Atuagagdliutit - 07.07.1966, Blaðsíða 15

Kalåtdlit-nunåne atuarfeKarneK KavdlunåtoK
OKalugtuarineKartarpoK palasip nor-
gimiussup måne 1890-ip migssåne så-
mit norgimiussut OKalulerKUvdlugit
pingitsailiniarsimagaluarai. oKarfigisi-
mavai såmit OKausé Gutip påsineK sa-
perai.
palasip taimaisiornera ikiuerusung-
nermik tunga veKarsimåsajungnarsi-
vok — sordlume pissortanut ilaussut
avdlat månåkut åma taimåitut, tåssa
pissortat Kalåtdlit-nunåne atuartitsi-
nerme danskit pissusinik erKussiniar-
ssarissut.
tåssame tamåna téssauvoK Kalåt-
dlit-nunåne atuarfeKarnerme inatsi-
sigssamut migssiliutip månåkut inat-
sissartune suliarineKartup tamånalo
sujorKutdlugo ministeriame landsråd-
imilo OKatdlisigineKarsimassup Kiter-
piå.
inatsisigssamigdlume su j unersutip
isumå ajortungilaK. atuartitaunerup
iliniartitauneruvdlo tungaisigut kalåt-
dlit pissariaKartumik naligititauler-
nigssåt anguniarneKarpoK.
aperKutauvordle: Kalåtdlit-nunåne
atuarfeKarnerme inatsit nutåK avKU-
tigalugo sujunertaK taimåitOK angu-
neKarsinaujumårpa?
imalunit Kalåtdlit-nunåt ikiorniar-
dlugo issornartungitsumik sulerusug-
tut sulerusussutsimingne nukinger-
patdlåluatsiarsimåpat? inatsime tai-
måitoK tåssauvoK atuarfingme iliniar-
titsinermut pilerssårut inerérdlugo
portugait, — imaname nukingerpat-
dlåluatsiartut åma tåssanitugsséungi-
kaluartumik ilångussisimasinåuput
tamatumalo peKatigissånik ilaussaria-
Karaluartut ardlanik tåkuitsorisimav-
dlutik?
nalungilarput Kalåtdlit-nunåne nå-
magsiniagagssat Danmarkip kujasig-
sortaine nåmagsiniagagssanit av-
dlaungmata, taimåikaluartordle inat-
sissartut nangåssuteKarpatdlångivig-
dlutik atuarfeKarnerme kalåtdlinut
inatsisigssaliorput tamatuma tungåti-
gut X958-imit danskit inatsisåt nug-
tartulerdlugo åssilissåinavigdlugo.
tåssaKa åssilineK taimåitOK pitsau-
ssumik kinguneKarsinauva. Kalåtdlit-
nunånime iliniartitauneit inatsimit
1958-imérsumit avdlauvdluinartumik
tungaveitartariaKarpoK. åssigingissutit
pingårnerssåt tåssa OKautsit kulturilo
OKautsit tåukua atordlugit erssersine-
KartartoK. sagdliutitagssaK tåssauvoK
mérKat atuarfingme ingmingnut OKau-
tigineKartunik påsissaKarsinaunigssåt,
pineKartoK sunersoK påsivdlugo. må-
nale tuniuneKartoK tåssauvoK danskit
iliniartitaunerat danskisunik oKausi-
lik, tåssa OKautsit avdlanertat ator-
dlugit tuniuniarneKartoK.
soruname tamåna arajutsisimane-
KångilaK. åmame atuartitsinerup dan-
skisortunigssånut tungavigineKartut
ardlagdlit erssersiniarneKarsimåput.
aperKutauginartomguna tungavigiti-
niagaussut erKortunersut, åmalo tu-
ngavigssat erKortut kukussumik ator-
neKånginersut.
tungaviginiagkat uvanga takusinau-
ssåka ukuput:
kalåtdlit nagdlersusinåusagunik ta-
kornartat OKausinik iliniartariaKar-
put. tåssa piårnerpåmik angnertuner-
påmigdlo danskisut iliniartariaKarput.
