Atuagagdliutit - 29.05.1969, Blaðsíða 17

nunavtine seminaria
atainartariaKarpoK
iliniartitsissut kalåtdlit atuarfine atuartitsissugssat Kalatdlit-
nunane iliniartariaicarput, realskolimilo soraerumérsimancK se-
minariamut isissutigisavdlugo nåmagtutut aulajangiutariaKar-
dlune
kalåtdlit Danmarkime iliniartut kdtuvfiata — Unge Grønlænderes Rådip —
landi.rådimut ilaussortat tamaisa sågfigingnissumik imditumik nagsisimavai:
autdlarnausiut
nalungilarput nunavtine atuarfiup
ajornartorsiuterpagssuisa ilagigåt ka-
låtdlisut OKausilngnik iliniartitsissug-
ssaileKineK. ajornartorsiut tamåna
malungnarsiartuinartOK atuarfigtigut
PissortaKarfingmit åmalo Grønlands-
radimit uparuarneKatdlagtåleriartui-
narpoK.
Grønlandsrådip tamåna pivdlugo o-
Kauserisimassai (dok. 33/68) matumti-
na issuaivigineKåsåput:
»seminariame ilinialersartut amer-
dlaneruleraluarput iliniartitsissunig-
pissariaKartitsileriartornerujug-
ssuarmut nalerKiutdlugo nåmarKajå-
ngivigdlutik. måna iliniartitsissut %-é
nunalisitåuput.“
»• •. iliniartitsissutdle nunalisitat a-
merdlanerujugssuat ama ajoKuteKar-
P°k. iliniartitsissut tamåko angnikit-
suinarmik kalåtdlit OKausé erKarsar-
tausiatdlo ilisimavait. tamatumtinga
Pissutaussut ilagåt iliniartitsissut nu-
nalisitat % -isa ukiut mardluk-pinga-
suinait Kalåtdlit -nunåne sulissarne-
rat. iliniartitsissut avdlanik taorsiku-
lavatdlårnerat mérKat atuarfingme
torKigsisimångitsunerånik kingune-
KartarpoK.
lnit atuarfiussut amigautaunerat a-
ningaussalinikuinaK anigorneKarsi-
nauvoK, iliniartitsissunigdle nunalisi-
lanik atuinerup akornutit ajoKutitdlo
Pilersitai årKigkuminåinerujugssuput.
iliniartitsissut kalåliussut ikeKingma-
ta iliniartitsisisungorniardlutigdlo aut-
dlartitartut atuartut amerdliartorne-
ranut nalerKiutdlugit angnikeidngma-
ta ånilångatigissariaKarpordlunit ig-
dloKarfingne kalåtdlit iliniartitsissut
kalåtdlisortitsinermik isumagingnig-
tunigssamut ikigpatdlålernigssåt ka-
låtdlisortitsinerinarmigdlunit sulia-
Kartitauleraluarunik, taimailitisagåini-
1° iliniagkatik maligdlugit sulinigsså-
nut akuliunerusaoK ilalemeKarsinåu-
ngitsoK.
taimaingmat kalåtdlit iliniartitsissut
amerdlisarnialernigssånut ardlaling-
nik pingårtorujugssuarnik pissutigssa-
KarpoK.“
»mérKat atuarfiåne børnehavimilo
iliniartitsissussugssat Ntingme atuar-
lineKartarsinåusåput seminåriame
mana agdlineKamermigut ukiorpå-
Ingpagssuarne nåmagtumik angissu-
sSKartugssåusangmat.“
pissortat tungånit kisitsisit sarKu-
fniunøKarsimassut takutipåt nunavti-
ne inuit inersimassut 90®/o-é kalåt-
dlisuinaiK påsissardlutigdlo kalåtdlisu-
'naK oKalumassussut. inersimassut
tåuko tåssåuput Kåumarsainikut mi-
nitaunerpausimassut taimaingmatdlo
tamatumuna sulivfigissariaKarnerpau-
ssut åmalo tåssauvdlutik mérKat inti-
sugtuarKatdlo atuartussut angajoncå-
Ve- taimaingmat taimatuinardlunit o-
Karaluaråine nalunångeréKao«: atuar-
tut Kåtussait isumalioriausiatdlo ka-
latdlit OKautsivtinik ttingaveKarpiar-
jpt Kautussat isumalioriausiatdlo ka-
låliussut kalåtdlisut oKausigdlit ilini-
artitsissorisavdlugit nalenamerpauv-
dlutigdlo ipigssarsinerpåusassut. —
tamatumtinga ilångutdlugo tainexar-
SlnauvoK silarssuarme tamane tamå-
ne misilissarnertigut malugineKarsi-
mangmat mérKat oKautsit uissutari-
ngisatik atordlugit autdlarKåumutdle
ntuartitaussut nangminerssordlune i-
snmaliorsinåussutsikut pingorartitsi-
slnaussutsikutdlo akornutigssarsissar-
lut nåkanganerulersartutdlo.
