Atuagagdliutit - 07.07.1966, Blaðsíða 28

auvfarme atugardliortarnerit
1955-imiusaoK ukiåkut auvariardlu-
ta autdlarsimavugut, sila årdlerinar-
siartortOK, pujortulérKamut kaligti-
kavta uvanga umiaussårarssuavnik.
tagpavunga Ivnajuagtorssup tungå-
nut alianaitsorsioKaluta avdlanigdlo
angalaKateKardluta, tåukule „Exalug-
tigorniarmata uvanga angalaKatigalo
„Igassu“mut pigavta, umiaussårar-
ssuaK puseriardlugo auvarfiginiag-
kavta tungånut autdlarpugut uvale-
rérsorujugssuaK. tårsilerålo pavane
KåKasungnarssup atånut uninarpugut,
KangåtåungitsoK inigårput, aKaguani-
lo autdlarniaraluardluta sila ajortu-
ngorsimaKingmat sialuk imaliliordlu-
ne erssingitsorssugå, taimåitoK aut-
dlåinaKaugut takanångåK OKumigå-
ravtigo nivtailarsiordlutalo.
tagpavunga kangujardluta taserssup
sinåne tugtutsiarssuit takuleravtigik
atauseK pissarinardlugo ilai KimåssI-
narpavut, taimane tingmiarsiumik
autdlaiseKarpunga.
taimanilo Kororssup narKaningajag-
kavta KangåtaK pitsavik nalungisara
iniginginavtigo tugtutavta amia uva-
ngalo tupérårånguara nåpapalugdlugo
inigårput. autdlaisivtinik Kanalerdlu-
go. siagdlersorssugå åma kangimut
auvardluta autdlarKigkavta tugtutsi-
arssuit takornigdlugit atauseK pissa-
rinardlugo ilait Kimåtinarpavut. er-
Kaimavara kulavak alingnartorssuaK
Karmardlugo, tåssa tugtutut Kardlor-
dlunga aggersikavko, tåssungånguaK
amerdlasoraluaKåra, Kungasiatalo
merKorssue erfagiutinaKåka. amer-
dlasut mikissorssuit atorsimagavkit
KimåginartoK maleriångilarputdlunit.
Kujanavigsumigdlo åipara autdlaisi-
gigsårtorssungmat tugtuaraK angajug-
dliarujugssuaK pissarinaKårput. siag-
dlersorssugålo suliarigavtigo inivti-
nut majutlnarparput. kisiåne Kissug-
ssat masagtorssungmata aipassuina-
ngajangnik nerivdluarpugut. aKagua-
Imialåf minufimul Kalagtartut
igfiat
ivlt Kernertut
navgutérKat
KapussiSrKat
MINUT-ØLLEBRØD
Rugbrød
RUGBRØD
SKIBSBRØD
SKIBSKIKS
selv
del er
lettere
end De
fror ...
VI har alle populære musikinstrumenter 1
største udvalg — også brugte. */» års ga-
ranti på alle Instrumenter. Forlang vort
store, gratis, billedrige katalog.
nangmineK nipilerssorit
ilimagissangnif ajornénginåsavat
nilo silagigsiartuåK avåmukårpugut.
samaningåtsiarssuardlo tårsissutor-
matigut måninaK sininarpugut, aKa-
guanilo aitsåt umiaussårarssuarmut
pivdluta. taimanilo ingerdlaornivtine
agsut Kasujasimavugut, sunauvfame
puavut ajoKuteKalersimassut.
