Atuagagdliutit - 15.09.1966, Síða 21

palasit såkututut atortut
Harald Sandbæk Kalåtdlit-nunamtoK.
Danmarkip palasisa ilisimaneKar-
nerssaisa ilåta Holmenip provstiata
(såkutut imarsiortut provstiata) Ha-
rald Sandbækip danskit sorssutait Ka-
låtdlit-nunånltut provstiuvfigåisaoK.
Grønnedalimutdlo (såkutoKarfingmut
Kangilinguanut) angalanera téssauvoK
Kalåtdlit-nunåliarneranut pissutiviu-
SSOK.
Danmarkimut uteriartornermingne
Nukorput, tåssanilo provste tåuna nå-
lagiartitsivdlune. nålagiat malugissu-
tigssaKarput testamentitorKame pruv-
fite Jerimia, agdlagainit najoncutaKar-
fine sorssutitdlo provstiat isumamikut
„ingmingnut tugdluartussut."
pivfigssaK iluagtitdlugo sorssutit
provstiat aperssorsimavarput ilagissu-
seK såkutOKarfingme Grønnedalime
suliagssaKarnersoK, taimaigpatdlo Ka-
non ilivdlugit suliarissariaKarsorine-
rai.
såkutoKarnerup iluane palasigssatut
iliniarsimassunik ardlalingnik peKar-
pugut iliniarnertujussunigdlunit ine-
rérsimassunigdlunit, ilåtigut palasi-
ngortitaunatik ilåtigutdlo palasingor-
titauvdlutik sulisinaussunik. sordlu-
taoK igfiortuniartut såkutujuvfigtik
-igfiortutut sungiusarfigitigalugo ator-
taråt, taimåipoK ama palasigssanut
såkutungortitausimassunut, pissusig-
ssamisusaoK palasigssatut iliniarsima-
nertik såkutujunermingne atorpåssuk.
uvdlune måkunane skoledirektøri-
mingånit skoleinspektørit (atuarfing-
ne pissortat) avKutigalugit angajorKå-
nut ukioK måna Danmarkime atuar-
tuteKartugssanut sågfigingnissuteKar-
poK. sågfigingnissut angajoncånut ka-
jumigsårutauvoK isumaKatigerKuvdlu-
go mérKamik aperssortinigssåta ukioK
atauseK kinguartitaunigsså. sågfiging-
nissut tåuna Kalåtdlit-nunåne palasi-
nit tapersersorumaneKarpoK. ajornar-
torsiut tamåna aussaK palasit atautsi-
mlneråne sarKumiuneKarsimavoK, i-
måitumik tunuleKutaKardlune:
kalåtdlit mérartait Danmarkimut a-
tuariartortugssat tamarmik 6. klasse-
mingånit tigussagssåuput. tåukua ag-
faisa migssait aperssortitugssausinau-
ssarput, ukioK måna (30—70 encåine.
Danmarkime 7. klasse tåssaussarpoK
aperssortitugssaKartitsiviussoK ima
påsissarialingmik atuarfiup sapåtip a-
kuneranut nal. akunere mardluk atu-
artitsivigssaugaluit aperssortitugssa-
nut tuniutisavdlugit „palasimut atua-
riartorfigssåitut" tåunalo tungaviga-
lugo skemåt (uvdlormut atuagagssait)
årKigssorsimassardlutik. tauvalo atu-
arfit tungånit isumagineKartarpon
klasset avdlat (7. klassiungitsut) aper-
ssortitugssanik iliniarnermit erKor-
nenartugssåungitsutut issigineKartar-
dlutik. månale imailersimavoK atuar-
fingne Kavsine kalåtdlit mérartait 6.
klassemltut aperssortitugssaussardlu-
tik. Kavdlunåtdlo palasinit najugari-
ssåinitunit aperssortinigssamut ilini-
artitaunigssåt aperssortitugssat avdlat
Danmarkime palaseKarfingnltut pe-
Katigalugit "pisassoK ilimagissariaKå-
savdlune. ilimagineKarsinåungingmat
kalåtdlit mérartait ikigtunguit plnar-
dlugit palasip ingmikut itumik iliniar-
titsissarnigsså. misigissat takutipåt
tåukua 6. klasseminganérsut aperssor-
tinigssamut iliniariartarnerat mérKat
atuarneråne ima akornutaussartigisi-
massoK atuarfingme iliniagagssat pi-
ngåraluit tunugdliutariaKartardlugit.
