Atuagagdliutit - 25.04.1968, Blaðsíða 32

f
MERARTAVTINUT

méraunivnit erKaimassåka
Bolethe Mouritzen, K’aKortOK
Millioner af Thailands indbyggere tilbringer det meste af deres liv enten på floderne eller på de talrige kana-
ler, der er anlagt til vanding af rismarkerne. Her ses fiskerne ved deres arbejde på en af kanalerne.
Thailandime (nugtaussut ilait millioniligpagssuit inQnertik tamåkiussardlugo kdngne ikerasaliarpagssuarniluntt
KaKorterKassunik nautitsivingnik imerterinigssaK pfssutigalugo suliarineKarsimassune najugaKartarput. åssilf-
ssame uvane takunexarslnåuput aulisartut ikerasaliat ilåne piniarnialugtut.
OKalugpalågssåka imaKa ugperine-
Kåsångikaluartut takussartagkåka på-
sissåkalo oKalugtuariniaraluåsavåka
— ukiut 65-it matuma sujomagut pi-
simassut.
atåtaga piniartorssusimagaluarpoK.
piniartut taimane KorortoKarput påti-
gut imersartunik. paugssåinartordlune
paugssat Korortup påvatigut aningit-
sortitdlugit putuatigut aningmata issi-
minik akornuteKalerdlune aulisåinar-
tungorpoK.
upernalerångat — april nålerångat
— avunga Narssap erKånut Manitsu-
mut umiamik autdlartarpugut, atåta-
ga Kaleralingnik tarajorteriartortara-
me. sunauvfa nunavta avatinguane
KaleraligpagssuaKartoK sianigineKå-
ngingmat ungasiliartartut. Kaleraling-
niarfigssavtfnut pissaraugut ukiup si-
kua sule atassoK, månalo aput! taima-
nikut issigtaKalunilo apissaKigame. u-
miat mardlugångata ingmingnut såg-
titdlugit atait inigissarpavut, angma-
nere oKutalersordlugit.
sikufnåkut aulisartarput. primuse-
Kångingmat Kutdlit uvkusigssat kiag-
sautigineKartarput. ilånikut anordler-
dlune persilitdlarångat tujorminarta-
raluarpoK.
Kavdlunåminermik ajorssalerångav-
ta angutitavut Narssamut Kavdluniar-
tarput. ivingmik Kernertuminermik o-
Kumissigångavta nuånertaKaoK. auli-
sagkat åssigingitsut nerissarissarpa-
vut. piniartumik ilaKartaravta ilåni-
kut neKitortarpugut. Kaleragdlit tara-
jugkat nåmagilerångavtigik nunavti-
nut K’aKortumut angerdlartarpugut.
K’aKortume uningåmersuinaK ilung-
mut K’aKortukulumut autdlartarpu-
gut angmagssiardluta, tåssa majime.
angmagssat panerångata kimukarå-
ngavta julime K’aKortukulumukar-
Kigtarpugut mivsiliartordluta. ilame
månåkumut nalerKiutdlugo taimani-
kut inuit piliniartaKaut. sunånguaK
tamåt panerserniartarpåt, aulisagå-
nguaK KanoK mikitigigaluarpat asiu-
tisanago.
K’aKortukulumilerångavta Kajåi-
narmik sårugdlingniartarput. taima-
nikut sårugdléraKångilaK, sårugdlit
angingårmata avgordlugit panerser-
neKartarput. sårugdlit anajarue ta-
maisa anånama putdlagdlugit paner-
sertarpai, tingue sujariardlugit igine-
re aKajarKumut imiutardlugit ukior-
nuanarissaka
uvdlut ardlåne sule aputeKarpiå-
ngitsoK sisorariardlunga autdlarpu-
nga. KåKap sancåne mérKat avdlat si-
sorartut nåpipåka. sisoralåriardlunga
ilåka OKarfigåka Orssuaussarssuarmut
sisorariaKatigiumavdlugit.
tåssunga ingerdlavdluta mérKat av-
dlat åma tikiuput. sisoraréravta a-
ngerdlarnialerpugut. uvagut avdlå-
korpugut, ilarput isigailersoK uvanga-
lo agsut Kiavdlunga Kåtigora atugkiu-
kavko. taserssuarmut pissugutdlo ilar-
put KissaserpoK Kianermit avdlalo i-
sigaersissorujugssuångordlune.
sårugdlingniardlune aulisarneK nu-
ånertaKaoK. aussame uvdlut ardlane
aulisariardluta autdlarpugut. aulisar-
figssavtinut pigavta aulisariardluta
atåta OKarpoK: — taimak Katsunga-
tigissoK kimut Kamaniarta! ulimuka-
KissoK agsutdlo nisarnaKarnigssånik
ilimanartoK. Kamalerpugut. atåta o-
KarpoK: — åjivko nisat mardluk! su-
nauvfa piararit. malerssulerpavut. a-
vangnavtigut puissoK atåtap igssupå.
ikitdlailerpoK, Korortuantamigdlo na-
ngikaluardlugo kivissivå. ila uvgor-
naK!
