Atuagagdliutit - 23.01.1969, Síða 15

encortunerpa ?
einterisitsiniarneK:
kisime
inungnik eiriterisitsiniarnerup kingunerissånik ajornartorsiutit
åssigingitsut pilersimåput: atugariligkanik sungiussisinåungi-
neK, imerajungnen, isumåkut nåpautit, inusugtut pinerdlung-
niakujungnere atuarfingmilo nålångisårnerit
agdl.: nugterissuneK Jens Poulsen
nalungilara atuagåraK tåuna sujor-
nale sarxumersimangmat. åma nalu-
ngilara igdloKarfingnut nugtertitsi-
nermik issornartorsiuiniarnigssamut
assigingitsunijj pissuteKartumik aju-
kunartunga. igdluatungåtigutdle i-
måisoråra nunavtine pissutsit pivdlu-
git inuit kikutdlunit oxatdlisexatau-
lernigssåt kigsautiginaKissorme angu-
naviångikigput „ilisimassaligssuit" ki-
simik „torratdlatanik" agdlagaxarta-
ratdlartitdlugit.
taissara kingugdleK pissutauvoK a-
tuagåraK pivdlugo Kangalile agdlaga-
Karusugtarsimanivnik xunuinarung-
naerdlunga piviussungortitsinialemiv-
nut. ama norgemiup Ottar Brox-ip
agdlagå „nunaxarférxamit igdloxar-
f ingmut? “ Kunusuitdliomialernivnut
pissutaussunut ilauvoK. tamåkua sa-
niatigut danskit avisine takunikuvara
grønlandsrådip arxanex-åipagssånér-
dlune atautsimlnermine (december
1968) oxauserisimasså, inungnik exi-
tertitsineruvngox unigtitaunigsså kig-
sautigineKångitsoK. — atuagårardle u-
terfigisigo!
erKarsautåinarssutdlaiKit
kalåtdlit inoKatigit pivdlugit mini-
steriap atuagårKiåne nr. 2-me taku-
nguarujarpunåsit emarsautdinarssut-
dlarmgsorssuit ingmingnut tatiginerat
usoringitsugagssdungitsoK. dma atua-
gårwtc åssersutauvoK pissortat dssigi-
ssaisalo isumanik aulajangiussinardlu-
tik avdlanik KanoK isumaKatigssarsi-
utdlarKigtiginerånut (tamatumane i-
sumaKatigssarsiariniameKartut td-
ssåuput kalåtdlit inuinait tauvalo ka-
låtdlit danskitdlo nålagkersuissue, a-
tuagårarme dma inatsissartune avgu-
åuneKarsimavoK) — måssa uvdluinar-
ne misiligtagkat sut tamarmik pitsag-
ssunginerdnik takutitsigaluartut. isu-
maKarnaraluartomguna tamatumu-
nga dssersutigssaKardluartitdlugo isu-
mat pigiliutinagkat mianerssukaner-
dlune ilagssarsiutigissariaKartut.
atuagårxap atuarnerane ardlaleriar-
dlunga umitsavigsortarpunga exiter-
titsiniarnex, tamatumalunime ilåinå-
ngue, mingnerpåmigdlunit nangånar-
toxångitsutut issiginexartut misigisi-
nausorigavko.
angut sapitsoK
taimaingmanuna Kalåtdlit-nunåne
inutigssarsiutit tapersersornexarnig-
ssåt pivdlugo sujunersutip inatsissar-
tune sujugdlermérsumik oxatdlisigi-
nexamera nuånåjatdlångitsornanga
tu'sarnårsimagiga. tåssame taimane
Hans Jørgen Lembourn sapisivigdlune
oxalugtarfingmut xaxivox oxardluni-
lo imaxa Kalåtdlit-nunane nugtertit-
siniarnex månamut amerdlanernit i-
sumaxatiginexarsimagaluarunilunit
pissusigssamisuvigsutut oxautiginex
ajornartox. nangminermigox isuma-
xarxajåvox inatsisigssamut sujuner-
sume § 1, ingm. 2. („ikiorsinexartit-
dlugo anguniamexåsaox nunaxamex
iluamérsox ineriartortitsiniardlunilo
pissortat xanox iliusexarsimanerinut
iliuserilerssågåinutdlunit nalerxutox")
xajagssuarnerussumik oxausertalerta-
riaxaraluartox pilerssårusiortut er-
xarsautåinarssornerussut pissaunexar-
patdlålernigssåt ingalangniardlugo.
