Atuagagdliutit - 23.12.1965, Blaðsíða 35

ujarKamik kigartugkanik
agdlagfigissamik ujardlerneK
autdlaralugtualerdluta pivoK — ka-
titdlugit ukiune arfinilingne avdlå-
ngoraidssune soKUtiginaKissunilo Ka-
låtdlit-nunanérérdlunga — inunermlk
issigingnivnut suniuteKartuarumårtu-
mik inuvfigisimassavnérérdlunga. u-
kiut arfinigdlit inusungnerme uvdlut
pitsaunerssåinltut nuname pissutsimi-
gut atugaKartitsinermigutdlo Fynimit
naussorigsaissunit najorneKartumit
naggoreicissumitdlo inungorfigisima-
ssavnit agdlisarfigisimassavnitdlo av-
dlauneroKissume inusimavunga. ta-
måna pmgitsorane ericarsartautsivne
inunermigdlo issigingningnivne aju-
ngitsumik ajortumigdlo suniuteKar-
tugssauvoK — isumaKarpunga ang-
nermik ajungitsunik pigssarsisimav-
dlunga. nangminérdlune aulajangisi-
naunermut sungiusarfik piumassanig-
dlo uvdluinarne nåmagtortagkanit su-
kanganerussunik nåpitsiviussartoK i-
nup nangmineK ineriartorneranut a-
jungitsumik suniuteKartarpoK.
osautigineKarérsutut autdlaralug-
tualerpunga, uvdlut ardlaKångitsut
Kångiugpata Kalåtdlit-nunåt pigssa-
mik Kimåsavara. ukiut Kulit matuma
sujornagut sujugdlermérdlunga Ka-
låtdlit-nunånut pigama igdlOKarfit
Københavnip avatånltut llåne avisi-
me angingitsume avisiliortutut sulia-
ra Kimancåmerpara. niuvertoruseKar-
fingme Sarxame ilmiartitsissungora-
ma avdlångorneK ila angeKaoK. dan-
skit niuvertoruseKarfingne iliniartitsi-
ssut sujugdlersarånga, fjernsikriverit-
dlo telefonitdlo KaKutigulnaK Nup
radiutoicånguanik nipiliortoKarnermit
KaKutigulnaK tusarneKarsinaussumik
nalunaerasuautinigdlo anorimit kåvi-
titamit ingerdlassoK iluaKUtigalugo
radiotelefonikut pigssarsiarineKarsi-
naussunik nutårsiagssarsiornerme
taorsemeKarmata pivdluardlunga mi-
sigisimavunga, inussauseK avdlauv-
dlulnartoK påsissaKarfigigavko — tå-
ssa Kalåtdlit-nunatoKåt Kåinanik atu-
g&KarfiussoK åmalo ujaråinarnik av-
ssuinarnigdlo Karmalingnik igdloKar-
fiussoK. —- taimanikut sujuariarneK
angnertungeKaoK. radio-avisimut tu-
sagagssiortutut Ausiangnit VHF-kæde
(telefonikut radiup malinge iluaicuti-
galugit atåssut) atordlugo ingerdlåi-
nartitamik radiukut autdlakåtitseKa-
taussarpunga, Københavnivdlo avatå-
ne igdlOKarfit ilane avisime angisu-
me avisiliortutut måna sulilemera
tåssauginarpoK danskit avisinut ar-
dlalingnut tusagagssiortutut agdlag-
ti.rtututdlo suliama nanginesamera.
periarfigssaKaleramale — pilerina-
vigsumik — sule atausiardlunga Ka-
nga pisimassunut tungassunik Kalåt-
dlit-nunåne påsiniainigssavnut na-
ngåriångilanga. uvdlut ardlaKångit-
sut matuma sujornagut Ivnalingme
riavssågaKarpunga. måna tupingnåi-
nartumik navssårsinauvfivtinut i-
ngerdlasinaulerpugut: ujarak kigar-
tugkanik agdlagfigisimassoK ujåsav-
dlugo autdlarpugut!