taimaingmat atuartitsineK imaisivdlu-
go årKigssuparput kalåtdlit mérartait
atuariartorKårnermingnit danskisut
atuartineKartugssångordlugit, iliniar-
titsissunit danskinit, danskit atuagait
atordlugit åmalo danskit erKarsartau-
siat takordluissausiatdlo tungavigalu-
git. tauvame danskisut ilikångitsorsi-
nåungitdlat.
tunga viginiagaK tugdliutoK tåssa:
taimaisiornikununa kalåtdlit sule ing-
mikut ajungitsuliorfigineKartut, ka-
låtdlime nangmingneK OKausé ajor-
nartorujugssuput (taimåitorme torrat-
dlatauvdluinartumik ilikarnikuvait!).
taimaingmat ukiune sujugdlerne mar-
dlugsungne danskisuinaK atuarniarat-
dlardlik, tåssame danskisut ilikariaru-
nik nangmingneK OKautsitik ajornå-
ngitdluinartumik ilikarsinåusavait.
sut tamarmik ajornånginerulisåput.
åma: kalåliarKat atuarnermingne
danskisut ilikångikunik Danmarkimut
iliniarKigkiartorsinåungitdlat. taimalo
Kalåtdlit-nunåniginartariaKåsåput pi-
niartutut, aulisartutut sulissartututdlo
iliniarsimångitsutut.
tamatumunga atatinardlugo OKauti-
gineKarpoK pitsaunerussumik iliniar-
figssaKarnigssaK anguniagaussoK: ka-
låtdlinuna nangmingneK åssigigsitau-
nigssaK piumassarigåt. tamåna uvagut
Kinutigingilarput. sapingisarpume a-
tordlugo ingmingnut nikagilerdlutik
encasutigssaKarpatdlålernigssåt inga-
langniartariaKarparput. taimaingmat
piumassait nålaordlutigik maleruarta-
riaKarpavut. Kalåtdlit-nunåne realek-
samen Danmarkimisutdle iluatingnar-
tigissariaKarpoK.
åmauna avdla inungnit tamanit isu-
maKatigingitsugagssåungitsoK tåina-
rineKartartOK: avdlatut ajornartumik
danskit OKausé atordlugit Kalåtdlit-
nunåne atuartitsissariaKarpugut. ukiut
Kulit Kångiutingitsutdlunit kalåtdlit
mérartait 7000-init 14000-ingortug-
ssåuput. pivfigssap tåussuma inger-
dlanerane iliniartitsissut kalåliussut
amerdleriarKardluinartugssåuput, tå-
ssa imåipoK iliniartitsissut danskit su-
le amerdlanerussut Kalåtdlit-nunånu-
kartariaKåsåput, taima iliniartitsissut
mingnerpåmik 70 °/o-é danskiussaria-
Kåsavdlutik, månåkut 56 °/o-mait dan-
skiugaluardlutik. iliniartitsissutdle
tåukua — danskisuinaK OKalugsinåu-
put. kalåtdlisut oKalugsinåungitdlat
åma piumassarineKarsinåungitdlui-
narpoK ukiune mardluinarne tagpava-
nitugssauvdlutik oKautsinik taimak
ajornartigissunik iliniåsassut. tamåkua
nautsorssutigingitsugagssåungitdlat.
tungaviginiagkat taimåitut sanior-
Kutinagagssåungitdluinartutut sarKU-
miuneKartarput, åmame sarKumiussi-
ssut tåssaugamik inuit Kalåtdlit-nu-
nåne pissutsinik ilisimassagdlit. åma
akerdlilersoruminaitsoruj ugssuput er-
Kortut erKungitsutdlo iluagtitdlugit
suliaugamik. månale nåmagsiniagkap
erKortuneranut ugpernarsautingussar-
dlugit sarKumiuneKartarmat avdlatut
ajornartumik perKigsårdluta misig-
ssuatåriartigik.