Lembournip isumå maligdlugo exi-
tertitsinex månamut ingerdlånexar-
nermisut ingerdlåinarsinåungilax. —
Lembourninguåkuluk taimak oxara-
luardlune ministeriusimassumut „pi-
korimut" Carl P. Jensenimut ajoxer-
terujugssuarpox iliniagagssaminik
nåkutigingnigdluarnerorxuvdlugo ka-
jumigsårnexardlune. hr. Lembourniv-
ngox „nunaxarférxamit igdloxarfing-
mut“ perxigsårtumik atuartariaxara-
luarpå „exitertitsinerup xanox ilua-
tingnautexartiginera" (Carl P. Jen-
senip oxausé issuardlugit) takujumav-
dlugo.
ImaKagssaKångilaK
dmame atuagårKame nangåssuat-
dlangmrmik atautsimigdlunit taku-
ssagssaKångilaK. atuagårax maligdlu-
go aningaussartutigssat atomeKarsi-
manerat pissusigssamisorpoK. dma
piorsainiamerup sukassusia pissusig-
ssamisorpoK. dma KanoK iliutsit inug-
tut issigalugit nåpertuivdluartussutut
OKautigissariaKarput. sumik sumik i-
maKagssaKångilaK. onausertat malig-
dlugit ingerdlatsineK nanordlo pissu-
sigssamisortiginera silarssuarme nu-
nane avdlane misiligtagkanit ugper-
narsameKarput.
misiarnanga oxartariaxarpunga ili-
simassakitsugama takivatdlångitsu-
migdlume agdlangniartariaxarama a-
tuagårxame „ilumortorpagssuit" aker-
dlilersinåungikivka. taimaingmat a-
norgemiut Nordafarime pigissait
kalåtdlinit tiguneKartariaKarpat ?
Savalingmiune inutigssarsiornermik ingerdlataKartut kigsauti-
giartuinaråt kalåtdlit peKatigineKarnerulernigssat — savaling-
miormiut sujunersutigisimagåt Nordafarimik pigingneKatau-
nerme norgemiut aningaussalissutait kalåtdlinit tiguneuasassut,
åricigssuissoK Eiden Muller, Thorshavnime najugalik, agdlagtou
„Politiken“ip Thorshavnime tusagagssiortua, åruigssuissoK Eiden Muller, avi-
sime agdlagaKarsimavoK eruartordlugo savalingmiormiut Kalåtdlit-nunavta er-
Kåne aulisarnerat. agdlagkaminut tungavigisimavå savalingmiormiut nunavta
encane ukiune aggersune aulisarsinautitaunigssanik landsrådip savalingmior-
miutdlo autdlartitaisa sivisumik atortugssatut ukiarme isumaKaligissutåt.
agdlautigissap ilå Nordafarimut tu-
ngassox ima ilaxarpox: — erxortumik
oxåsagåine savalingmiormiut aulisar-
tue kisimik aulisagkanik tunissagssi-
orferujugssuarmut tåssunga pissa-
niingnik tulåussuiput, norgemiut au-
lisaxatigit atautsit mardlugdlunit ki-
simik pissanik tulåussuexataungmata
— norgemiut avatåne aulisardlutik ta-
rajortigkanik niorxutigssiornigssartik
Pileriginerunguatsiarpåt. (ilisimane-
Kartutut Nordafar savalingmiormiunit
norgemiunitdlo piginexardlunilo i-
ngerdlånexarpox. åma ilisimanexar-
Pox kalåtdlit aulisariutait Nordafari-
mut tunissaxartalermata.)