„ujaraK erKumitsoK" Kangale
OKalugtuarineKartartoK
ardlaleriaKissumik uvavnut oKalug-
tuarineKartarpoK ujararujugssuaKar-
toK erKumitsunik titarnertalingmik
agdlagkanut erKainartunik Arfersior-
fiup kangerdluata 150 kilometerinik
takissusigdlip Kingorpiåne — Ausiait
kujatinguåne Kangåtsiap kommunia-
nitume. kalåtdlit kisimik ujarak tåu-
na ilisimångilåt, danskitaoK tusartar-
simavåt Kavdlunåtsiåt nalåne agdlag-
tauseK atordlugo agdlagaugunartunik
kigartuivfigisimassumik ujaraKartoK.
taimåitoKarnera danskimit tusancår-
para.
juli autdlartisimalålersoK uvdlo’-
KerKata sujorna autdlangajalivigdlu-
ta erKumitsumik pissoKarpoK ilumut
taimåitumik ujaraKarneranik ugper-
narsautausinaussutut OKautigissarissa-
mik, ujardlernigssavtinigdlo sule pi-
lerisugtitsinerulersumik.
kalåleK atorfilik Kangåtsiap kom-
muniane niuvertoruseKarfit ilånérsoK
lgdloKarfingmut tikerKåmerpoK. piå-
ritsornikut angalaniarnerput tusarsi-
mavå. angalaKataorusugkaluarpoK, i-
lagiuminaraluaKalunilo — pivfigssa-
Kångilardle. ujarKavdle sumlssusianik
OKalugtutinarumavdluta akuerssivoK.
umiamik angalassut navssåråt
ilåne inuit nunaKarfinguit Kangåt-
siap kommunianitut ilånit pissut ka-
ngerdlup saneraautaisa ilånut sermi-
mut ångutingajagsimassumut pulasi-
måput, OKalugtualerpoK. KåKap kujå-
mut sangmineranut niusimåput, Kå-
Kavdlo portungitsup Kånut ingerdlav-
dlutik. tåssane ujararujugssuaK nav-
ssåråt, Kaersumilo ujaragssup sania-
ne titarnerit eraumitsut sunere påsi-
neK sapigkatik takuvait.
ukiut Kavsit matuma sujornagut ta-
måna pisimanersoK erKaimaneK sa-
perpå, kinguåritdle atautsit sivner-
nagit matuma sujornagut taima pi-
ssoKarsimasorå.
OKalugtuarisså soKutiginartuvoK, u-
j a rdlernigssa vtine iluaKutigssarigav-
tigo — sordlume radiukut autdlakå-
titsissut suminersoK påsiniarneKarsi-
naussoK åssigmgitsunit mardlungnit
maligaussaisa autdlakåvfisa påsiniar-
nerisigut — sujusingnerussukut OKa-
lugtuarsiavne entartugaK avdlamit
autdlåveKartineKarpoK.
marugdlungmik anitsissarniko
kangerdlungmut pulanivtine ka-
ngerdlup amileriarnerane KåKat por-
tuvatdlångitsut ivnårigsutdle akomå-
ne unuerKårpugut. Kalåtdlit-nunåne
kangerdlungne amerdlaicissune ilisi-
maneKartut sarfat kåvigtuliortupilo-
rujugssuit ungasingisånguåne kanger-
dlunguame orKuaoicissume ikåtumig-
dlo natilingme unuivugut. sarfat kå-
vigtuliornerat såkortungårame angat-
dlat KajangnaitdlisagaoKissoK sango-
Kétartipåt, såkortumigdle motoreKa-
rame sarfarigsinerane agdlåt kåvig-
tuliortunik KångisinauvoK. pingorti-
tap pilersitå soKutiginartoK issiging-
nåratdlaruj arput — Katsungavdlui-
nardlune Kivdlarinaussussåme imap
Kåva sarfap kåvigtuliorneranit mali-
gaussiortineKartarpoK, kåvigtuliortup
KerKa putOKartardlune. sarfat taimåi-
tut ima nukigtutigissarsimåput runi-
stsiait miklnerussut mitdlugusinau-
ssardlugit agdlåt.
