Atuagagdliutit - 07.08.1969, Blaðsíða 32

MERARTAVTINUT
nunat avdlat tikitåka
agdl.: matros Pavia Jacobsen, Påmiut
natsermik pernarnera
sapåtiugå ittikut „Marie N“-imik
avåmukarmata uvanga Gértérardlo
umiaussårKamik Kamarussårpugut, si-
la nuåneKissoK, sikorasåK, Katsunga-
neK, pujulårtOK. uvdlåjunerane pui-
ssit takugssaunerussarmatagoK uv-
dlårulårpugut. iporussårdluta OKalu-
ngusiardlutalo ingerdlalaorpugut,
iputivut OKaloKatigingnerputdlo nipi-
kisårtivigdlugit.
ivsaK itulo Kåmavigissarput atua-
tårparput; puissinut nalerKat itup ili-
niartitai atuatdlagtardlugit ingerdla-
vugut, uningassamiardlutalo. igfiax-
KaKortuminermik ilalingnik taKuaKa-
ravta tamulugtarpugut.
KeKertap Iliartaliup avangnångua
tikikavtigo sikup Kåne KernertunguaK
takussarput ornilerparput. orningni-
ardlugo puissaussoK ilisarårput. per-
Kigsårugtordluta Katdlutikasigput i-
mup pukua pakatdlugo avilorigaluat-
dlaravtigo arKånginariånguarpoK! ti-
kiserdlugo arKåsangatilerdlugo Koror-
tuaraK tigupatdlariardlugo kiaseror-
dlugo autdlaivara. ai’Kalersu'kasik
Gértip nangeriaraluarpå, uniordlugu-
le. arKåinakaseKaorme. ajupalårdlune
puissoK tingmiarsiumik nangipara, to-
Kunagule. sikup akerfernamut pulang-
mat Karsorsarpara umiaussårKamut-
dlo ikivdlugo sule umassoK. tåssane
nangikumagaluaravko åiparma iner-
termanga unigtinariga kisiniåinaka-
singmat Gértip igfiaK-KaKortumik kili-
tamik OKumiagagssipå. tåuna kériara-
miuk mamåtdlagisimanerdlugo kisi-
niarungnaermat sikup Kånut igipar-
put. tOKuniarssaralugo uvanga sujug-
dliuvdlunga tukalerpara. toKuniarssa-
riniardlugo påsilerparput umiausså-
raK tauvauna såverérsoK. sunauvfa
tuaviornermit pitutax tigutdlånguar-
nago Gérte sikumut pigsigsimassoK.
suvialåp imaKalunit sarfap Kanigdlise-
riarmago Kissungmik Karsorsartaling-
mik nagsatavtinik nigsikavtigo Ka-
ngame KUjanåtdlak!
tJmånartut erxanut avalagtenrigpu-
gut, takussaKångilagutdle. sikorpalår-
taraluaravta sivikinårissarnermit. å-
ma nuånarinardlugo piniartut natser-
ssuarniartarneråtut iliortaraluaravta
tusåmasinarmik.
angerdlamut Iliartalik, IliartalérKap
avalia, ornigparput serfaKartaKing-
mat. atauserårfigårame. tulugkat mar-
dluk ama naujat mardluk takuvavut.
nuna sinerdlugo Gérte autdlarmat ar-
Karfigssarsiordlunga tikipara ikiviga-
lugulo; tåssalo angerdlamut autdlar-
dluta.
KeKertat Amat avangnarKukiartor-
pavut Amitsuarssup KåKaisa ilåt Ma-
torssuaK puissit nalerångOK nagdler-
siterdlugo — avangnamut tJmånar-
ssuaK Ujaragtarfingmut iluarsivdlugo.
(ivsaK itup Isak Nielsenip KamaKati-
gigaminga iliniartitå). puisseKånging-
mat angerdlåinalerpugut, tåssalo er-
Karnermit patronératdluta. naggatå-
gut Korortuaråinarmik erKalerftugut.
ila tupingnaKaoK nuånermat!
nalunaeKutanik iluarsaineK pitsau-
nerpåK.
pilertornerpåmik tuniussissartOK.
iluarsagkat tamarmik Kularnavér-
Kusigkat.
1. kis. urreparation.
Ekspres levering.
Garanti på alle reparationer.
TIK-TAK
Kirkegade 18
6700 Esbjerg
Danmark.
