Atuagagdliutit - 15.09.1966, Síða 28

MERARTAVTINUT
tugtuteKarfigssanik
takuniaerKartitat
mérakasiuvdlunga Knud Rasmussen
låpitdlo Isak åma Ole kisalo ivnånga-
nermio Ossanrak K’ornumltut encai-
magavkit OKalualårilårniarpåka; tå-
ssa taimane nujuitsunik tugtuteKar-
nigssaK nunavtine misigssuivfigine-
KarKåraluarmat.
aussarigsivdlune silagigssuaK K’or-
numingånit autdlalermata aterfiorrå-
pugut, mérauvdlunime sut avdlali-
mårtunguit alapernåinartaKingmata.
umiamik angatdlateKarput, tåssame
Taserssualiarniaramik. månimiunik
umånarmiunigdlo ilaKarput, atåtaga
ama ilauvoK, arnartaKardlutigdlo.
autdlarmata KåKaliåvugut. ilungmut
autdlarput, månalume silarssuaK Kat-
sunganeK, iluliarasåK! taimak Nuna-
lugtup tungånut åungariartorput, su-
putaussarpalåK åungariartoKatigalugo.
Taserssuarmlnerat
tikikamik atåtaga OKalualårpoit Ta-
serssuarmut KaKigamik tugtutancau-
tigisimavdlugo angissoK (pangneK) u-
torKarmut kigutaerutilersoK, tåunagoK
KuiageKalugo låpit misigssorpåt, oKar-
simavdlutigdlo nangmingneK nuna-
mingnitugune taimak pualatiginaviå-
ngikaluartOK. pualaneranut pissutau-
nerarsimavåt nunap nerissagssaKar-
dluåssusia, pingårtumingoK tugtut ne-
rissarivdluagåinik orssuaussarigsor-
ssungmat.
Taserssuarméréramik atåriartulersi-
måput, Kunute låpitdlo somguname
kalåtdlinik ilalerdlugit Narssarssup
kangimut isuatigut nioriardlugit u-
Den ægte Java
gør hele
forskellen !

REN
KAFFE
EKSTRA
KRAFTIG i
S
1
Hollandimiut kavfiliåt
aierorterdluanimaisoK
kavfe akuserneKangitsoK
pikunardluinartoK
tupingnardluinartumik kavfitut Javarnit
pisiutut mamartigissoK
Puskas Støvlen
den ideelle fodboldstøvle
„Super“ med gummi og læder-
sål .............. kr. 78,50
„Junior" med gummisål (sko)
fra .............. kr. 38,50
Alle de sidste nyheder inden-
for fodboldudstyr i Danmarks
største forretning i fodbold.
Forlang tilsendt vort farve-
illustrerede katalog.
ALT TIL AL SPORT
Puskas-kamigpait
arssautigssaricigsut
„Super" kuminik amernigdlo
alulik ........... kr. 78,50
„Junior" kuminik alulik ....
.................. kr. 38,50
arssåunermut atortugssanik
nutårsiagssat såtdlQnlt ar-
ssåunermut tungassunik Dan-
markime niuvertarfit angner-
ssåne pineirarsinåuput.
katalogerput Kalipautigigsår-
dluartoK ninutiginiarukl
sportlmul tungassut sQtdlunit
STADION SPORT
Østerbrogade 79, København 0
miat atåriartorsimåput K’uagssungme
(K’ornup kangiane) utarKiartusavdlu-
git. NarssarssuaK alåkaramiko Ole
Ravnap oxausia issuartarpåt: „ilumut-
dle danskine nålagkersuissut perKU-
galuarpénga tugtut ima amerdlatigi-
ssut tugtutigalugit måne najugaKali-
sagaluarpunga, måne tugtut ersigi-
ssåinik sordlo amarKunik peKånging-
mat“. taimaingmat nalunångilaK Nar-
ssarssuaK tugtuteKarfigisavdlugo ag-
sut piukusimagaluarå, orssuaussarig-
ssuvdlune taserasårdlunilo piukunar-
simagaluaKigame!
måna tugtut nujuitsut
K’uagssungme utandngåtsiarsimå-
put, utarKisålo sukisaersårtarsimåput.