KeKertap Tunertup 35 kilometerinik
takissusigdlip kujatå’tungåne igpig-
ssuit marraussut KangarssuaK uma-
ssusimassunik ujarångorsimassunik a-
merdlaKissunik navssårfigineKarsi-
naussut ilånut tulagpugut, ilorpasing-
nerulårtumilo KåKaK ingnermik anit-
sissartusimagaluartoK marugdlungmik
puilatitsissoK Kaminikordle ukiut ar-
dlaKångitsut matuma sujornagut ili-
simatumit Bøcherimit navssårineKar-
toK takuniarparput. tåuna Kangale
kangerdlup silatåmiunit ilisimaneKar-
simagunarpoK, sinerissamut Kanig-
tumingmat Kororssuarmingmat ku-
ngualingme. KåKaK ingnermik anitsi-
ssartusimassoK marugdlungmik puila-
titsissoK angisorujugssusimassoK sule
takussutigssaKarpoK, taineKarérsunilo
igpingne marråinaussune takuvara
tasinguaK, imalunit taserånguaK isor-
tuinarmik imilik, tåssausimagunartoK
KåKap ingnermik anitsissartup sivne-
ra. tamåne taimåitut ardlaKarnerusi-
måsagunarput. sigssame Kérdlutup
månia atauseK navssårårput. KanoK-
una ilivdlune maunga pisimassoK? a-
ngajorKåvisauna Kimåsimagunaråt,
erKånile uvdlusinaussumik malung-
nartorsiagssaKångilaK.
ateK TunertoK erKarsautigilerdlugo
isumaKarKajånarpoK tornit KeKertame
tåssane najugaKarsimagaluånginer-
sut. KåKasiortut (nunap åssiliortut) nu-
nap åssiliåine nalunaerneKarsimångi-
laK tåssane matuma sujornagut na-
jugaKartoKaraluarsimanera, sigssa-
mitdlo timut Kinerdlune nunaKarfe-
KartoKarsimasinaunera ersserKigsu-
mik malugineK ajornaKaoK. nunale
Korsungulersitdlugo ungasigsumit mi-
sigssoruminåitaKaoK. angerdlamut ti-
kinerma kingoma aitsåt nunap åssi-
nga nutarpasingnerussoK pigssarsia-
råra. tåssane nalunaerKutsersimavoK
eskimut igdloKarfikuat — imaKa tåu-
na misigssorneKaraluarpat påsissutig-
ssanik pigssarsissoKarsinaugaluartoK
— dorset-kulturimik kulturigdlit na-
lånit pissunik takussutigssaKangångi-
navta iluatingnaraluarmat.
Itivdliarssungme
eskimut igdlutoKat?
agdlautigissara nangigtinago ersser-
Kigsalårniarpara pissuteKardlimga es-
kimut kalåtdlitdlo (grønlændere) ing-
mikortitarika Hans Egedep Kalåtdlit-
nunånut pinera tåuko taigorneKame-
råne avigsårutautitardlugo. Hans E-
gedip Kalåtdlit-nunånut pineranit
Kalåtdlit-nunåta nalivtine OKalugtu-
agssartå autdlarnerpoK, imaKalo piå-
ralunérnerussutut issigineKarsinauga-
luartoK isumaKarpunga pissutigssa-
KardluartoK eskimut åma grønlænde-
rit tåssane ingmikortisavdlugit. eski-
mut kalåtdlitdlo pingortitåussusiånut
tungassut piniartutut kulturitOKåta
uvdlunilo nutaunerussune kalåtdlit
kulturiata åssiginginerat. kalåtdlit
kulturiat kulturitorKamit pissunit
åmalo tupingnångitsumik silarssuar-
mit avdlamit sunerneKarnermit ange-
Kissumit europamiunik pingitsårne-
Karsinåungitsumik silarssuarme av-
dlanisutdle tamanisut nåpitsinikut pi-
ssumit katitågauvoK.
