Atuagagdliutit - 07.08.1969, Blaðsíða 19
piniartOK utoricaK
barakitdlo arnait
taima KuleKutaKarpoK agdlautigissau erKarsautigssivdluartOK Ka-
nigtukut UångunenartoK „Thisted Amts Tidende“me. politikerivta
pilerssårusiortortavtalo åmame kalåtdlit danskitdlo nunavtinitut
tumarmik atuartarianarpåt agdlautigissax tåuna isumatdlo sarKU-
miuneKartut, Kularnångitsumik autdlarKautaujumårtut Danmarkip
nunavtine politikia pivdlugo OKatdliserKilernigssamut.
agdl.: Jørgen Petersen.
igdluliarssuit cementiussut nutåliaussut
Kalåtdlit-nunåne.
ilane uvdlåkut nunaxarfigissavtine
Pujortulérarssuarput tikipoK angut
utorKaK KåinissartoK usigalugo. angut
10 migssåine ukioKarpoK xérsujuvdlu-
ne> kinå amexusugdlune silalisimav-
dlune, ukiorpagssuarne piniartutut
ilungersuavdlune inusimanerata nalu-
PaeKutånik — issaile umårigput inu-
sugpalugdlutik. angutauvorme utor-
KaK imåinardle malartitagssåungitsox,
Kalåtdlit-nunåta pisorxap ajoraluar-
tumik mana oxalugtuåinångulersup,
sivnissua.
Rajax Kajagssuartumik imånut ni-
uginexarpox. angatdlatinguaK tåuna
UuserigsoK, silarssuarme nagdlerne-
Kangitsumik sapisertumik sananexar-
slmassox, erninax tåmartugssångor-
Pok.
tamåna ajussårutiginexarsinauvox
soKutiginginarnaxarsinauvdluni lunit,
kaj ardle pexatigalugo tåmartugssau-
Vo,k kulture, uvagut maskinat suniu-
teKarfiånik kultureKartugut sumigi-
aåinarsinåungisarput.
ajoraluartutut oxautiginexarsinau-
v°k kalåtdlit piniartuginarsinåunging-
mata. avdlauvdluinartordliuna arrit-
SUrnik atugartussutsimut ikårsårnig-
SsaK tåssångåinarssuax sajugpitdlang-
Perssuartut nutånut noriatårnermi-
ngarnit.
PissusitorKat tåmartut
tassångåinavik uvdlunut nutårdlui-
Parnut noriassårnex kalåtdlit sule
Patsivérusimåssutigåt sulilume nutå-
ne torxamavigssax piviussoK navsså-
risimanago. kulturitorxamut atåssu-
texarnigssax amigautigåt, kulturito-
kartigdlume asigssorniartardlugo. —
aujulivume taimane eskimujuput, ili-
simaitsoxalutik inusimåput igdluvig-
kane najugaKardlutik angåkutdlo Nå-
'agkavtinit ugperinerusimavdlugit, o-
kartaraut. — ajoraluartumigdle kalåt-
^iit inusugtut xnana nalivtine torxå-
Piavigssamik avdlamik navssårsinau-
simångitdlat.
Piniartunerme ilerKutorKat toxusi-
rnåputdlusoK piniartunex piungnaer-
^lugo sårugdlingniarneK sångnexar-
11131. tamatuma kingunerå kalåtdlit
kulturiåne eriagissagssat pitsaunerpåt
ånainexarnerat.
sårme åma taimåisava?
irnåikamiå, piniartunex aulisartu-
nerdlo åssigingitsorujugssungmata.
kivet som en fanger er nu en saga blott.
Spørgsmålet er nu, hvordan grønlæn-
deren kan bevare tråden bagud, såle-
des at han med sin stolthed i behold
kan udfylde sin plads i det ændrede
samfund.
kinalunit aulisåumik tiguseriardlune
sårugdlingniarsinauvoK. ingmikut ili-
niarsimanigssax tamatumane pissa-
riaKångilax, puissiniartusagåinile aut-
dlainiartutut pikorigsussariaxarpoK;
xasusuitsuvdlune namagigtartuvdlu-
nilo. åmåtaordle xanga piniartut pi-
ssait nunarxatigingnut tamanut av-
guåunexartarsimåput, ataxatigigtut
misigisimanex pilersitdlugo. nunarxa-
tit pissusé atortuilo taimane kikut ta-
marmik nalungilait, sussagssarexati-
gingnerdlo tamane malungnarsima-
vox.