laimatuinaK OKaratdlardluta semi-
naria pivdlugo punktit måko pingår-
nerussutut issigalugit piumassarissa-
ria«artipavut:
Pnigårnerussutut taiumassat
Pwnfct l. nunavtine seminaria atati-
nartariaKarpoK atordluarsinåu-
ssutsikutdlo Danmarkime semina-
riamut naligititauvdluinartaria-
Kardlune iliniarnerup aningau-
ssarsiatdlo tungaisigut.
Punkt 2. seminariame iliniagagssat nu-
navtine inoKatigit pissariaKagåi-
nut piumassarineKarsinaussunut-
dlo nunavtine pissusiussunut nå-
Pertutunut nalerKusarsimassussa-
riaKarput.
punkt 3. nunavtine seminariame ilini-
arneK Danmarkime iliniartautsi-
mut nutåmut nalerKUsardlugulu-
nit åssingulersarneKåsångilaK ta-
matuma ilåtigut nagsataringitsu-
gagssaringingmago kalåtdlit ilini-
artitsissungorniartartut atorfig-
ssaKartineKardluarugtulerfing-
mingne ikilinigssåt
punkt 4. nunavtine nunaKartuarnig-
ssarput taimalo nunavta kalåtdli-
nik kalåtdlisut oKausilingnik ino-
Kartuarnigsså tamavta aulajangi-
usimavarput. taimaingmat inuiag-
tut atåinarnigssarput inugtut u-
vavtinut perKingnarnerpaussug-
ssaK pingårtikuvtigo piumassari-
ssariaKardlugulo akuerissariaKar-
parput iliniartitsissut OKautsivut
atordlugit atuartitsisinaussut å-
malo OKautsivtinik iliniartitsissu-
sinaussuit iliniartitaussarnigssåt
— avdlanit nåkasingnerussutut
pineKaratik.
punkt 5. såkortumik ilungersortumig-
dlo sågfigåvse seminaria pivdlugo
måna aulajangivigsumik isumer-
Kunase aulajangerérKunasilunit
tamånale seminariap tamanut
angmassumik oKatdlisigineKarér-
nigssånut utanriserKuvdlugo.
punktit tåuko imatut ersserKigsai-
vigineKåsåput:
1- imut:
nunavtine atuarfingme iliniartitsi-
ssussugssat nunavtine iliniartarnig-
ssåt pingårtorujugssuartut issigissari-
aKarpoK nunamut suliwfigissagssamut
nalerKutumik iliniarneK mérKanutdlo
iliniartikumågkat iliniartitsissungor-
nigssamut sungiusarnerup nalånisaoK
najornigssåt avdlanit pingårnerpauti-
tariaKarmat. atuarnerup toncigsisima-
ssumi'k ataKatigigdluartumigdlo i-
ngerdlanigssånut ajoKutauvdluinartoK
Grøn landsrådi vtaoK uparuartugå (ta-
ktik autdlarKausiut Kup. 1) tåssaussoK
iliniartitsissut taorsikulavatdlårnerat
tamatumtinåkut .mingnerulersikiar-
torneKalersinåusagaluarpoK.
nunavta seminåriå Danmarkime år-
Kigssussinermut nutåmut åssinguler-
sarnago iliniarnerup aningaussarsiat-
dlo tungaisigut Danmarkime iliniar-
tarnermut naligititdluinartariaKarpoK.
sujugdlermik erKaimassariaKarpoK
måna tainøKartut tåuko tungaisigut
naligititaorérmat månalo Danmarkime
iliniartarneK nutåK ilåtigut angneru-
ssunik piumassaKarfiugaluardlune i-
liniartitsissut akigssarsiartuneruler-
nerånik kinguneKartugssåungingmat.
taimaingmat akigssarsiat ånilångati-
galugit Danmarkime iliniartautsimik
nutåmik tigusinarnigssaK pissariaKå-
ngilaK.