KåKaK ingnermik anitsissartusima-
ssok marugdlungmik puilavfiussoK
takuniarérdlugo kangerdlup idngua-
gut niuvdluta sermeK tikivigdlugo i-
ngerdlavugut. unuivfigårput Arfersi-
orfingmit Nagssugtumut Kangale iti-
vivfigineKartarsimassoK kangerdliu-
maninguaK matorKangajagdluinartOK.
julip unukuisa ilåne Katsungavdlune
KianångeKissume Itivdliarssukut iti-
vipunga — meterinik untritilingnik
ardlaKångitsunik siligtigissukut me-
terinigdlo ardlaKångitsunik portutigi-
ssukut.
utertitdlunga kalåtdlit igdlugisima-
ssaraluånut ivssunik ujarKanigdlo
KarmaKarsimagaluartumut amiåku-
gunavigsumut igsorKårigsumut nåkar-
pimga.
lilisimaneKartut maligdlugit kanger-
dlorujugssuit tamånltut Kinguisa tu-
ngåne aitsåt taimåitumik navssårto-
KarpoK, tamåna ilumorpat navssåri-
ssara misigssordluartariaKaraluarpoK.
kisamiuna ujarak kigartugkanik
agdlagtuivf igisimassoK uj ar alugtuåi-
r.alemgigput. kangerdliumaningup i-
kaKissup piniariartarfingmik igdlua-
ragdlip avatinguane unigpugut, umi-
atsiårKamigdlo ikåuneKardluta. kalå-
leK inusugtoK ilagåra, atortuka OKi-
maitsut sordlo filmiliut 16 mm, Kingut,
nunap åssinga — tavtaussaiautigssa-
ralo kisimitdlunga nagsaraluaruvkit
artorssautigivatdlåsaKigavkit.
majuartitdluta pujortuléraK kuja-
varterpoK kungmut eKalulingmut a-
simioKarfingmiut tåssane autdlårsi-
massut eKalungnik tunissagssaKaru-
m årsoralugit påsiniaiartordlutik.
kiagpoK, naussorpagssuit, ivssuat-
siait ivssoKissut paornaKutitdlo tipi-
geKalutik. KorumaneK atuardlugo ma-
juarpugut, avKusiningua erssencivig-
sok tugtunit auvarianitdlunit avKU-
tigineKartarsimagunartoK atuardlu-
go.
tuperssuanarfikut
KåKap sagdliartaisa sujugdlit ilåt ti-
klnardlugo, 50 meterinit Kutdlameru-
gunarnata, tupeKarfikoK Kitermigut
kigdlOKarfeKarsimassoK nåmagtorpar-
put. tamatumalo kingorna taimåitu-
r.ik ardlalingnik navssårpugut. KanoK
pisoKautiginersut OKautigisinåungilå-
ka, nalunångivigpordle ukiorpagssu-
arne atomeKarsimångitsut — kigdlu-
kut pauerusimåput, ujancat ingner-
mit ilåtigut aKilisineKarsimassut tav-
taussanigsimavdlutik. Kaersortamiput,
ilusiatdlo najorKutaralugo tåssaugu-
narput eskimut pingasunik teKerKU-
lingnik tovKinik tupersimårtarfiusi-
massut.
sujugdlerme nalunaerKutsiussamut
erKainarsinaussoK navssårårput, inug-
suliatutdle taineK ajornartoK miki-
vatdlåicigame.
tåussuma encåne Kaersortame mar-
diugsungne iterssinerit ardlagdlit nav-
ssåråvut inungmit takordluitdlarKig-
sumit kigartugkatut OKautigineKar-
dluarsinaussut, isumaKarpungale pi-
ngortitap nangmineK pilersitarisima-
gai.
inugsugssuaK
Kumut ingerdlarKigpugut, OKalug-
tuartup sumungnarnigssavtinik iner-
sussutai maligdlugit KUtdlariartortit-
dluta anorssarigsiartuinarpoK, ka-
ngerdluit saneraKutait takeKissut a-
vangnaK-kanangnarmata angnikigi-
nagagssåungitsumik.
KåKap Kårpiånut pigavta avdla er-
Kåingilara Eigil Knuthip Paerylandi-
mik agdlautigisimasså. naussusinau-
ssunik takugssaussoKångingajagpoK,
anorip, sermip, aputip sialuvdlo Kaer-
sut ujarKatdlo ilångartigarisimavait i-
lait erKumitdluinartunik iluseKaler-
sitdlugit — sordlume erKumitsulior-
tup niarKumigut nåpautigdlip sulia-
risimassai.
tåssanititdluta inugsorujugssuaK av-
dlångorsimångivigsoK takulerparput.
