Atuagagdliutit - 21.11.1968, Side 31

Czekoslovakia 50-iligame
nålagauvfeKatigingorpoK
nunat tiguaisimassut tatdlimaussut pmgitsailinerat pissutigalu-
go czekoslovakiamiut aitsåt taima atautsimortigilersimassut
Henrik Døckerimit
Københavns (RB-special)
sulissartut såkututut piginautitat så-
kulersorsimassutdlo partit avdlat ag-
dlagfisa pingårnerssåinut isåput, par-
tine sujulerssuissut nuimanerussut ti-
guameKardlutik, nunamit Kimåvdlutik
ingmingnutdlunit toKorardlutik. mu-
Czekoslovakiap piler sinexar ner minit ukiut 5 O-ingornerat nagdliutor-
siorpå ingerdlatsinerme nutålerinerup 1968-ime ukiortårnerata nalane nu-
name tamarme autdlartitup takornartat såkutuinit tåssångåinaK unigti-
neKamera agsut pakatsissutigalugo kamagsautigalugulo. czekoslovakia-
miutdle Kunutikatdlagagssåungitsut aulajangerdluinarsimåput inuiaxati-
gigtut nagdliussissartik pingårutexardluartOK angussaxarfiuvdluartumig-
taoK nagdliussineKåsassoK. taimatut pissoxarpoK nålagauvfexatigit piler-
sineKarmata, czekkit slovakeritdlo akerdlerigtuarsimagaluartut isumang-
naitsumik ingerdlatseKatigilemiardlutik aulajangermata. taima pissoxar-
neragut inugtaoxataussut ikingnerussut slovakerit angnermik pisinauti-
taunerat årdlerinaitdlisarneicarpoK.
Czekoslovakiame inuiait
åssigingitsut arfiniliussut
Czekoslovakia plngorpoK Tysklandip
Ruslandivdlo sorssungnerssuarme su-
jugdlerme ingmingnut tuniutinarneri-
sa — ajorssarsimavdlutik ingerdlatsi-
nerdliorugtulemerisa — nalane. inuit
ilait isumaKarput nålagauvfik pingor-
simanaviångikaluartoK ajorssartitau-
ssut pissutigalugit Europap KerKata
tungåne nålagauvfit nukigdlårtorsi-
mångikaluaripata.
sorssungnerssup sujugdliup autdlar-
tinerata nalåne czekoslovakiamiut si-
lagssorigsortaisa nuimanerussut ilait
mardluk, ilisimarKigsårniatut ilisima-
toK Thomas Qarrigue Masaryk tåu-
ssumalo iliniartitaisa pikoringnerssåt,
Edouard Benes, nunamingnit Kimåput
nunartik nunamit avdlamit sulissuni-
ardlugo. Masaryk USA-mut ingerdla-
vok, tåssanitdlune sulivdluangårmat
USA-rne taimanikut præsidentiussup,
inuiaKatigingnik pesatigingnik (Fol-
keforbundimik) pilersitsissup Wood-
row Wilsonip sorssungnerup kingorna
ei'Kigsinermik pilersitsiniardlune au-
lajangersagkamine tusåmassaoKissu-
nik 14-inik ingmikortortalingne ilå-
ngusimavå Østrigip Ungarnivdlo kai-
sareaarfiane inuiaKatigit ardlaliussut
nangminerssulernigssåt. kungitsuvfi-
ngortume sujugdlermérdlune Masa-
rykimik præsidenteKalersume inug-
taussut tåsséuput czekoslovakiamiut
Bohmenime Måhrenimilo najugagdlit
6,5 millioniussut, slovakerit 2,5 milli-
onit Slovakiame najugagdlit, tyskit
Sudeterlandime najugagdlit 3,3 mil-
lioniussut kisalo ruthenerit 0,4 millio-
niussut, ungarnimiut 0,8 millioniussut
polenimiutdlo 0,1 millioniussut. inuia-
Katigit åssigingitsut taima amerdlati-
gigamik isumaKatigingilernigssåt ili-
manauteKardluarpoK, nålagauvfigssu-
itdlo saniliussut Czekoslovakiamik
soKutigingningnerat angnertupiloru-
jugssungmat inugtaussut isumaKatigi-
nginerat agdliartuinarpoK.
Masarykip Amerikame igdlOKarfit
ilåne slovakerit Kimarngusimassut i-
sumaKatigisimavai nangminérdlutik
