Atuagagdliutit

Árgangur

Atuagagdliutit - 07.07.1966, Blaðsíða 8

Atuagagdliutit - 07.07.1966, Blaðsíða 8
ministerit ilagalugit nunavta kujatåne angalaornermingne ministerit angumeritsiar- påt nunavta aussa, Kasuersålårnigssamutdlo pivfigssaKarsi- nauvdlutitaoK. ministerit Kanigtukut nunavtine ti- kerårnerat erKartorneKarérsutut si- larKigsiorfiungeKaoK. Ausiangne ti- kitdluarKussineKarmat nivtailartor- ssuvok, ajornakusornerpåmigdle ikår- niarneKarpoK Manitsume. igdlouarfik taUtarjeKångilaK umiarssuarnut angi- sunut, umiarssualivialo isumangnait- sunane, sordlume ama upernåK „Mar- tin-S“-ip umiunerata tamåna takuti- kå. taimaingmat sorssutit oruuneru- ssumut umiarssualivigssitariaKarput, igdlouarfingmit akunek migssiliordlu- go ornigtarissame, tikeråtdlo sorssu- térKamik „Mågen“imik apuneuarput, tåuna talitarfingmut tulagsinaung- mat. „Mågen“imik ingerdlaorneK pivoK anordlersukasiugå. avKutåne aulatsia- vigsoKaugut ilavta umiartornermik sungiussisimånginerit puigoratdlåsa- gunångisanik. nigeK nagtimassukasik tikeråt tulagput kasussautingitsor- fiungingmat talitarfiup tugssartarssue kumikalårdlugit inardlersipajårdlugit. tikeråt Kilorardlugit ikårtitariaKarput perdlasissoKångilardle, tikitdluarKU- ssinerdlo akornuserneKarane puerau- mit, anorimit sialungmitdlo. talitarfingme sivikitsumik tikitdlu- arKUSsineKarérmat tikeråt bilinik i- ngerdlåneKarput igdlOKarfiup atuar- fianut nutåliaussumut, tåssane ingmi- kut KaerKussat peKatigalugit ilagsing- ningneKardlune. kommunalbestyrelsi- mut sujuligtaissup tugdliata Ole Skiftip nuånårutiginerarpå statsmini- sterimit, nunavtinut ministerimit nu- liainitdlo tikerårneKarnertik. nuna- mik tamåkissumik aulisartut peKati- gigfiata sujuligtaissua Niels Heilmann OKauseKarpoK kalåtdlit aulisartut a- jornartorsiutait erKartordlugit, ilåti- gut ima: aulisarneK nunavtine nutå- juvoK, nåmaginartumigdlo ineriartor- tineKåsagpat nålagauvfiup privatitdlo tungånit angnertunik aningaussali- nigssaK pissariaKarpoK. talitarfingnik tankeKarfingnigdlo amigauteKarneK nunavtine tamarme ajornartorsiutau- vok. Niels Heilmannip statsministere ilisimatipå aulisarnermut akuerssissu- tit kinguartineKartånginigssåt pissa- riaKartoK, nalunaerdlunilo aulisariutit angnerussut uvdlumikut pissariaKa- lersimassut aulisarneK tutsuviginar- tumik sujuarsarneKåsagpat. aulisartoKarfik Manitsou igdloKarfingmik KimerdluisitsineK pilerssårut maligdlugo ingerdlåneKar- poK, tamatumalo kingorna GTO-p ne- rissarfigtåvane katerssutoKarpoK ne- rerssuarneKardlune natårnanik arfe- ruvdlo neKånik, statsministere ma- marssavigsordlune. kommunalbesty- relsip sujuligtaissua fru Donadussen nuangnine pissutigalugo tikitdluarKu- ssinerme ilausimångitsoK tamatumane OKauseKarpoK, ilåtigut ima: — ministerit tikeråmigssåt tusarav- tigo nautsorssutigisimångikaluarpar- put sila uvdlumikutut ikumårtoK, su- nale pivdlugo nunavta ajungitsortåi- nai tikeråt takussåsavait? måna tike- råt nangminérdlutik takusinångorpåt nunavtine aulisartut Kagdlikut atu- gait KanoK ilungersuanartigissut. Bliv smukkere med DUBARRY, den