ilumut kalåtdlit avdlamiut OKausi-
nik iliniartariaKarput. nalugaluarpar-
put tamåna sapisångineråt. silarssuar-
mime sumilunit takussagssaKångila-
gut nunap inuisa- tamåkivigdlutik
nangmingneK OKautsimik saniatigut
takornartat OKausinik ilikaivigisima-
nerånik. isumaKartoKarpoK inuiaKati-
git mardlungnik OKauseKardluinaler-
nigssåt ajornarnaviarsimångitsoK, ki-
siåne taimåinersoK naluvarput. tai-
maingmanuna OKautsit ardlagssaisa i-
liniarnerat KanoK ingerdlåtariaKar-
nersoK erKarsautigerKigsårtariaKartoK.
ilumorpoK kalåtdlit OKausé ilikaru-
minaitsungmata. OKautsit avdlat ta-
marmik åma taimåiput. aperKutauvor-
dle kalåtdlit OKausé sordlo franskit
OKausinik ilikaruminåinerunersut! tai-
mak OKarniåsaguvta suna tungavig-
ssarårput?
åmame ilumorpoK kalåtdlit naligig-
sitaunigssamik piumassaKarmata. a-
perKutauvordle iliniartitaunermik a-
tugarissåinik tungaveKångitsumik a-
tugagssikuvtigik tamåna angusinåusa-
neriput. imåisånginerdlune taimailior-
nivtigut iliniartitaunermik atorfigssa-
Kartitåinik pinigssaraluånut akornu-
serdlutigik taimalo uvavtinut nagdler-
susinaulernigssånut akomuserdluti-
gik?
realeksameneKartarneK erKaenceri-
artigo. atuarfingme iliniartitaunikut
naligigsitaunigssamik taineKartup ki-
ngunerisså ilagåt kalåtdlit atuartut u-
kiune pingasune realafdelingiminer-
mingne OKautsinik tatdlimanik — tat-
dlimanik! — sangmissaKarnigssåt:
danskit OKausé, kalåtdlit OKausé, tu-
luit OKausé, tyskit OKausé franskitdlo
OKausé. isumaKartoKamerdlune tamå-
na iluangajagtumik angussaKarfiusi-
nåusassoK? ila ilangnerssuaKatdlåsa-
KaoK? ilumut pissariaKarpa takomar-
tat OKausinik åssigingitsunik sisama-
nik nangmagagssisavdlugit?
OKautsinuna ilikarniarnerat piumi-
naitsorujugssussoK, kukutårfiussaKa-
lune åmalo utertaKåtårinerujugssuar-
mik ilaKartariaKardlune. tamåna er-
sserKeKateKångitsumik takusinauvar-
put OKausivit iliniartitsissutaunerat Ki-
merdloruvtigo. nåmåinartunguamik a-
ngussaKarnigssamut ukiut sisamat ku-
lailuatdlo migssait atortariaKartarput,
åle erKumaneK tamåt iliniarfigalugulo
sungiusarfigalugo. soruname angune-
KartarpoK OKautsit tåukua atordlugit
erKarsarsinauneK — avatangissigissa-
mik isumaliutigingnigsinauneK kisalo
misigissutsinik nivtaisinauneK. tåssa
piumassarineKarpoK takornartat OKau-
sé atordlugit tamånarujugssuaK angu-
neKåsassoK. åma uvagut OKautsivtinik
iliniarnivtine atorsimassavtinut inor-
ssartoruj ugssuarnik atugagssaKardlu-
ne. Kalåtdlit-nunånime kalåtdlit OKau-
sé sule atugåuput takornartatdlo o-
Kausé nalunaerKutap akunerine Kav-
sigsunguane atuarfingmititdlune tai-
mågdlåt atorneKartardlutik. imaKa
danskit OKausisa ilikardluarneKarnig-
ssåt ilimanarsinaugaluarpoK, tåssame
mérKat ilait atuarfiup avatånisaoK
danskisut iliniarnigssamut periarfig-
ssaKarmata; tuluitdle OKausé? ingang-
migdlo tyskit franskitdlo OKausé! ula-
russinerup kingunerisånginerpå o-
Kautsit pineKartut ardlåinaisalunit
iluangajagtumik ilikarneKångitsorne-
rat?
atuartut ardlåt aitsånguaK erKarsar-
simajungnarsivoK oKarsimajungnar-
sivdlunilo: hov, realime uvane fran-
skit OKausé kigsautigigåine aitsåt ili-
niarneKåsåput. åp, ilumut taimåipoK.