arxigssuissox Eiden Muller kna na-
ngigpox: — taimailivdlune savaling-
niiormiunut kalåtdlinutdlo aperxutau-
lerpox Nordafarip ingerdlatitaunerane
norgemiut pexatauginåsanersut. sava-
lingmiormiut kigsautigigamiko kalåt-
dlit aulisartue sulexatigivdluinaleru-
,rnavdlugit sujusingnerussukut suju-
nersutigisimavåt Nordafarimik pi-
Singnexatigigdlune ingerdlatsinerup
nutåmik årxigssussiviginexarnigssåta
anguniarnexarnigsså, Nordafarimik
Pigingnexataunerme norgemiut ani-
ngaussalissutait kalåtdlinit tigunexar-
titdlugit, sornguname norgemiut nå-
magtumik taorsivigalugit.
sujunersutdle tamåna månamut a-
nuerssårnexarsimångilax. tamatumu-
nS& pissutaugunarpox norgemiut pi-
Smgnexataussut Kangerdluarssorutsi-
ingerdlatamingnik taimaititsiu-
n'ånginerat. Savalingmiunile inutig-
ssarsiornermik ingerdlataxartut kig-
sautigiartuinarpåt kalåtdlit pexatigi-
nexarnerulernigssåt. tamåna inga-
ssaussiniarnerungitsutut pissusigssa-
misortututdlo issiginexarpox — pissu-
ligineruvdlugo norgemiut måna
Nordafarimik pigingnexataunermikut
duanårutåinarnik pigssarsiniarmata,
aulisagkanik niorxutigssiorfik niorxu-
ligssiagssanik pilersuexatauvfigingit-
dluinardlugo!
aulisagkanik aulisagkanitdlo nior-
Kutigssianik pissariaxartitsinex ang-
nertorujugssuvox taimåituåsavdluni-
lo; niorxutigssiatdle pitsaunerujartui-
narnigssånik piumassaxarnex tamane
agdliartuinarpox. åma inuiaxatigit au-
lisarnermik ingerdlatsivdluartut, ang-
nermik tuluit, tyskit kitdlit, franskit
spaniamiutdlo ukiunilo kingugdlerne
malungnarnerujartuinartumik rusit
japanimiutdlo xångerniussinerat så-
kortupilorujugssuvox. inuiaxatigit
tåuko savalingmiormiunit aningau-
ssautexarnipilorujugssuput, aulisarni-
kutdlo ingerdlatsinermingne angner-
tumik nålagauvfingmit tapivfigine-
xartarputaox. savalingmiormiut isu-
måt maligdlugo savalingmiormiut ka-
låtdlitdlo tamarmik amerdlångitsu-
ngussut atautsimoraluarunik nunanut
inugpagssualingnut aulisarnikutdlo i-
ngerdlatsinerme angnertoxissunik a-
ngussaxarfiusimassunut unangmig-
dlersinaunerusagaluarput.
savalingmiormiut ukiune aggersune
Kalåtdlit-nunåta erxåne ingminut a-
kilersinaussumik aulisartarnigssånut
angnermik aulajangissusåput inuiaxa-
tigit ingmingnut xångerniunerat Ka-
låtdlit-nunåtalo erxåne aulisagkat pi-
lerngunexarnerat. savalingmiormiut
Kalåtdlit-nunåta erxåne aulisartar-
nerat ukiut 50-ingajait ingerdlanerå-
ne kigaitsumik ineriartortinexarsima-
vox. savalingmiormiut pingårtumik
sorssungnerssup kingugdliup kingor-
na ungasigsuliartautinik nutålianik
aulisariutitårtomiarnermingne ani-
r.gaussarparujugssuarnik atugaxarsi-
måput.
