Atuagagdliutit

Árgangur

Atuagagdliutit - 01.02.1968, Blaðsíða 11

Atuagagdliutit - 01.02.1968, Blaðsíða 11
GRØNLANDSPOSTEN Postbox 39, Godthåb . Tlf. 1083 Postgiro 6 85 70 akissugss. årKigss. Ansvarshavende: Jørgen Fleischer Annonceekspedition: Bladforlagene, Dronningens Tværgade 30, København K. Telefon Minerva 8666 Arsabonnement ............... kr. 37,50 Ntingme smenssap Løssalgspris ................ kr. 1,50 kujatdliup naniteriviane pissartagaKarneK uk..........kr. 37,50 . . , naKitigkat pisiarineKarnerar.e ......... kr. 1,50 TRYK: SYDGRØNLANDS BOGTRYKKERI . GODTHÅB Ulykken ved Thule H. J. Fly-ulykken ved Thule rystede hele verden, ikke mindst de danske statsborgere, der bor heroppe. Det er vist første gang siden „Hans Hedtoft"- ulykken den 30. januar for ni år siden, at Grønland har været „godt stof" i alverdens aviser samt radio- og TV- stationer. Det er sørgeligt, at den største „re- klame", Grønland kan præstere over- for omverdenen, er ulykker. Ganske vist kostede ulykken ved Thule kun ét menneskeliv og ikke knap 100, som var ombord på „Hans Hedtoft", da skibet gik ned ved Kap Farvel, men flyet havde fire brintbomber med, og alle disse bomber var ødelagt. Ifølge de danske blade er ulykken ved Thule den 14. med atombombe- ladede B-51-maskiner (ifølge de rus- siske kilder den 16.), men der er kun i få tilfælde iagttaget radioaktivitet som følge af nedstyrtninger af flyve- maskiner med kernevåben. De hidtil foretagne undersøgelser, der er foregået under meget vanske- lige forhold — ikke mindst på grund af mørketiden og stærk kulde — vi- ser, at der ikke er overhængende fare hverken for mennesker eller de hav- dyr, Thule-befolkningen lever af. Men, mon reaktionen ikke havde været større end det var tilfældet med hen- syn til ulykken ved Thule, hvis en så- dan ulykke var sket f. eks. ud for Godthåb, hvor flere nationers fiskere henter tusinder af tons fisk hvert år? Ifølge aftalen mellem Danmark og USA er der ingen atomvåben indenfor dansk område. Dette gælder også Grønland, og der kan derfor ikke ske overflyvninger af Grønland af flyve- maskiner med atomvåben. Derimod kan man ikke udelukke, at amerikan- ske flyvemaskiner i en nødsituation søger landingsmuligheder i Grønland, har statsminister J. O. Krag udtalt sig. Hvad er så de maskiner, der fløj henover Grønland meget regelmæssigt og på bestemte ruter, f. eks. henover et godt stykke syd for Godthåb før ulyk- ken ved Thule? Efter denne ulykke ser vi ikke flere af disse overflyv- ninger. Da Danmark ikke har råd til at stationere jagere i Grønland, kan vi ikke med sikkerhed sige, at disse fly, hvor vi kun har kunnet iagttage en lang hvid stribe efter dem, var brintbombebærende B-52-maskiner. Danske øjenvidner fra Thulebasen har imidlertid fortalt, at disse maskiner ikke er så sjældne gæster. Hvis på- standen er rigtig, må vi protestere. Vi håber, at den nye regering for- mår at overtale den amerikanske re- gering, så den overholder den gæl- dende aftale om atomvåben — og at de danske forbindelses-officerer både i Thule Air Base og i Søndre Strøm- fjord holder øjnene åbne. Avanerssuarme ajunårneK H. J. Avanerssuarme tingmissartup ajunårnera silarssuarme tamarme ag- sut