Atuagagdliutit - 20.01.1966, Blaðsíða 25

agssavit assangnigssat
erKaimavdlugo
uvdloK tamåkivigdlugo inup agssa-
ne atortuartarpai. tamalårpagssuit ag-
tuassarpai, ilait minguitsut ilaitdlo
mingugtut. agssait ipeasalersamerat
pingitsorneK ajornaKaoK. ajornartor-
siut tåssauvoK ipeK agssangnit pissoK
ipertertariaKångitsunut pissunavér-
sårtariaKarmat. tamatumane pingår-
tumik nerissagssat erKarsautiginøKar-
put, tåssame iperterneKarunik pissu-
sigssåungitsumigdlunit påssuneKaru-
nik nårdliornernut nåpautinutdlo ilu-
ngersunartunut pissutaulersinaung-
mata.
ipeK takugssaussoK ajornartorsiu-
tåunginerpauvoK, takuneKarsinaung-
måme amerdlanerit pérniartarpåt. „i-
peK erssingitsoK", tåssa bakterissat, a-
jorneruvoK, tåssame malugineKarane
ajoKutaorujugssuarsinaugame.
bakterissat mikingårmata agdlisit-
siumik pitsauvdluinartumik aitsåt ta-
kuneKarsinaussarput. bakterissat a-
merdlanerssait tamalånut pingortita-
me pissartunut pissariaKartuvdlutig-
dlo iluaKutaussarput, bakterissatdle i-
lait inup per«ingneranut navianartu-
put, tamåkulo pivdlugit mianerssorta-
riaKarpugut.
anartarfingmérérnerit tamaisa ag-
ssait assagtariaKarnere inuit tamar-
mik pingitsugagssåungitsutut atorta-
riaKarpåt, taimåtaoK inuit tamarmik
nerinialersinatik taimaisiortariaKar-
put. anartarfingmisimagåine agssait
bakterianigtugssåuput, nerinermilo
nerissanut ilauvdlutik Kanermut pi-
ssugssåuput taimalo nåpautinut pi-
ssutaulerdlutik.
inuit nerissagssiornermik suliaxar-
tut — igdlup igavfiane imalunit ne-
kartoflit atomimik
Kmgortitsivigissat
akerdliuvfigineKanqitsut
KGH-p Risø suleKatigalugo kartof-
linik atomimik Kingorfigissanik Ka-
låtdlit-nunåne misilinera nåmaginar-
tineKarpoK. ukiup atautsip matuma
sujornatigut K’aKortumut, Sisimiunut
Nungmutdlo nagsiussat peKatigalugit
imersugagssane kalåtdlit ningiut ape-
rineKarsimåput kartoflit atomimik
Kingorfigisimassut åmalo naunavér-
sautinik nåkalagterivfigineKarsima-
ssut åssigingissuteKamerat nerivdlu-
git malugisinauneråt. malugisinausi-
mångilåt, KingortitsivigmeKarner-
mingnilo tårnerussumik issikoKalersi-
manerat nioricutigssamut tåssunga a-
tominik aserornavérsagkamut aker-
dliuvfigineKarsimångilaK.
— isumaKarnivta erKornera ma-
lungnarsigpat, taima oKarpoK Risøme
nunalerinermut ingmikortoacarfingme
pissortaussoK lic. agro. Jens Sandf ær
avisimut Berlingske Aftenavis, tåssa
åssigingissuteKamerat kalåtdlinit ma-
lugineKarsinaunane, kartoflit Kalåt-
dlit-nunåne niomutaussugssat atomi-
nik asiunavérsarneKartarnigssanut a-
mingaussanut tungassut isumaliutit
kisimik aperKutaussugssåuput. ming-
neningitsumik aningaussa-nut tunga-
ssutigut ajungøKuteKarsinaunigssaK
pissutigalugo Handele suleKatigalugo
misilinerput upernagssamut nangisa-
varput, taimalo kartoflinit ukioK ili-
vitsoK uningatitanit åmalo upemag-
ssat mardluk uningatitanut påsissag-
ssat pigssarsiarisavdlugit. kartoflit a-
tomimik Kingorfigissat upernagssaK
kalåtdlit pissait aussaK sule pitsauv-
dluinarput, nåkalagterivfigineKarsi-
massutdle angnerussumik mingneru-
ssumigdlunit nauneKartalersimavdlu-
tik.
piisaunermit pitsaunex
rissagsserivfingne angnerussune —su-
le perKigsårnerussariaKarput. suliler-
sinane agssait assarKårtariaKarput, a-
kugtungitsunigdlo assagtariaKarput.