DIREKTE
MUSIK
IMPORT
ESBJERG MUSIK IMPORT
TORVEGADE I . ESBJERG
Agdluitsup pånut tikisartorpugut
sila agsut alianaitsox. erfalassut amo-
rarsimåput. asume sapåtiussoK. pulå-
magkiartornivtine natseK kivigtårdlu-
go Gértip takorKusårutigå, måssa a-
lingnarame OKimaitsukasiugaluartOK.
natsertara erKavtinut majupåt. må-
kulo inuit! anåna nunulo (ningiulo)
erKaiagssaileKinatik paggagtitsilisa-
ssutdlo InuinaK suaorpalulerpoK: —
Magda, Magdå, una takuk! natseK ig-
t'iaK-KaKortortorsimavoK marmeladi-
lingmik. auko nerissai Karnaniput!"
aso nalugå natseK kisiniåinakasing-
mat Gértip oKumikiussarigai. igfiaK-
KaKortOK kilitamininguaK aungmik
akusimariarame mamarunarungnai-
vigsimavoK. KanoK pissoKarsimaner-
sok påseriaramiko igdlarugtulersut
anåna nunulo erKailerput. igitaisa ila-
gisimavait kartoffelmelit. tåuko nåka-
riartortut Inuinaup kuvdlorminik ati-
ssordlugit puat aligsimangmago suvia-
languarmatdlo paggagfik iseriagtui-
nångorsimavoK InuinaK angutdlo av-
dla KaKortuinångordlutik, issait kisi-
mik tårnerssauvdlutik. anersårulug-
tutut itdlutik ingmingnut påtagsimå-
put tigussagssarsiutigalutik, Karngi-
ssame iluinut agdlåt „persoK" isåsi-
magame. paggangniaKissut igdlamer-
mit nunamut upinartalersimåput, u-
torKartåt Justinarujuk suaussanik Ka-
Kortunik tigumiardlune nautsiviup u-
ngalue tiguvdlugit peKingéinalerdlu-
ne, igdlarnermit.
nuånarssarikatagtugut itukut tiki-
put, palase kisime igpagssaugå natser-
ssuarsimassoK. ito ugpånagsimassoK.
Gértip suaorsimavå: „NielséraK nat-
serpoK!" ilale ito nuånårpoK.
natsiup Kupå Gértip ningerå, ituata
Bernåp arnåtalo KujamasutigeKissåt.
tusarKaj arpara Gértip ningia Keriti-
neKarsimassoK julip arfernåne aper-
ssortinigssåne avalåjagssat ilagssa-
ngoK. natsertama sakiai uvdlut ar-
dlaKångitsut Kångiungmata erKardliv-
tinut avalåjarineKarput, kavfimik kå-
gilerdluagkamik kingulerKiuserdlugit;
pujuatdlagtåKautdlo.
natsertama amia, talerue serKuilo
atatitdlugit, panertitauvoK „åssiliau-
tigisagavtigo" — pernartarigavkume.
upernåK ama åvortarpunga, Kérdlu-
tunigdlo pingasorårdlunga. Kérdlutup
angutivissap amia itup kivfiaramiuk
agsut kussanarpoK.
Niels Nielsen, 13 år,
Agdluitsup på.
Airika Kanigdliartordlugo imas Ka-
KortikaluartuinarpoK, tåssale taraju-
ngårame. Airikame umiarssualivit
ilånut pigavta talitdluta olialersoriar-
lluta imermigdlo penardluta autdlar-
Kigpugut. nalunaeKUtap akunerine
mardlungne uninganivtine niorKutig-
dlit ikårartut amerdlangårmata tåssu-
gunguaK lastit sisamat Kåve tamarmik
ulivkårput. arfineK pingasunut aut-
dlaravta aKugtugssauvunga. ånilånga-
Kaunga umiarssuarpagssuaKarmat, pi-
ngårtumik oliamik agssartuterpag-
ssuaKarmat, apoKinagavta. sornguna-
me apugaKångilanga. nalunaeautaK
Kulingiluångortordlo nålagkavta nu-
nap åssinge sågpai. ugtortaeriarame
ornigagssarput aulajangerpå. tauva
aKugkungnaerdlunga aKugtarliup sa-
nerane anérussåginalerpunga. taimai-
liortaravta, apugagssaKarnersoK påsi-
niardlugo Kinertuartaravta. umiarssu-
armik erssertOKarångat aKugtOK ka-
lerritarparput. tauva talerpiup tungå-
nut sanguatdlagtarpugut, nåpikiartu-
garputdlo Kångerångavtigo torågarput
sanguvfigerKigtarparput.