ånilårutigineKarpoK, mingneru- ngitsumik Danmarkimut inugtaussu- nit måne najugalingnit. „Hans Hed- toft“-ip januarip 30-åne ukiut Kuli- .ngiluat matuma sujornagut ajunårne- rata kingorna aitsåt pernautaugunar- tumik nunarput silarssuarme tamar- me avisine, radioKarfingne radiukut- dlo åssilissanik sarssuatitanik autdla- kåtitsivingne taimak OKatdlisautigaoK. alianarpoK nunavta avåmut „tusa- Kusårutigisinaussai" angnerpåt tå- ssaungmata ajunårnerit. Avanerssuar- me ajunårneK inup atausinaup inune- ranik akeKaraluarpoK, „Hans Hed- toft“-ip Nunap Isuata erKåne kivine- rane inuit 100-ngajait ajunårneråtut angnertutiginane, tingmissartuvdle Kaertartupilunerssuit brintbombit si- samat nagsatarai, Kaertartutdlo tåuko tamarmik aserorput. danskit avisine agdlautigissat ma- ligdlugit Avanerssuarme ajunårneK tingmissartut B-52-it atomimik Kaer- tartulianik usissut ajunårnerisa 14- igssaråt (rusit nalunaerutait maligdlu- git 16-igssaråt), taimåitordle tingmi- ssartut Kaertartorssuarnik usissut nå- karnerine ardlaKångitsuinarne Kingor- nernik ulorianartunik peKalertarsima- nera påsineKartarpoK. månamut misigssuinerit ajornartor- sioKalune ingerdlåneKartut — ming- nerungitsumik kaperdlangnera issing- nerssualo pissutigalugit — takutipåt inuit imavdlunit umassue avanerssu- armiut inussutigissait navianartorsior- tineKångikatdlartut. kisianile Ava- nerssuarme ajunårnermut akerdliu- nermit angnerussumik pissoKarsimå- sångikaluarnerpa taimatut ajunårneK sordlo Nup avatåne inuiaKatigit ar- dlagdlit ukiut tamaisa aulisagkanik tonsinik tusintiligpagssuarnik aigdler- tarfiåne pisimagaluarpat? Danmarkip USA-vdlo isumaKatigi- ssuteKarsimanerat maligdlugo Dan- markip nunartåne atomimik Kaertar- tuliaKartugssåungilaK .isumaKatigissut åma Kalåtdlit-nunane atortuvoK, tai- maingmat tingmissartut atomimik Kaertartulianik nagsataKartut Kalåt- dlit-nunånik KarssutserKussåungitdlat. amerikamiutdle tingmissartuisa ajor- nartorsiulerdlutik Kalåtdlit-nunane nunivfigssarsioi'tarnerat pingitsorne- KarsinåungilaK, statsminister J. O. Krag oKarsimavoK. Avanerssuarmile ajunårneK sujor- Kutdlugo tingmissartut pivfigssaK a- tauseK erKordlugo ingerdlavfikutdlo aulajangersimassukut nunavtinik Kar- ssutsissartut sut-uko, sordlo Nuk ku- jarKUSungardlugo Karssutsissartut? Avanerssuarme ajunårnerup kingorna taimatut Karssutsissarnerit takusaer- pavut. Danmark tingmissartunik ma- lerssutinik nunavtinititaKåsavdlune akigssaKångingmat ersserKigsumik o- Kautigisinåungilarput tingmissartut erKartorneKartut tåssaussut brintbom- binik nagsatagdlit B-52-it, kingorna’ tungåinime pujuliornerat kisiat taku- sinaussaravtigo. danskit Thuleme så- kutoKarfingmisimassut takussatik ma- ligdlugit OKalugtuarsimåput tingmi- ssartut taimåitut akugtungitsumik tå- vunga pissartut. oKarnerat ilumorsi- magpat nåmagigtaitdliortariaKarpugut. neriutigårput nålagkersuissungor- tugssat amerikamiut nålagkersuissue akuerssisikumårait atomimik såkug- ssiat pivdlugit isumaKatigissutaussoK malisagåt — åmalo danskit såkutoKar- nikut Thuleme tingmissartunut mitar- fingme Kangerdlugssuarmilo nåkutig- dlissorissait arajutsinavérsårdluåsa- ssut. 4 forskellige: LIME - GRAPE- ORANGE - LEMON ROSE's JUICE