åipagssånik erKaimassariaKarpoK
nunavtine seminariamut pissartut tå-
ssaujuaratdlartugssaungmata realsko-
lime soraeruimérsimassut. — nunavti-
ne realskolime soraertimértarneK Kav-
dlunåt OKausé, tåssa inuiait avdlaner-
tat OKausé, atordlugit pissarpoK. inu-
iaitdlo avdlanertat OKausé atordlugit
angnerussumik soraertiméruteKartar-
neK silarssuarme tamarme KanoK a-
jornakusordlumartigissoK erKarsauti-
giguvtigo nunavtine realskolime so-
raertimértarneK Danmarkime realsko-
lime soraertimértamerinarmut åsser-
susinåungilarput åssersutariaKarne-
ruvdlugule iliniarnertungorniardlune
soraertimérnermut imalunit HF-imik
soraeruméruteKarnermut.
taimaingmat nunavtine Danmarki-
milo tungaviussut dssigingissusiat pi-
ssutigalugo nunavtine seminaria tu-
ngavigissaminut nalerKiutdlugo Dan-
markime seminariap Danmarkime se-
minariap atordluarsinaussusiatutdle
atordluarsinautigissutut issigissaria-
KarpoK taimalo realskolime soraeru-
mérsimaneK seminariamut isissutigi-
savdlugo nåmagtutut aulajangiutaria-
k ardlune.
2- mut:
nunarput Danmarkilo nålagauvfiu-
galuai^put atauseK, inigssisimanermi-
kutdle tamatumalo nagsatarissånik
pissutsitigut ttingaviussutigut ardla-
ligssuartigut åssigingitsorujugssuput.
tamatuma saniatigut teknikikut pior-
sarsimåssusiat åssiglngeiKaoK, imaxa
kinguåringnik mardlungnik nikingav-
dlune. taimaingmat naluinångerérpoK
pissariaKartitavut piumassarineKarsi-
naussutdlo nunavtine pissutsinut nå-
pertutut Danmarkimit avdlåussute-
Kartåsassut, taimåipordlume.
tamåko pissutigalugit nunavtine se-
minariame (atuarfingnilume avdlane)
iliniagagssat Danmarkime iliniagag-
ssanut åssingutinigssåt erKarsautiger-
Kårnago ttingaviussutigut nunavtinut
nalerKtisarsimasstinigssåt isumager-
KårtariaKarpoK.
encaimajuartariaKarpoK nunavtine
uvavtinut pissariaKardluinartut inui-
angne danskine pissariaKardluinartu-
nit avdlåussuteKartuartåsangmata tai-
matorpiardle uvavtinut pissariaKarti-
ginertik ttingaviginardlugo nalilersor-
neKartariaKardlutik.
3-mut:
Danmarkime iliniartitsisstingorniar-
tarnerup avdlångortitsivigineKarnera
soruname pissutsit avdlångornerånik
ttingaveKarpoK. 2-mutdle ersserKig-
sautine taineKarérpoK nunavtine Dan-
markimilo pissutsit ttingaviussutigut
åssigingissutilerujugsstissut. tamånåi-
nardlunit pissutigalugo Danmarkime
iliniartautsip avdlångornera pinardlu-
go nunavtine iliniartarnermik avdlå-
ngortitsinigssaK pissutigssaKångitsutut
oKautigineKarsinauvoK.
Danmarkime iliniartitsissut iliniar-
tauseK måna atorungnaersoK, nunav-
tine iliniartautsip åssigisså, atordlu-
go iliniarsimassut sule ukiut 40-t a-
nguvdlugit iliniartitseKataujuartug-
ssåuput nutåmik iliniarsimalerumår-
tut peKatigalugit. inuiangne teknikip
Kagdlikutdlo piorsagaunerup tungai-
sigut uvavtinit ukiorpålugssuarnik
sujugdliussune iliniartitsissut måna
nunavtine iliniartitsisstingorniartutut
iliniarsimassut sule taima sivisutigi-
ssumik atorneKarsinåusagpata måna
nunavtine iliniartitsissungorniartauseK
nunavtinut nalerKugungnaersimassu-
tut issigisavdlugo tungavigssaKångila-
gut.
