Atuagagdliutit - 15.09.1966, Síða 9

igdloKarfiujungnåisanerpa?
tupigusutigåra amerdlanerussunik
KardlulugtoKangingmat K’utdligssane
aumarutigssarsiorneK pivdlugo. er-
Karsautigalugo Kitåta sineriå tamå-
kingajagdlugo imaKalunime tamåker-
dlugo, ila sordluna aumarutigssanik
atuissartut nipangersimavatdlårtut.
unale erKailara: 25-6-66 radioavisime
nal. 19,40 autdlakåtineKartut ilagåt
Upernaviup avisiane „K’imugseK‘’-me
ilångussausimasoK, imalo OKausertai
ilaKarput: aningaussat milliuniligpag-
ssuit atulugslnarneKarput, åmåtaoK
sunorsit tåikarssorneKarput, agdlau-
tigissap OKausertai taima ilaKartine-
Karmata tupingnångilaK. OKautsit ta-
måko neKitsiutdlugit K’utdligssane
aumarssuarnik niorKusiorneK unigti-
neKåsanerdlune? ajungikaluarpoK 6-
lia ilimasårutigissardlugo kiagsarner-
mut neri|Sågssiornermutdlo atorsinau-
ssut tåikarssordlugo. taimåikaluar-
patdlunit uvanga isumaKarpunga uki-
une aggersune pingitsorneKarsinåu-
ngitsut ilagiuåsagåt aumarutigssat. i-
mailisanerdlune kérmiåsit avatånit i-
kiorneKarneK? åma ånåisanerdlugo
nunarssuavta nunamit pigssarititaisa
kisiartatuåt?
tupigusutigigigauna Atuagagdliutiti-
gut agdlausereKåtårneKångingmat uv-
fa Danmarkime avisit mardluk, sordlo
uko: Berlingske Tidenderne ama Fyns
Tidenderne, avisine tåukunane agdlau-
tigissaKartoKarsimavoK. tapersisimå-
put aumarutigssanik piainerup erni-
naK taimaitineKarnigssånut amigarto-
rutaussarnera pissutigalugo. ivdlit ka-
låleKatiga aviserput avKutigalugo isu-
mat sarKumiuniaruk! nunavta pigssa-
rititai aumarssuit igdlersordlugo ima-
kalåtdlit tungånit OKautigineKartar-
simavoK akigssautit tungaisigut ka-
låtdlinik ingmikårtitsineKartoK, tama-
tumunalo nutåmik årKigsstissinigssa-
mik piumassarissaK angnertumik pi-
ngåruteKalersugssatut ilimagineKarpoK
Kalåtdlit-nunane akigssautitigut isu-
maKatigissutit 30 migssåinitut uper-
nåmut nutarterneKåsagpata.
amåtaordle åipågo landsrådimut Ki-
nersineKartugssauvoK, pernåumik
landsråde nangminerissaminik suju-
ligtaissoKalisavdlune, taimaingmatdlo
KinersinigssaK pingårtineKaKalune. i-
limagineKarpoK naligingmik akigssau-
teKalernigssamik piumassarissaK Ki-
nersinigssaK sujorKutdlugo sarKumiu-
neKarumårtOK tapersersorneKåsaKi-
ssordlo.
månamut Kalåtdlit-nunane akig-
ssautit KagfangneKartarsimåput nior-
Kutigssiornerup pisinautitsinera nå-
pertordlugo, naligingmigdle akigssau-
teKarneK akilerårtarnerdlo erKune-
Karpata angnertorujugssuarnik ajor-
nartorsiutigssaKalersugssauvoK. tai-
måisagpat tauva aggersitat akileråru-
tinut akiliutait taorsivfigineKartaria-
Kalisåput, tåssame aggersitanik pi-
ngitsorneKarsinåungitsunik Kalåtdlit-
nunånukartitsissartuarnigssaK isu-
mangnaitdlisarniardlugo avdlatut ili-
orneK ajornåsangmat. nautsorssome-
KarsimavoK Kalåtdlit-nunane nali-
gingmik akigssauteKartoKalisagpat u-
kiumut aningaussartutaussartut 50
miil. kr-nik amerdliumårtut.
