Atuagagdliutit - 20.01.1966, Blaðsíða 28

MERARTAVTINUT
sineriagssuavta agfangajågut
pujortulérKamik sinerssorneK
univkågssara imaKa soKUtiginartor-
ssungikaluarpoK, oKalugtuariniaravko
sineriagssuavta agfangajågut, tåssa
Kalåtdlit-nunavta kitåta sineriåta ag-
fangajågut, pujortulérKamik isigkanik
22-nik tairissusilingmik sinerssorne«
— Tunume KangerdlugssuatsiaK Ki-
ngitdlugo. taimak isorartutigissumut
sinerssorneK sivisoKaoK, takussat a-
merdlaKalutik avKutålo misingnaKa-
lune. taima angLngitsigissumik angat-
dlateKaraluardlune OKartariaKarpoK
pujortulérårKat åma umiartutikumi-
naKissut.
auguste KiterKutilersoK kujåmut
autdlarpugut (sumit autdlarnertik ag-
dlagtup taisimånginamiuk, årK.) av-
Kutånilo Itivdlime sivikitsuararssuar-
mik aulisarpugut. autdlaravta angutit
sisamauvugut nuliara kisiat arnarta-
ralugo. Itivdlime aulisalåginardluta
Kangerdlugssuarmukarpugut tugtu-
niardluta. ilorpasiartumut pigavta au-
varfigssavtinut unigpugut unoKissoK.
aKagukut itinardluta tivfarterdluta
autdlarpugut. uvdloKerKåinartoK ikor-
simassut nåpikavtigik unigkatdlarpu-
gut. uvagut agsut neKigugdluta. tiki-
tavut ikamiormiut tugtut neKåinik ag-
sut pissårtut. agsut neicinik tunisipu-
gut. tikisavut tikikuminartut. sunauv-
fa tikikuminartut sujugdlit. uninarat-
dlarpugut tuperdlutalo.
tikitavta timerput agsut tugtoaar-
rierarpåt. KangerdlugssuaK tugtorpag-
ssualik tusåmagavtigo agsut pisanga-
vugut, tugtunik takornarniångikaluar-
pugut Kangerdlugssuarmutdle takor-
narniaravta piniagagssavut agsut Ki-
lanåråvut. sinigkavta aKagukut uv-
dlorulersoK autdlarpugut. uvanga av-
dlalo ilarput kisivnuk autdlaiseaarav-
nuk sujugdliuvdluta autdlarpugut nu-
liama ilavtalo angutit mardluk piså-
tavut nagsarait. ilavut ingerdlavigsså-
nik ilitsersutinardlugit ingerdlåmer-
suinardluta takungileravnuk avigsår-
pugut, uvdlup ilå ingmivtinut nåpi-
niarumårdluta. åipara Kimåsimåmer-
suinardlugo tugtunik takuvunga. ila
amerdlåssusé! isumaliuinarpunga tug-
tut amerdlasut tusåmassåka kisame
timitarsilerpåka! tåssalo kuk ikåmeK
sapilerdlugo. pilordlunga ikårama
manigsuinarmikamalo tugtut takug-
dleravkit Kimåssivåka, ilame Kanger-
dlugssilp auvfå maneKigame issertor-
filungnermit Nagssugtup auvfånit
DIREKTE
MUSIK
IMPORT
ESBJERG MUSIK IMPORT
TORVEGADE ( . ESBJERG
Imial&t minulimut Kalagtartut
igfiat
ivlf Kernertuf
navgutérKat
KapussiårKat
MINUT-ØLLEBRØD
Rugbrød
RUGBRØD
SKIBSBRØD
SKIBSKIKS
maningneroKigame. tugtue nujuartu-
galuarunik agsut ajusagaluarpoK.
ingerdlaortugssaoKigavta pangnerit
15 nåmaginarpavut, kujåmut inger-
dlanigssavtine ornigagssarput unga-
seKingmat amerdlanårniånginavtigik,
åmame asule erKainigssarput ajori-
gavtigo uvagut nerisinaussavut siv-
nerdlugit piniånginavtigik. uvdlut
mardluk pujortuléiKavtinut aterpu-
gut. pujortulérKamut pigavta aKagua-
ne Kangåmiunut autdlarpugut uv-
dlutdlo mardluk Kangåmiune saper-
nuvdluta.