Kujanaraluartumigdlo nunavtinut
tikinivta kingornagut sanatoriamut
perKigsariartorsimavugut. taimane si-
låmut autdlaravta umiaussårarssuaK
sisamanik ipuserdlugo tårsigålo Ivna-
juagtorssup tunuane „Tuapaitsiå“nut
pigavta Kangåtame sininarpugut ne-
rivdluaKalutalo. aKaguanilo silåmut
alianaitsorsioKaluta ingerdlaorpugut
nunånguavtinutdlo aputdluardluta.
kingunerujugssuagut åma tåssuna
auvariarKigsimavugut arnartaKardlu-
ta, sujugdlermigdlo angalanivtine i-
uvdlut ukiutdlo måna atuligkavut
Kimerdlulerdlugit, nunaKarfit piorsa-
gaunere, igdlorpagssuit åssigingitsor-
pagssuit kussanartut Kalipautigigsut-
dlo, igdlorssuarujugssuit portusuliat,
iliniarfigpagssuit nutåliaoKissut, su-
livfigssuit niorKutigssiorfit, pisiniar-
figssuit niorKutigssarigsåKissut, bi-
lerpagssuit åssiglngitsorpagssuit, i-
marpikortautinut talitarfit, tingmi-
ssartut Kanga ungasigsorssuamut må-
nåkut Kanigdlisitsissut, pujortulérar-
pagssuit avatåsiutitdlo sukaKissut a-
tortorigsåKissutdlo il. il. Kimerdluler-
dlugit sujulivta pissugssatut taimai-
lissugssatutdlo takordlorsimångisait
issigilerdlugit ukiut ingerdlalertussu-
sé avdlångornerujugssuvdlo angeici-
ssup suniutai KujanaKissut (pitsau-
ssuinåungitsutdle) suj umukarneruj ug-
ssuvdle nunavtinut erKutai sujulivta
måna takugaluarunikik encarsautigi-
sinaussait Kanormitauva isagaluaKi-
nerput?
Kanga itsaK inuneK erKarsautigiler-
dlugo mana atortorigsåruterujugssuit
såkuliutdlugit sutdlinerssuaK nersor-
nartutut oKautigisinaugaluardlugo su-
julivta atantinardluartut såkulugka-
luaKalutik atortugssamingnut (sordlo
KajaK umiaK tamåkunungalo såku-
siait) erKarsautigilerdlugit Karasaisa
pitsauvdluinartumik iliuserissartagait
nersornardluinartumik taimatutdlo a-
tarKissariaKardluinartumik suliniar-
tarnerat (kinguligssamingnut tåma-
juitsugssatut) torKorteriniarneratdlo
nunarput måna atatitdlugo puiungi-
såinåsavarput, tåukungmatame måna
sujumukarnerujugssup uvavtine aut-
dlåvé. — sujulivut taimane nunångu-
amingne erKigsinartume erKarsarfig-
ssaKardluartume avatimingnit suner-
neKarnatik nangmingneK pikorissutsi-
mikut silarssuarmioKatitik akimu-
ngårdlugit angatdlasiorsimåput imar-
ssup navianaKissup akiomiarnigsså-
nut nalerKutdluartumik, asumiåsit i-
måinarssuarme inutigssarsiornigssa-
mut nukagpiarartamingnik ilitser-
suiuartut tåukununga KaKugo iluaKU-
tigssångorKuvdlugo suj uner taKardlu-
tik. måna angatdlatipilunerssuitdlu-
nit sujulivta imarsiutigssångordlugo
sanårissåt KajaK nagdlersinåungilåt.
takornartat Kåinamik takusimångi-
såinartut Katsungassorssuarme angat-
Skllte — plastic
Enkelte bogstaver og tal fra kr. 1,50
Navneskilte, reklameskilte, lysre-
klamer. Distriktsforhandlere søges,
helst el-installatører og bygnings-
håndværkere.
Vi giver gerne tilbud på facader og
reklameskilte.
Handelsagenturet, Box 189, Esbjerg
nivta Kulåne kangiane angissut mar-
dlorssuit pissarisimavavut, ila neKer-
ssuit tunutdlo amerdlåssusé! tåuna u-
miårånguaK kisiat angatdlatigigavtigo
angerdlarsinåunginavta puj ortulérKa-
mik aigdlersugssamik utarKenrårdlu-
ta uvdlut ardlaKalersut tikiuteriarmat
ikinardluta silåmukårpugut inger-
dlavdluaKaluta. tåssane utandnivtine
inusugtuarartarputdlo umiårKamik
„Karrat“nut aulisariaravta nuåne-
KaoK, ugkatdlo ardlaKartut pissarisi-
mavavut.