Mikael Johnsen,
K’eKertarssuatsiait — Nuk.
Deres ur
er ! gode hænder hos os ..
Vort moderne reparationsværk-
sted modtager gerne Deres ur
eller brille til reparation.
nalunaerKutårkat
uvavtinut suliarititarniaruk
årdlerKutiginago ..
sutdlivivtine modemiussume na-
lunaerKUtårnat issanissatitdlu-
nit suliariumaKåvut.
URMAGER JOHN GRAUTING
Torvet 1 - Lemvig
pat Kutdlermut orssugssat. sujalinikut
uvagut kuåninut akutigalugit neri-
ssarpavut.
erKaimavara uvdlåt ilåne itertugut
sila agsut nuånersoK. atåtaga OKarpoK
Marraup kuanut kitdlermut eKalung-
niarniardlune — imaKa sårugdlika-
tagsimagame. autdlaleravta uvagut
mérKat kiname kingugdliuniåsava? e-
Kalugsioréravta angerdlartitdluta a-
ngajora OKarpoK: — erneK-å, Kissu-
kulorssuasingmik KisseKaunga. anga-
jora Ujuånarssuarmik pissarparput i-
maKa atåtap arnå aterisimagamiuk.
taimaingmat atåtarput atåtårtornago
erneK-årtorpå. Kissuk kaligdlugo a-
ngerdlåuparput. ulingmat uvagut mér-
Kat agssakåtitdlugo Kutdlarparput.
aKago Kaungmat iteravta åsit sila
nuåneKissoK atåta OKarpoK: — Ka-
sper, ivdlit sårugdlingnik igågssarsi-
niarniarit, iputivut Kajagileravkit u-
vanga Kissuk ipusiarisagavko — Ka-
sper, utorKaK piniartorssuaK utorxar-
mut puissiniarungnaertoK ilagigavti-
go.
anigigaluara OKarpoK: — akisartor-
toK, nångissartårfingmut nångissari-
arta! (méraunivnit ativnik taineKar-
neK ajorama, kisiåne akisartortoK).
eKiasugdlunga piumånginama anåna-
ma oKarfigånga: — avålaKiakulunik
arKiissiniarit, nutsorérsimåput! —
mivsit tamåkuninga panersiveKarti-
taravtigik imaKa panerasuarniåsang-
mata Kuperdlunginiåsangmatalo.
taimanikut arfinilingnik ukioKara-
ma puigorneK ajorpunga. arKussinia-
lerdlunga nipe tusålerpara: — arfé,
arfé, arfé. nipe sarssuatsivit tungånér-
mat tåssunga Kiviarama takulerpara
tauvauna KajaK nuisimavdlune arfér-
lortoK. atåtaga suaulerpara: — atåta,
KajaK ivnga arfértorpoK! tåunaKa su-
auleraluarpara, ulimagame tusångisi-
mårdlune kisame OKarpoK: — sunau-
na?
pilerpara: — atåta, KajaK ivnga ar-
fértorpoK! atåtama sagdluvioraluar-
pånga, taimaitdlunile nipå tusålerpå.
KajaK tikikiartormat ornigparput. ila
usiangårame neKinik måtangmigdlo.
KanoK-una OKarnialerpoK: — taika
K’eKertaussap timåne arferujugssuaK
tiperKavoK.'
neKitorusoKigavta igat mardlungor-
dlugit neKiliulerput. arnatdle ilåt Ka-
noK-una OKarnialersoK: — inujuma-
tut kisimik nerigatdlåsåput, toKtingig-
pata ilivse neriumårpuse! anånama
suame måtagtortilårpåtigut. arferoK
silugame toKunarnialeKingmat!
mardlulissat inujumatut kisimik
neriput. nereréramik kamigdlångar-
mik tåunaKa sinilerput. sininarmata
ai-Kaluara pivara: — inujumatukulo
aluisigut kumingniåkit iterniåsåput!
ajornatik itermata Kangame Kujanå-
nguarsse! tauva nåmagtivigdluta ne-
rivugut. nereréravta atåtaga OKarpoK:
— arfeK ornisavarput! sékugisinau-
ssane tamaisa: savit, ulimautit pilag-
tutitdlo katerssormagit autdlarpugut.
KaneKingmat erninaK tikiparput. tike-
riaKårput arféråungitsoK kingumut
sågdlune majoragsimagame! tulariu-
tå uvagut mérKat nuånårnermit Ka-
ngale Kåvanut pigserérpugut.
arfeK pilaleråtdlo Kulinguanut aKui-
kiartorama sule aKuinanga pinialer-
påka måko sut-uko: nivkuliarpagssuit
ujalorpagssuitdlo manilersimagamik!
nangmåvararpagssuitdlo! nipéråu-
ngitsumik åmut suaortalerpunga: —
atåtåkut, åmåko nangmåvararpag-
ssuit, ujalorpagssuit, nivkuliarpag-
ssuit!