nunat avdlat aulisariutaisa unang-
migdlernerat agdliartuinartox pissuti-
galugo savalingmiormiut ukiune ag-
gersune angussaxåsagunik ungasigsu-
mut aulisariartarnermingnik ineriar-
tortitsinertik nangitariaxarpåt uvdlu-
ne nutåne periautsit nalerxunerpau-
ssut atortariaxardlugit. ineriartorner-
me tamatumane kalåtdlit pexataunig-
ssåt savalingmiormiut agsut kigsauti-
gigaluarpåt, taimaingmatdlo isuma-
xarput kalåtdlit nangmingnerdlo åssi-
gigdluinarmik pislnautitaussariaxar-
dlutik Savalingmiune Kalåtdlit-nunå-
nilo, nålagauvfingme atautsime Inug-
taunertik pissutigalugo. danskit inu-
tigssarsiornermik ingerdlataxartut å-
ma sulexatigingnerme atautsimutdlo
ingerdlatsinerme pexatausinaugpata
Kalåtdlit-nunåta avatåne aulisarnerup
agdliartortinexarnigsså pissariaxartox
sule isumangnåinerussumik pileriartu-
sagaluarpox, inuiaxatigit takomartat
„nukigtorssuit" unangminiamerat a-
j ornånginerulisagaluardlune.
takornartat Kalåtdlit-nunåta erxå-
ne aulisarnerme pexataunerat ima
angnertutigilersimavox kalåtdlit, dan-
skit savalingmiormiutdlo isumaxati-
gigdlutik ingerdlatsiniarnigssåt angu-
niartariaxalerdlune. taimatut atautsi-
mordlune ingerdlatsissoxaraluarpat
uvdlumernit angnertunerujugssuarmik
angussaxarnigssax ilimanåsagaluar-
pox. måna kalåtdlit aulisartue ing-
månguåinax sulexatåuput, danskit su-
lexatåungitdluinardlutik.
savalingmiormiut tupigusutigiuåi-
narsimavåt sox danskit aulisartuisa i-
nutigssarsiornermigdlo ingerdlatsissut
Kalåtdlit-nunåta erxånut aulisariar-
tarnigssamut taima tunuarsimårtigi-
nerat. atausiåkåt kisimik taimailior-
tarput — angnermik aulisagkanik nu-
nanut avdlanut niorxutexartartox
Claus Sørensen, Esbjergime najugalik,
danskit ungasigsumut aulisariartarne-
råne maligagssiuissussox, aulisariune
„Hertha" savalingmiormiunik inugta-
xartartox atordlugo!
bornholmimiut kapisilingniartartut
aussax Kalåtdlit-nunåta erxåne pini-
arnerat xanox iliorneruvox nutåx, 1-
maxa danskit aulisartuinik avdlanik
kajumilersitsisinaussox — danskitdie
aulisartue savalingmiormiut aulisariu-
taisa angerxatåinik 300 tonsilingnit
500 tonsilingnut pigssarsiniartariaxå-
såput Kalåtdlit-nunåta erxåne xéuma-
tit aulisarfiusinaussut iluamik pig-
ssarsivigiumagunikik.
savalingmiormiut isumaxarput Ka-
låtdlit-nunåta aulisagaisa iluaxutigi-
niarnerine angnertorujugssuarnik a-
ngussaxartoxarsinaussox.
savalingmiormiut isumaxarput ilor-
raup tungånut autdlariamerussox u-
kiax måna sivisumik atassugssamik i-
sumaxatigigtoxarmat, nålagauvfing-
me atautsime inugtaoxatigingnex tu-
ngavigalugo.
— 1920-kune 30-kunilo „akiiiteru-
jugssuartoxartaratdlarmat" kiname
tauva isumaxanpa taimatut angussa-
xartoxarumårtox? savalingmiormiut
taimatut ilimasugsimångikaluarput!
kalåtdlit åma taimatut ilimasugsima-
gunånglkaluarput, danskitdlo oxar-
tugssautitaisa taima pissoxarnigsså i-
limaginginerpausimåsagunarpåt.
kerdlilersuiniamex pinago atuagårxa-
me erxartornexartut ilait pivdlugit
xularnera nangåssorutigissåkalo nait-
sumik oxautiginiaraluåsavåka. tama-
tuma saniatigut Ottar Brox-.ip agdla-
gå taerigara unersupara.
nalungisavtitut pilerssårutit suju-
nertåt tåssauvox kalåtdlit ajorssaute-
xångineruvdlutik, aningaussarsivdlu-
arnerussardlutik sujunigssarigsårne-
ruvdlutigdlo inulersinaunigssåt.
iliversiut!
ajorssautexångineruvdlune aningau-
ssarsivdluarnerussardlunilo inulernex.