ingerdlatsinigssånik. isumaKatigissut
tåuna nunap ingmikortuata nålagker-
suinikut ingerdlatsissuinit nuimanernit
Karpatine igdloKarfinguame Turcian-
sky Svaty Martinime 1918-ime ugper-
narsarneKarpaK. Benes 1935-me præ-
sidentingortOK ilungersutivigissami-
nik tamatuma akerdlianik anguniaga-
KarpoK, czekkit avdlanit angnerussu-
mik oKartugssautiniartuaramigit nå-
lagauvfiup atorungnaersineKarsinau-
nera ånilångatiginermit nålagauvfe-
Katigingnik pilersitsiumånginame. slo-
vakerit nangminérdlutik ingerdlatsili-
sagpata inugtaussut avdlåtaoK åma
taimailiortariaKåsassut isumaKarpoK
— taimalo pissoKaraluarpat czekkit
avdlanit ikingneruvdlutik ingerdlatsi-
lisagaluarput.
nålagauvfit kitdlit Miin-
chenime tunuartinartut
czekkit Kutdlersautiniagaunerat i-
lungersutdlugo ingerdlaneKarpoK, pi-
ngårtumik inugtaussut ilait tyskit iki-
gissagssåungitsut sunerniarneKardlu-
tik. taimailiorneK tupingnauteKångilaK
tyskit Sudeterine najugagdlit Czeko-
slovakia nålagauvfingormatdle 1918-i-
me piumassaKarsimagaluaramik Tysk-
landimut-Østrigimut ilånguniardlutik.
tyskit Sudeterine najugagdlit pissor-
WuXEI? J E55EN
DanasveJ 26—30 Københa™ V.
Telegramadresse: Waltjessen
Hårdtr« — Trælast — Krydsliner
Isoleringsplader — Plasticplader
flnerlt mångertut — Kissult Krydafl-
nerlt — oxorsautlgssat cellodexlkut
iaslgissaltdlo — plastlcpladlt
tåt, Konrad Henlein, Adolf Hitleri-
mut ataniarKångikaluarpoK, Østrigi-
mut atalernigssamik kigsauteKarKåra-
luardlune. pissarnertutdle najorKuta-
ralugit angnerussumigdlo nazistit nu-
kigtoriartuinarnerat pissutigalugo no-
vemberime 1937-me avdlatut sapiler-
dlune Hitler kajumigsårpå Sudeter-
landet Tysklandimut ilånguterKuv-
dlugo; agdlåme Bohmen, Måhren
Schlesialo Tysklandimut ilånguterKU-
vai.
Benes isumaKaraluarpoK iligianca-
nit Frankrig iluaKutigalugo ikiorser-
neKarumårdlutik — taimale ikiorser-
neKarnigssame Tuluit-nunåta KanoK
isumaKarnera aperautauvoK. tuluit
ministerisa Kutdlersåt Neville Cham-
berlain isumaKarpoK nuna taima u-
ngasigtigissoK ilisarisimångisanigdlo
inulik pissutigalugo Tuluit-nunåt sor-
ssulertariaKångitsoK. taimåikaluartoK
Hitler mardloriardlune atautsiméKa-
tigissarpå Berchtesgadenime Bad Go-
desbergimilo. atautsimitarnerit kingu-
neråt Miinchenime isumaKatigissut,
Frankrig Tuluit-nunåtdlo akuerssiv-
dlutik Sudeterit-nunåt Tysklandip pi-
sagå.
Chamberlain ingminut pingitsuti-
pOK, nalivtine erKigsineKåinåsassoK
tamanut nalunaerutigalugo Hitiere ta-
tigigamiuk OKarmat Tyskland nuna-
nik avdlanik tiguagaKarKingniångit-
sok. ukiuvdle agfå Kångiungmat,
martsime 1939-me, Czekoslovakia ty-
skit såkutuinit tiguarneKarpoK — av-
gorneKardlunilo: Bohmen-Måhren
Tysklandimut atavdlune nålagauvfi-
ngorpoK præsidentertåK Emil Hacha
(Benes Kimångmat kingorårsissoK)
Kutdlersaralugo, Slovakia nangminer-
ssortungorpoK akerKanut suleKatau-
ssok, katugdlit palasiat Josef Tiso, pi-
ssortaralugo, kisalo Karpatho-Ukrai-
ne Ungarnimut atalerpoK. agdlåt Sov-
jetunione 1935-mitdle Czekoslovakiap
iligisimasså pakatsisitsivoK, Frankrig
akuliuikumångigpat åma akuliukumå-
nginame.
Gottwaldip kisermåussinera
