Atuagagdliutit - 20.01.1966, Blaðsíða 5

inuit amerdliartupilornerat unigti-
niåsavdlugo ajornaitsungilan
nårtunavérsautit atorneKarnigssåt igtornerup akornusersimagå
spiralen ajornartorsiutinik imana KangertitsisassoK.
Kalåtdlit-nunåne inungortut tonussunit amerdlanerussutåt 3,5 procentiussoK
silarssuarme angnerssaugunarpoK. inungne 1000-ikutårtune inungortartut amer-
dldssusiat Danmarkimut nalerKiutdlugo pingasoriåumik angneruvoK Savaling-
miunutdlo — taima amerdlatigingajagtunik inulingmut Kavsérpagssuartigutdlo
Kalåtdlit-nunånut dssingussumut — nalerKiutdlugit mardloridumik amerdla-
neruput.
Kalåtdlit-nunane inungortut toKU-
ssunit amerdlanerussutåt pingårtu-
imik pissuteKarpoK uverssagkat amer-
dliartornerinik. mérKat pingajue ta-
marmik uverssagéuput. Danmarki-
me mériKat 7 procentinait uverssagåu-
put. — taimaisinardlugo issigalugo sa-
inigdliussineK tupingnåinartuvoK, av-
dlamigdle tungaveKartitdlugo issigi-
gåine pissutsit taima sualuginartigi-
ngitdlat.
Danmarkime ukiut tamaisa 4000
migssiliordlugit inatsisit nåpertordlu-
git nårtuersineuartarpoK åmalo inat-
sisit avarKutdlugit nårtuinerit 15.000
migssdinut migssiliuneicarsimavdlutik.
Kalåtdlit-nunane inatsisit nåpertor-
dlugit nårtuersinerit Kanutigortuput,
inatsisitdlo avarKutdlugit nårtuersi-
nerit ilisimaneKdngingajagput. nalu-
naerutip cand. polit. Viggo Svend-
senip, Kalåtdlit-nunanut ministeria-
Karfingme atorfigdlip suliarisimasså-
ne ersserpoK uverssardlune nårtussar-
nerit Danmarkime Kalåtdlit-nunånilo
amerdlaKatigiginangajagtut. nårtuer-
sinerpagssuit — inatsisit maligdlugit
ama malingnagit — dipanipatdlagtar-
nerpagssuitdlo Kalåtdlit-nunane ator-
neKdngitsutaoK pissdngikaluarpata
procentikutårdlugit Danmarkime u-
verssagkat inungortut Kalåtdlit-nu-
nånisut amerdlatigisagaluarput.
Danmarkime pissutsit ikiuinermut
tungassut nunarssuarme nunanit a-
merdlanernit pitsaunerussumik åndg-
ssuneKarsimagaluartut anånat uveKå-
ngitsut ajomartorsiortarput. Kalåt-
dlit-nunåne arnat taimåitut ajomar-
torsiorneruput. tåssame ingmingnui-
naK ikiorniartariaKarput — mérKatdlo
nanertutåuput. tamatumuna anånat
Kitornatdlo erKorneKartarput — inuia-
Katigitdlume.
pmgitsortitsiniarneK
OKausitoKaKarpoK pmgitsortitsiniar-
neK perKigsitsiniarnermit pitsauneru-
ssok. Kalåtdlit-nunane kigsautigingi-
samik nårtunigssat pingitsortiniardlu-
git sulineKangåtsiarpoK — kingunera-
le malungnangångilaK.
landslægimut ikiortaussoK dr. Jør-
gen Bøggild aperisimavarput uver-
ssagkat ikilisiniardlugit KanoK ilior-
toKamersoK.