åma Kalåtdlit-nunåne taimåitugssau-
vok — OKautsitdle taineKartut sivne-
risa tungaisigut taimåitugssåungilaK!
tamanik naligigsitsineKartugssauvoK.
tauvame tyskit tuluitdlo OKausé kig-
sautigigåine aitsåt iliniarneKartugsså-
ngortikuvtigik. nåme taimailiortoKar-
sinåungilaK, taimailiortoKaraluarpåme
Kalåtdlit-nunåne Danmarkimilo real-
eksamenit åssigigungnåisåput.
taimailiornernguna ajornaviångika-
luartoK. atuarfeKarnermingme inatsit
1958-imérsoK maligdlugo realeksamen
mingnerpåmik åssigingitsunik tatdli-
manik periarf igssaKartitsivoK: fran-
skisorneK matematikertalik, franski-
sorneK matematekertaKångitsoK, ma-
agdl.:
Jesper Flor ander
tematik franskisornertaitångitsoK,
franskisornertaKaranilo matematiker-
nertaKångitsoK tauvalo teknikimut
tungassunik realeksameneKarneK. su-
lilo atauseK ilångusinauvarput: real-
eksamen danskisornertaKardlunilo tu-
lugtornertalik. naggat. takornartat o-
Kausé kalåtdlit atorfigssaKartineru-
ssagssaisa tåukua mardluk saniatigut
iliniartariaKångitdlat. åmame OKautsit
tåukua Danmarkime iliniarKingnerme
narrunångitdluinartumik iluaKutigine-
Karsinåuput, tamånalumiuna pineKar-
toK. tauvame åma OKautsit tåukua ili-
kardluarneK a j ornarnaviångikaluar-
put, taima danskit iliniarfine sutdlivi-
nilo avdlamiutornerdlugpatdlårneK
pivdlugo tigujumångineKarnigsaK ili-
manarane.
Kularingilara sujunersut taimåitOK
gymnasiame universitetinilo arrårtu-
tigineKångitsorungnångitsoK. taimåito-
Kåsagpat OKåinartariaKarpoK: tai-
maingmanuna Danmarkime atuarfig-
tigut årKigssussineK imaisinavigdlugo
Kalåtdlit-nunåne atorneKarsinåungit-
sok. tauvalo: kalåtdlit iliniarnertug-
ssat Kavsit ukiumut pineKartarpat?
kalåtdlit iliniarnertutut soraerumérni-
kut Kavsit? ukiumut inertartut 1 °/o-
eringisåtdlunit. sok amerdlanerungit-
dlat? imåinginerpa iliniarnerup tu-
ngåtigut årKigssussinerput ima pitsåu-
ngitsigalune iliniartut piginåussuse-
Kardluardlutigdlo eKiasuitdluaraluar-
tut ilarpagssue agdlåt atorsinaunatik?
tåssauna tamånagoK måtuserniarne-
KartOK atuarfeKarnermut inatsit atu-
artut tamarmik atualerKårpiarner-
mingnit danskisut iliniarnigssånik pi-
umassaKartOK atordlugo. ila nalungi-
kaluarpara inatsisigssamut sujunersu-
me agdlagsimangmat kalåtdlit dan-
skitdlo OKausé atautsikortitdlugit
ingerdlåneKarsinaussut. åmale agdlag-
simavoK angajorKåt tamåna kigsauti-
gigpåssuk kalåtdlisorneK ukiut atuar-
fiussut pingajuånut utanuneKarsinau-
ssok. ila kussanåssusia, åmamiuna ku-
ssagissagssångordlugo suliaussoK. kia-
mitauva angajorKåt kigsautigissåta
sunigsså Kularå? atuarfingme iliniar-
titsissutdlo — amerdlanerit danskiu-
ssut — OKarpata danskisorneK aut-
dlarKautigigåine pitsaunerusagunar-
toK åmalo pitsaoKutigssat avdlat tai-
gorneKarpata: mérKat åma kisitsiner-
me, historiarnerme nunalerutinilo il.