sulinerup nalåne kåkigsarfik atorta-
riaKaraine atorérneratigut soruname
pingitsorane assagtariaKarpoK.
agssait assangneKartarnere åssigi-
ngitsumik pissarput. perKigsårnerpau-
ssordle tåssauvoK imermut kissartu-
mut KaKorsauserdlune kukingnutdlo
saliguserdlmre assangnigssaK. agssait
masagterdluarneKåsåput, KaKorsau-
serdluardlugit kukingnutdlo saliguti-
nik kumigdlugit. agssait bakteriaeru-
tivigdlugit assangneKarsinåungitdlat,
kisiåne lassangneKarsinåuput ikigtu-
nguit kiserngorutdlugit. kukit atait
bakterissat torKortarfigigsårutigait,
taimåitumigdlo kukit atait pendgsår-
tumik saligtariaKarput, ilåtigut ku-
kingnut saligumik åmalo kukingnut
kumigumik. assarérnikut agssait Ka-
KorsautaiameKardluåsåput, taimåi-
ngigpat ameK ajoKusigausinaungmat
maninerssaKalerdlunilo taimalo bak-
terissat sule amerdlanerussunik uni-
ngaorfigssaKalersitdlugit. atdlarut i-
pitsusaoK, ipeKarune iluaKutaungångi-
laK agssait assagdluaraluaråinilunit.
ajunginerpaussugssauvoK ilaKutaring-
ne inuit tamarmik ingmikut nangmi-
nerissamingnik atdlaruteKarpata, ta-
månale ajornarpat atdlarut pissaria-
Kalerfé tamaisa akulikitsunik taorser-
neKartåsaoK, agdlåme imaKa uvdlut
tamaisa.
nerissaKarnermut sujuner-
suissartoK.
iganermut atuagciK åmalo
Atuagagdliutine normume kingug-
dlerme Hanne Thranemut akissume
ajoraluartumik påsinerdluineKarsi-
mavoK, nerissaKarnermutdlo sujuner-
suissartup uko ilånguterKUvdlugit ki-
nuvigåtigut:
I. atuagkiortup kalåtdlinik ningiu-
nik imalunit ningiut peKatigigfinik a-
tåssuteKarniarsimaneranik aperKUt
pivdlugo nalunaerutigineKarsinauvoK,
atuagkiortoK taimaisiorsimassoK, tå-
ssa naKitigagssatut sujunersusiå ka-
låtdlinit ningiunit ardlalingnit atuar-
neKarsimangmat, taimåtaordlo ernæ-
ringsudvalgime (Nungme pilersine-
Karsimassume) ningiut peKatigigfisa
sivnissutitåta naKiterneKarnigsså su-
jorKUtdlugo ingmikortut åssigingitsut
atuarsimavdlugit.
II. perKigsårneK sualuguneKartutut
OKautigineKarsinåungilaK imuliomer-
mut atatitdlugo, tåssa imuk bakteri-
ssat inussutigivdluardlugulo siaruar-
nermingnut avKutigivdluartarmåssuk.
imeK maskinat atordlugit imeKarfilia-
mit pissungitsoK sivikinerpåmik mi-
nutine 5-ine KalangneKåsaoK imulior-
nermut atorneKalersinago. taimåtaoK
imeK maskinat atordlugit imeKarfilia-
mit pissungitsoK suaussanut atugag-
ssaK pineKåsaoK. iganermik atuagkia-
me maleruagagssaK ivsingigagssalior-
nermut tungassoK ajomakusulårpoK
OKautigigamiuk imeK ivsingigagssat-
dlo mardloriardlutik KalangneKésa-
ssut. ivsingigagssat imerme Kalangne-
Karsimångitsume Kalatagssåuput, tai-
mågdlåt ivsingigagssat Kalaortugssåu-
put — Kalaordluardlutik — sivikiner-
påmik minutine 5-ine.
III. imuit akeKångitsumik pissartag-
kat c-vitamininik akuneKartarsima-
nerånik aperKUt pivdlugo nalunaeru-
tigineKarsinauvoK, fmuit tåuko inu-
ssutigssartåta åssiglnarai imuit pa-
nertut avdlat Kalåtdlit-nunåne nior-
Kutaussartut inussutigssartait. V* liter
imup c-vitamininik uvdlormut pissa-
riaKagkat matussarpai, taimåitumig-
dlo inussutigssartaKarnerup tungånit
issigalugo pitsaunerungåtsiaKalune i-
mungmit nutåmit Danmarkime .imer-
neKartartumit c-vitamininik nåmag-
tunik amerdlåssusilingnik ilaKångit-
surnit.
naggatåtigut ilångutdlugo OKauti-
giumavara c-vitamininik akoKarnera
Kivdlertussame nalunaersimassaria-
KaraluartoK. kisiåne Lmungne Kivdler-
tussane avdlane nalunaernejcameK
ajorputaoK, tamatumungalo pissutau-
vok inussutigssat vitamininik akoKar-
nerinik takorKusåringningneK taimai-
ginartitdlugo Danmarkime inerterKU-
taungmat.