autdlaravta Manitsume unuxnardlu-
ta kujåmut ingerdlarKigkavta septem-
berip Kulingiluåne Kangermut pivu-
gut agsut kigångartOK. Kangerup a-
vangnånut unigkaluarpugut anorer-
ssuaK pissutigalugo, åmame arnartar-
put nangialerame. Kangermutdle pe-
rusungnermit arnartarput sagdloiri-
tarparput erninaK manigsumut pisav-
dluta. Kangermut pigavta igtoKaugut,
sunauvfale inue nunarKatitutdle åma
sungiukumårdlugit. Kåumat sivner-
dlugo Kangermipugut. tåssaninerput
nuåneraluaKissoK ukiarpatdlårtinago
Kujatåne ornitagssarput anguniarssa-
rilerparput, kangermiut nunamingne
ukiginaiKugaluaråtigut avKUSsua tai-
mak ukiartigissume taimalo mikitigi-
ssumik angatdlateKardlune ingerdla-
viginigsså uloriagigaluaramiko.
ornigarigavtigule sule takusimångi-
kaluardlugo ommarusugkavtigo aut-
dlarninalerpugut, avKutå angatdlatit
avKutigissarmåssuk åma uvagut sapi-
sangånginavtigo. Kujanartumigdlo i-
ngerdlavdluarpugut. Nungmit kujå-
mut autdlarpugut sila agsut nuåner-
sok. ingerdlavdluaKaluta Nordafari-
mut pivugut tåssanilo unuivdluta au-
lisartut iluamik nunalerarsimassut.
inuit åssigingitsut amerdlaKaut. ilar-
ssue OKalugkaluatdlarångamik sordlo
tulugaK KardlortoK! aKagukut uvali-
lersoK autdlarKigpugut avangnaK ano-
rikitdlilermat. anorå ajusangatika-
luarpåt, sunauvfale orKumukågina-
riaK. tåssaluåsit avKutit nalunaerKU-
tåinait najorKutaralugit ingerdlauler-
pugut. K’eKertarssuatsiait anguniara-
luardlugit tårsingmat kukulugtoru-
månginermit ikardluitdlo nalugavti-
Penneven søges
Ville det være muligt at korrespon-
dere med en grønlænder, helst av en
ægte grønlandsk oprindelse, på dansk,
engelsk, fransk eller esperanto?
Ingvar Agnarsson,
Håbraut 4,
Kopavogi
um Reykjavik, Island.
Jeg vil gerne skrive sammen med en
dreng eller pige. Min adresse er:
Irene Jensen,
Hegndal,
Rom pr. Lemvig.
Jeg kunne vældig godt tænke mig
at få to grønlandske pennevenner: en
pige på 18 år og en dreng på 18-20 år.
Jette Mathiasson,
Asmild Kloster Hovedgård,
Viborg.
gik ikardlikusunginermit uninarpugut
sunauvfa K’eKertarssuatsiait igdloKar-
fiat nuingajagdlugo.
aKaguane Kåumarmat autdlaravta
ingerdlangåtsiåinardluta igdloKarfia
nuivarput. tåssane niuverniåinariar-
dluta autdlarKigpugut, tåssaluåsit ili-
simassortaKarata nalunaerKutåinait
tunårtaralugit. ingerdlåmersuinartu-
gut sila ajortunguleriånguardlune ag-
sut atoruminaitdlivoK. tårsitinago pit-
saussumik umiatsialivigssarsiulerpu-
gut, iluamérsumigdle nåmagtuineK
sapilerdluta. Malerssorniarfiup kujå-
mut anigguane KeKertap kangerdlug-
tånut kisåinarpugut tårsilermat. su-
nauvfa unuaK tamåt sinisanata. tår-
sisimalersordlo kigångartorssuångor-
poK agsut persorilerdlune, tåssalo u-
miatsialivigput sangmilerdlugo. kisar-
simaniardluta sujuvtigut Kalutaile-
ravta avdlatut ajornaKingmat aut-
dlarninalerpugut umiatsialivingmik
avdlamik, pitsaunerussumik ujardli-
savdluta.
motore kissariardlugo autdlarpugut
tåssalo timerput tamarme Kaerneri-
narssuångortoK. ila unigtorusungnå-
ngeKaoK. avdlamut ingerdlariarsinåu-
nginavta KeKertap oricuanut kisara-
luarpugut. tåssane kisarsimalerdluta
aitsåt inaraluartugutdlo anorå avdlå-
ngormat kisarsimavikuvtinut utinar-
pugut imaK agsut aulassoK, tåssanit-
dluta Kåumarmat aitsåt inarpugut. si-
la iluarsitsivdlugo tåssane unuerKi-
narpugut.
aKaguane uvdlåkut Kåumalåginar-
toK autdlarpugut Sionrap tungånut.