il. ingmingnut OKauserineKartunik på-
singnigsinångusåput, danskisut atuar-
neK ilikåsavåt (oKautsime tåukua ilf—
karuminartuput, tåssa Kavdlunåvtinut
åma danskisut OKalungneK, tauvalo
kalåtdlisut atuarnermut iliniartineKa-
lerunik imaisiatdlåinaK ilikåsåput.
atautsimigdliuna tamåna ajoKute-
KartoK: mérKat Kavdlunåtut påsisi-
nåungitdlat åma Kavdlunåtut OKalug-
sinaunatik uvdlorme atualerfingming-
ne. åma mérårKat atuarnerup ilikar-
nigsså artorssautigissarpåt— agdlåme
Danmarkime ukiut mardluk tamatu-
munga atugagssatut nautsorssutigi-
ssarpavut — taimåitordle kalåliarKat
piuminaitsunik mardlungnik atautsi-
kut ajugauvfiginiagagssineKarput: o-
Kautsit takornartat iliniåsavdlugit åma
atuarsinaulerniåsavdlugit.
taimåikaluarpoK, kisiåne børnehave-
klassit iluaKutigalugit tamåna angu-
sinåusavarput. inatsisigssatume suju-
nersume mérKat atualeriartinatik dan-
skisut OKalungnermut ilitsinigssamut-
dlo periarfigssaKartineKarput. åmåsit
erKarsaut kussanangålerame, aperKU-
teruj ugssuvordle piviussungortineKar-
sinåusanersoK. mérårKat 5—7-inik u-
kiugdlit børnehavine iliniartitsissunit
arnanit danskiussunit perorsarneKar-
tugssåuput, måssa taimak ukiugdlit
inuneråne encarsarneK pinane misigi-
ssutsit nålagaugaluartut. mérårKat
mardluk oncatilisagaluarpata niviar-
siap danskiussup KanoK ilivdlune på-
sisinåusavå suna pigåt? KanoK iliv-
dlune ilisimasinåusavå KaKugo akuliu-
nigsse KaKugulo issigingitsussårinig-
sse? niviarsiarångup KanoK ilivdlune
niviarsiaK OKautsiminik påsingnigsi-
nåungitsoK misigisimassaminik nuå-
nersumik OKalugtusinåusavå? inersi-
massut méreatdlo inoKatigingnerat
mérKanut ineriartutaussugssaK na-
nauk? måne erKartorniångilara bør-
nehaveklassit iluatingnartutut issigi-
ssariaKarnersut OKångitsorsinåungila-
ngale Kalåtdlit-nunåne atorniagaune-
rat åpakågssinertut perorsainerup tu-
ngåtigut iluatingnauteKångivigsutut i-
ssigigavko.
sututdle iluatingnautiligtut issigåra
kalåliarKat kalåtdlit OKausé atordlugit
kalåtdlit isumaliortausiånut perorsar-
neKarpata, tamatumanilo ima pimor-
tigissumik agdlåt danskit entarsartau-
siånik — kalåtdlisut — angussisinå-
ngordlugit. tauvame OKalugtuat atuag-
kane danskisune agdlagsimassut ili-
sarssivdlutik atuarsinaulisagaluarpait.
tamatumane atauseK pissariaKartutu-
auvoK: iliniartitsissut, perorsaissut,
kalåtdlit. inuit kalåtdlisut OKalugsi-
naussut, sunik tamanik påsiuminartu-
ngordlugit mérKanik oKalugtussisinau-
ssut, taimalo mérKat eritarsartausiata
ineriartuårsinaunigssånut avKutig-
ssiussissut, sordlume danskit atuarfi-
ne pissoKartartoK. tamåna tungavig-
ssaorKajarpoK ilisimassanik iluating-
nardluartunik a j ornarungnaersitsi-
SSOK.
taimaingmat atuarfeKarnermut inat-
sisigssamik sujunersut danskit piånut
åssilinerunavérsårtariaKaraluarpoK —
taimaingmat takornartat OKausinik,
danskit OKausinik iliniartitsineK, utar-
KissariaKaraluarpoK.