tamåna soruname iluéngilaK, kialu-
nit takusinåusangmago kigsautiginar-
toK måna: ukioK atausituair mérKat
Danmarkime atugagssåt sapingisamik
iliniartitaunerup tungågut pigssarsi-
viuniartariaKartoK.
igdluatungågutdlo uvavnut pingå-
rutenångitsungilartaoK måna: Kular-
nartonarmat mérKat Kalåtdlit-nuna-
nit pissut onautsitigut ajornartorsiu-
sorunalo såkutunik nugsinerme inu-
sugtorpagssuit katerisimavfiåne pala-
senartarpoK palasigssatutdlunit ilini-
arsimassumik penartardlune. inuk
taimåitoK atorfigssaKartineKartaKaon
GrønnedalimisaoK. nalungitdluarpara
inonartartoK sianitsunik ima isuma-
nartunik ernumigingnigtunik palasit
såkututut atissanåsåpat? inuit tåuko
sianitsut Gutimik nalussugpata ugpe-
rissat ernumitsut ardlånik inungnik
sorssungnermut inerterissunik ugpe-
rissanartut sordlo Buddhasiortugpata,
påsisinaugaluarpåka. inuitdle tåuko
kristumiutut ugperissanarångata tai-
måitordle tupigalugo palasit såkutu-
tut uniformenarsinaunerat, isumåt
påsisinaussångilara. kristumiussutsip
mardloriagkamik ilencoringnigssaK
piumassaringilå. isumanaruvta nuna
inungorfigput såkutigut akiutariaKa-
lernermut pisimasson tauva påsinar-
poK ilagit Kitornaisa sumivfiåne ila-
git palasiat itariaKarumårtoK. inusug-
tut tåuko kuissarisimavagut, folkekir-
kemut ilaussortåuput, tåssångalo ani-
niaratik. Danmarkimime folkekirkemit
pértOKarneK ajorpoK. imåikajugtar-
pordlo såkutut akornåne ikåine nav-
sinik kristumiussuseK pivdlugo OKalo-
KatigssaKarnartardlune, kristumiussu-
serdlo OKaloKatigingnissutigiumassar-
påt. taimåitarputaoK ugperdluångine-
russunik taineKarsinaussutaon. — a-
teKarneK pivdlugo navdlunåtut aper-
ssortitugssatut iliniartineKarneK Ka-
non agtigissumik pigssarsivfigisinau-
ssarneråt. nauk ilait Kavdlunåtut pi-
korigkaluit taimåitoK onautsitigut a-
migauteKarneK pivdlugo Kavsinut —
imaKa amerdlanerpånut — imåisinau-
vok aperssortitugssanut Kavdlunåtut
iliniartitauneK pigssarsiviginikipat-
dlårtoK, sordlutaoK Kavdlunåmut pa-
lasimut ajornåsassoK tugsiutit pitit-
dlugit kalåtdlisut tugsiutåinut ikårfi-
gingnigtitsinigssaK, taimatutdlo ka-
låtdline ingmikut ajornartorsiutau-
ssunut isumalioriautsinutdlo avdlau-
ssunut tigusinigssaK ajornartorsiornå-
savdlune.
mérKat Danmarkime ukioK ilivitsoK
atuarfigissugssauvåt aitsåtdlo aussa-
mut atuarungnaerfiup autdlarKautåne
utertugssauvdlutik, tåssa pivfigssame
Kalåtdlit-nunåne aperssortitsinerup
inerarfiata ineralerfiatalunit migsså-
gut. mérKat Kalåtdlit-nunånitut uper-
nåp Kåumataine piarérsarneKarértar-
mata. sujunersutausimagaluarpoK a-
perssortitugssat Danmarkimit utertut
aussame atuarungnaerfiup nalåne nå-
magtitamik ingmikut aperssortinig-
ssamut iliniartitaussåsassut atuarung-
naerfiuvdlo naggatåne aperssortitauv-
dlutik. ilimagissariaKangångilardle
palaseKarfingne palasiussut taima ing-
mikut suliagssalersugaunigssåt pingit-
sailissåussutigssaringisamingnik. ili-
niartitsinigssarme åssigiginangajag-
tugssaungmat pingasugpata 40-ugpa-
talunit.