ånoraminikoK igalåne
uvdluvtinile xanga piniartusimaga-
luartut sårugdligtatik KGH-mut tuni-
ssarpait. pissat avguåunexåsaerput.
månale pisiniarfexalersimavox nior-
xutigssanik tamalårpagssuarnik usser-
nartoxartunik, xalipautigigsorpag-
ssuarnik atissautexartunik — ivko
xavdlunårssuit inornartut atortagaisa
åssinginik, åmåkume oxalugtartut nu-
tait, nerissagssat xivdlertussarrriiut,
pinersautit sorpagssuitdlo avdlat.
ajoramime?
suliniarnermume kajumigsautauvox
pisiagssat tamalårpagssuit ugsagsåru-
tiginexarsinaungmata, tamånale niu-
vertutut erxarsartarnerup erssernerå,
kingunigsså pitsauvdluinångitsox ku-
ssanardluinångitsordlo. ajoraluartu-
migdle kalåtdlit ussernarto-rpagssuar-
nit tamåkuninga pututitaussarput pui-
gorxajåssardlugule sujornale igalåx
aserormat simia ånoråminikox sule
agtornexångitsox, imaxalume åma ig-
dlo xalipagtariaxalersimagaluax.
tamanitdle angnermik kalåtdlit ar-
ngajuersertariaxaraluarput takussag-
ssat nutårpagssuit påsisinaujumav-
dlugit pigiliusinaujumavdlugitdlo. tå-
ssångåinarssuax piorsainex isumait-
dliorneruvox. nunap nangminex inui-
sa taimatorujugssuax sanaortornex
kigsautigingårunångikaluarpåt, kiav-
dle aperisavai xanox isumaxarnerå-
nik. kalålinåupume, taimåikamigdlo
xanox ilivdlutik ilisimasinauvåt suna
ingmingnut ajunginerunersox?
igdluliarssuit nutåt
inigssiarpagssualingnik igdlorssua-
liarssuit kussanartut danskit Kalåt-
dlit-nunane atugartussutsimik erxu-
ssinerata erssernerai erxumitsut. —
piniartutut inQnex måna oxalugtuåinå-
ngorpox. aperxutaussoK tåssa xanox
ilivdlune kalåtdlip pisorxanut atåssute-
xarnine ånåisånglnerå taimailivdlunilo
ingminut ilisimårinine pigalugo uvdlut
nutåt piumassåt nåpertutumik plssuse-
xarfigislnåusanerå.
suna sujunertarinexarpa igdlorssua-
liarssuit tamåko nunamut angnikit-
sunguamut exiternexarmata, uvfa Ka-
låtdlit-nunåt taima agtigissox? Kalåt-
dlit-nunåta xaxugumutdlunit igdlu-
liorfigssaerunigsså ernumagissariaxå-
ngilax. pingortitap nangminex inu-
niarnermilo pissutsit kigdlilertugssau-
våt inuit xanox amerdlatigissut Ka-
låtdlit-nunåta napatisinaunerai.
åmale Kalåtdlit-nunåta pissusia na-
lerxutingitdluinarpox eximassunik ig-
dluliornigssamut. taimailiusagåinime
xaertiterinerujugssuax pissariaxar-
pox, taimåitumigdluna aussat tamai-
sa xaertitsinerit xångorpatdlagssuat
tusarssaujuartartox, danskit pilersså-
rusiortut pissusiviussunik påsissaxar-
xalårnerånik ilåinå piungnaerdlugo
tusautigssatut.
atago kalåtdlit nangmingnex igdlu-
lioriardlit, ivkuninga igdluliarssuarnit
cementiussunit moderneussunitdlo
inigisavdlugit sungiusimanerussa-
mingnik. kalåtdlit nangmingnex ig-
dluliortalersugpata imaxa iluaxutau-
låsagaluarpox ingmingnut ilisimåri-
lerxilårsinaunigssånut. månåkume
kalåtdlit tupingnåinartumik ingming-
nut tatigiungnaersimåput.
sule tugdlusimårtoK
atagule piniartox autdlarxåumut
taissara uterfigerxilåriardlara.