— sordluna inoxatigit sulivfigssuaxar-
nermik nåpautexartut pilerssårutit
maligdlugit anguniarnexartut aitsåt
„pissusigssamigtut“ ingerdlasinaussut
inugtut inunex atugardliornarnerug-
pat. uvdlumikume nugtertitsinerup
kingunere aningaussautexarnermut
pinatik uvdluinarne „inugtut atuga-
rissanik" åma „kulturimik“ taissag-
kavtinut atassut takussalerérpavut.
tåukua ersserxingnerssait tåssa atu-
gariligkanut sungiussiniartugssauga-
luardlune ajornartorsiutinik tainexar-
tartut angnertusigalugtuinartutut i-
tut: imerajungnex, isumåkut nåpautit,
inusugtut pinerdlungniaku j ungnere,
atuarfingme nålångisårnerit il. il. —
dma ima OKarusungnarsivoK: iliver-
siut (Kavdlunåt avisiliortut ilait uva-
nga „miag gulut" nik taerusungneru-
ssåka) periarfigssaKaliatdlagdlutigdlo
erKarsautåinarssomeruvdlutik piler-
ssårusiortunut isumaKatauvdlutik mi-
aggortartut tamatumale pexatigisså-
nik ua muna Kimatsagsimåpilungår-
dlutik „Kalåtdlit-nunaniåsit aulåkag-
tunguput“ KuleKutsiutdlugo agdlag-
tartut imana erKarsautigilårtariaKara-
luarpåt aningaussarsiomikut inger-
dlatsiniarnerup inoKatigingnermilo a-
jornartorsiutit pilernerisa ingmingnut
atåssuteKartarnerat.
avdlatut oxautigalugo: anguniagau-
ssox — Kalåtdlit-nunane pivdluarne-
rulernex pingårtumigdlo inoxatiging-
nerme atugarigsårnerulernex — kisi-
viat issigigåne oxarnex ajornangajag-
pox pilerssårutit sujunertap angune-
xarneranik kingunexarsimassut.
nauk nåpertuivdluarneK?
sut tamaisa såkugalugit „igdloxar-
fit sikujuitsumitut" tatdlimat piorsar-
niarnexarput. Kalåtdlit-nunåne inu-
tigssarsiutinik tapersissarnerme inat-
sisigssamut sujunersut avdlångortine-
xarnane atulersitåusagaluarpat (xa-
nortox taimåingikile!) aningaussar-
pagssuit Danmarkerpiamit nunavtinut
kuiorarnexartut atugaunerat sule ig-
dluinarsiornerulerumårpox. åle atua-
gårxame nåpertuivdluarnex taigorne-
xartox. nåpertuivdluarnex sunauga-
me, åma kia pissune aulajangersima-
ssune nåpertuivdluarnerup sunera au-
la j angersinaugamiuk!
åma inuit naligigsitaunerånut nå-
pertututut issiginexarsinaunerpa nu-
naxarférarmiox pivdluardlune inuler-
sinaujumavdlune 10.000 kruninik inu-
tigssarsiutit tungaisigut tapersissar-
fingmit taorsigagssarsiniartox itigar-
tinexarpat, måssa nunarxatå pilersså-
rusiortut oxartarnerat maligdlugo „si-
latunerussox" taimaingmatdlo igdlo-
xarfingmut nugterniartox amerdlani-
piloru j ugssuarnik aningaussartutigi-
nexartox.