månalo ukiut ima amerdlatigissut
Kångiuterérsut taimane angalanivtine
nuname alianaitsorssuarme misilig-
tagkavut nuånivigsut erKarsautigile-
råine Kimåtdlangnartarput. åma er-
Kaimavara tupinguavtine erKigsisi-
maortukavsaussugut imerssup ulutile-
raluaKingmatigut, tåssa sarfarigsisi-
mavdlune ulimut inerdluinalernerata
imerssup tupivta umia Kångerdlugo i-
lungmut kuleraluaKigame ulapititsi-
vigsordlunilo.
mérKat, kingumut åsit taimatut o-
Kalualårfigitsiarpavse. inuvdluaritse.
Sigvard Lynge,
K’ornoK.
dlatigititdlugo takugångamiko tupigi-
ssaKigåt, imaKaligoK anorerssuartume
maligssuartumilo issigigaluaruniko
pautåinånguane kisisa isumavdlusi-
utdlugit silarssup pissaunerssuinut a-
kiutoK. tamåssa sujulivta ingmingnui-
naK sungiusarnermikut tusåmassåu-
ssutaisa ilåt. taimåikaluartordle inu-
tigssarsiornerup tamatuma naviana-
Kissup angutit sapitsut atanrinartu-
mik imarssuarme ilivigssaKalersitar-
pai kalåliuvdluartup sapitsup piko-
rigsuvdlo inunera kipititardlugo. ilu-
mordluinarporme ima oKartOKartar-
mat: „piniartoK Kajartordlune aut-
dlartarpoK igdluanik toKO ajaperér-
dlugo“. angatdlåmiuna tåuna kussa-
nåinarane navianautiligssussortaoK.
taimatut måna oKalugtualiåinartut
OKautigineKarsinaulersut sujulivta u-
ngasigsuliautigissartagåt umiaK isu-
maliutigivdluagaoKissumik suliausi-
massoK nersorneKautaisa ilagåt. pini-
ardluartorssuit kussanaKissunik ange-
Kissunik Kajangnaitsumigdlo peKaru-
massarput ukiumut piliniarnerming-
nut imartumik pivfeKardluartumigdlo
sanåjussardlune. isumatumik sanåju-
game sukasuvdlunilo imåinaK angu-
lertugagssåungilaK, pingårtumik a-
nguartai isumavdluåumissåp pianik
Klmagtåumik nivdliumissårdlutik ipu-
tinguatik nusugtålerångamikik Ka-
jartatik erKamingne ingiuissut suka-
lissårtitartukasiuvait, ornigkaming-
nutdlo pigångamik usingiariardlugit
taimågdlåt marKiukångamikik pusit-
dlugit panersertuångualerarait oKitsu-
mik sukasumik angatdlateKaruma-
ssardlutik. sivisumik pigiumassara-
mikik perKigsårutaKait Katsungassui-
narmime alianaiginartumilo ingerdla-
ssånginamik.
tamåko atarKinardluartut sujulivta
suliait isumaliutigivdluagaoKissut u-
vagut kingugdliarssuit tugdlusimåssu-
tigssaKarpugut sujuleKarsimagavta i-
nungnik ima silatutigissunik pencig-
sårtigissunigdlo. tamåkua pigissait
navssårineKarångamik tupigusutigi-
neKartaKalutik katerssugausivingnut
inigssineKartardlutik tamåkuninga
takusimångitsunut tupigusugtitsissu-
ssardlutik. KujanaKaordlo måna nang-
mingneK nunavtine tamåkuninga tå-
martailiumassunik inoKalersimang-
mat, katerssugautaussunik perKigså-
rutaoKissunik ingerdlatitsissunik.