ajornakusorutaussugssatdle åma ila-
gåt Kalåtdlit-nunane akilerårtaler-
nigssaK tåssame påsisimangnigtunik
Kalåtdlit-nunane akilerårtalernigssa-
rnilc isumagingnigsinaussunik peKå-
ngingmat. Kalåtdlit-nunane akilerår-
tartoKalisagpat nunap ilaine tamåko
isumaginiarnerat aningaussartutig-
ssåinaussugssauvoK, akilerårtartOKali-
sagpåme sulissugssanut tamåkulo ig-
dlugssåinut aningaussartutigssat ikig-
tusångeicaut.
kalåtdlitdle tungånit tamåna kig-
sautigineKarpoK tamatumunåkut Ka-
låtdlit-nunåne kommunit råditdlo i-
nungnit Kinigaussut såriarfigssaKar-
nerulisangmata aningaussanik amer-
dlanerussunik ingerdlataKamigssa-
lunit aningaussanik ersissuteKartunut
isumaicataunerit sarKumiutdlugo. o-
irautsit issertuångitsut anipåka. o-
Kautsime issertuångitsut ajonutaugi-
naratik åmåtaoK iluaKutaussugssanik
angmaissarput, tåssame isumat aula-
terneKartarput. taimailivdlunilo isu-
ma iluaKutaussoK imungårnerussordlo
isumagssarsiarineKartarpoK.
K’utdligssat nunauvoK alianaitsoK,
pingårtumik seKineK kåvinalersitdlu-
go kitånut pivdlune suvdlorssuaK ang-
marKorångago kultisut pinerssuseKa-
lersitdlugo alianaitsoK puigulertugag-
ssaujungnaersitdlugo. tamåne nuna-
KartutorKat nalungilåt uvanga sivikit-
suinarmik tamånisimagaluardlunga
puiorsinåungisavnik misigissaKarfigi-
ssarpara. tamåkulunit tungavigalugit
K’utdligssat igdloKarfiunerånut ata-
gatdlartitsisinéungitdlat. åsit issertu-
arnanga aningaussanik ersissutigdlit
tugpatdlersalårdlåka, måna aumaru-
tigssaK anguniagaK piarneKalerpat tå-
ssåusanerpoK K’utdligssat igdloKar-
fiunerata atagatdlartitsissutigsså? u-
na Kularnångingmat piaineK Kagfa-
riåtdlagkune sujumut autdlåssutigiu-
mårå. ånilångåssuteKartutdlo naner-
torneKarnertik OKiliatdlagtikumårait
neriungnermik taorserdlugo. OKautsit
såkortut issertuångitsut anipåka isu-
magssarsiamik aumarutigssarsiorfing-
mut imalunit aumarutigssanut tunga-
ssunik sarKumissoKarumårnigsså ne-
riutigalugo.
ilångutdlara Atuagagdliutine 9. juni
1966 nr. 12-ime Anda Nielsenip agdla-
gå, tåssungalo tapersiutaussumik oKar-
dlanga: sut tamarmik akitsoriartui-
mut, tamånalo avKutåusavdlunisaoK
kalåtdlit nangminerssornerulernig-
ssånut.
ajoKutåle tåssa naligingmik akig-
ssauteKalernikut aningaussartutit
angnerulernerat pissutigalugo neriu-
tigissariaerutugssaungmat kalåtdlit i-
nutigssarsiornerata ingminut akilersi-
naulålernigsså. tamatumunåkut åma
kalåtdlit nanertorneKalisåput, tåssa-
me Kanon sulitigigaluarunik Kanordlo
nåmagsissaKartigigaluarunik taku-
ssugssaugamiko inutigssarsiornertik
ingminut akilersinåungitsoK.
nartitdlugit sormiuna aumarutigssat
akiat kilumut 10 øre KagfåtdlangneK
ajortoK? ukiorpagssuit Kångiuput sule
tåssa 10 øre, imaKa Kagfåtdlagkune
ilapigtutåusagaluarpoK sujumut aut-
dlautigssamut. sordlo åma Andap er-
Kaigå Kårusungme sulissartut pissuti-
sagåine erKordluinångitsoK ilumorpoK.