xajax imånut ninginexarmat mia-
nerssordlune ikinialerpox erxorssor-
dlune ingitdluartiterdlune piniarnig-
ssaminutdlo piarérsardlune. tupingna-
xaox exåissusia, taima utorxautigalu-
ne. takuvdlugulume ilikarnångitsu-
ngilax xanox perxigsårtigalune sår-
xutine inigssititerai tigoratåinångor-
dlugit atoratåinångordlugitdlo.
autdlåine imerpå portaminutdlo ti-
ngerdlautigssiaminermut xåiname så-
vanitumut mangutdlugo. tamåko ta-
maisa påssupai arrinane erxigsisima-
ssumik pissusexardlune. kisamilo pia-
rérame kinane exisalugtox xungujo-
rujugssuardlune inuvdluarxussivdlune
aulaterivox paordlunilo sikup sinå-
vata tungånut autdlardlune.
uvalikut igdloxarfingmut uteravta
angut utorxax tåuna nåperxigparput.
sule ungasigkivtine aulaterivox suaor-
tardlunilo, nalunarane pissane tugdlu-
simårutigigai. xajåme tamarme xag-
dlersimavox serfartainik mitertainig-
dlo. oxiluarpalugtumik paordlune or-
nigpåtigut. ilame angatdlatingup tåu-
ssuma iluserissusia, sordlume imax
manexissox siginarå, ukiorpagssuit
ingerdlaneråne påsissat tungavigalu-
git xajax torratdlaerxivfigssaxångit-
sumik inernexarsimassox unalo inug-
tå atausiulersutdlusox. xåinavme
inugtåtalo ingmikornerat takunexar-
sfnåungilax.
imaxale aperissoxarsinéusassox su-
na pivdlugo angut tåuna xajartortox
uvdlorssuardlo nåvdlugo xianartume
masagtumilo itox tingmiarpåluit pi-
ssarininardlugit.
xularnångilardle taimailiortox pe-
rérsunut kingumut atåssutexarnigssax
påsisimagamiuk. ilerxutorxat pissusi-
torxatdlo eriagai tugdlusimårutigalu-
gulo piniausitoxax sule ingerdlåsinau-
gamiuk. xularnångitsumik pivdluar-
dlune misigisimåsaox unukut anger-
dlamut tikikame xasuvdlune kågdlu-
nilo uvdlormutdle pigssarsiane tuver-
migdlugit.
angut utorxax tåuna åjuna igdlo-
xarfikut ingerdlassox xutdlatikardlu-
ne pisupalårdlune, xasorxassox nalu-
narane tungmissagssarsiortutut, ati-
ssardlugdlune takuinardlugo nåkiger-
xajånardlune. — ila utorxånguåku-
luk, erxarsarxajånarpox. takuvsunå-
ngitsungilax.
tåussumungame oxinenisagaluarpox
ikiutisiagssaminik kæmnerexarfing-
mut aigdlmarsimassugune, taimailior-
nigssamutdlume pissutigssaxarnerusi-
måsagaluarpox inusugtorpagssuarnit
suliumångitsunit sarfarsiatåginartu-
nitdlo — tamåkume ilarpagssue ime-
rajugtungulerérput.
mematut pinenartut
suname pivdlugo kalåtdlit inusugtut
taimåipat?
ilumungilarme oxartoxartarmat ka-
låtdlit inusugtait ussernartunut ka-
li terxajånerussut avdlaningarnit. ka-
låtdlime xanga nuname måne imåi-
nåungitsorssuarme ingmingnut pugtå-
sinausimangmata tamåna erssersitsi-
vox suliumatussutsimik napardlinå-
ngissusermigdlo.
tamåname kalåtdlit kukunerigunå-
ngilåt, pissutexarunartordliuna Kalåt-
dlit-nunåta påsinerdluissumik axune-
xarneranik. kalålerme takutitsinigssa-
mut sulinermutdlo kajumissusermik
pigissaraluaminik piaivfiginexarsima-
vox. mérarujugssuartut pinexarpox
suliagssamik soxutåunginerpåjungit-
Moderne cementklodser i Grønland.
sumik isumagissagssaxartisavdlugo
årdleriginexartutut.