1-imut ersserKigsautine taineKarér-
sutut nunavtine realskolime soraerti-
mértarneK Danmarkime iliniarnertu-
ngortarnermut HF-imigdlunit sorae-
ruméruteKartarnermut nagdlersune-
KarsinauneruvoK. taimaingmat pissor-
tat avdlatdlunit tungånit piumassari-
neKåsagaluarpat Danmarkime ånug-
ssussinermut nutåmut åssingulersitsi-
nigssaK pivdlugo realskolime inerér-
nerup kingornagut imaKa ukiut sule
mardluk piarérsarKårdlune aitsåt se-
minariamut pissoKarsinångtisassoK
tamåna nunavtine pissutsinik ttinga-
veKarane Danmarkimile pissutsinut
nalerKtisainiardlune iliornertisaoK nu-
navtinut nåpertutumik taineKarsi-
nåungitsO'K.
ilisimarértariaKarpoK Danmarkime
iliniartautsip nutåp pissuseKatånik
nunavtine seminåriå årKigsstitisaga-
luaruvtigo tamåna nunavta ingmikut
semiinariaeruneranik kinguneKartug-
ssåusangmat, Danmarkimime iliniar-
tautsip nutåp piumassarissai nunavti-
ne nfimagsineKarsméungingmata. tai-
mailissoKåsagaluarpat Danmarkime
taimågdlåt iliniartarneK pilisaoK. ta-
matuma iliniarnermilo pdumassaussut
kinguneringitstigagssaringilåt kalåt-
dlit iliniartitsisstingortartut ikilinerat
kisa inertartutuånguit ilaisa Dan-
markimut uneråinalernerat.
tamåko sule kalåliussunik iliniartit-
sissugssaileKinerulemermik kingune-
Kdsåput. iliniartitsissutdle nunalisitat
atugaunerujugssuata kingunipilugi-
ssartagai kalåtdlitdlo iliniartitsissut a-
migautauvdluindssusiat pivdlugit
GrønlandsrådivtaoK oxauserisimassai
autdlaruausiume issuarnexartut nå-
pertordlugit anguniagagssax unauni-
artugssaviuvox kalåtdlit iliniartitsi-
ssut piårtumik amerdlanerulemigssåt.
tamdnalo pitsaunerpåmik pisimavox
nunavtine seminariap månatut atati-
nexdinameratigut Danmarkimilo ilini-
artamermut naligititauvdluinarnerati-
gut.
måna aavdlångortitsinginigssamut
pissutausinaussut pingårtut ilatut tai-
ssariaKarpoK årKigssussinerup måna
atutup autdlarterKåjtissusia. 1964-ime
aitsåt atulerstivoK taimalo klasse a-
tausinaK aitsåt 1968-ime inersimav-
dlune.
sumigdlunit atordluarsinaussumik
avdlångortitsineK pissusigssamisusa-
gune aitsåt pissariaKarpoK årKigssu-
ssinerme atorttissume misiligtagkat
takutitait nåpertordlugit ttingavigalu-
gitdlo. månale avdlardluinarmut av-
dlångortitsisagaluaruvta taima ataKa-
tigigdluartumik ingerdlatsinerup pår-
dlagtordluinånik lilitisagaluarpugut
nuname avdlardluinarme nunavtinut
ttingåssuteKångivigsumik avdlångor-
titsineK pinardlugo misiligtagkanik
ttingaveKarata avdlångortitsissugssåu-
sagavta.