forfrisker og læsker ROSE's JUICE Imeruersauf tuménguernarfoK Generalagentur: Hans Just, Kbh. 0. Knud Herding Landsrådsmedlem, skoleinspektør Lars Chemnitz, Jakobshavn, har meddelt Radioavisen, at han har besluttet at opstille som kandidat ved folketings- valget i nordkredsen, fredag den 29. februar. I Chemnitz’s udsendte erklæring hedder det bl. a.: — Efter længere tids overvejelse har jeg indvilget i opstil- ling, da jeg ikke længere synes at kunne sidde de talrige opfordringer overhørig. Ligesom mange vælgere er jeg ikke tilhænger af Knud Hertlings indblanding i opgør partierne imellem, da de ikke synes at være gavnlige for Grønlands sag i det lange løb og ikke mindst nu, da dannelse af en borger- lig regering synes umiddelbart fore- stående. Det er derfor sikkert sundt med et nyt folketingsmedlem. Knud Hertling, der genopstiller og som er kommet til Grønland, for at deltage i valgkampen udtaler, lige- ledes til Radioavisen: Jeg byder Lars Chemnitz velkom- men som modkandidat i første opstil- lingskreds. Et valg af politiske repræ- Knud Hertlingip Narupimut akissutå niuvertup Narupip kalåtdlit inatsi- ssartunut ilaussortait pivdlugit uvdlu- ne kingugdlerne OKauserissai imåitu- nik akiumavåka: Narupip ikiorfeKångiussartumik o- Kautsitdlo ingminut nikanarsautaussut atordlugit uvavtinik såssussinera ni- pangiutinaråine pitsaunerugaluarpoK — kalåtdlit Kinersissartut issertortu- kut såssusimångikaluarpagit. Narupip OKausé kalåtdlinik Kinersissartunik nikagsaineruput, Kinersinerme ki- ngugdlerme nangmineK isumå malig- dlugo sivnissugssat atorsinåungitsut amerdlaneroKalutik Kinersimagamikik. Narup pissutsinik ugpemarsineK sa- pigkaminik OKautigissaKarpoK. Narup OKarame kalåtdlit inatsissartunut ilau- ssortat ungåråinaK issigalutik nålag- kersuinermik ingerdlatsissut suna er- Karsautiginerine atausinånguamigdlu- nit åssersuteKartingilå. imaKauna er- Karsautigigå Kalåtdlit-nunane nang- minerssortumik niuvernerup nåkuti- gineKarane ineriartornigssånut aker- dliunerput. tamatumane sujugdlerpå- mik nunaKarfit mingnerussut igdlo- Karfit avatåinitut igdlersorniarpavut, tåukunane najugagdlit amerdlaneK a- jortut niorKutigssanik pilersomeKar- nerat Narup nangminerssordlutigdlu- nit niuvertut avdlat isumagisavdlugo artorpåt. Narup tamatumunåkut ingerdlatsiniarnera ungåråinaK issigi- neruvoK nangminigssarsiorneruvdlu- nilo. nåmagininartariaKarpara Narup na- lunaermat Rosing Hertlingilo nuåna- rinagit. danskinut nangminerssordlu- tik Kalåtdlit-nunane iluanårniapilug- tunut ikigtuarångussunut asangning- nera åma mikissuararssuvoK. Knud Hertling. HYGIEJNISKE ARTIKLER De verdenskendte, luftprøvede latex- varer af ubegrænset holdbarhed, 3-5 års lagergaranti, kr. 2,50 - 5,20 - 6,40 - 8,40 pr. dus. Prøvesending med 15 stk. af forsk, mærker mod 6,00 kr. 1 fri- mærker ell. eftkv. Prisliste 1 lukket ku- vert uden afsenderadresse gratis. nåpauflpilungnut IgdlersQtlt pdt silarssuarme lllslmaneKardluartut sUélnarmlk putdlagdluglt mlslllgtagkat klgdleKéngltsumlk piusinéussuslgdllt. ukiut 3—5 unlngatfneKarslnaunermlng- nut KUlarnavérKUSlgkat, kr. 2,50—5 20— 6,40—8,40 dusinlmut. åssiglngltsut 15-lt mlslllgutigssatut nagslunekarsinåuput aklllutlgaluglt 6 