Dubcekivdlo nutångorsainera
partit borgerligiussut ministeré ka-
magsarnermit sorssungnerssup sujug-
dliup sujornagut iliortarnertut ilior-
put: soraerniar.put kisalo Benes ru-
sinit pingitsailineKardlune akuerssi-
vok — taimalo amerdlanernit isuma-
KatigineKartumik nålagkersuinea pig-
ssamik taimaitineKarpoK. Gottwaldip
ministeringortmiagai kommunistinut
isumaKataussuinavit akuerineKarput,
misitsineK socialdemokratinit akueri-
neKarpoK, junimilo 1948-me kommu-
nistit partiat kisime OKartugssauler-
poK. inatsisit tungaviussut nutåt aku-
erssissutigineKarput taisissunit 257-i-
nit. akerdliussoKarane, ilaussortatdle
54-it taiseKatåungitdlat. Kinersinerme
Kinigagssångortitugssat kommunisti-
nit atautsimut agdlagtorneKarsimav-
fiat Kinersissut 89 procentinit taigor-
neKarpoK. martsime 1948-me nunanut
avdlanut tungassunut ministere Jan
Masaryk (præsidentip ernera) nuna-
nut avdlanut tungassunut ministere-
aarfingme, Prahamitume, igalåK ang-
måinariardlugo avåmut pigsigpoK
ingminordlunilo. taimailiornerdle i-
ssertortumik politit toKutsineråtut i-
ssigineKartarpoK, nauk nålagkersui-
ssut OKartaraluartut Masaryk ingmi-
nut toKutoK. Benes nikatdlorsimaKi-
ssok septemberime åma tOKuvoK.
iKlement Gottwald præsidentiutit-
dlugo Czekoslovakia nunanut kommu-
nistiussunut atalivigpoK, niorKutigssi-
orneK niuvernerdlo tamarmik nåla-
gauvfingmit ingerdlåneaalerdlutik, å-
ma nunautewarneK ilåtigut atautsi-
morutdlugo ingerdlåneaalerdlune. po-
litit issertortumik sulissut angnertu-
mik amerdlilemeKarsimassut ukiune
1949-me 1950-imilo partimut ilaussor-
tat millionit KerKe soraerartipait. tu-
sintiligpagssuit, ilarpagssue socialde-
mokratinut ilaussortaussut sivisumik
parnaerussagssatut pitdlarneKarput.
nålagkersuissut nuimanerussortaisa i-
lait sordlo partip agdlagtua Rudolf
Slansky nunanutdlo avdlanut tunga-
ssunut ministere Vladimir Clementis
kingusingnerussukut åma atorfing-
mingnit soraersineKarput. Antonin
Novotny 1957-ime præsidentingorpoK,
tåussumalo nunane kommunistiussu-
ne ingerdlatsinerup sukangningineru-
lersitaunera — nålagkersuinermik i-
ngerdlataKartut parnaerussaussut ipe-
ragaunerånik kingunenartoK — pi-
ngitsortiniaraluarpå.
Novotny åma kommunistit partiéne
førstesekretæringoraluarpoK, atorfini-
le tåuna decemberime 1967-ime Ki-
måtariaKarpå ukiordlo måna janua-
rime præsidentiuj ungnaertariaKardlu-
ne. soraersitsissorå slovakiamio Ale-
xander Dubcek — slovakiamiut Cze-
koslovakiame nålagkersuissussartut
nuimanerssaisa sujugdlersåt. tupåt-
dlangnartumik tupingnåinartumigdlo
nutåmik ingerdlatsinera, ingerdlatsi-
nermik pisoKalissortumik Sovjetunio-
nimitdlo KulangersimaneKardluinartu-
mik avdlångortitsinera Kåumatine ar-
fineK-pingasuinarne atavoK. nunat
kommunistiussut ineriartomeråne må-
namut soKutiginauteKarnerpåK Sov-
jetunionip såkutuisa nunamik tiguai-
nerisigut unigtineKarpoK.
I
sorssungnerup kingorna
kommunistit nukigtoKaut
nazistit Czekoslovakiame perKarnit-
sorujugssuarmik pissuseKarput. tyskit
nunamut nålagautitåta Reinhard
Heydrichip toKutauneranut akiniuti-
tut igdloKarfinguame Lidiceme naju-