sujulivut erKarsautigilerdlugit tai-
ma piniarnermikut atortorissamikut-
dlo pendgsårtigissusé åma tupingnå-
ngilaK ingmingnut inusugtortaming-
nut mérartamingnutdlo pissusé encai-
låsavdlugit. méraunerma nalåne a-
ngumerilårsimagavkit (utorKångulera-
ma ukiut 60-it anguleravkit) nunaKa-
tigit ingmingnut ataKatigigdluåssusé
tatigeKatigissusilo issigalugit nuåne-
Kaut. asuåsit taimane nunaKarfit i-
nugtorssungitsut tamåna pissutigisi-
manerdlugo atausioKatigigtut iput. ti-
mikut KanoK iliusimikut pigissatik pi-
geKatigigsutut ipait. taimane piniar-
tortagdlit piniussissimingnik ånaissa-
Karångata (avdlamik isumavdlutae-
rutdlutik) ajorssautåinik pigssaKar-
fingmikut ikiorniartarpait, erKarsau-
tigissarsimagamiko nangmingnertaoK
taima atuagaKarsinaunertik. taima i-
liuseKarneK taimanikut ilerKåssoK ku-
ssanartutut erKarsautigissarpara. tai-
manikut akigssarsiorfeKångineK (må-
nåkut akigssarsiorfigpagssuit erKar-
sautigalugit) erKarsautigigåine.
timip pisigut taimåitumik kristu-
miussutsimikutaoK taimåiput. inusug-
tortatik pivfigssaKarfigissarpait kri-
stumiussutsimik OKaorKigsåsavdlugit.
angumeråvut inusugtut utorKarta-
mingnut KanoK ikiuniartigissut, tar-
flnartoKångilaK, tavagtOKångilaK (Ka-
KutigorssuaK pinerdlugtoKarsimagpat
uverssartoKarsimagpatdlunit) anga-
jorKåjussut aliasoKalutik inoKatiming-
nut igtortungordlutik mérartik alia-
sutigissarpåt, atugånilo misigeKatigi-
ngårtardlugo. taimanilo pinerdlute-
KarneK såkortoKissumik pitdlaute-
KartineKartarmat pissutausimagunar-
poK angajorKåjussut ilungersoKalutik
OKaorKigsårinerisigut KaKutigoKissu-
mik tamåko nagdliutarsimassut. su-
julivut taimaingmata uvagut kinguå-
jussugut atarKinartutut Kiviåinamagit
inusugtortamingnut pissuserissait ili-
niarfigssatut KiviartariaKarpavut.
sujulivut atarKiumavdlugit erKarto-
ravkit tåingitsorsinåungilara piniar-
tarnerisa ilåt, tåssa arfangniartame-
rat. taimanikut piniagarssuit tamåko
imavtine takugssaussorssugatdlarma-
ta umassorssuarnut taima angitigissu-
nut navianaKissunutdlo umiatsiaK (u-
pangniut) kisiat isumavdlutigissartik
piarérsimajuartarpåt såkutik pencig-
såKalutik suliarerérsimassatik tigui-
nariångordlugit torKorsimassardlugit.
mérautitdlunga ånavne utorKarssu-
ångortume ernersiautitdlunga OKalug-
tuneKartarpunga taimane arfangniar-
tarsimanermingnik. ånamame angutå
tusåmaneKardluarpoK arfagkajorssu-
simassoK. uvavtut ateKarpoK Jokum
Lennert (JukorssuaK) angisorssung-
mat nakuarssungmatdlo taima taissar-
simanerpåt. OKalugtuartarpoK arferit
(arfivit) tåkunigssait ilimanarseriarå-
ngat Sisimiut igdloKarfiata kujatingu-
ane KåKame (nasigfingme) alaitsinåu-
toKartualersartoK, arferuvdlo aneme-
ranik takussoKardlune suaortoKarnia-
riartoK upatdlutik avalakålersartut u-
miatsiaK kapississugssaK sujulerssor-
tiliutdlugo, nangminermigoK angumi-
nut anguartaujuartugame piniagag-
ssat navianarnerssue erKarsautigiung-
naerdlugit pilerisoKalutik upagtarsi-
mavdlutik piniagarssuartigdlo iluag-
teriarångamiko pissaringitsusanago.
