dlat nise soKutigissarilerpåt. sujug-
dlermik inungnut erKaimåssutigssanik
katerssuissartut, kingornalo erKumit-
suliortut nise ima alutorssautigitigi-
lerpåt, OKalugtualiane inungnut er-
Kaimåssutigssanik katerssuissartut
naKitertitåine atuariaramiko titartar-
niartalerpåt. tamatumalo nalerpiåne
orpiliaK jutdlimutdlo timissutigssat
Avangnåne atorneKariartulerput, 1850-
ivdlo kingorna titartaissartut Kalipai-
ssartutdlo jutdle pivdlugo ilerKunut
tamåkununga nutånut atatilerpåt.
jutdlime nise akitsisineKartalerpoK
erKumitsuliortut patsisauvdlutik, ki-
ngumutdlo OKalugtuaulerpoK inuit
nuånarissåt ugperissagssatut pingika-
luardlugo, takordlorneKartardlunile i-
nuarKatut mikissutut ilagiuminartutut
mérKanut tunissutigssanik nagsartar-
tutut, måssa sujornatigut taimatut i-
liortugssautitåungikaluartoK.
1800-ikutdle nålerneråne nisiaraK
jutdlimut tunissutigssanik åtsissartu-
ssok aporfigssarsivoK jutdlip inuanik
avatånit tikiuneKartumik. tåukulo
mardluk unangmiuålerput kina ardlåt
jutdliarKame tunissutisiagssanik ag-
giussissarnersoK.
tamatuma kingunerå jutdlip inua
angisorssuaK jutdlivdlo nisiarå na-
lerKutingitsumik akiutugssångortine-
Karatik — takoréravtigume ingming-
nut Kanon åssigingissuteKartigissur’—
atautsimortineKåinalermata taimalo
kialunit påsisimajungnaerdlugo tuni-
ssutinik aggiussissartut tåuko mar-
dluk Kanon åssigingitsiginerat.
atauserdle aulajangersimavok: jut-
dlip inua angisorssuaK nuliaKalingi-
såinarpoK — jutdlivdle nisiarå nulia-
KartineKarsimavoK.
Norsk julekort med lille julenisse
med julegaver, tegnet af den svenske
kunstnerinde .Tenny Nystrom, som
ikke blot var den første, der lancere-
de julegavebringende nisser i Sveri-
ge, men også i Norge. Omkr. 1890
tegnede hun således denne nye slags
julenisser for to norske forlag. —
Efter Lily Weiser-Aall: Julenissen og
julegeita i Norge, Oslo 1954.
norgemiut jutdlip åssiliarautat jutdlip
nisertalik jutdlime tunissutigssanik
nagsartumik, svenskimit erKumitsuli-
ortumit arnamit Jenny Nystromimit,
Sverigeme plnarane åmale Norgeme
nisinik jutdlime tunissutigssanik a-
ngatdlåssissunik titartaerkårtoK.
1890-ip migssåne jutdlip nise imåitut
nutåt Norgeme atuagaerniarfit mar-
dluk pigssait titartarsimavai. — Lily
Weiser-Aallip atuagkiå: Julenissen og
julegeita i Norge, Oslome 1954-ime
sarKumersoK maligdlugo åssilissait.
26