Kalatdlit-nunånit s av at
menene danskit igdluine
atuagagssiaK „Boligstextil“ erKar-
tuivoK savårKat merKue ukiune ki-
ngugdlerne 5—6-ine pingårutilerujug-
ssuångorsimassut danskit igdlume a-
tugagssanik ånoråminiliortarneråne
sågunut, tæppenut peirutitdlo ånorå-
minertagssåinut.
savat merKue Kalåtdlit-nunånit pi-
ssut avdlauvdluinartumik pissuseKar-
dlutigdlo pitsåussuseKarput savat
merKuinit fabrikit suliarissartagåinit,
1959-imile niuvertarfigssuit ilåt nior-
Kutigssiordlune ardlalingnik misilivoK
agsut iluagtitunik. 1959-ime SAS-ip
hotelia sananeKarmat pisatsersome-
Karnigssånut atortugssat Kalåtdlit-
nunånit pissut ilåtigut sapingisamik
atorniarneKarsimåput, ånoråminilior-
nermilo erKumitsuliortoK, titartaissar-
toK Tove Kindt-Larsen misilissaKåtå-
lersimavoK savat meneuinik Kalåt-
dlit-nunånit pissunik ånoråminiliag-
ssanik migssiliusiordlune niuvertar-
figssup erKartorneKartup niorKutig-
ssiulernera peKatigalugo.
måna tikitdlugo tamaviåruneKar-
poK sågugssaliorneK, 135 centimeteri-
nik silissusilingnik ikårtiteralune å-
ssigingitsunik Kalipausersordlugit åma
peKutinut Kaligssiat 150 centimeteri-
ni silissusigdlit, KaKortut Kernertunik
åmukårtut, Kernertut KaKortunik å-
mukårtunik ardlagdlit, KaKortuinait
imaliinit Kernertuinait.
Tove Kindt-Larsen måna åma pi-
lerssårusiorsimavoK uliguarssualiag-
ssanut agdlalersugkanut, tåuko nior-
Kutaulersugssauvdlutik ateKardlutik
„Kimik“.
SINGER
Også i Grønland værdsætter
man SINGER symaskinernes
fremragende kvalitet
■ åmataoK Kalåtdlit-nunåne
Singer merssorfit pitsåussu-
siat arajutsisimaneKångilaK.
SINGER CO. SYMASKINE
AKTIESELSKAB
Njalsgade 19, København S.
SPAR
penge
SI PAK IT
pivfigssax,
suliagssax
aningau-
ssatdlo
HEMPELip pujorfulerdrssuarnuf KalipaullgssIS — KalipaufigssiaK nufårdluinaK pujortulérarssuang-
nui Kalipautigssat — iluanut avatånutdlo imap kigdlingafa Kulånut.
HEMPELip pujortulérarssuarnut Kalipautlgsslfi paniassuvoK tarnukuminardlune, kussanartumik
Kivdlernexardlune, piunertoKalune, aungnertoKalune — taimåitumigdlo ilevicåmartorujugssuv-
dlune. tunineKartarpoK 1, 5 åma 10 literingordlugo portugauvdlune uko xalipautigalugit, Kaxor-
toK, imungassoK, Kassertox, tungujortox, tungujortoK-KaxortoK, Korsuk, augpalugtox, tarrajug-
tox, KernertoK.
piniaruk Hempellp pujortulérarssuarnut Kalipautfgssiå fugdliane pujortulérxat xalipangnialerugko
HEMPEL'S KUTTERMALING — den helt nye alkydmaling, De skal male Deres kutter med — bå-
de indenbords og udenbords over vandlinien.
HEMPEL'S KUTTERMALING tørrer hurtigt, er let at stryge med, har en smuk glans, stor hold-
barhed, strækker langt — og er derfor uhyre økonomisk.
Leveres i 1, 5 og 10 liter emballage i kulørerne hvid, creme, grå, blå, blåhvid, grøn, rød, teak,
sort.
Forlang HEMPEL'S KUTTERMALING næste gang Deres båd skal males.
FORHANDLERE
OVERALT I GRØNLAND
25