nunaKarferKane unlnartut
atale tugpatdlerit — nunaxarférxa-
ne uninartut puigornexångitdlat! a-
tuagårxap naggatåtungåne agdlagsi-
mavox „xanox iliusigssat åssigingit-
sut aningaussartorujugssuarnane nu-
naxarférarmiut uvdluinarne inuniar-
nerånik oxilisaisinaussut erxarsauti-
ginexarput. sordlo taorsigagssarsiat a-
kikitsut igdlunigdlo iluarsainigssamut
tapissutexartoxarsinaunigsså erxar-
sautiginexarput. åma ilimanarpox inu-
tigssarsiutausinaussut aningaussartu-
tauvatdlårtugssåungitsut tapersivigi-
nexarsinaujumårtut, s. i. sanålungne-
rup angerdlarsimavfingnilo piliorti-
ternerup (husflid og hjemmeindustri)
ikiorsernexarnerisigut“. — fimame nu-
naxarférarmiut piniartut aulisartutdlo
akungnagtorfingmikut tapertatut inu-
tigssarsiutigisinaussagssåinik xangar-
ssuardle pilersitsiniartoxalerérsima-
ssariaxaraluarpox.
måna OKaluinarnane Kanon iliorto-
KartariaKalerpoK, nålagauvfigdlo inuit
atugarigsålersinigssanut ingminut pi-
ssugssångortisimangmat inuit „eui-
terfigssianut" nugkumångitsut ikior-
serneKartariaKalerput, tamåna pisi-
naugpat aningaussartutit nugtertitsi-
sagåine atugagssaussugssaugaluanit
mingnerussut atordlugit.
atuagårxame ardlaleriardlune er-
sserxigsarnexarsimavox igdloxarfing-
miut ilisimassatigut, kulturikut inu-
tigssarsiornikutdlo ineriartornigssa-
mut periarfigssarigsårnerujugssussug-
ssaussut.
peKatausinaulersitsiniarneK
åma uvanga isumaxarpunga ilini-
ardluarsimanex amerdlanertavtinut
pitsauneruvdluinartox. ingmikutdlo
pingårtitdluinagara unauvox iliniar-
nex inunermik pisunerussutut nuåner-
nerussututdlo oxautiginexarsinaussu-
mik nagsatalik åmalo ingmut avata-
ngissinutdlo påsingnigdluarsinauneru-
lernermik kingunexartox; tamåkule
tåssåungitdlat atuarfiliortiternerup i-
liniartitauneruvdlo angnertusarne-
xarnigssånik kigsautit pissariaxartit-
sinermigdlo erssersitsinerit tutsiune-
råne piorsainerme suliaxartut tungå-
nit sagdliutinexartartut. pingårtine-
xarnerussut tåssaussarput „inoxatigit"
imalunit „inutigssarsiutit" pissaria-
xartitsinerat. inoxatigingnermile nå-
pertuivdluartuliomex taimågdlåt tå-
ssaunerpa inuit iluanåmiuneråne aki-
mangniunerånilo amerdlanerpånik pe-
KatausinaulersitsiniarneK.
inutigssarsiutinik tapersissarnerme
inatsisigssamut sujunersut månåkut
inatsissartut udvalgiåne suliarinexar-
pox. oxautigitsiamexartartut malig-
dlugit ardlalingnik avdlångutexarti-
taunigsså ilimanarpox, pisångatigi-
ssagssardlo unauvox avdlångutai nug-
tertitsinermik inutigssarsiornermigdlo
ingerdlatsinermut avdlångutinik uva-
ngåtaox isumaga maligdlugo pissaria-
xalersimassunik kingunexarumårner-
sut.
ministeriarmiut kalåtdlit inuiaxati-
git pivdlugit atuagårxiat pingajugsså-
nik piarérsaissut tusartarpara. auli-
sarnikungox ingerdlatsinermut tunga-
ssumik. neriugpunga sujuliminit mar-
dlungnit „uvagut kisivta ilisimavar-
put“mik nipexånginerulårumårtox.
Jens Poulsen
FOTO. FOTO. FOTO
Film fremkaldes
Farve og sorthvid
Arne Jensen . Box 624 . Esbjerg
De, der tænker lidt længere,
vælger Renault 16...
Renault-forhandler Tage Schjøtt
B. 500 . NarssaK
Telegramadresse: Schjøtt, Narssax.
15