tusåmavarput SioraK ukiåkut agsor-
ssuaK imardlugtartOK. magdlialugka-
luaKissoK anore oicumigåravtigo ajor-
piångilaK. sigssaK Kaningorångavtigo
siorarssuit sordlo Kimugsigagssat. ta-
kornamiardlugo årdlerinapaj åraluar-
poK. uvdlorordluartoK anigoravtigo
uvalikut Påmiunut apupugut. avKutit
atorångavtigik sordlo Kangale ilisima-
ssat, måssa nalunaerKutsersutåinait
iluaicutigalugit ingerdlaniarssaraluta.
nunap åssinganik pigissarårput Ka-
låtdlit-nunåta åssinga sineriåinaK.
niuvertoKarfingnutdlo tikisartomivti-
ne Navigationsbog atualortarparput.
iliniarsimångikaluardlugo atuardluar-
dlugo pitsaoKaoK. atuartunut nukag-
Danmarkimut
feriaKarneK
Arsungmit sorssutérKamut ilauv-
dluta Narssarssuarmut autdlarpugut.
Narssarssup tungånut sikusioKaugut,
åma ikardlikaluarpugut. Narssarssu-
armut apukavta nuånateKaugut.
Narssarssuarmit julip sisamåne
tingmissartumut ilauvdluta Danmark-
iliarpugut. autdlaraluåinardluta Nar-
ssarssuarmut uterpugut tingmissartoK
maskinalugkame.
aKaguane autdlarKigpugut. Islandi-
mut pingajalerdluta sarpia atauseK u-
nigpoK. Islandimut mikavta suliariga-
miko, tauva autdlarKigpugut. Dan-
mark ersseravtigo nuåneKaoK, mikav-
talo såkutoKarfingmut Værløsemut i-
ngerdlåneKarpugut.
tåssane najugaKarpugut. tikikavta
aKaguane angalaortineKarpugut, Kåu-
matdlo atauseK Danmarkime feriarti-
neKarpugut, tupingnartorpagssuit ta-
kuvdlugit. umassusivigssuarme taku-
ssavut alutoreKåvut. ila umassut åssi-
gingitsut amerdlaKaut.
uvdlut tamaisa angalaortineKartar-
pugut, takornariartineKartardluta.
tauva augustip pingajuåne Kalåtdlit-
nunånut uterpugut, taimalo angalaor-
neK nuåneidssoK nåvoK.
méraKatika tamavse inuvdluaritse!
Knud Albrechtsen,
Arsuk, 10 år.
|g| ' > >" ■ n
a JOILY good C01A ZZZtlM,
ukiormat umassufit inimingne isersimåinalermafa nerisitarnere pingitsoratik
isumagissariaKalerput. una nukagpiaraK hestiarautiminik nerisifsissoK.
piarKanut atuartitåsavdlugo pissaria-
Karaluarpordlunit, uvagut angalaniv-
tine atornerane påsigavtigo KanoK
iluaKutautigissoK. ilisimassortaKångi-
kaluardlune taimåitumik atuagaute-
Karåine nåmagpoK.
sule uvdlångugå Påmiunit autdlar-
pugut avangnaK anorssarigsiartuåK
agsut tigsiardluardluta. kangerit ilua-
mik sivisunårtarpavut. takornar-
niauvdlune avKutå sivisoKaoK. unug-
tordlo Arsungmut pivugut. tåssane
unuinardluta uvdlåkut Kåumarmat
K’agssimiut tungånut autdlarpugut,
tåssaluåsit taimungåinaK ingerdlaru-
julerdluta. K’agssimiut tungånut av-
Kutip åma sivisussusia tupingnaKaoK.
ku j avariartordluta nunaKarfingnut
pigångavta agsut inuit inugsiarnersut
OKausé paitsornarsiartorput. aitsåt
taimak kujasigtigissumut pivdlune
taggisit ilait påsineK ajornartarput.
kujatåmiutaoK ilait paitsortitarunar-
pavut.
K’agssimiune aulisarsinardluta na-
jugagssavtinut apuniarssarilerpugut,
ukiardluartordlo novemberip arfineK-
pingajuåne Agdluitsup-pånut pivugut.
tåssanimiut tikitat ama inugsiarner-
dluinaKaut, sunauvfame nunarKatig-
ssat. ingerdlaorneK taimak sivisutigi-
ssok sule oKalugtuagssartaKaraluaKi-
ssok nångajaleravko Tunumut uiar-
neK ilångutilåsavara. avangnåmiuv-
dluta agdliartoravta sujulivut tuså-
mavavut sinerssortarsimaKissut. ila-
me siinerssortarsimaKaut. tåvångar-
ssuaK avKutigissarsimassåt Tunumut
uiardlugo agdlåt ujarKanik nalunaer-
KUtsersugauvoK. kinguligssamik ing-
migsut angalassarnigssåt sujulivta er-
Kaimassarsimavåt. Tunumut uiaravta
angatdlavik åma alutornaKaoK ser-
merssuardlo alianaeicutauvdlune. ser-
mimut ungaaigsume najugaKarnikuv-
dlune ukartarnere tikitdlugit alutor-
naKaut.