skoledirektørip sågfigingnissutå a-
tåne atsiortoK isumaKatiginiardlugo
suliaussoK imailiorniuteKarpoK anga-
jorKaussut pernuniardlugit Kitorna-
mik aperssortinigssåt ukiumik ataut-
simik kinguarterKuvdlugo, aperssorti-
nigssamingnut iliniartitaunerat Ka-
låtdlit-nunåne nangmineK onausé a-
tordlugit pisinångordlugo kalåtdlit i-
lagit inunerånut kalåtdlisutdlo nåla-
giartarnermut tungassumik pisinå-
ngordlugo. taimailigpat mérKat Dan-
markime atuarfingne atuartitaunerat
akornusersorneKarpatdlårungnåisaoK,
aperssortitugssatdlo iliniartitaunerat
CKinerulisavdlune, su j unertarissamilo
pingårnerssånut nalerKunerulisavdlu-
ne: kalåtdlit ilagit inunerånut nåla-
giartausiånutdlo isertitaunigssamut.
ser.
kunivtine Kavsinik ugperdluarneru-
ssortaKarnerpugut naluvara. — tai-
måikaluardle tåssåuput ilagit Kitornait
pingitsailissauvdlutik såkutungorsima-
ssut såkututut atissaKalerdlutik. uva-
gutdlo Danmarkip såkutuligauneranik
erKaimangnigtugut ugperivdluarneK
saperparput ilåne akiutariaKalerfiuså-
ngitsumik silarssuaKarsinaunera.
I
nålagiartarneK
pingitsailissutaussoK?
taitsiarneKartarpoK såkutungornuv-
dlugit KaerKussaussut nålagiarnermut
ilaunigssånik pingitsailineKartartut?
tamatuma tungågut asulinavik ona-
lugtoKartarpoK. soruname pingitsaili-
Jens Olsenip
toKunerane
palase Jens Olsen toKuvoK augustip
25-åne 1966, taimalo ukiup ataubjip
ingerdlanerinåne kalåtdlit ilagit pala-
sit tatdlimat énaivait. palasit Karl
Chemnitz, Niels Lynge åma nukarit
Peter åma Otto Rosingip tOKunerat
ukiorpagssuit suleKatausimanerénik i-
lagingnut erKainiaivfiuinångilaK åma-
le atuarfingne, Kåumarsainerme erKU-
mitsuliornerme politikikutdlo suliner-
me ånaissaKarfiuvdlune. taimåipor-
taoK Jens Olsen, palasimiuko utorKait
tåuko nunamingne pissut tamaisa pe-
Katauvfigivdluarsimagait. Jens Olsen-
ilo ukiorpagssuit Thulime palasiusi-
massoK tåjavkununga pingåruteKarsi-
maKaoK.
Thulime eskimut akornåne suliner-
mine Jens Olsenip KaKutigortumik på-
sisimavå pisorKanit nutånut ikårsår-
nerup, åma nalussussusermit kristu-
miussusermut, OKilisaivfiginiarnigsså.
oKalugpalårineKartarpordlo Jens Olsen
tåvanimiut pissusiånik erKarsartau-
siånigdlo påsisimangnigdluartugame
KaKutigortumik kussanartumik kristu-
miutut inuneK nivtarsinaussarsimagå
inungnut tamatuminga sujornagut na-
lautaKarsimångitsunut. Jens Olsenip
Thulime sulinerata nalåne kuisimå-
ngitsut kingugdlit kuisiput.
åmåtaordle palaseKarfingne avdlane
ilagit pigssarsivdluarfigissarsimavait
Jens Olsenip piginåussusé OKalussi-
ssutut palasitutdlo. Ilulissane, Uper-
navingme K’eKertarssuarmilo palasiu-
simavoK. K’eKertarssuarmitdlo lands-
rådimut sivnissutut ukiune Kavsine
misingnartumik suniuteKarsimavdlu-
ne nuname inoKatigingnikut ineriar-
tortineKameråne, sorssungneruvdlo
sujuningua Danmarkimut atautsimi-
kiartitanut ilausimavortaoK.
soraerningornerme kingorna ukiune
kingugdlit Jens Olsenip Ilulissane a-
torpai avdlanut akuliupiåsanane, ilå-
ne nåparsimangåtsiartarame. ukiuni-
le tåukunanisaoK inugpagssuit ilikar-
simavåt tåuna utorKaK patajaitsoK pi-
niartoK-palase, nuånarivdlualersimav-
dlugulo inoKatikuminåssusia kristu-
miut ugperissånik tungaveKartoK.
ser.