imaKauna Kårusungme sulissartunut
årKigssussineK eKungassortaKartoK. å-
ma tåuko nalungilåt nåparsimångiku-
nik suliartorfigssartik ima sujomut-
sigalugo suliartortåsavdlutik. åmame
tåussuma akerdlianik pissoKartaralu-
arpoK, uvangåtaoK isumaKarpunga
Kårusungme sulissartut pissutiniåsa-
gåine erKordluinångitsoK sulissartut
pissussutut uparuåsavdlugit. isuma-
Karpunga avdlamik navssårniartaria-
KartoK aumarutigssanik niorKuteKar-
nerup Kagfagkiartutigssåta ilagssånik.
taimailivdluta Grønlandsrådip ukiaro
atautsiminigssånut KanoK aulajangiv-
figiumåråt pisångatiginiartigo, isuma-
nik nutånik sarKumersoKarumårtoK
neriutigalugo. ilåtigut OKautsit såkor-
tut atorpåka neriugdlunga isumagssa-
mingnik kussanartumik pigssarsivfi-
giumåråt aumarutigssarsiorfiup suju-
nigssånut iluaKutaussugssamik. uni-
ngatitat ilait anipåka neriugdlunga
avdlåtaoit K’utdligssat pivdlugit o-
Kausigssatik anitdlagtikumårait.
atuartugssanik inuvdluarKussivdlu-
nga.
Boye Zeeb, K’utdligssat.
Benyt Cheeri-O til læskedrikke og cocktails
Cheerl-O lmerusuersautlnut lmigagssanut-
dlo akQgkanut atortaruk
naligingmik akigssarsiaKarneK
tamåna pivdlugo avisime „Kristeligt Dagblad“ime ilåtigut ag-
dlautigissaKarpoK:
LANDSRÅDIMIT
uvdlormut OKaluserissagssanut su-
junersutip sujuligtaissumit erKartor-
neKarnerane ilaussortat ardlagdlit a-
perKutigåt sujunersutinik aperKuti-
migdlo ilait ilånguneKångitsorsima-
ssut. sordlo Jørgen Poulsen isumaKar-
poK kommunalbestyrelsit nangminer-
ssornerutitaunigssånik sujunersune,
kommunalbestyrelsit Påmiunit Ka-
ngåtsiap kommunia tikitdlugo ataut-
simut atautsiminerme sujunersutig-
ssatut isumaKatigissutigisimassåt, uv-
dlormut OKaluserissagssanut ilångu-
tariaKaraluartoK. Erik Egedep aper-
Kutigå kommunalbestyrelsimit agdla-
gaK sumut pisimanersoK aperalunilo
suna pivdlugo agdlagaK uvdlormut o-
Kaluserissagssanut ilånguneKarsimå-
nginersoK.
Peter Heilmann oKarpoK uvdlormut
OKaluserissagssanik udvalgime isu-
maKatigigsimavdlutik kommunalbe-
styrelsit sågfigingnissutait landsrådip
agdlagteirarfianit agdlagkatigut aki-
neKåsassut.
sujuligtaissoK tamatumane Peter
Heilmannimut isumaKatauvoK, ersser-
Kigsardlugule ilaussortat pisinautitau-
ssut sujunersutimingnik uvdlormut o-
Kaluserissagssångortitsiniardlutik kig-
sauteKåsavdlutik.
Erik Egede isumaKarpoK kommu-
nalbestyrelsit landsrådimut sujuner-
suteKarsimassut sujuligtaissumit nav-
suiåuneKartariaKartut suna pissutiga-
lugo sujunersutimik ilånguneKarsi-
månginerånik.