„pingårtumik nårtutitsinavérsautit
atorneKarnigssånik ilitsersussiniarssa-
rivugut — åma taineKartarput put.
atorneKarsinéuput ilitsersutitaKångit-
sumik tamanitdlo pisiarineKarsinauv-
dlutik. pisiniarfit amerdlanerssåine
pisiarineKarsinåuput. månile inuit ta-
marmik ingmingnut ilisarisimatitdlu-
git nangånarsinauvoK niuvertarfing-
mut iserdlune nårtutitsinavérsautinik
pisinigssaK. uvangame åma taimai-
siornigssaK soKutigisångikaluarpara
imaKa aperinøKarsmaugama: „kina
unugo tutiniaragko?"
aningaussanik nåkartitsivdlune
pisissarfit pivdlugit aperøut
igtomex KånginagagssåungilaK. tai-
maititiniarneK ajomakusorpoK, tåssa
aningaussamik nåkartitsinardlune pi-
siniartarfit nalerKutune inigssitdlugit
pilersinigssåt imåinaK pisinåunging-
mat. igdlut iluimtoKartaraluarpoK,
sutorniartarfingne sulissartutdlo ba-
råkine. kisiåne danskit aningaussait
kisimik tamåkunane atorsinåuput, å-
malo silamititdlutik ukiunerane issig-
titdlugo ajulersarput.
ajornartorsiutitdle tåuko mardluk
mana iKångerneKarsimasorinarput. nå-
kartitsinardlune pisissarfit nalennitu-
mik inigssinigssåt kisime aperKutau-
lerpoK. angatdlavigineKartunisåput,
imale inigssitdluagausimatigisavdlutik
avdlanit issiginenarane pisivfigine-
Karsinauvdlutik. åma nakutigineicar-
sinauniåsåput aserorterniarneKarKU-
nagit.
nårtutitsinavérsautit ajungeicuteru-
jugssuat avdla tåssauvoK nåpautipa-
lånik tunitdlagtinigssamut igdlersu-
taugamigtaoK, nårtutitsinavérsautit
avdlat pujungitsut tunitdlagtinigssa-
mut igdlersutåungingmata. kisiåne er-
iKordluartumik atusagåine atoKatigig-
tugssat pivfigssarpiame silatusårdlu-
artugssåuput, tamånalo ajomakusér-
sinauvdluarpaK.
akornut inungmut tungassoK
pitsaunerup tugdlerå nårtunavér-
saut amap atortagå tarnumut anissu-
mik toKorautaussumut atatitdlugo a-
torneKartartoK. piknit isumangnåine-
ruvo«, tåussumatutdle pissariungitsi-
ginane. nakorsaK ernisugsiortordlunit
avKutigalugo pineKartugssauvoK nå-
magtungorsagagssaugame atornigsså-
lo ilitsersutigissariaKardlune. tauvale
kisiåne ukiorpagssuarne atorneKarsi-
nauvoK. atoKatigingnigssaK akunernik
ardlalingnik .sujorKutdlugo ivertine-
iKarsinauvoK, sorunalume tamåna aju-
ngeKutauvdlune.
taimditordle kalåtdlit arnat amer-
dlasut nårtunavérsaut tduna atorsi-
ndungilåt kutsine saornit ilusiat pat-
sisauvdlune nårtunavérsaut uninga-
titsissugssaKdngingmat.
uvdlut tamaisa issartagan
åmale issartagaKarpoK. hormoniu-
put timimut suniutartut, taimåitumig-
dlo atausiåkåtigut nakorsaK aulaja-
ngissugssauvoK issartagkat nårtima-
vérsautit atorneKarnigssåt inåssutigi-
neKarsinaunersoK. ajoirutigåt måna
pivfigssame aulajangersimassume uv-
dlut tamaisa atorneKartugssaugamik,
tamatumalo kingorna taimaitikatdlar-
dlugit. taimaititsisimanerup nalåne
aoKarneK pissarpoK. uvdloK atauseK
arnap puiorsimagpagi-t atoKatiging-
nerme nårtulernigssaK ilimanautileru-
jugssuvoK. vitaminit issartagkat uv-
dlut tamaisa ineKartugssat inuit er-
Kaimasinåungigpatigik nårtunavér-
sautit issartagkat atoriomeKarnigssåt
årdlerinautilerujugssuvoK akugtoKati-
gingnik issartagagssaungmata.
atortugssiat tamåko hormonigdlit
ilait måna perKingnigssamut pissor-
taussunit akuerineKarKåmerput. issar-
tagkatdle niorKutaulernigssånut ju-
stitsministeriap akuerssinigsså sule
utarKissaugatdlåsagunarpoK. tauvale
Kularnångitsumik Kalåtdlit-nunåne
atomeKarsinaulisåput.