RANDERSIME
AGDLUNAUSSIAT
ATUKIT!
PERSISKE TÆPPER
— en tillidssag
-------------------------------1
Udvalg sendes uden forbindende
afgiflsfrif fra vort eksporilager
HOLGER JENSEN
Dag Hammerskjolds Alle 36,
København 0
IMPORT — EXPORT
DANMARKS STØRSTE SPECIALFORRETNING
aperssortitugssat
Danmarkiliartarnerat
ssumik nålagiarnigssamut ingerdlåssi-
ssungilagut isumaKataunatalo. Grundt-
vig imåitumik oKauseKarpoK: „uneriv-
fingmuinaK pingitsailissoKarsinauvOK,
Kilauvdle nalagauvfianut sujanerto-
KartarpoK." Grundtvig tåssuna isu-
maKatigiveKåra. uvangale nangminer-
piaK isumaKatigingilara sordlo uvdlor-
me palasigssap såkutujussup suliag-
ssaminut ivertineKarligssåne såkuto-
Katigit tamarmik KaerKuneKardlutik
peKatåusångigpata, nangminérdlunga
OKalugtusinaorKUvdlugit såkutup pa-
lasiussup suliagssata suneranik. isu-
maKarpungåtaoK „såkutoK palasiu-
ssok“ taimåitoK sordlo majip tatdli-
måne (Danmarkip aniguisitauvfiane)
såkutul tamarmik tutsåne tamarmig-
dlo najuineråne pissugssautitaussaria-
KartOK atatarpornigssamut. isumaKa-
tauvngingilara tåukunane ilagissuseK
kristumiussuseraio ingmikut itdlui-
nartumik Kagfarsaivfigisavdlugit. så-
kutut ilagit Kitornarait (ilagit ilagait.)
ilagingnutdlo ilaussut nålagiartarput
tamatumunga perusulerångamik. i-
nungmutdlo kristumiussumut pissu-
sigssamisérpoK nalagiarnigssaK. sok-
unalume taimaingmat ukiup ingerdla-
nerane nålagiarKussineKartarpoK tå-
ssungale ilaunigssaK pingitsailissutau-
nane. ingmikutdle pissutigssaKartit-
dlune palase pissugssautitaussarpoK
tamarmik tusagagssånik OKauseKåsav-
dlune, taimatutdlo pivfigssåkut tai-
måitukut silamiorpalugtumigtaoK pi-
ssoKarsinaussarpoK tamarmik ilauvii-
gissagssånik. tauvalo ilagingnut ilau-
ssungitsut KinuteKarsinautitaussarput
akuerineKartumik nangminérnigssa-
mut.
kalåtdlit såkutujussalisassut?
nalungisavtitut kalåtdlit pingitsora-
tik såkutujussugssautitåungitdlat. a-
merdlasutdle iluanårumik taiumåså-
nginerdlugo måne inusugtut pingit-
sailissåunginerat ukioK atauseK ardla-
Kartutdlunit inusugtitdlutik såkutuju-
nigssaraluartik Kånglnåsagpåssuk?
Kularnångitsumik iluanårKutauvoK
avdlat suliagssaK inuata nangmineK
suliarissagssaralua suliarigpåssuk! u-
vangåtaoK isumaKåsagaluarpunga pit-
saorKajartOK avdlat aningaussarsiusi-
naugaluarpånga. pitsaornaj araluarpor-
dlo avdlap såssugpanga såssussissut sa-
nilima tikiutdlune tigusinaugpagit. av-
dlatdle ingmingnut ånautitinåsavdlu-
git atarKinautaunersoK Kularutigåra!