kr. frlmærkingordluglt lmalQnlt tlgunerlne aklllgagssångoi-dlu- glt. akit nalunaerssdtalt agdlagkat pQå- nut matussamut Iklvdluglt akeKfinglt- sumlk nagsitlneKésåput sumit piner c nalunaemagit. City en gros Lager Larsbjømstræde 5 - København K. Telf. (01) 11 25 40. IRANSKE (PERSISKE) TÆPPER v/ HENRY L. W. JENSEN STRANDGADE 30 - KBHV. K. TLG.ADR.: IRANCARPETS SÆLGER UDSØGTE TÆPPER FRA IRAN OG AFGHANISTAN I TRANSIT, UFORTOLDET OG AFGIFTSFRIT, OVER HELE VERDEN SKRIV OG FA ET UDVALG UDEN FORBINDENDE får konkurrent sentanter er et vigtigt valg og derfor er det meget vigtigt at vælgerne har flere muligheder at stemme på. Som begrundelse for sin opstilling anfører Lars Chemnitz imidlertid et par for- hold, der ikke er rigtigt og kan være vildledende. Når Lars Chemnitz si- ger, at regeringsskiftet i Danmark vil kunne vanskeliggøre mine samar- bejdsmuligheder med det nye flertal i Folketinget, fordi jeg har stemt sam- men med den socialdemokratiske re- gering, tager han ganske fejl. For det første har jeg altid haft udmærket samarbejde med alle partier, f. eks. i forbindelse med behandlingen af sko- lelovsforslaget, for det andet ved vi alle, at vi vælges gennem personlige valg uden partipolitiske hensyn, deraf følger, at vi må tage stilling til for- slagene udelukkende udfra forslagenes samfundsmæssige indhold og nytte- virkning. Det er, hvad jeg hidtil har gjort. For det tredie er det lige stærkt nok, at Lars Chemnitz ikke tiltror det nye flertal så meget modenhed, at det skulle se ondt til mig, bare fordi jeg har gjort min pligt og gennem min deltagelse i afstemninger om den af regeringen førte politik har tilkende- givet et standpunkt og har ladet den grønlandske stemme høre i folketings- salen, for derved at hævde de grøn- landske folketingsmedlemmers fuld- gyldige medlemskab. Jeg ved, at dette standpunkt respekteres af alle partier i Folketinget, og jeg ved også, at en sådan aktiv deltagelse gavner arbej- det for Grønland. Kn. Hertling unangmigdlerteKalerpoK landsrådimut ilaussortaK, skolein- spektør Lars Chemnitz, Ilulissat, Ra- dioavisimut nalunaerpoK Kinersiving- me avangnardlerme februarip 29-åne inatsissartunut ilaussortagssanik Ki- nersinigssame Kinigagssångortiniar- dlune aulajangersimavdlune. Chemnitzip nalunaerutå imatut ila- Karpou: — sivisujåmik aulajanginiar- simavdlunga Kinigagssångortmigssav- nut akuerssisimavunga, kajumigsåru- tit taimak amerdlatigissut tusångitsu- ssåginarsinauj ungnaeravkit. Kinersi- ssartututdle amerdlaKissutut Knud Hei'tlingip partinut akuliutarnera isu- maKatigingilara, isumaKarama taimai- liortarnerit Kalåtdlit-nunånut iluaKU- taunaviångitsut, pingårtumik mana nutånik nålagkersuissortålernivtine. taimaingmat pitsåusagunarpoK nutå- mik inatsissartunut ilaussortaKalera- luaruvta. Knud Hertling Kinigagssångorter- KigtoK KinerKusåriardlunilo nunavti- nilersoK åmåtaoK Radioavisimut ima OKauseKarpoK: Kinersivingme avangnardlerme Lars Chemnitz Kinigagssångortisimangmat tikitdluarKuvara. Kinersinerme nålag- kersuinermik suliaKartut Kinernigssåt pingårtuvoK, taimatutdlo pingårute- Kartigalune Kinersissugssat taisinig- ssamingnut ardlalingnik Kinigagssine- Karnigssait. Lars Chemnitzivdle