ajornaitsut pitsauvdluartut
nutaunerpåt tåssåuput taineKartar-
tut spiraler, tåssa ujalugssiaussat pla-
sticiussut saviminiussutdlunit åssigi-
ngitsunik ilusigdlit arnap igdliånut
ilineKartartut ukiorpagssuarnilo tåssa-
nisinauvdlutik, arnamut avdlåkut a-
kornutaunatik, taimågdlåt aoKarneK
sivisunerulårsinauvdlune sualungne-
rulårsinauvdlunilo.
spiralen nårtunigssamut igdlersu-
tauvoK isumangnaitsorujugssuaK, md-
nalo iluaKuterujugssuarå ikuneKarsi-
magpat nårtunavérsautit avdlat arnap
erKarsautigissariaKarnagit."
spiralenip kingunerissarpå, måniu-
ssap avKtine ingerdlavigissarmago uv-
dlup agfåne, måssa taiméitoKarane
uvdlut pingasut ingerdlavigissaraluar-
dlugo. tamatuma kingunerå måniu-
ssaK igdliap ameraussånut nipunig-
ssaminut tåssanilo ineriartornigssami-
nut nåmagtumik inerineK aj ormat. —
tåssa navsuiaut ilimanarnerussoK, ki-
siåne tamåna ilisimatussutsikut sule
ugpernarsinøKångilaK.
ukiune kingugdlerne tatdlimane
misigssuinertigut påsineKarsimavoK
arnat spiralenimik atuissut 1—2 pro-
centé kisimik nårtulersimassut. når-
tunavérsautip arnap atortagåta ig-
dlersutauneranit angnerujugssuvoK,
kisiåne nårtunavérsautinit hormoner-
talingnit mingneruvdlune. kisiåne
isumaKamarpoK spiralenip inup timå-
ta sulissarnere taissarialingmik avdlå-
ngortineK ajorai. — taimåitordle åssi-
gingitsut patsisigalugit arnat 15—20
procentisa spiralen atordlugo periau-
siussartoK atorsinåungilåt.
sule akuerssissutåungitsoK
Danmarkime spiralenip atorneKar-
nigsså justitsministeriamit sule akuer-
ssissutigineKarsimångilaK. kisiåne ar-
nat 1400-t ukiut mardluk anguvdlugit
spiralenimik atuisimassut upernagssa-
mut misigssorneKartugssåuput, tauva-
lo kingunerinik sundhedsstyrelse sar-
KumivigineKartugssauvdlune. silar-
ssup ilaine 100.000-ligpagssuarnit av-
dlanit spiralenimit atuissunit misilig-
tagkat peKatigalugit periautsip tama-
tuma atorneKarnerulernigsså ilima-
nauteKarpoK.
„spiralen Kalåtdlit-nunåne atorne-
icalerérpa?“
„naluvara. pissariaKartitat nakorsat
atausiåkåt aulajangivigissagssarait.
kisiåne Sundhedsstyrelse justitsmini-
sterialo akuerssigpata spiralen Kular-
nångitsumik Kalåtdlit-nunåne atorne-
KalisaoK."
kingunerdlungneK
„nårtunavérsautit atorneKartamerat
pivdlugo ilisimatitsiniardlune suli-
niarnerme pingåmerutineKarpa når-
tunavérsårtitsiniarneK imalunit nå-
pautipalånut igdlersomigssaK?“
„nårtunavérsårnigssaK pingårneru-
tineKarpoK. taimditumik nalundngilaK
spiralenip malungndngingajagtup å-
malo isumangndisorinartup atorne-
Karnerata put atorneKarnerat migdli-
sisagå, måssa put ndpautipalåt sia-
ruatsailinerdnut igdlersutaugaluartut.
tamånale ildngutdlugo issigineuartug-
ssdusaoK spiralenip atorneKalernig-
ssåne. isumanarpunga arnat tamanut
atortitartut spiralenimik tunineuar-
nigssåt nakorsat mianerssutigissaria-
Karåt — ndpautipalånut mianerssor-
niarneK migdlisarumanago.“
avKutigssaK kingugdleK
„månigssaiaineK atorneKartarpa?"