inugtutdlo nikanarnerussutut issiginå-
sasoråra aningaussagssåka avdlat kiv-
fartutigisagpatigik avdlatdlo igdlersu-
sagpånga. Danmarkime sorssugkuma-
torssungilagut, danskit amerdlaner-
ssaisa såkutujuneK iluaringilåt. åma-
lume erKumitsugaluarpoK tOKutsinig-
ssaK iliniåsavdlugo, ajoraluartumig-
dle imåipoK — amerdlanerssavtalo er-
Kaimavåt — ajorssusermit ingassag-
tumit silarssup ånåuneKautigisinausså
atausinaungmat tåssalo Kamutigdlit,
Kaertartut, akornusersuinerit aseror-
terinertagdlit, toKutsissarneritdlo, tå-
ssa avdlatut ilivdlune Hitler unigtine-
Karsinåungingmat. imåisoråralo silar-
ssuarme uvavtitut itulingne politéKar-
dlunilo såkutOKartariaKartoK. såkutu-
juneK atoruminaitsorsiomarsinauvoK,
Kularåralo såkutujuneK iluanårnartu-
nersoK, nunavtale iluaKutigå suliag-
ssaK piuminaitsoK tamåna tamavta ti-
gusinaugavtigo. tamarmigdlo taimai-
liortariaKarput. tupåtdlautigåralume
Kalåtdlit-nunåt såkutoKångingmat. i-
sumaKarama kalåtdlit såkutugssar-
Kigdluinartut: tåssame kalåtdlit ilisa-
ringårtorssungikaluardlugit ilisimale-
ravko inusugtut månitut timerssut-
dlarKigsorssussut maigtussut Kasusuit-
suvdlutigdlo. Kularnångitsumigdlo så-
kututsialagssussugssat amerdlasut ka-
låtdlit inusugtortåine iput. taimaing-
matdlo sok pissariaKåsava såkutuju-
nigssap tungågut danskit inusugtor-
tarpagssue taima amerdlatigissut Ka-
låtdlit-nunåliartisavdlugit? nunap
nangmineK inusugtortaisa inuiaKati-
gigtut moderniussutut suliagssaK ta-
måna nangmingnérdlutik ingerdlåsi-
naugaluarpåt: såkutugssaKartitsisav-
dlutik påringningnermut nåkutigdli-
nermutdlo pissariaKartunut atortug-
ssanik.
kalåtdlitdle ajornartorsiutåinut av-
dlanut OKauseKartiniarnigssavnut a-
ssagtutinånga. angalanera sivikitsoK
kisiat tungavigalugo ajornartorsiutiv-
sinut ilisarsserKalårpatdlårpunga. Ka-
låtdlit-nunånik nåpitsinera tåuna nuå-
nårutigingårpara, OKaloKatigingnigtar-
nivkutdlo uvdlunilo pingasugsungne
landsrådimitarnivkut påsigavko aper-
Kutinik ajornartorsiomaKissunik aki-
ugagssaKartuse. ajornartorsiutime
landsrådinit OKatdlisigineKartut tu-
sagkama ilåinit tiguameKardluinarsi-
mavunga.
angalanivne tamatumane uvguarine-
russara tåssa Thulemut ångusimångi-
nera. igdlersorfigssatut atorneKartoK
tåuna agsorujugssuaK ilisarerusugka-
luaravko. naugdlo sorssutinut prov-
stiugaluardlunga atorfingmalo tungå-
gut danskinut månitunut atåssuteKå-
ngikaluardlunga tåuko såkutujunging-
mata taimåitoK OKarumavunga Dan-
markime palasertavta inusugtut nu-
kigdlångakujugpatdlårneråtut itoK su-
liagssaK ThulemitOK pingåKissoK tigu-
savdlugo palasigssaKarniarneit ajor-
narpatdlårsimaKingmat.
ser.
INDUSTRI
Køb virksomhed til rimelig pris.
Industrier og forretninger til salg
gennem fagmand med 50 års er-
faring Anbefalet af flere grøn-
landsfarere.
INDUSTRI- OG
FORRETNINGSSPECIALISTEN
Thorsvej 19, Fredericia (059) 2 06 66
' SKO ^SKO
FORNEMSTE DANSKE FABRIKAT
WEDELA
er kvalitet
Wedéla og Alsboe
randsyede herresko
er fremstillet med
ægte læderbindsåler
og kærnelædersåler,
der ved imprægnering
er gjort særlig slidstærke.
Wedéla og Alsboe
randsyede herresko
opfylder alle krav,
Dansk Vaxedeklara-
tionsnævn stiller til
kvalitet
21