dejlige serie af cremer, skin- tonics og modens nyeste make-upi pinernerulerumaguvit DUBARRY atoruk, cremet pitsagssuit, imerpalassok amermut saligut kTnamutdlo pinersautit pitsaunerpåt. - system i Deres skønh Krag taler til orlogsgasterne ved po- Krag såkutunut OKalugfoK kuississu- lardåben. ssårnerme. fru Donadussenip taivai igdlOKar- fiup ajornartorsiutaisa ilait atorfe- xarfingnik mérKanik isumagingning- niarfingnik amigauteKarneK igdlug- ssaileKinerujugssuardlo. neriutigine- rarpå statsministerip påsiumårai Ma- nitsume ajornartorsiutaussut, tamå- kume nunavtinut ministerip nalunge- rérmagit. tikeråt kigsdupai ingerdlav- dluarnigssamik mnuvigalugitdlo ma- nitsormiut kungimut nulianutdlo i- nuvdluarKussutåt aputerKuvdlugo. Ole Skiftip tauva atuarpai kommu- nalbestyrelsime ilaussortap Hans Christiansenip agdlagai. tåuna nåpar- simanine pissutigalugo najusinausi- mångilaK. Hans Christiansenip nuå- nårutiginerarpå nunavtinut ministerip sulivdluarnera kigsautiginerardlugulo Kragip tikerårnera nunavta sujunig- ssånut pingåruteKalerumårtoK. landsrådimut ilaussortaK Alibak Josefsen OKalugtuatsiarpoK landsrådip Savalingmiunut tikerårneranik, ilåti- gut onardlune: savalingmiormiut danskinit aKuneKardlutik kigdligfiat uvavtinut nuånårtunangårmat, uva- gutaoK taimailiorusugkaluaKaugut, taimatutdlo ikårsårnigssame kigsauti- ginaKaoK nålagkersuissut uvavtinut Kungujugsinaunigssåt. imåingilaK danskit suliniarnerat sugdlugigiga, kigsautitutdle taiumavara ministerit tikerårneratigut såriarfigssamik ang- nerussumik angmåuneKarumårtugut, pingårtumik aulisarnerup privatinit angnerussumik ingerdlåneKalernigsså- tigut. statsminister Kragip tikitdluarKU- neKarnine Kujåssutigå oKardlunilo Fra polardåben i Kunait-bugten., Sukkertoppen ingmikut atåssutenar- figissutut misigisimagine. paniga pi- ngasunik ukiulik nålagsimariartoK pi- ssarpara: Fars lille sukkertop — atå- tap ineKunartoKutingua. taimatutdlo taissåinarumavara fru Donadussen a- kuerssiumåsagpat. Kavdlunåt OKariartausiat tåuna er- Kumivigsumik kalåtdlisungortineKar- poK, OKautigineKardlune statsministe- rip paninguane Manitsortortarå. ka- låtdlit nerenataussut erKumigigunar- påt suna pivdlugo statsministerip pa- ninguane inenugivatdlåriardlugo tai- ma pissarnerå! OKalungnermine Kragip ersserKig- sarpå Manitsup nunavtine ineriartor- nerme Kitiussutut pingåruteKamera nuånårutiginerardlugulo Manitsume sulisimaneK taima agtigingmat. — Niels Heilmannip Alibak Josefseniv- dlo aulisarneK erKartorpåt, statsmini- stere nangigpoK. Alibak Josefsenivdlo Savalingmiune pissutsit nalerKiupai. aulisarneK Savalingmiune pingårute- KaKaoK, isertitagkat 90 pct-é aulisar- nikut pineKartarmata. neriutigåråtaoK Kalåtdlit-nunane åma taimailiumår- tOK. talitarfingnik tankeKarfingnigdlo a- migauteKarneK åma agtorneKarpoK. Kalåtdlit-nunånut ministerip tusar- dlerpånga 1970-ip tungånut aningau- ssalissutigssanit 120 miil. kr. atorti- neuartugssaussut Kalåtdlit-nunane i- nutigssarsiutit pingårnerssånut, umi- Kungnait atåne kuississussårnermit. arssuårKat tamatumane