atåtama suaorpånga: — akisartor-
toK, suleKait, sagdloKautit! akivara:
— sagdlungilanga. Kainiaritse, nang-
minérdluse takusavase! tikiukamik
tåunaKa tupigusulerput. sordlikiarme
tamaisa tiguvavut. nangmågssiortut
KanoK tupagsimatigineramik sut ta-
maisa Kimagardlugit autdlarsimåput.
tamåssaunerput OKalugtuarineKartar-
tut napumårKat arfernik majorarsi-
ssartut (timåmiut)?
orssuemiutigssamingnik eKitereriar-
dlutik unukut isersameK Katsormat
K’aKortumut autdlarmata tikinigssåt
eriniginermit Kavsinik taimak piner-
poK nasigpugut. kisame tikiput Kav-
dlunåminerpagssuarnik nagsardlutik:
pup KerKa suaussat, pup Kenca kavfit,
pup KerKa sukut mångertut, pup Ker-
Ka tit puvdlo KerKa ivit KaKortut. —
taimane igfiaKånginame. sut tamaisa
ilangerdlugit pisiortorsimåput. jutdli-
lerångatdlunit Kavdlunåminernik tai-
mak amerdlatigissunik takuneK ajo-
ravta pissångåravta OKautigineK ajor-
naKaoK. Kavdluniat tikingmata igat
mardluk atordlugit nerissagssiorput
suaussat akorutausinaussut tamaisa
akorutigalugit. igåtik aulaterångami-
kik aulaterutait igap KerKane upineK
ajorput, igåve kiningårmata!
arferssuaK avdlanit ilangerneKå-
ngitsoK uvaguinait piliarårput. inuit
ikeKigavta agssatdlagtineKångilardlu-
nit, Kåinamik atautsimigdlunit tikito-
Kånginame piniartut tamarmik kipar-
simagamik — aitsåtdlo ukiåkut tiv-
fartaramik.
ilavta panertuliatik nåmagilermati-
gik aitsåt kimut autdlarpugut. Kima-
tulivit Kavsit imersimagaluarnerpait.
rz~----------------------------i
Penneven søges j
Didde Norsker, 10 år, Skovbakken
21, Skt. Klemens, Fyn.
Interesser, ridning, dans, spejder og
små børn.
Ønske: pige på samme alder.
Hanne Thorndal, 14 år, Udbygade
13, st. th. Kbhvn. N.
Interesser: heste, ridning, atletik,
skøjter, frimærker og naturen.
Ønske: pige eller drenge på samme
alder.
Lisbeth Poppel, 14 år, Ndr. Fri-
havnsgade 22, 2. tv. Kbhvn. 0.
Interesser: pop, bøger og dyr.
Ønske: drenge på samme alder.
Inger Andersen, 13 år. Sæterdals-
gade 13, s. tv. Kbhvn. S.
Interesser: svømning, spejder og
tegning.
Polle er inde at se til Lora.
Jeg syns Lora ser meget syg ud,
råber hun ind til de andre.
Polle iserpoK Lora takuniar-
dlugo. Lora naparsimassoru-
jugssunguatsiarpoK, ilaminut
s uaorpoK.
Det var dog forfærdeligt, siger
gamle Maren, vi må skynde os
ind at se.
ila ajussusia, isipatdlangniar-
ta, MåratoicaK OKarpoK.
Jeg tror Lora har feber, siger
Pyile, hvor er det synd for den,
svarer Sorte Tom. Ja se, hvor
den ligger og ryster, siger Polle.
Lora kissarulunguatsiarpoK,
Pylle onarpoK. ila nagdlingnax!
Sorte Tom onarpoK. takuvat sa-
jugtuinauvoK, Polle onarpoK.
Vi må give Lora noget
styrkende at drikke, siger gamle
Maren, jeg vil lave en kop ka-
millete.
nukigtorsautigssånik Lora i-
mertitariaKarparput, kamilleti-
liutisavara, MåratoicaK onarpoK.
Men Lora vil ikke have ka-
milleteen. Den smager kun lidt
på den og så ryster den på ho-
vedet.
Loravdle kamillete imerumå-
ngilå. onatåtsiaraluarpå niarmle
ivsugttitdlugo.
Hvad skal vi så gøre? spørger
Pylle og Polle. Bare vi havde
noget andet at give Lora, siger
Maren.
Kanok iliusaugut? Pylle Polli-
lo aperiput. sumik-una avdla-
mik tuniniåsavarput? Mårat o-
k arpoK.
Mon ikke Lora kan spise suk-
ker, spørger Sorte Tom. Nej,
svarer gamle Maren, det skal
man ikke have, når man er syg,
Lora sukutorsinåunglnerpoK?
Sorte Tom aperaon. någga, nå-
parsimassut sukutortariaKångit-
dlat, MåratonaK onarpoK.
men vi kan jo købe noget me-
dicin. Så går Polle og Sorte Tom
ud efter medicin. Pylle og Ma-
ren biver hjemme og passer
Lora.
nakorsautigssånigdle pisisi-
nauvugut. tauva Polle Sorte
Tomilo nakorsautisiniarput.
Pylle Måratdlo angerdlarsimåi-
narput Lora pårisagamiko.
32