puigorneK ajorpara taimane Airi-
kame umiarssualivingmit autdlarniv-
tinit nalunaeKUtap akunere pingasut
Kångiungmata anordlilernera. anore
ingassarujugssuångingmat agssumut
ingerdlåinarpugut. anordlilei-Kårame
siagdlerujuginaraluariardlune Kilak
Kernerteriånguardlune sialugssualer-
poK. sialugssualernerata kingorna Ki-
lak xaumassunik „orpigaliulerpoK."
påsilerpara filmime takussartagkav-
tut kagdlilersoK. ingnåtdlaKåtålermat
tungujortuinarssuaK issigileravtigo a-
Kugtarfingmut Kimåvugut. isersima-
lersugutdlo tarKama Kångulugtulnar-
ssuångorpoK. minutit Kulit migssilior-
tut Kångiungmata aitsåt sila ajorung-
naerpoK siagdlerungnaerdlunilo. unua’
Kencanut pigårtujungnaeravta uvdlå-
kut arfineK-pingasunit uvdlo’Kei'Kanut
pigårtorKigpugut. pigårtunivta avatå-
ne sulineK ajoravta silagigtitdlugo
nuånertaKaoK.
taimaitdluta Italiap „kingmigssua"
erssinaKårput. uvdlo’KerKata migssåne
naoralaortitsivigssua sordlo kisime ta-
korKussoK! Jugoslaviamut ikåravta
igdloKarfingmut Dubrovnikimut pivu-
gut. nuåneraluarpoK, aumarssuartor-
tunigdle KimugtuitsoKarnermit tåuko
silåinaloKutåuput autdlalerångamik
pujorssuarmik erssinérutaramik.
tåssångånit Italiamut ikårpugut. or-
nigarput tikilerdlugulo unugdlune
putserpoK. sunauvfa uvdlut mardluk
kisarsimåsavdluta. pujuilermat entar-
put umiarssuarpagssuarnik ulivkår-
poK. angatdlat umiarssuarnukaKåtår-
toK takuvarput, sunauvfa uvavtinik
ujardlersut. tikikamisigut OKarput tu-
nungmukautisavdluta. — oKalugka-
luarångata uvagut påsineK sapertar-
pavut. nålagkavta aKugtuvtalo imaKa
kisimlk påsissarpait. kisaK KaKikavti-
go tunungmut autdlarpugut. umiar-
ssualivingmut pulavugut nunamik å-
ngajåmik takussagssaKarata, nuna ta-
marme igdlunik Kagdlersimangmat.
unukut Kulit Kångilåråt usilersorfig-
ssavtinut pivugut. agsut pujorpoK. a-
Kagornigsså Kangame erininånguar-
sse! aKago’Kaungmat uvdlåkut arfi-
nernut usilersulerpugut. pujortuarmat
sapåtip akunera atauseK sapernuvu-
gut.
januare nåjartulersoK autdlaravta
Airikame umiarssualivit ilånik avKu-
sårsissugssauvugut orssersortugssau-
gavta. nunavtine taima ukiutigissar-
tOK tamåssa kiak, seKinarik! Af rikap
sineriåne takussagssarpagssuaKarpoK.
nuna timivtinitOK sordlo apumik ta-
matigut tamauna aputeKånginerssara-
sårtumik KagdlersimassoK. tåssa sio-
rarssuit.
orssersoriardluta avangnamut aut-
dlarpugut Norgeme igdloKarfit tatdli-
mat tikitagssarigavtigik. ingerdlaner-
put sivisunåKårput — åma uvdlut
mardluk anorerssuarsioravta Portuga-
le Kångilårdlugulo. agssorugtordluta
takulerparput umiarssuaK erfalassuv-
ta åssinganik erfalassulik. sunauvfa
S-it ilåt. taimak Kångerpåtigut. anor-
dlersitdlugo uvagut agssumut inger-
dlarpiarneK ajoravta. amame sukasor-
ssuit ilaginginavtigik. uvdlåt ilåne pi-
gårttisavdluta aneriatdlartugut timiv-
tine KåKarssuit aputitagdlit erssersi-
massut. sunauvfa Norge tikikiput.
uvdlune pingasune avangnarparter-
nivtine pujortulérKat aulisartunik
inugdlit takugssauvdluarput. sule
ingerdlaniardluta imaKa niuvertoruse-
Karfit avarKutalerpavut kalåtdlit ig-
dluvta åssinginik KalipautigigsåKissu-
nik igdlugdlit. åmåko miterpagssuit,
KaKujugpagssuit, mamarunaraluit! nu-
jueKingmata Kanigtuararssuvdlugit
saniorKutarpavut.