OKalualårissarpåt tTssarnak ilaKardlu-
ne oKåtaissartarsimassoK. atagoK tai-
ka igdlarpalugkångamik! nalugaluar-
para, imaKauna tlssarKak Korortori-
arKigsusimångitsoK, erKaimanerdliu-
ngikuvko nakungassugame.
tugtuteKarniarnigssamut taimane
misigssuineK iluagtingingmat pissu-
taussut Kavsiusimåput; tåukule er-
Kartornagit måna låpit tugtuteKarfé
nalunenångikaluaKissut tailårtigik. 6-
KåtårineK Itivnerane perKårpoK, tåssa
K’orKut nunåt OKåtårerKårfiuvdlune.
nuna tamåna nerissagssaKaraluardlu-
ne naggorigsungilaK, månale Kangiu-
ssap nunå nujuitsunik tugtorpagssua-
KalerpoK. nuna tamåna Kapisigdlit a-
vangnånipoK. nuna naggorigsuvoK
tugtunut najugagssameKalune, Kanga-
le tugtoKarfiuvdlune nujuitsunik er-
KUssineKångikatdlarmatdle. inusugtu-
arakasiugatdlaravta kangivtine uper-
narsivdluta Kagssimassorniartitdluta
tugtut tumerssue takusimagujavut a-
pume ersserKigserulordlutik. soKutigi-
msarnarmarneK
ilåne aulisariardluta „Sofus“imik ti-
kikavta tusarpavut nisarnat takune-
Karsimassut „Helga Rosing“ilo nisar-
narsimavdlune. pujortulérKatdlo aut-
dlakåput.
anaguane „Helga Rosing" 13-erår-
simavdlune tikipoK, „Rosing“ilo atau-
serårsimavdlune.
anaguane Kaungmat tusarpavut ni-
sarnat Ikerasangmut pisimassut. tau-
va „Rosing“imut ilauvdluta autdlar-
pugut. Ikerasangmut pivdluta peKå-
ngingmata Kangerdluarssukut ilung-
mut autdlarpugut takulerdlugitdlo ni-
sarnat. piniangåtsiardluta pingasorår-
pugut, pingaj uat perssussaK. Kavsiu-
nerput kivigamik, uvalilermatdlo a-
ngerdlåinarpugut.
Johannes Rosing,
Narssalik, pr. Påmiut.
— hver dfise er :
med friskplukkede
C-vltamlnrige ærter
— jdvdlertOssat tamarm lk
Crtanlk C-vltamlneKardluar-
tunik nunlangnlutå aaer-
dlortlgaussunlk lmasarput
ngilavutdle upernarnera nåmagilerå-
ngavtigo K’ornumukåsavdluta aitsåt
auvarKårdluta pissarpugut — taimane
sule tugtut nujuartat perKussusiorne-
Kångingmata.
tugtut nujuitsut maunga entune-
Karnerat ajorlnagagssåungilaK. kuma-
Karaluaxaut, taimalo nujuartunut tu-
nitdlaissugaluardlutik. kisiåne KaKu-
go kalåleic tugtutitåsava lépisut ilua-
nårutigisinaussaminik?
Knud Rasmussen nalungilarput inu-
sugtungunerminitdle, OKåinaruvta mé-
raunerminitdle, nunavtinik peruler-
Kårfingminik tamatigut soKutigissa-
lik. nunarput sulissusimaKå, sordlu-
me ilåne agdlagsimassoK: „tamavtame
kalåliussugut kalåtdlinigdlo asang-
nigtussugut.. “
Lars Falksen,
K’ornoK.
NagssugtumineK
upernåråsit 1965 tugtuniarfigalugo
eKalungniarfigivarput agsut nuåner-
sumik. påvaningånit ilungmukarå-
ngavta erininartaKaoK, tåssame ka-
ngerdlorujugssuvoK, milerpagssusåput
påvanit Kinguanut.
ilungmut sågkavta åsit erininaKaoK
unigfigssavtinut pinigssavtinut, tåssa
„Sånerut“mut, ateKautå tåssa KåKa-
rujugssuaK. portunerssånit alåkaråine
tasamane tovKit pujortulérKatdlo er-
ssilårdlutigdlukua. månalume Kåva
ukatdlit, åma tugtoKarpoK.
tåssanileravta Kagssuserpugut eKa-
lungniutinik pissaKardluartardlutalo.
nauk sermerssup kugssua isortuinaK,
aitsåt tåssa eKalungniarfivigssuaK su-
le pavane iluanikaluartoK Kinguanit-
dlune.
