Atuagagdliutit - 07.07.1966, Blaðsíða 19

ssékut kiagterugtutdlarångat imaeru-
tivigsimassarpoK — kungnera arrit-
dlivdlune, tipautdlune agsutdlo ma-
rugdluvdlune korussårtardlune. ukia-
riartulerångat Æthiopiap Kagtuner-
ssarssue sialugtusitdlarångata Nilen i-
mersorKingneKartarpoK kungnera så-
kortusivdlune imålo augpalujårtuinar-
ssuvdlune marramit kup nagsatarisså-
nik, tåssalo tamåna marraK unerarå-
ngat naggoreKingmat panernerssuaKa-
rångat imerterdlugo nautitsivfigine-
KartarpoK. Ægypten nangmineit sialu-
isagpoK (subtropisk ørkenklima), tai-
måitumigdlo uvdlukut ipiångunåinar-
tumik kiagtardlune. Nilip entå orpig-
pagssuartujungilaK — narssartai i-
merterneivarsinaussut tamarmik kar-
rinut åssigissåinutdlo nautitsivfiu-
ssardlutik, kisalo palmit åssigingitsut
pingårtumik daddel sume tamåne
nautineKarsimavdlutik.
inuisa amerdlanerssait naussorig-
saissutut inuput. amerdlanerssaitdlo
sule itsartut suleriauseKardlutik; ator-
tuloKalutik nuna marraunermik OKi-
maeKissoK agssatdlagterniapalugtar-
dlugo. igdlue pitsoxaut, pingårtumik
marraK seKinermut panertinagaK Kar-
marissardlugo. Kaliai tornigsut iving-
nik Kagdlersugkat. majsit, Kaxorter-
Kassut értatdlo amitsukujåt (bønner)
inussutaisa pingårnerssarait. inugpag-
ssuit igdloKarfingne niuvemermik i-
nussuteiiarput, ilåtigut angnikikalua-
Kissumik. atautsimut OKautigalugo æ-
gyptenimiut inuniarnerat artornaKaoK
pingårtumik nunap inugtuvatdlårnera
perKutauvdlune — amerdlanerit ug-
perissamikut muamakuput, inuiang-
nitdlo ukunånga akussauvdlutik: ara-
berit, tyrkit armeniamiutorKatdlo.
itsånitdle ægyptenimiutorKat nau-
ssorigsainerup tungåtigut sujuarsimå-
ssutsimikut tusåmassåuput. Nilip imå
kugssiordlugo narssautimingnut imer-
terutigissardlugo. nerssussuit ikiorti-
galugit imerterissarnertik kungerssuit
Faraotdle nalane ingerdlatarisimav-
dlugo. inugpagssuit Nilip inussuteKar-
titaraluardlugit åipåtigut åma någ-
dliutigssitarsimavai Karssutsitdlarå-
ngame. itsånitdle inuisa ilikariartorsi-
mavåt icanoic Karssutsinerssuarnut a-
kiuniarnigssartik. angnertunik sapu-
siortardlutik — uvdlumikut sanasima-
ssaisa angnerssaralugulo tupingnar-
nerssåt ateKarpoK Aswan tuluit suju-
lerssortigalugit 1902-me sanasimassåt
2 km-nik takissuseKartoK Karmagar-
ssuaK 54 m-nik portussuseKartoK 35
m-inigdlo ivssussusilik. tåssa uvdlu-
mikut Ægyptenip imisivia. taserssuaK
300 km-nik takissusilik aniavfianit
måtusimavdlugo. imigssaileKilerånga-
mik panernerssuaKartitdlugo narssau-
tit tåssångånit kugtitsivdlutik imerter-
tardlugit — nautinerussarpait ånoråg-
ssiagssat, KaKorterKassut, panikågssi-
agssat sukerrøritdlo. ukiumut ardlale-
riardlutik katerssuissarput. Ægypteni-
me angalaniarneK ajornångeKaoK nu-
na tamarme KimugtuitsoKarpoK, kisa-
lo kugssuaK Nilen itsånitdle agsut a-
ngatdlavfiuvoK — uvdlumikut agdlåt
umiatsiarssuarnut ilauvdlune angala-
neK ajornarane.
1859—69 franskit ingeniørisa Suezip
ikerasaliarssua sanavåt. 161 km-inik
takissuseKarpoK, 120—150 m-inigdlo
silissuseKardlune. takuvdlugo tuping-
naKaoK suliap angisimåssusia (Ka-
ngerdlugssuaK Sdr. Strømfjord take-
Katigingaj agdlugo). sioråinarssungmat
avdlatut ajornartumik sinå tamåt u-
jarKanik Karmarsimavåt siorKanit mi-
lingneKariierKunago. uvdlumikut Æ-
gyptenip aningaussarsiutigivdluarpå
umiarssuit tåssunai'Kuniartut tamar-
mik angnertumik umiarssualivingme
Port Saidime akilérKårtardlutik. er-
Karsautigigåinime itsånitdle Europa-
mit Indiåkunut niuverneK umiarssu-
armik Afrika kujamutdlugo ingerdla-
ssaraluartoK uvdlumikut uvdlorpag-
ssuit Suezikornikut sipåmeKartarput.
kungit iliverssue
Kr. in. suj. ukiutdle 5000 nuna ino-
KarsimavoK taimanerssuardle kultu-
riat nunanut avdlanut nalemiutdlugo
sujuarsimasimaKalune. arkæologit it-
sånitdle nuna tupingnartorsiagssaKa-
KissoK ornigartagaråt. agdlåt ukiunik
tusintinik ardlalingnik Kr. in. suj.