Jørgen Olsen ilåtigut OKarpoK ilau-
ssortat sujunersutaisa ilaisa tunuar-
tineKartarnerat soKutauvatdlåmeK a-
jortOK. isumaKarnerarpoK kommunal-
bestyrelsit taimak amerdlatigissut su-
junersutait sumiginartariaKångikalu-
artut. agdlagteKarfik oKililerivfigini-
ardlugo iluarinerugaluarpå kommunit
ardlarit atautsimut sujunersutaisa uv-
dlormut OKaluserissagssanut ilångu-
neKartarnigssåt, igdlua’tungågutdle i-
sumaKatausinauvdlune agdlagteKar-
fingmit agdlagkatigut akineKåsagpata.
motorip atorsimassup
nalinga angnerpåic
(tuniniaissarfingme)
Højeste brugtmotor værdi
(på markedet)
motorip atorsimassup nalinga ang-
nerpåK (tuniniaissarfingme)
pitsauvdluartumik pisissarneK ing-
minut akilersinauvoK, EVINRUDE
tuniniaissarfingme motorit atorsi-
massut akigingnerpårtaråt — sukut-
singue tamarmik erKordluinartuga-
mik teknikimutdlo tungassunik aju-
ngeKuterpagssuaKardlune.
motorit nipikinerpårtåt (tuniniai-
ssarfingme)
tåssa EVINRUDE pisåtamigut tama-
tigut nipaitdlisardluagausimagame
— åmalo EVINRUDE nukingmik
atuivdluarnerpauvoK kauj atdlagtar-
nere sukasfirssQnginamik taimåitu-
migdlo agsorårpalugtumik nipeKåsa-
nane.
ukiunut mardlungnut Kularnavér-
KUsigaK
motorit nungutdlajåinerujugssuånut
ingerdlatitdlutigdlo isumangnåinerå-
nut EVINRUDE taima angnertuti-
gissumik KularnavérKuteKarpoK.
motorit nutårtånik angisumik
sujugdlerpaussoK
tåssa 3,8 HK inguvtertagaK — aKd-
teralak mardlungnik cylinderilik
imermik nigdlorsautilik inguvter-
neKarsinaussoK taimalo angatdlåku-
minardlune, inikitdlisaruminardlune
påssukuminartdvdlunilo. Kivnlgdlit
mardluk mångertornerneK ajortut
niussånitut kångartineKåsåput —
såkdtit pissariaKångitdlat — taima
ajomångitsigaoK — ajornångineru-
sinåungilaK.
EVINRUDEp katalogé åssiliartaler-
sugarssuit akeKångitsumik piniar-
niåkit.
Højeste brugtmotor værdi
(på markedet)
Det betaler sig at købe kvalitet, og
EVINRUDE holder markedets høje-
ste brugtmotorpris — takket være
præcision i hver detalje og de
mange tekniske fordele.
Mest lydsvage motor (på markedet)
fordi EVINRUDE har gennemført
lydisolerig omsorgsfuldt på samtlige
mekaniske enheder — og en EVIN-
RUDE opnår de bedste HK-effekt
ved et relativt lavt omdrejningstal,
hvorfor den aldrig lyder overan-
strengt.
2 års garanti
Som et bevis på motorernes store
slidstyrke og driftssikkerhed yder
EVINRUDE dene vidtstrakte garan-
ti.
Først med stor motornyhed
3,8 HK foldemodel — en 2 cyl.
vandkølet påhængsmotor, der kan
foldes sammen, så den er nem at
transportere, let at stuve af vejen
og let at håndtere. 2 rustfrie skruer
på motorbenet løsnes — intet værk-
tøj er nødvendigt — så enkelt er
det — lettere kan det ikke være.
Rekvirer GRATIS det store illustre-
rede EVINRUDE katalog
EVINRUDE
misiligtagkaf nakussagsilsissarput.
ERFARING GIVER STYRKE
Kalåtdlil-nunåt tamékerdlugo niorKutigineKartarput — kingorårtigssai
sifdlimatigineKartuéinarput.
fikisifsissartua: KETNER MARINE, Vordingborggade 6—8, København 0.
Forhandles over hele Grønland. — Altid reservedele på lager.
Importør: KETNER MARINE, Vordingborggade 6—8, København 0.
GRØNLAND
PORTUGAL
GRAN CANARIA COSTA DEL SOL SICILIEN
MALLORCA
rejsebureau
rejsebureau
Skt. Peders Stræde 38, K - Telefon Ml 4008 - Ml 3890
FREDERIKSBERG AFD.: H. C. Ørstedsvej 55, V - telt. 39 54 00
9