Kini- gagssångortinerminut perKutiginera- gåne erKungitsut ardlagdlit taissaria- Karput, Lars Chemnitzivdlo OKausisa ilait avdlamut sågtitsisinaussut ilagåt, OKarame Danmarkime nålagkersuissut avdlångornerisigut inatsissartune nu- tåne suleKatigingnigssåkut periarfig- ssarisinaussåka ajornarnerussungorti- neKarsinaussut. taima ajornartorsiute- A/S Dansk Ilt- og Brint- fabrik København ilt- åma brintiliorfigssuaK danskit peKatigit piat København Kalersinaunigssavnut perKutitut Lars Chemnitzip taivå socialdemokratit nå- lagkersuissutitdlugit taiseKatigisima- gavkit, tamatumanile kukuvdluinar- poK. sujugdlermik partit tamaisa sule- Katigivdluartarsimavåka, sordlo atuar- fingne inatsisigssat sujunersutigine- Karmata oKaluserineKardlutigdlo. åi- pagssånik tamavta nalungilarput par- tine ingerdlatseriauseK pinago inung- nit torKarneKartardluta, taimalo suju- nersutinut tungassune aulajangerniå- saguvta inuiaKatigingnut KanoK su- niuteKarnigssait iluaKutautiginigssåt- dlo erKarsautigalugit aulajangertar- dluta, uvangame månamut taimailior- tarpunga. pingajugssånigdlo ingassåu- ssinerunginerpoK Lars Chemnitz isu- maKarmat nålagkersuissortåt ima inersimåssuseKartigisångitsut issigi- nerdlulisavdlunga pissugssåussusera maligdlugo iliorsimagama, nålagker- suissutdlo ingerdlatseriauserisimasså- ne taisineKartitdlugo isumaga kalåt- dlitdlo nipåt inatsissartune tusartitar- simavdlugo, taimailiornikut kalåtdlit inatsissartune ilaussortaKarnerata av- dlatutdle atortutiginera takutiniardlu- go. nalungilara inatsissartune partit tamarmik taima isumaKarnera atarKi- gåt, nalungilaråtaoK taima erssitsumik suleKatauneK Kalåtdlit-nunånut ilua- KutigssaussoK. URMAGERSVEND 23 år søger stilling på Grønland fra april. Arbejdets art er under- ordet. Hans Lane Gram, 4 u 26, Ringsted Tekniske Skole, Ringsted. LARSEN og RATHJEs MASKINFABRIK v/ Sv. Aa. Larsen & Helfred Larsen „Lille Skagen" ilevKåmartOK isumangnaitsoK akikitsoK 7—25 HK „Lille Skagen" Økonomisk Driftssikker Billig Fra 7—25 HK SKAGEN tuberkulose akiorniardlugo suliniartut tapersersukit ☆ ☆ ☆ RADIOKUT FESTBLANKETIT ATORDLUGIT BENYT TELEGRAFENS FESTBLANKETTER ft ft ft derved støtter De tuberkulosebekæmpelsen i Grønland 17 tons kutter til salg GR 6-146 „NlJA" udbydes herved til salg. Båden, som er bygget i 1962 i Nykøbing Mors af eg på eg, er udstyret med en 75 HK Hundested glødehovedmotor, trawlerspil, ekkolod, radio samt 3 rejetrawl. Pris kr. 248.100,—. Ansøgninger om erhvervsstøttelån må fremsendes til den stedlige kæmner. Ansøgningerne må være Erhvervsstøtteudvalget i hænde se- nest den 29. februar 1968. 17 tons kuttere tuniniagaK matumuna GR 6-146 „NlJA" tuniniarneKarpoK. angatdlat 1962-ime Nykøbingime Morsimitume mångertuminermik sanåjuvoK, 75 HK-mik Hundestedimik kissagtagkamik motoreKardlune radioKardlune, kilisang- nermut amortauteKardlune, ekkolodeKardlunilo kisalo pingasunik reje- nut KalorssuaKardlune. akia kr. 248.100,—. erhvervsstøttemit taorsigagssarsiniutiginiagkat nunaKarfigissame kæm- nerigissamut ingerdlatineKåsåput. taorsigagssarsiniutit Erhvervsstøtte- udvalgimut kingusingnerpåmik 29. februar 1968-ime tuniuneKarsimå- såput. 11

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.