tungaviginiarneKartartut sule a-
tautsimik ilaKarput: iliniartitsissut
kalåtdlit amigautigåvut. danskinait pi-
gåvut. akornutigssat taimåitut kigsau-
tinut tugdlutdluångeriarångat sag-
dliuniarungnaerneK ajorput, agdlåt
issikivigssaugaluaK tamåt tåtoKitdlu-
go.
sordluna åma måne taimak pisso-
KarsimassoK. ilumutdlime sanimukå-
neK Kivialårtugåine tauva imaKa av-
dlamik takussagssaKåsagaluarpoK:
Kalåtdlit-nunåne iliniartitsissoK
danskeK kinalunit sutdlunit iliniartit-
sissutigigaluarångamigit tåssauneru-
ssarpoK OKautsinik iliniartitsissoK. ta-
måna miserratigssåungilaK KaKutigu-
inardle sagdliutineKartardlune. åma
iliniartitsissup taimåitup OKautsinik
iliniartitsissumut KaKutiguinaK ilini-
arsimassarpoK, OKautsit takornartat
iliniartitsissutigineKarneråne periau-
sigssat naluvai, OKautsit Kavsigsu-
nguåinait ilisimaneKarnerat naluvdlu-
go, åmame OKautsit atausiåkåt atua-
gaugaj ugtoruj ugssuit OKalungnivtinut
ilaujuartut naluvdlugit, asulume tai-
ssinerme ajornartorsiutaussartut ing-
mikut itut åssigissaitdlo påsisimångit-
dluinardlugit. danskit kalåtdlitdlo o-
Kausisa åssigingissutait mardlutiniar-
nerånut ajornaKutaussut, åssigissuti-
giungnaigaitdlume, naluvai. sordluna
OKautsinik iliniartitsissutut atorfine
pingåruteKaKissoK påsilålersinåusaga-
luarå Kalåtdlit-nunåliardlune autdlar-
tinane OKausilerisitsinerme periausiu-
ssartunik iliniartineKatsiartugune? i-
malunit sule pitsaunerussoK: kalåtdli-
sut iliniarsinåungila?
nalungilara imak OKartOKåsangmat:
silaKaraluarpit? inoKarpoK ukiorpag-
ssuarne Kalåtdlit-nunånisimagaluar-
dlutik itikakuvdluinartunik, tåssa ka-
låtdlit OKausé ilikaruminaingårmata.
taimak OKartut ima akilåka: iliniar-
tiniardlugit misilissoKarsimava? o-
Kautsinik iliniartitseriautsit nutåt å-
malo tusarnårutit sarssuatitsissutitdlo
atorneKarsinaussut tamaisa atordlugit
misiligåine ajornavisava? nalugavsiuk
sordlo Amerikame såkutoKarnerme o-
Kautsinut atuarfingne inuit OKautsi-
nut sugaluanutdlunit iliniartineKar-
tartut taima Kåumatit Kavsigsunguit
ingerdlaneråne takornartat OKausé
ima påsisinaulertigalugitdlo atorsi-
naulertigissardlugit nunane pineKar-
tune avKusinerme inungnut akuliusi-
naussardlutik igpigineKamatik? na-
lugavsiuk periautsit taimåitut KanoK
pitsauvdlulnartiginerat takuvdlugo
avdlane atorneKaleralugtuinarmata?
taimaisiortuguvta Kanormitauva ki-
nguneKåsagaluarpa?
imaKa kalåtdlit danskitdlo akuner-
mingne pissuserissait pitsaunerulerKa-
jartut danskeK kalåtdlisut påsilårsi-
naugpat, imaKame påsilårslnauginar-
nane OKalutsiarsinaugpat. tauvame i-
maKa kalåtdlit naligigsitauneK angu-
niardlugo agsorutariaerutisagaluarput
taimalo danskitdlo atautsikut autdlar-
titutut oKautigineKarsinaulisagaluar-
dlutik. inuit ingmingnut påsisinaussut
taimåitarput.