LISTER

BLACKSTONE
HJÆLPEAGGREGATER
Luft- eller vandkølede dieselmotorer leveres sammen-
bygget med jævnstrømsdynamoer eller vekselstrøms-
generatorer, ballastpumper, startluftkompressorer, re-
servesmøreoliepumper etc.
Forlang nærmere oplysninger og prospekt.
PEDERSHAAB MASKINFABRIK A/S
Telegramadresse: Marlnedlese]
Brønderslev: Telf. (08) 82 02 55 - Telex: 8749
København, Herler: SønderlundveJ 218 - Telf. (01) 94 70 66 - Telex: 5565

M

M |
x;
55i
xX: X;l>
x;x ;>x;
:x.;:
:¥x XXX
SS XX;

XXX;
•xS
:|x|: ;§x

X;X S|
:xx

•i:;:: xix:i
i
SIS
::x:: m
■
Fra nationalforsamlingens højtidelige
møde i den „Spanske Sal“ i slottet
Hradcany i Prag på Czekoslovakiets
50-årsdag.
igdlussårssuarme Hradcanyme, „Span-
ske Sal“ime, Pragimitume, inatsissartut
atautsimTneråne Czekoslokaviap ukiunik
50-ingortorsiornerane.
suissunik pilersitsiput, kommunistit
partitdlo avdlat pingasut tamarmik
amerdlaKatigingnik ilaussortaKardlu-
tik Klement Gottwald sujulerssorti-
galugo. sorssungnerssup kingorna nu-
nat makerKingniamerine amerikamiut
ikiorsinigssånik Marshallip sujuner-
sutigisimasså Czekoslovakiame nålag-
kersuissut tamarmik akuerssissutige-
réraluaråt tamatuma kingunitsiångu-
agut Sovjetunionip pingitsailineragut
taimaitinarneKarmat rusit KanoK ag-
tigissumik suniuteKarnerat takune-
KarsinauvoK. tamatuma kinguneranik
ajornartorsiorneKalerpoK slovakia-
miut nangminérsinautitaunigssånik
kommunistit akuersseréraluardlutik
aulajangermata Prahame nunamut ta-
marmut nålagkersuissut OKartugssau-
titariaKartut taimalo slovakiamiut de-
mokratit partiata ingerdlatsiniarnera
såkortoKissumik akerdlilersulerdlugo
— parti nålagkersuissunut akerdliu-
niarsimassut unerdlutigineKartoK. ta-
matuma saniatigut kommunistit poli-
tit sulivfeKarfitdlo ikiortigait 1948-me
inatsissartunut ilaussortagssanik Ki-
nersinigssame kinguariarumångikalu-
arnermik nunap iluanut tungassunut
ministere Vaclav Nosek perKuneKa-
raluaipoK politine Kutdlersaussut pa-
sineKartutut OKautigineKartut soraer-
serKuvdlugit, tåussumale perKussut
nålagkumångilå.
tangneruvoK
mamarneruvdlunilo
-akisunerungilaK
gagdlit tamåkerdlutik agdlåt tOKorar-
neKarput. Tuluit-nunåne Kimarngusi-
mavfingmine Benes 1943-me atsiuga-
KarpoK Sovjetunionip ikingutiginig-
sså .pivdlugo, tamatumalo kingorna
rusit amerikamiutdlo såkutuisa Cze-
koslovakia aniguisikiartuålerpåt ilå-
tigut czekoslovakiamiut såkutue må-
na præsidentiussumit Ludvik Svobo-
damit sujulerssorneKartut ikiortiga-
lugit. Europa kangigdleK pivdlugo so-
Kutigissat avguatårneKarnerat Yalta-
me isumaKatigingniamerme — Stali-
nip, Rooseveltip Churchillivdlo 1945-
me nåpeKatigingneråne — pissoK na-
jorKutaralugo Praha Sovjetunionimit
aniguisineKarpoK. rusit sékutuinut
malingnigtuput czekoslovakiamiut
kommunistit amerdlaKissut sorssung-
nerup nalåne Sovjetime Kimarngusi-
massut. Tysklandip ajorssarnerata ki-
ngorna tyskit Sudeterine najugagdlit
tamangajagdluinarmik nunamit Kimå-
tinexarput, 1946-p nånerane 30.000 ki-
simik amiåkuvdlutik.
Czekoslovakiap aniguisitausimassup
sujugdlermérdlune 1946-me inatsi-
ssartunut ilaussortagssanik Kinersine-
rane kommunistit — tyskit tiguaisi-
maneråne issertortukut akiutunik ki-
sivingme atatitsissusimassut — taisi-
ssut 38 procentinit ilalerneKarput, tå-
ssa amerdlanerpånit taineKarput. par-
tit ardlarit atautsimordlutik nålagker-
31