KåKap Kåva sileKissoK avKUtigalugo
tuaviuinaK inugsuk ornigparput.
pisoKarpasingeKaoK. ujarKat inug-
suliornerme atorneKarsimassut ar-
dlagdlit Kåve agdlåt sule tavtaussa-
nigsimångitdlat.
tauva åiparissama inusugtup uja-
garput navssåreriatårpå:
Kaersume agdlangnerit
nivdlerujugssuarpoK, arpåinardlo
ornigpara. ilumume agdlangnerit nav-
ssårisimavai, imalo agdlagsimasso-
KarpoK:
„Geodætisk Institut. Or en Nr..“
normorua peKångilaK, tamånale pi-
ngåmerugunångilaK!
igdlarpugut, éssilivdluta, issikivia
kussanaKissoK aliånaersårfigalugo —
tagpavångånit kangerdluiit, KåKat ser-
merssuardlo erssingmata. tauva tua-
vinaK sigssamut aterterpugut angat-
dlaterput nåmagtorniardlugo — ativ-
tinut ingerdlassugssaungmat. pujortat
KåKat Kåve kujativtinitut uligtaler-
pait, nalunarungnaerdlune silardlule-
ralugtualersoK!
pujortuléraK aggermat aulateriler-
pugut, kåkigsarfit KaKortut aulateru-
siutdlugit aulaterigaluaravta, aulate-
rigaluaravta, suaortautigalutalo sig-
ssåkut arpagkaluaravta ajornaKaoK
Kånginarpåtigut — inue pujortulér-
Kap Kånltut issigigaluarpavut tunung-
mut Kinertut, takungilåtigutdle.
putseKinangmat anguniarssualer-
parput, nauk akunerit mardlugsuit
Kångiugpata aitsåt ikissugssaugaluar-
dluta. sigssåkut angnermik inger-
dlaorpugut, nungajuitdle Karssutar-
dlugit. nungajuit KaKilemere tamaisa
pujortuléraK nuisagigput neriugtara-
luarpugut, kangerdlugdle ameKigame
ungasiartumut KineriarfeKångilaK.
nunap åssinga Kimerdloriaravtigo på-
sivarput pujortuléraK avdlamut sa-
nguvfigssaKångitsoK. isumaKatigigpu-
gutdlo nunap åssinga sagdlunaviå-
ngitsoK nunap åssiliortut månisdmang-
mata inugsuliorsimavdlutigdlo. inger-
dlarKigkaluarpugut, puj ortulérardle
nåmik! tauva ikumatitsilerpugut put-
serserulordlugo, nalunaerKutavdle a-
kunera migssiliortOK Kångiungmat
aitsåt pujortulérKap nungajuk tug-
dieK uiarpå. avaseiaingmat pujortit-
sivdluarpugut pisinaussånguarputdlo
tamåt aulaterivdluta. takuvåtigutdlu-
me.
tamatuma kingorna påsivarput u-
tertitdlutik nungajup tugdliup igdlua’
tungånut niusimassut, nunamititdlu-
tigdlo puj ok takusimagåt. silavarter-
nivtine koblingerput akornuteKarpoK,
motorip autdlartinere tamaisa tug-
dliane autdlångitsomigsså ilimagissa-
riaKartardlugo; tåssalo kangerdlung-
me taimak Kingorpasigtigissumitdlu-
ne radiukut atåssuteKamiarneK ajor-
naussavigdlune. åma uvdlut mardluk-
pingasut Kångiugpata aitsåt utisanga-
tineKarpugut, silale ajortungulermat
maskinarputdlo iluångingmat inger-
dlaninarpugut.
Kangåtsiap erKåne kangerdliumani-
nguame anorerssuartoK unuissaria-
Karpugut maligsioKaluta, motorilo na-
lunaerKutap akunerine mardlungne
autdlartiniarssuardlugo aitsåt aut-
dlarpoK. taimaitdlutale angerdlamut
tikipugut.
angalaornivtine ilimagissavtinik
navssågaKångilagut, Kalåtdlit-nunå-
tale ilånik ilisimassavut ilariarput,
navssångitsoraluarnerdlunlme nale-
KarpoK.