tåssane Sånerume eKalugdluaria-
ravta pujugkanik, panertunik ikag-
tunik pileriaravta atåtåkut angajora-
lo tuniniaivdlutik autdlarput eKalug-
pagssuarnik tugtunigdlo usivdlutik.
kingornånilo uvanga nukaralo Kag-
ssutinik sianigingnigtuvugut pissa-
Kartardlutalume, åmalo tugtuniaru-
magaluardluta atåtama autdlalerame
OKarfigingmatigut mulunermingne
piniarKunata. mulunerånime piniå-
ngilagut uvdlut tatdlimat erininaKa-
lutik, åle uvdloK atauseK tuniniaisi-
magaluardlutik. årime tikiput, nuå-
nerujugssuaKaoK. tåssalo atåtavta
piumatdleruvta tugtuniarKuvåtigut.
uvanga nukaralo piumagaluaKaluta,
kisa uvdlut ardlaligssuångorput sule
nikinata.
taimaitdlune uvdlut ilåne piumat-
dlerpugut auvarniardluta mardluv-
dluta. piarérsariardluta autdlarpugut
nunarKatigissavut Kasigiånguarmiut
autdlarniartut autdlarpugut auvar-
dluta. ingerdlatsiåinardluta Igtugtar-
fingmut pivugut. Igtugtarfingmingå-
nit Kineravta takulerpåka tugtorpag-
ssuit avangnamukarussårtut nerinia-
ru j ordlutigdlukua, pisanganåtdlak.
nukaralo uparutdlugo kuk ikårsinar-
dlugo pigsigaussåinardluta, arpagdlu-
ta ornilerpavut, KingartaK sarKarKut-
dlugo Kåvanit alåkagssamårdlugit. å-
rime alåkåinaKaugut, ungasialåralu-
arput taKigssorfeKångimiginardlutik.
avdlatutdle ajornaKaoK kisiåne orner-
Kigdlugit, måssalo tupernit erssinar-
tut.
årime sule kalerrinagit takungikå-
tigut Kapingupavut, paormordluta
patdligtoravtigit åmalo Kanivingnatik,
avdlatutdle ajornaKaoK, nukaralo Jå-
kunguaK isumaKatigigpugut erKauti-
savdlugit.
uvanga nikkelerssuarmik nukaralo
KorortuarKamik. inigsseréravnuk er-
Kautdlugit autdlartipugut, uvanga ni-
pitoKissunik 16-eriarpunga maligtui-
narnik tovKit Kulåne ivnårssugssuaK
akisuaterulug tardlugo. erKarnerme
tugtut sisamat toKuneKarput, tugtule
atauseK umavoK pisinaujungnaersi-
mavdlune, tåssalo åipara nungutsiv-
dlune uvangalo nungutsivdlunga, u-
jarKanigdlo ujåssigaluaravta navsså-
gaKarata. nagssukunik miloraluatdla-
rångavtigo sumik ajoKutigisanago. nu-
kara OKarfigåra ingminiginarKuvdlu-
go, ilai tOKungassut pilagkiartuinarti-
kik. ungatdleK pilaréravtiko ilailo pi-
arérdlugit, omigdlugo takusarparput
tOKorérsimassoK. piaréravtigo anger-
dlamut autdlåinaKaugut, nuåneK. ti-
kilersut ilaukua igtugtångitsut, nang-
magssué, nangmagssue, tåssame nu-
ngutsisimagavta. taimalo auvarnerup
OKalugtuagssartå tåssunga nåvoK.
agdl.: Pavia UgperndngitsoK,
Ikerasårssuk, pr. KangåtsiaK.
mérKat nunavtine najugagdlit amerdliartuinartut cykleKartalerput. ig-
dloKarfingne agdliartordluarfune bilit amerdliartortitdlugit cyklerneK
navianarsiartortutut OKautigisinaugaluarparput, kisiåne maligtarerKu-
ssat maligdluaråine ajutornigssaK ilimagivatdlårtariaKångilaK. cykle-
Karaine erKaimassariaKarpoK aserfatdlagtailissariaKarmata — sordlume
åssilissame uvane takusinaugise méraKatise cyklimingnik salissut ulia-
terissutdlo. cyklif akisoKigamik pårivdluagagssauput, pingårlumik nu-
navtine issigtartume aputeKardluartartumilo ukiumut ardlaleriardlugit
saligdluariardlugit uliatertariaKartardlutik.