„åp, avKutigssatut kingugdlertut.
månigssaiaineK suliauvoK avdlångor-
tineK ajornartoK. taimåitumik tama-
tuma kingorna pei'KigsiminigssaK
iluaKutåungilaK. taimåitumik arnap
månigssaiartmigssaminik kigsaute-
Kartup påsivdluinarsimassariaKaipå
mérartårKigsinaujungnaerdlune. påsi-
noKartariaKarpoic månigssaiainermit
avdlaunerussumik avKutigssaKångit-
sok. taimåingigpat månigssaiainigssaK
akuerssissutigineKarsmåungilaK.
månigssaiaissarneK pivdlugo Dan-
markime inatsit sule Kalåtdlit-nunå-
nut atortungortineKarsimångilaK, ki-
siåne naj or.KUtagssat åssigigsut najor-
Kutaråvut. arnaK månigssaiartmigssa-
minik kigsauteKarune landshøvdinge-
Karfingmut KinuteKartariaKarpoK,
tauvalo landshøvdingip landslæge su-
leKatigalugo tamåna aulajangivfigi-
ssugssauvå.
„ nårtuersineKartarpa? “
„åp, maligtarissagssat Danmarkime
atornenartut åssinge atordlugit, tåssa
imåipoK patsisigssat nakorsagauner-
mut, pigssaKarniarnermut inungmut-
dlo nangminermut tungassut arnap
tamåna pivdlugo kigsautigissånut na-
lerKugpata. nakorsat atausiåkåt tamå-
na aulajangivfigissagssaråt. nårtuersi-
nerit ukiumut Kavsiunersut nautsor-
ssuteKartingilavut, kisiåne amerdla-
gunångitdlat.“
ernisugsiortoK inatsisit
malingnagit nartuissoK
inatsisit malingnagit nårtuinerit pi-
nerdlungneruput politinutdlo tungav-
dlutik. politimester Jørgen Hertling
nalunaerpoK:
„nårtuersinermik ilisimassatuåka
tåssåuput niviarsissat Kulailuat Kitå-
ne igdloKarfit ilåine. 1964-ime uper-
nagssåkut tamåna maluginiarneKaler-
poK nårtuersinerit tåssångåinaK a-
merdleriatårmata navsuiarniameK a-
jornarsorinartumik. sunauvfame ta-
måna 1963-ip kingomale autdlarner-
simassoK.
pissortaussoK nårtuersissartoK tå-
ssauvoK ernisugsiortoK. erKartuneKar-
poK 250 kr.-nik akilissugssångordlugo
ukiordlo ilivitsoK sulissugssaujung-
naersitdlugo. kagdlusimassut avdlat
pasigdligaunerat taimaitinarnøKarpoK
misiligaluarsimanerinaungmata.
ajutorneK — imalunit
toKutsinen?
inatsisit malingnagit nårtuersinerit
kisitsisingordlugit nalunaerssusiorsi-
mångikaluardlugit OKarsinauvunga
KaKutigortoruj ugssussut. tamatumu-
nga pissutaussut ilagigunarpåt taima-
tut iliorniåsagåine nakorsaisinauner-
mut tungassunik ilisimassaKangåtsiar-
tariaKarmat. kisalo inatsisaitsulior-
ner-nut inuit tagpigsuput, nalunaer-
tarnerdlo atorneKaKaoK.
KaKutigortungilardle meråruat tu-
tingneKardlutik anånamingnit tOKU-
neKartarnere. ilanile igdlume tdtor-
dliupatdlårneK pissutauvdlune piner-
dlungnikut tamdko pissarnersut pdsi-
nidsavdlugit ajornakusorput. taimai-
tOKarsinaussarpordle anånap inordlå-
Kilne tutigtarianarångagotaima nag-
gasivoK politimester Jørgen Hertling.
inordlåt 17-igssait tamarmik
toKussartut
méraK inungorune — arnå uveKar-
pat uveKångigpatdlunit — inunermik
autdlarninerane sapingisamik pitsau-
ssumik ikiornøKartugssauvoK. tamå-
na Kalåtdlit-nunåne ajornakusortar-
poK. mérKat amerdlasut autdlartiner-
dlunit ajorput.