4-mut:
nunavta nunagituinarnigsså pi-
ngårtikavtigo nunavta ttinitisinaussai-
nut nåpertutumik atugaKarnigssaK a-
kuerisinaulerniartariaKarparput nuna-
ne avdlane KanoK iliortartut aperKU-
tigerKårnago singnagtututdlo takor-
dlomago. nunavta inuisa amerdlaner-
ssait (inersimassut 90'“/o-é) kalåtdlisu-
inaK OKauseKarmata atuarfik OKautsi-
vut ttingavigivdluardlugit ingerdla-
ssariaKarpoK. åmåtaoK inuiagtut ing-
mikorutiligtut atausiussutut ineriar-
tornigssaK nunavtinut uvavtinutdlo
perKingnarnerpaussugssauvoK naku-
ssutaunerpauvdlunilo.
atausiussutut peroriartusaguvta atd-
ssutexautivta tamikutdlo inumarigsu-
ssutigalugitdlo nakoxutivta pingår-
nerssarissagssait tåssa oxautsivut.
tåuko pigiungnaeruvtigik nangminiu-
ssutsivtinut tungaviussut upitisavavut
patajassungutigisavdlugulo. ingmiku-
me inuiaugavta inuiagtut ingmivtinut
xilerutaerutisångikuvta nangmineri-
ssavtinik OKausexartariaxarpugut pår-
xutarissavtinik ineriartortitavtinigdlo.
tamatumane iliniartitsissut OKautsiv-
tinik atuisinauvdluartut pissariaxarti-
nerpauvavut. taimaingmat avdlanut
åssingunigssax nunanilunit avdlane i-
liniartitsissusinaunigssax sagdliutina -
git iliniartitsissut kalåliussut sapingi-
samik amerdlanerpåt kalåtdlinik ili-
niartitsinigssamut piukunarsardluarsi-
massut pigilernexarnigssåt sagdliuti-
tariaxarparput tamdnalo nunavta se-
minåriåne nunavtinitume aitsåt isu-
mangnaitsumik ingerdlånexarsinau-
vox.
2-mut ersserKigsautine taineKarér-
sutut iliniagagssat nunavtinut naler-
KtisagaussariaKarput Danmarkimitdlo
avdlåussuteKamertik pivdlugo ator-
feKarnerme eKungassumik pineKau-
taussariaKångivigdlutik atorneKarfig-
ssamingnut nalerKiittissugssaugamik.
5-imut:
nunavtine ilerKtingoriartulersut pit-
saussut ilagåt aulajanginerit angner-
ttit tamanut angmassumik OKatdlise-
rérnikut aitsåt aulajangivigineKarta-
leniartomerat.
seminaria pivdlugo istimanik avdlå-
ngortitsinigssamut ttingassunik sarKil-
mitississoKarsimångivigpoK agdlåme
Grønlandsrådilunit tusardlernøKarsi-
mångilaK. taimatutdlo tamanut ang-
massuinik OKatdlinermik sule pilerso-
KarsiimångilaK.
taimaingmat såkortunerpåmik ilu-
ngersortumigdlo xinuvigåvse aulaja-
ngivigsumik seminaria pivdlugo måna
isumerxunase aulajangérxunasilunit,
isumernigssardle mingnerpåmik tama-
nut angmassumik oxatdlitoxarérnig-
ssånut utarxdserxuvdlugo.
ajOKérKanik taineKarsinaussunik i-
kiortåinaussunik iliniartitsissalemikut
kalåtdlinik iliniartitsissugssaileKine-
rup akiorndarneKarsinaunera sujti-
nersutigineKåsagaluarpat akueringit-
dluinarisiuk taimailiomikut nunalisi-
tat kalåtdlinik Kulangisimasstinerat
inatsisltigut akuerineKalersugssåu-
sangmat ukiorpagssuarnile atassugssa-
tut avKutigssiuneKåsavdlune kalåt-
dlip nunamine piorsainermik tigusi-
artornigssånut akerdliussumik.
neriugpugut istimanik itusarteKati-
gigtamigssamik misiligut måna ilag-
sivdluarneKarumårtoK kalåtdlitdlo i-
ntisugtut soKutigissaKardluåsångitsu-
tut sujtinersuteKaratigdlo asule issor-
nartorsiuiniåinartutut ajorissagssar-
siuinartututdlo tåikartorneKartarnera-
ta ilumortuinarssungineraniik malugi-
titsisinaujumårtoK intisugtutdlo inuia-
Katimingne piorsainermut peKataoru-
stissusiånut akissugssaoKataorusussu-
sianutdlo taktissutigssaujumårdlune.
Unge Grønlænderes Rådip
sujulerssuissue sivnerdlugit,
stud. mag. Moses Olsen,
sujuligtaissoK.
DIESEL A./S
TELEGRAM-ADR.: ALPHA FREDERIKSHAVN. TELEX 9783
£
17