Peter Larsen,
Agdluitsup-på.
atuångivfingme
savarniaKatauneK
atuarungnaernerup nalåne misigi-
ssavnik OKalugtutisavavse.
nukagpiarauvunga Kulingiluanik u-
kiulik. angalassunut kajaisertarpunga.
uvdlut ilåne autdlarpugut eKalung-
niardluta; sunauvfale savarniartut
ilagissugssauvåka. angutit tatdlimau-
ssut uvanga arfinileranga.
ornitarput tikikavtigo tuperpugut
kissartuliordlutalo. tåssane unuigavta
aKago Kaungmat Kagssusersoraluarav-
ta soKångingmat savarniardluta aut-
dlarpugut nunap timånut. ingerdlao-
raluaravta soKångingmat tivfartencig-
pugut. timut ingerdlaordluta savat ta-
kulerpavut. kugdle namagtoravtigo
ikårfigssaKånginavtalo savat Kimåssi-
vavut. timerpaKaluta putsilermat aut-
dlariameK sapilerpugut, avdlatut a-
jornaKingmat orpigkat akornåne u-
nuivugut, masaKaluta. iterpugut pu-
juersimassoK. iterndalerpugut agsut
kålersimavdluta, angerdlamutdlo aut-
dlarpugut.
tupermut pigavta kissartortorérav-
ta anguteralagssuit ilavta takusima-
ssait ornigpavut. savat takugamisigut
agsut Kimåput, orninarpavutdle. av-
Kutåne atauseK toicuvoK, avguåupar-
putdlo. tupivta tungånut ingerdlav-
dluta kuk tikikavtigo eKalungnik ta-
kuvugut. uvanga nigsiailerpunga nauk
nigsiaineK naluvdlugo. sisamarårama-
le pigssarsivdluardlunga angerdlamut
apupugut.
Jakob Karlsen,
Angmagssivik.
nisarnarniarneK
uvdlut ilåne Titulo aulisariarpugut.
uvdlåkut arfineK-mardlunut autdlar-
pugut, K’ioKip kangia’tungåne auli-
sardluta. uvalilermat angerdlarpugut.
Narssalingmut pilerdluta kimut nu-
kasia uiaravtigo atåtåkut ivnakasiup
Kånltut.
angajora LårséraK suaorpoK: — ni-
sarnarniartariaKarpugut! Tito anger-
poK. aulisagkerivingmut tulagkavta
niorKaeriardluta timukarpugut. kiså-
ngilagut, tulåinavigdlutalo Tito a-
ngerdlarpoK. ilavut sisamauvdlutik
autdlarput. uvanga ilåungilanga, su-
ssårsimavdlutigdle tikiput.
tauva uvagut autdlarpugut. tJmånap
erKånut pigaluaravta peKångingmat
Iluilårssup erKånut ingerdlavugut. ta-
månale åma soKångingmat sussålera-
luardluta KåliarKåkut ernerinit ilivit-
sungajangmik pinagpugut. autdlarav-
ta suame ingerdlalaorpugut. avdlamut
tulagkavta ama avdlamik pinagpugut.
tåuna pilagparput, niaKorssualo sujug-
dlingordlugo ikivarput.
kujåmukardluta autdlarpugut. N17
kulåkut sule pilagtut Kimåkavtigik
kuj avangåtsiardlutalo angungmatigut
kaligtilerpugut. Ikerasangmut pigavta
nangmineK ingerdlalerpugut. tauva
LårséraK OKarpoK: — åjivko nisarnat!
takulerpavut nisarnat nutdluartut. or-
nigdlugit Kanigdligavtigik ångajår-
ssuaK takulerparput natdlarsimassoK,
mikissuarakasigdlo angisorssup pami-
agdlussarssuane nalassoK — unigdlu-
tik, ilarssue arKaKåtårtut.
Peter Lorentzen,
Skolehjemmet,
Påmiut.
FERD’NAND
S)
Maskulint
samarbejde
<S>
angutit sulenati-
gingnerat
28