mérårKat toKugajoKaut. kisitsisit
kingugdlit 1963-i.mit pissuput, måssa-
lo toKungavdlutik inussartut inordlåt-
dlo toKussartut ikiliartoraluartut tai-
måitoK kisitsisit pissutsinut erssersit-
sissutåuput:
1963-ime inungortut katitdlutik
1697-iuput, tåukunånga 25 to«ungav-
dlutik inungortut. mérårKat 98 ataut-
simik ukioKalernigssartik sujorKut-
dlugo tokuput. taimalo mérårKat to-
Kussartut 6 procentingajåuput, Sava-
lingmiunit pingasoriautingaj angmik
amerdlaneruvdlutik.
perKigsangineK
mérårKat amerdlavatdlåt toicussar-
nerat pivdlugo nakorsaunerup ikiortå
dr. Jørgen Bøggild ima oKarpoK:
„pissutaussoK sujugdlermik tåssau-
vok nåpautit tunitdlåussortartut, åi-
pagssånigdlo perKigsårnermik ami-
gautøKarneK. tåuko mardluk ingming-
nut atåssuteKardluapput. pissutsit
tåuko avdlångortiniarnerat ajornaku-
sortorujugssuvoK. sorunalume suli-
niartariaKarpoK — pisinaussarputdlo
nåpertordlugo iliorpugut. kisiåne
inuit ilerKue avdlångortineKartaria-
Karput. inuit inersimassut perKigsår-
niarnerat avdlångortiniåsavdlugo Ka-
noK ajornakusortigissøK Danmarkime
påsineKarérsimavoK.
Kalåtdlit-nunånisaoK nunaKarfing-
ne Kavsérpagssuarne imeKarniarneK
ajornartorsiuterujugssuvoK. inuit ki-
lometerip KerKa ungasissusilingmit
KåtaK atauseK mardlugdlunit dmertar-
simagunik påsinarpoK kavfiliorusung-
nerussarmata evKiarnermingnut ator-
nigssåningarnit.
kisalo igdlune tåtordliuneK tamatu-
munga pissutaussarportaoK.
sundhedsplejerskinik amigau-
teKarnerujugssuaK
mérår-Kat amerdlavatdlåt toKUssar-
nerånut avdlat patsisausinåuputaoK
— sordlo mérKerinermik påsisimassa-
kineK.
tamatumane ajornartorsiuterujug-
ssuavta ilåt Kanigdlivarput — sund-
hedsplejerskinik amigauteKarneK. uv-
dlumikut Kalåtdlit-nunåne sund-
hedsplejerskeKarpoK sisamanik,
Nungme mardluk, atauseK K’auortu-
me atauserdlo Angmagssalingme. a-
torfigssat tatdlimat ukiou sivnerdlugo
inugtagssarsiorneKarsimagaluarput —
mnuteKartOKarsimananile. (måndkor-
piaK Danmarkime sundhedsplejerskit
atorfigssaralue inugtagssaKangitsut
100 migssiliorpait — tåukualo sania-
tigut inugtagssarsiugagssarpagssuga-
luit nalunaerutigineicameu ajortut
sujumut nalunenångingmat inugtag-
ssarsineK ajornartut).
sundhedsplejerskit suliagssarpiarait
mérKerinermik perKigsårnermigdlo
iliniartitsinigssaK. suliagssaK tamåna
ilåtigut ernisugsiortunit ingerdlåne-
KarpoK tåuko ukiune sisamane iliniar-
nermik naggatåtigut pericingnigssa-
mik isumagingningnermik iliniaga-
Kartarmata — periausigssaussut ang-
nikikaluartut iluåne.“
„ernisugsiortut ilait — ajornartor-
siorfingme ilioriusigssatut — sund-
hedsplejerski tut iliniartitausinåungit-
dlat?“
„tamåna ajornarpoK. sundhedsple-
jerskit tåssåuput sygeplejerskit ang-
nertunerussumik iliniagaKarsimassut.
kisiåne ernisugsiortut sygeplejerskit
iliniartarneråtut angnertutigissumik
iliniagaKarneK ajorput.“
Hvert tredie spædbarn fødes uden for ægteskab —
og hvert 17. spædbarn dør. Men hvorfor skulle
Anda bekymre sig om det?
mérKat inussut pingasugångata atauseK uverssa-
gaussarpoK — mérKatdlo inussut 17-gssåt sule mi-
kissuararssuvdlune toKussarpoK. sordle tamåna
Andap isumakulutigisavå?
5