OKalugtuarissarpå ilåne K’errortussu-
mut (kanginguavtine taimane asimio-
Karfik) suna pisimanerdlugo tåssung-
nardlutik sarKavtine K’åmaviup ava-
tåne arferssuaK pugsinartoK sujumor-
simavdlugo. sumungoK angalåsagå-
ngame såkune Kimåsånginamigit ti-
kiserKusimavå Kalugiarssuarminigdlo
umåssuata nalågut kapisimavå Kajag-
ssunago, årimigoK kapitdlardlugulo
Kimagtilersimavåt tåssalo arKatdlar-
toK. erinitsautdlugo arKaimassoK ka-
pisseKissup KinerKugå, ilait uisaler-
mata nugtorssusimanane tåssauna to-
Kungajortorssuvdlune puisimaicissoK,
utarKingårnago tOKOKaoK. atausitdlar-
neramiuk, åsitdlimigoK nivdlerråpåt.
orningniagartik tunuinardlugo nuna-
Karfingmingnut kaliglnarsimavåt.
ånaga åma OKalugtuarpoK ilåniåsi-
ngoK Amerdlume (Sisimiut kanger-
dluat KaningneK sarKavtine) arfer-
ssuaK angume naulitdlarmago pisa-
ngasimaKalutik, toKuneK ajulerdlugo
Kimugitisimagamik ardluvngoK suju-
mut tunganera taratsumik kuioråinaK,
tåssale kissamik kissagtisimangårmat.
samungarssuaroK pissutlnaKingmatik
avasigilerdlutik alerssuartik ulimåu-
mik Kiplnarsimavåt ulorianarsivat-
dl årmat.
tamåko sujulivta piniagarssuit a-
ngatdlatinguamingnik taima nikanar-
tigissunik piniarsinaugpatigik angisu-
mik nersortariaKarput, månåkut ar-
fangniarpagssuit umiarssuarnik a-
ngatdlateKardlutik piniuteKartut er-
Karsautigalugit.
taimåitumik taimane inussut suju-
livut erKaiginarnagit erdlingnartutitut
takordlordlugit åssiliautivtitut takor-
dlortarniartigit iliniagaKarfigalugit
piumåssusermik såkortumik månå-
taoK sujumukarnerujugssup nalåne i-
nunivtine sulinivtinilo tåmajuitsoKar-
figiumavdlugit.
organist Jokum Lennert,
Sisimiut.
sujulivut ataridvdlugit
erKaissasavavut
nipllersshtit tamalårpagssult nuénarlne-
xartut plgåvut — åma atomlkut. nlpller-
ssOtlt tamarmlk uklup Kencanut KUlarna-
vérKusigåuput — tåssa uklup Kenca Kångl-
ngitsoK aseroraluarpata akekångltsumlk
UuarsartlneKarslnåuput. agdlagUtslvlgssau-
terput angnertflK, akesångltsOK åsslllarta-
xakissordlo Onga plnlamlaruk:
MUSIKHUSET
Rådhuspladsen 1 — Århus C
FERD’NAND
S)
Sprøjteduel
(S
kinamigåK
ajugdusava?
I---------------------------------
j Penneven søges
Følgende børn vil gerne i skrive-
forbindelse med grønlandske piger og
drenge.
Lisbeth Hvid,
12 år, Svalevej 9, Holbæk. Interesser:
Grønland, gymnastik, syning.
Ønske: Pige på samme alder.
Lars Nygaard Jespersen,
IOV2 år, Drosselvej 15, Silkeborg. In-
teresser: Flyvemaskiner og dyr.
Ønske: Dreng på samme alder.
Lene Nygaard Jespersen,
13 år, Drosselvej 15, Silkeborg. In-
teresser: Maskinskrivning, bøger, ski
og skøjter.
Ønske: Pige på samme alder.
Liisa Aarrejdarvi,
13 år, Baastlundvej 7, Billund, Jyl-
land. Interesser: Alt.
Ønske: Pige på samme alder.
Lene Nielsen,
13 år, Dalføret 16, København S. In-
teresser: Alt.