OKalugtuartut mardluk oKausé er-
Kuvigsuput, taimaingmat ilimanarpoK
nunap åssiliortut Kangarujugssuardlel
inugsuliorsimassut, imaKa ukiut 1800-t
ingerdlanerånile. agdlagkat naidnere’
åma taimak ilimatsagtitsiput. umiaK
OKalugtuame taineKartoK imaKa inug-
taKarsimassoK asimioKarfinguarmiu-
nik iluamik atuarneK sapersunik, a-
tuarsinausimåsagunik. tåukume ag-
dlagkat naKinere påsineK saperdlui-
narsimåsavait. umiaK imaKa 1930-t
autdlartilårneråne tagpavanxsimassoK,
tauva kinguårit mardlugsuit matuma
sujornagut „kigartugkanik agdlagkat"
Kaersumut ilineKarsimåsåput.
avdlauvordle pasinardluinarmat
Kangåtsiap kommuniane avdlane u-
jarKanut kigartugkanik agdlangneKå-
sassoK (runesten), tamånale avdlauv-
dluinarpoK. Rasmus Bjørgmose.
SLAGTERIERNES
CENTRAL
Ukiorpagssuame Handellmut
pisIsIfsissarlQsImassok
Mangeårig leverandør til
Den kgl. grønlandske Handal
14
Hundested Motoren
DEN MEST LYDSVAGE M
molåre nlpikfnerpåK
16—375 HK
FA DEN LEVERET MED
3-BLADET OMSTYRBAR
SKRUE, som er specielt
egnet til jagt på hvaler,
sæler og andre havpatte-
dyr.
Isskrueblade i alumini-
umsbronze er nu stan-
dardudstyr, kan også på
bestilling leveres med ud-
vendigt gummistøtleleje
omkring forenden af skruehovedet. Dette giver en lydsvag gang af
skrueakslen samtidig med, at denne understøttes ved kørsel i is.
pingasunik uluterneicarslnaussunik ulungnalingnik sarpilerdlugo piniar-
niaruk, tauva arfangniarnerme, puissmiarnerme milumassunigdlo imarmiu-
nik avdlanik piniarnerme atordluarsfnaussangnik motoreKalisautit.
ulungnat sikusiutit aluminiumsbronzeussut mana sanaortugkane atorne-
Karput, ingmlkutdlo piniarneicartitdlugit sarpit niaKussåta sujumut isuata'-
tungågut silatimlkut gumminik lejigdlit pineKarsfnéupuf. sarpit taimåitut
akselé nipikitsuararssuput sikusiortitdlunilo gummit lejit akselimut igdler-
sOtåuput.
a/s Hundested Motorfabrik
Hundested — Telegramadresse: Propelmotor
Hegn
Gelændere
Gitre . Trådkurve .
Porte og låger
Alt smedearbejde — Alle reparationer
ungalugssat Kagssutaussat. avssiasutigssat
KagssutaussårKat kfirérKat saviminernit nuio-
ragkat. tungmerKat napassugssait. matorssuit
nautslvitdlo matugssait.
EMIL DEDERDINO
Glasvej 10 — København NV, Ægir 103
apericut:
ikuatdlagtårnigssamut sitdlimateKamermut a-
ningaussat akiliutaussartut sumut atomeKar-
tarpat? akissut:
aningaussat ukiut tamåkiavdlugit akiliutigi-
ssartagkase inungnut ikuatdlagtdmigssamlng-
nut sitdlimasertlnikunut ikuatdlagtflmikut pi-
gissamingnik ånaissaKarsimassunut atome-
Kartarput.
ikuatdlagtfirnigssamut sitdllmasertisimångit-
sut taorsfvigineKarneK ajorput
ivdlit nangmineK ikuatdlagtOmigssamut sit-
dlimasertinikflngikuvit piårtumik „Kgl.
Brand“-ime sitdlimasertiniarit. kæmnere okb-
loKatiginiaruk. ikiorsinauvåtit.
KGL. BRAND
KØBENHAVN
Forsikring I Grønland siden 1882
Kaiatdlit-nunine 1862-lmIt sildlimasIssartoK
36