Nungmut tikerårneK
asasséka méraKatika OKalugtutilår-
niarpavse upernåK Nungmut tikerår-
nivtinik. Ausiangnit autdlarpugut
majip 25-éne Nungme anånama anga-
joritåvinut tikerårdluta „KununguaK"-
mut ilauvdluta. sila KatsunganeK nuå-
neK, sunauvfalume Nup tungånut a-
norikituåinåsassoK. Agtup avatåne
putserpoK. uvdlåkut nal. 8 Sisimiunut
tikipugut, atåtama ilaKutainut pulåu-
savdluta ikårnialersugut angåra Ku-
ntinguamut ikårpoK. takorniuteKåvut
pujortuléragssamingnik aigdlersimav-
dlutik. tauva angajoralo ilagalugo ikå-
ravta tuperssuarmut inigissånut ma-
juarpugut. tåssångånit Debukunut pu-
laorpugut. tåukulo atåtåkut itangale
takusimagamikik nuånåKaut.
tauva uvdloK tamåt Sisimiunérérav-
ta unukut autdlarpugut Manitsumut.
uvdlåkut tikipugut uvangalo ilaoKa-
tivta ilaseringmanga ikårpugut. sivi-
kitsumigdle Manitsumériardluta aut-
dlarKigpugut Nup tungånut. ila pisa-
ngatsaKaugut, tåssagoK unukut tiki-
sagavta. erininaK tikinigssarput. tauva
nal. 7 Nungmut tikipugut. talitarfik i-
nungnik ulivkårpoK, ilalo takoråne-
Kaut inue nunålo igdlorpagssuitdlo. i-
lagissarpagssuavutdlo timivtine aula-
terissuinåuput Kungujulassut nuånår-
tut. uvagutdlo nuånåKaugut. niugavta
eKitåusinardluta bilinut mardlungnut
igsoraravta majuarpugut åtåkutdlo ig-
dluånut iserdluta. ilagissåvut tamar-
mik igdlorKavut, angåkut, ajåkut er-
Kardlivutdlo nuånåKaugut.
tikinivtinitdlo uvdlut ardlalialuit
Kångiutut angåkut Sisimiunit agger-
palulerput tikinigssåtdlo erininaKaoK.
taimaitdlutingme uvdlåkut tikilerput
mardluviuvdlutik. tauva aterpugut
nuånfiKaluta. timangeravtigik atia ta-
kuvarput: Jakob Schmidt, Godthåb, a-
ngåkut majuarput ingiaicatigåvutdlo.
nererérmata atencigkavta autdlarpu-
gut Nup såvanukardluta. åma uterav-
ta majuarpugut unungmatdlo inarpu-
gut. aKagukut perKOKaoK åma aut-
dlarput angalålungniardlutik. Amera-
lingmut pigamik angmagssait ikagtut
(amerdlasut) pissarisimavait fabriki-
mutdlo tunivdlugit. auagukut ilauvu-
nga. nuåneKaoK Nup kangerdluanu-
kardluta åma angmagssangniardluta.
Tatsip atånik taivåt, tåssunga pivugut
pujortulérKat pingasut tåssanitut. u-
kuput: Thule 14, atautsip atia puior-
para, angmagssangnik Kalortut. kisiå-
ne 14 Kaleralingniardlutik neKitser-
suissut angmagssatdlungmångoK. av-
dlamut ingerdlavugut uvangalo sini-
lersimavunga. aitsåt angmagssangnik
Kalornialermata iterpunga. sanimut
Kiviarama takuvåka pungassut. tåssu-
nga nåvåka sule OKalugtuagssaKaralu-
ardlunga.
inuvdluaritse
Pavia 13 år.
Vester Ej lande.
Penneven søges
Inge Lise Johannsen,
14V2 år, Kvinderup skole pr. Slange-
rup. Interesser: Dyr, heste, ridning,
sport, pop, naturen o. m. a.
Ønske: Dreng eller pige på samme
alder.
Annette Gram-Hansen,
10 år, Ruskær 31, II., Valby. Interes-
ser: Læsning, Dans, sang, Beatles,
verdenshistorie.
Ønske: Dreng eller pige på samme
alder.
Peter Martensen,
12V2 år, Præstegårdsvænget 49, Oden-
se. Interesser: Flyvere, astronomi, na-
turen og The Beatles.
Ønske: Pige eller dreng på samme
alder. (Skrive på engelsk eller dansk).
FERD’NAND
»s
Nødvendig
retouche
(S
umeKarsoriniar-
dlugo!
28