Ønske: Pige på samme alder.
aliortugaK
taimane aussaK 1965 unukut alior-
tuarpugut inusugtut tatdlimauvdluta.
taimanikut Såneruméréravta sule i-
lungmukarKigpugut „AKatå“mut.
unuit ilåne inusugtut tatdlimauv-
dluta anérujorpugut KimaKaluta ag-
tortautdluta, agtortauteréravta sujug-
dliuvdluta unukut mardluvdluta mér-
Katdlo mardluk nukarit ilagalugit a-
ngerdlarpugut. sujugdlermik tusårKå-
lerparput KingmiarKap nipå, Kingmia-
rauteKartOKarmåme, Kimiångorpalug-
toK. sunauvfale taimåingilaK, nalu-
gavtigume tåunångunersoK, orninar-
parput nipe avdlanartoK sordlo King-
mip Kimilersup nipå. nivdlertarnerit
akuliklput tusarnartauvdlutigdlo.
KingmiaraK iterssaliamingmat nipa-
ngernera nåmagtordiugo alåkaraluar-
parput sisamauvdluta, ajoKuteKångi-
lardle. aitsåt alåkardlugo Kåumåuka-
luariga unarssuaruna soriatdlartoK tu-
pagteKaluta nipipalårujugssuaK sig-
ssamit atinguavtinit nivdlerpoK. tai-
mailingmat avdlatut ajornaKingmat
uterdluta tamaviånguat autdlarssu-
pugut uvanga kingugdlersauvdlunga.
ingerdlatsiåinardluta ilåka sukaigile-
ravkit orpigarpagssuit soKutiginagit
tamaisa Kångerpåka, tåssame Kimå-
gavta. tupemut inue sinigtunut Kå-
ngerigkavtinut angerdlamut tungå-
nut tamaviånguat. tikikavtigo tovKup
pånut unigpugut. aitsåt unigkaluartu-
gut sunaussordlo påsinago niperssup
nipitoKissup maligsimavåtigut. avdla-
tut ajornaKingmat tupernut inue ina-
rérsimassunut isinarpugut, sunauvfa-
le sule sinilersimångitdlat. OKautigåt
nipe tåuna Kangale tutsiutalersima-
ssok, tungivta tungåningånérsimassoK
OKautigåt uvagutdlo tusagaKarata å-
mame pitåinermit.
isersimatsiåinartugut alåkatdlagtår-
dluta taimaitsiartoK angajora tikiu-
kame sule ilavut peKångitsut, tikiute-
riarmat anivugut tamavta OKalugtut-
dlugulo, uvfalo sule nipe tutsiutartoK.
OKalugtuteréravtigo aitsåt nipangera-
luartugut kigdlut uvdlumiungmatdle
ikikamik tåssångåinaK sumigdlo sung-
neKaratik åma tåssångåinaK Kamiput,
agsut tupingnarput.
uningatsiåinartugut nipe åsit Ka-
nigdliartulerpoK, taimaisioriartOK ava-
tivtine takulerpara imame KernertoK
amitsukujoK takisoK. karsimut Kissi-
aussartumut erKainarneruvoK imalu-
nit åssinguneruvoK. kungmikaluar-
poK, kisiåne kugututut IngilaK uni-
ngåinarame. issiginiarivtine nungugå-
ngame, aitsåt nunguniariardlune sig-
ssamit nivdlerujugssuarångame. tu-
ngånut miloriarniaraluartunga iner-
termånga pingilanga. ilagissavut tåu-
ko mardluk tordlulaorpavut aggerKuv-
dlugit ersisårteKinangmata, ernlnar-
dlume arpåinaK ornigpåtigut. nipilo
tutsiutisaermat ilagissavut angerdlar-
titarpavut tovKup pånut pissardluta
isertitardlugit, uvagume inusugtut pi-
ngasugavta tupermilo atautsime na-
jugaKardluta. aliortugaK tåuna ki-
ngorna tåkutenungilaK, taimalo oKa-
lugtuagssartå nåvoK.
Paula UgperndngitsoK,
Ikerasårssuk, pr. Kangåtsiax.
— I© PIB :
COPf NHAGEN
28