inatsisigssamut sujunersumut tu-
ngavigineKartut avdlat ajornångitsu-
mik akerdlilerneKarsinaunerussut tai-
neKarsinaugaluarput. åmale uparua-
gagssaKarpoK OKautsit tungånit issiga-
lugit pitsaussutut OKautigissariaKartu-
nik, sordlo kalåtdlit mérartaisa amer-
dliartuinartut Danmarkimititaussar-
nerat, imalunit sule pitsaunerussutut
taineKarsinauvoK kalåtdlit Danmarki-
me atuartut ministeriap tungånit pit-
sauvdluinartumik isumagineKarnerat.
inatsisigssamutdle suj unersutip pit-
saoKutigigalue inatsisigssap atautsi-
mut issigalugo ajoKutainik matusser-
Ka j arsinåungitdlat, isumaKarpungalo
sujunersut anguniagagssatut taine-
Kartumut nalericutingitsoK åmalo a-
kuerssårneKåsagaluarpat tamåna u-
kiunik asiutitanik kinguneKarumår-
tOK.
Kamunauna uvanga taimak misigi-
simaleralugtuinarsimassunga. måna-
mut tamåna avdlanut OKautigissag-
ssåungikatdlartutut issigisimagaluar-
para — imaKa isumaKartOKåsaoK av-
dlanut OKautigingitdluåinarsimåsaga-
luariga. tauvame inungnut sumik ili-
simassaKångitdluinarunardlutik tamå-
na pivdlugo sarKumiussigaluarung-
naerneK ajortunut ilaussutut issigine-
KångerKajarpunga. inuit Kalåtdlit-
nunånik ilisimassaKardluartut taimåi-
tunik nåmagtorsiungnaerneK ajorput.
taimåikaluartordle — mérarpat-
dlagtutut issigineKamigssaK suva mi-
sigisimaneK taimåitOK pigåine. tai-
mangmiuna misigisimavdlune tåssa
KingarnaK. KujanarKajarpoK pissortat
imungarssuaK inatsisigssamut suju-
nersumik suliaKarsimassut åma umi-
nartorsilårtugpata. tåukuame ima si-
visutigissumik sujunersumik sangmi-
ssaKarsimånginerpat agdlåt sut pi-
ngårtitagssaussussåginartut kisisa ta-
kusinaulersimavdlugit, sut måna inat-
sisiliortutigut ingerdlåneKartut åmalo
ukiorpagssuarnut pitugtuissut. Kular-
nångilaK kalåtdlit atuarfeKarneråne
inatsisigssaK ardlaligtigut pitsaussor-
taKarpoK. danskitdie atuarfeKarnerme
inatsisåta åssilineKarneratigut isuma-
ga maligdlugo Kalåtdlit-nunåne erKa-
sutigssat angnerssåta, OKautsisitigut
eraasutigssap, årKingneKamigssaralua
akornuserneKartugssauvoK.
neriugpunga uminapalåkasingunår-
toKarumårtoK.
ilångutdlara kalåtdline atuarfeKar-
neK 1964—65 pivdlugo ukiumortumik
nalunaerume KuperneK 9 soKutigina-
vigsumik imaKarmat: „uparuartaria-
KarpoK misiligutaussumik åndgssussi-
neKarnerane imaKa ulorianaratarsi-
naungmat atuartut OKautsit tungåtigut
piginauneKånginerussut sujornatigor-
nit angnerussumik atuarfingmut ersit-
sagtarsinaunigssåt, tåssa iliniartitsi-
ssumingnut danskisuinaK OKalugtu-
mut OKautsit atordlugit atåssuteKar-
niarnerigaluamik iluagtingitsomerati-
gut,-----“
Jesper Florander
FORRETNING
Køb Deres virksomhed: industri ell.
forretning gennem den diskrete og
reelle fagmand med 50 års erfaring.
Anbefalet af flere grønlandsfarere.
INDUSTRI. OG
FORRETNINGSSPECIALISTEN
Thorsvej 29, Fredericia (05) 2 06 66.
god KAFFE
gennem
generationer
CHRISTGAU
ukiorparu-
jugssuame
kavfimik
pitsaussui-
narmik
niorKuteKar-
tarsimavugut!
15