uvagutdle xavdlunåt soruname aju-
nginerpåmik sujunertaxardluta tai-
mailiorpugut. tåssamiuna kalåtdlit
ikiorniarivut. suliumångikunik ikiuti-
tusåput, kinalunlme amigautexarta-
riaxångingmat. Danmarkime nunau-
vox nålagauvfiup isumagingningnera-
tigut atugarigsårfiussox, kinalunitdlu-
me oxartariaxångilax ajungitsorsiag-
ssat avguåunexarnigssåtigut åssigingi-
sitsissugut. isumaxarpunga taima er-
xarsartarnex kalåtdlit ornigingitdlui-
naråt.
kalåtdlime sungiusimavåt nangmi-
nérdlune napaniarsinaunex atarxinau-
titutdlo tamåna issigalugo. månale ka-
låtdlit tungmissåtdlusox isingmigdlu-
go pérnexarpox nukagsarnexarnerati-
gut. aningaussanik ikiornexaraluar-
put, suliagssamigdle pitsaussumik isu-
magissagssaxartinexarnigssåt årdleri-
ginexarpox. tamatumunåkut kalålex
sapissusiagauvox taxinartungortitauv-
dlune ingminutdlo isumaxarfigiler-
dlune atorsinåungitsutut poxitsutut-
dlo.
Kavdlunåt soKutigigtaitsut
tåssanikunarpox Kalåtdlit-nunåne
imerajungnerujugssup månåkut atu-
tup pissutigerpiagå. pissutsitdlume
pitsaunerulingitdlat Kalåtdlit-nunåt
aussat tamaisa omigarnexartarmat
danskinit sulissartorpagssuarnit.
kalåtdlit ajoraluartumik sule ani-
gorsimångilåt nålagkanik inimiging-
ningnerssuax, nunasiaxarnerup xa-
ngarssungitsox atorungnaersup amiå-
kuisa ilåt. taimanime niuvertut issi-
ginexarsimåput Nålagkavtitungajak
agdlåt, xavsérpagssuartigutdlume åma
niuvertut taimatut misigisimasimå-
put. niuvertut oxausé inatsisausimå-
put, aulajanginerilo tamatigordluinax
malingnexartarsimavdlutik.
xunutitauvdluinarnerup tamatuma
xavdlunånigdlo kukusinåungitsutut
xumut issigingningnerup amiåkue
ajoraluartumik sule atåput.
xavdlunåx xavdlunåjuvox — tai-
måikamilo avdlanit xutsingnerussu-
tut issiginexardlune, måssa inupalår-
xingnårssugaluarunilunit. taimaing-
mat aggersitat isumaitsut — erxorne-
russumigdlunit oxautigalugo, soxuti-
gigtaitsut — kalåtdlit inusugtut piu-
massårssorfigissarpait.
sordlume xavdlunåt aggersitat si-
laerutartut Kalåtdlit-nunånut tung-
marångamik, agdlåtdlume silatuneru-
ssugaluit kalinexartarput imertor-
ssuarnit nuånårsautipalånitdlo aliku-
sersortunit.
nivissat baråkine
niviarsiat inusugtuarånguanut 14—
15 ukiulingnut agdlåt baråkinut ug-
sagsårnexartarput. baråkine pissartut
toringingåramik agdlautiginerdlunit
ajornartarput.
ibaråkit amerdlanerit tåssaussarput
igdlut tuaviussamik suliat, uvsitsut
inéraminmguanutdlo avgorsimassut
sinigfingmut nerrivérånguamutdlo
taimågdlåt inigssagdlit. ininut avdla-
nut avigsårutaussut igkat xissuput så-
tuminérånguit, taimaingmatdlo sani-
lit nipiliorpaluat erssinavigsox. erxar-
sautigeriaruk xanox isassox baråkime
taimåitume najugaxåsavdlune oxalug-
tartut imiussissutitdlo 20 atautsikut
nipagsimårpilortitdlugit.
taimaingmat tupigissagssaugunå-
ngilax sulissartut imerajugtungortar-
mata kalåtdlitdlo arnartait ikatigalu-
git nuånåpilungnialersardlutik. barå-
kinime inunex igdlume erxigsisima-
nigssamut pivfigssaxartitsingilax.
-ysfnj'
dllLDBARRE
Danmarks mest solgte chokolade - sin vægt værd!
siikulåte Danmarkime tunissaunerpaussoK - oKimåissutsiminut nalerKiitumik naleKarpoK
god KAFFE
gennem
generationer
ukiorparu-
jugssuarne
kavfimik
pitsaussul-
narmik
niorxuteKar-
tarsimavugut!
IC