ægyptenimiutorKat uvdlorsiutit uvdlu-
Port Saidime araberit umiatsånit umiarssup ilaussue niuverfigigait. niorKutait
Kafigagfuf aminit sanåuput.
Jern- og metalaffald
er penge værd...
Vi er køber fil alle arfer jern- og metalaffald til
højeste dagspriser.
NORDISK JERN & METAL
Hvissingevej 116, Glostrup, Danmark.
Gizame pyramiderssuit erKånguåne eegyptenimiut Katigagtujutitik turistinut atortitagkatik uningaoKatigigait.
mikut atugkavut kukuneKångitsumik
sanasimavait. Ægyptenip OKalugtuag-
ssartai Kr. in. suj. uk. 3000 autdlar-
titutut OKautigineKarsinåuput. taima-
ne Farao Mensip Ægypten ardlali-
ngordlune avgugausimagaluartoK nå-
lagauvfingortingmago atausiussoK. ta-
matuma kingorna kungit piumassaKa-
leriartuinarsimåput Kairovdlo erKå-
nguånitut pyramiderssuit tusåmassat
Kr. in. suj. uk. 2400 migss. sananeKar-
simåput kunginut ukununga: Keop,
Kefren kisalo Mykerinos. kungitik a-
tarKissarsimaKigamikit pyramidit er-
Kåine agdlåt igdloKarfiliortarsimav-
dlutik kunginut toKoréraluartunut pi-
gititamingnik.
tåuko pyramidit portunerssåt Keops
pyramiden 147 V2 m-inik portussuse-
KarpoK, sulisimaKaut. itsarssuaK ujar-
Kanik (kalksten) KaKortunik manigsar-
dluagkanik KagdlersorneKarsimagalu-
arput. ukiutdle ingerdlanerine nunap
sajungnerssuata tamåko ujarKat Kag-
dlersutausimassut sisorusimavai. tai-
måitumik uvdlumikut pyramidit Kåve
tungmeraussåuput nauk manivigsusi-
magaluardlutik, tamåkulo ujarKat si-
sornikut gizamiut igdluliarissarsima-
vait. kungitorKat taimanernitsat ug-
perissarsiornerat imåinausimånge-
KaoK. kungip Totmes I-ata seKineK
ugperissarsiorfigisimavå. Ægyptenip
kujatåne Luxor-ime kungit toKorérsut
igdloKarfiiiusimavdlugit Kororssuarme
„kungit Koruånik" taissaminik. tåssa-
ne kungerpagssuit ilivemeKarsimåput,
agsutdlo itsarnisarsiunit nunarpag-
ssuarnik aggersunit sulivfigineKarsi-
mavdlune.
kungit iliverssuine pisussuterpag-
ssuit ukiut ingerdlanerine navssårine-
Karsimåput. pingårtumik kungip Tot-
Ankh-Amon-ip iliverssua navssårtor-
fiusimavoK tupingnartorpagssuarnik.
kungip toKungaså kinarpagssuaK kulte,
sinigfia kulte avdlarpagssuitdlo. ajo-
raluartumigdle ægyptenimiut sunauv-
fa arkæologit (itsarnisarsiut) sujorKut-
dlugitdle naniarisimavait, inugpagssuit
iliversiutut inusimavdlutik. tuping-
nartorpagssuit tigdligartarsimavdlugit
takornarianut tuniniagagssatik. Ægyp-
tenime silåinaK paneKingmat toKussut
timait sumorssuaK asiuneK ajorput. å-
ma aunavérsaissarneK atortarsimaga-
miko — sordlo kutsungmik (harpiks)
toKussut timait portardlugit.
arkæologit ilåtigut någdlioKalutik
kungit iliverssue iserfiginiartarpait i-
luleriånik igdlersordluarsimaKissunik
initaKartarmata. ilåtigutdlo iliversiut
sorssugfigerKårtariaKartarsimavdlu-
git. månalume sulivfik kiak — någdli-
ungnaK. kungit ilerfine ilisimassag-
ssarsiorneK ukiut ingerdlanerine inug-
pålugssuit inunerinik akeKarsimavoK
— pingårtumik malaria, nåpaut iper-
nanit siaruarterneKartartoK torKutau-
ssarsimavdlune.
Ægyptenip nålagkersugaunera OKa-
lugtuagssartaKaraluaKaoK — ukiut i-
ngerdlanerine atuagarpagssuit soKuti-
ginaKissut agdlangneKarsimavdlutik.
ukioK 322 Kr. in. suj. Alexanderssup
nuna nålagauvfigå igdloKarfigdlo u-
miarssualivigssuaK uvdlumikut Ale-
xandria tungavilersimavdlugo. mua-
makussusex ukiup 600-p migssåne aut-
(Kup. tugdl. nangisaoK)
nuånårusugkuvit
Everton pujortaruk
19