ilånguneKar- natik. Alibak Josefsenip emaivå auli- sarnerup privatinit ingerdlåneKarne- rulernigsså, tamånalo akerdliungitdlu- inarpoK Kalåtdlit-nunånut ministerip uvangalo emarsautigissavtinut. nererssuarneK naggaserneKarpoK tunissuteKamermik. statsministerip nulia amermik igsiavingmik kussana- vigsumik tunineKarpoK, Kragile tu- nissutisivdlune inussanik Kiperugka- nik mardlungnik, erKumitsuliortup i- lisimaneKardluartup Ole Kreutz- mannip kangåmiormiup sanåvinik. biliutigdlit namagigtaitdliortut uvdlut mardluk NungmivfigineKar- put åma Nup kangerdluanut angalaor- neKardlune, statsministerilo OKarpoK Nup kangerdlua nunavta ilainit må- namut takussaminit alianåinerssanut ilautikine. tatdlimångornerme junip 17-iåne u- nuap KerKata migssåne sorssutit mar- dluk kujåmut autdlarKigput tikeråt i- laussoralugit. Påmiunut pinerme biliu- tigdlit akerdliussutsimik takutitsiput, namagigtaitdliutigalugo nåmagtumik suliagssaKartineKånginertik, GTO nangmineK bileKarmat privatitdlo su- lisitsissut nangminérdlutik agssartui- neK ingerdlangmåssuk. sorssut „Vædderen" talitarfingmut tulangmat tikeråt ilagsineKarput kom- munalbestyrelsip sujuligtaissuanit E- manuel Berthelsenimit. kæmnere Or- la Pedersen tikerånut navsuiaivoK ig- dlOKarfiup agdliartortiniagauneranik, OKardlune 1950-ip ingerdlanerane På- miut Nungmut nalerKiutdlutik migsu- kutaussutut misigisimassut, aitsåtdlo G-60 pilermat Påmiut piorsaivfigini- arneKalersimassut, erKarsautigineKar- tordlo ukiut Kulit Kångiugpata På- miut nunavtine igdloKarfit angnersså- nut tugdlerssortungusassut 5000 siv- r------——■— ------------------------ kungikunut niorKUteKartartou Leverandør til det kongelige danske hof STEFF LUXUS MIDDAGSRETTER - bedre kødkonserves er aldrig lavet STEFF-MAD er nem mad Guldmedalje 1929 og 1959 UVDLO’K’ERK’ASIUTIT PITSAUNERPÅT aitsdt tåssa auerdlortigkat pitsaoKateicångitsut STEFF-NERISSAGSSAUTAI sanajuminartuput guldmedaljesisimavoK 1929-ime 1959-imilo Meddelelse Fra og med den 15. august 1966 etablerer jeg mig som privat rådgivende ingeniør i NarssaK med projektering af tekniske installationer for central- varme, vand, gas, indvendig spildevand og kloakering som speciale. Det er mit håb at få etableret et godt samarbejde med såvel de lokale offentlige institutioner som med de private håndværksmestre og byg- herrer i NarssaK, Julianehåb, Nanortalik og Frederikshåb handels- distrikter. Med venlig hilsen BJØRN BARFOD, rådgivende ingeniørkontor, NarssaK. nalunaerut 15. august 1966-imit Narssame ingeniøritut sujunersuissartutut atorfe- Kalersugssauvunga nangminerssortuvdlunga centralvarmit, ermup, gasip, ermup igitagssap avKusersuineruvdlo teknikimut tungassortaisigut årKig- ssussissåsavdlunga. neriutigåra nunaKarfingme pissortat pinarnagit åma mesterit sanaor- tortartutdlo nangminerssortut Narssame, K’aKortume, Nanortalingme Påmiunilo tåukualo pigissåine suleKatigivdluarumårdlugit. ikingutingnersumik inuvdluarKussivdlunga BJØRN BARFOD, ingeniøre sujunersuissartoK, NarssaK. sinerssorneK 8

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.