igdloKanfik tikitarput sujugdleK nu-
åneKaoK. Norgeme akunitarfigpag-
ssuaKarame, arfiningorneritdlo tamai-
sa Kitigtaramik. igdloKarfingne ardla-
lingne usingiaréravta avdlame aKer-
dlunik usilersorpugut avdlamilo på-
pialagssanik. usivut nåmagtingmata
Tuluit-nunånut autdlarpugut, tåssane
igdloKarfit sisamat tikitdlugit. Tuluit-
nunånit Skotlandiliarpugut aumar-
ssuarnik usilersoriartordluta. kalig-
tautinik sanerKamikut sarpilingnik
tåssane takuvunga.
usileréravta Belgiamut ingerdlavu-
gut, tåssunga pigavta ikerasaliåkut
■kugtut itukut majordluta. saputiling-
nut peKåtardluta ilåne Kutdlarujug-
ssuartarpugut. nalunaeKUtap akuneri-
ne arfinilingne majoréravta usingia1'"
figssarput tikiparput. uvdlut pingasut
usingiariardluta sisuvugut. imaving-
mut pigavta takussagssarpagssuaKar-
poK. amussugssångordluta takuleria-
Kårput umiarssuaK amorKassoK Ker-
Katigut kipisimagåt åmalo sujorna
tungå kipileråt. amuvfigssavtinut P*"
leravta ikårtarfik magpertartoK tiki-
kavtigo magpermat pulavugut. tau-
ssuma erKånguane amuvugut. isurna-
Karaluarama amuvigdluta amusagåti-
gut. tasingortamut iseravta matorssue
matuput. Kuagssortorssuit umiarssu-
armit talitarfingmut sulissorpagssuit
ivertiterait pileriaKårput imaK nungu-
kiartulersoK. pigame, pigame kisa
imaK nungupoK. taimågdlåtdliuna
tungmerarssuit takugssaugamik. su-
nauvfa tåssa amussugut!
taimanikut-una imarpikordluta a-
norerssuarsiordluta Kaertikavta umiar-
ssup sujorna’tungåta Kuleruå anug-
tarfik tikitdlugo ilungmut ukartoK,
wivit imussivé ungalugaussatdlo umi'
arssup sujorna’tungånltut tamarmik
upigarput. tamåko tamarmik amorKa-
nivtine nutarterneKarput. sapåtip aku-
nera nåvdlugo amorKanivtine Kav-
dlunåt takugssaoKaut. amorKatitdluta
umiartortut angerdlarsimavfiåne na"
lagiarpugut. angerdlarsimavfiup tau"
ssuma nipilerssutit åssigingitsorpag"
ssuit pigai.
tåssångånit Tuluit-nunånut uteriar-
dluta Skotlandiliarpugut aumarssuar-
nik usilersoriartordluta. uvdlut ilåne
pigårtuvdlunga uvdlo’KerKanut Kiter-
KutoK nålagkavtinut KaerKutipunga-
sunauvfa letmatrosingornigssaraluara
Kåumatinik mardlungnik kinguartine-
KartoK Danmarkime aulajangerneKar-
simassoK. tusaraluardlugo uvangåsit
narråinaKaunga, tåssalo oKardlunga
Nungmut piguvta niuniardlunga. oKa-
jårsimånginera pissutigalugo taimai-
liornigssara nålagkavta ajornartika-
luarå Nungmut pigavta niuvunga.
matros Pavia Jacobsen, Påmiut.
upernåkut auvarneK
upernåK auvaravta Iginiarfingmi*
autdlaravta Axigssemiap erKåne pn1"
ssinguaK imame takussarput pissarar-
put. ama itukut Kålilo Kilalugarmata
agsut nuånerpoK.
pigavta, pigavta ornitarput tikikav-
tigo itukut atåtagalo tugtuput. auvar-
titdluta itup pivånga: — ivdlit ivnga
auvarniaruk! ornerKusså ornigkavko
taKigssoriardlugo serKoravko sordl°
Kulånit anaissaK!
angerdlardluta umiåraK katagka-
luaravtigo, ajOK! unuame nalunaeKU-
taK atautsip migssåne AKigsserniamut
apukavta aKagukut pulaorKåriardluta
autdlarpugut. avKutåne Kilalugaravta
nuåneKaoK.
Peter Brandt, 12 år,
Iginiarfik pr. Egedesminde.
— Ih — hvor det tordner —
hvor er det uhyggeligt — og se,
hvor det øsregner!
— kåkak kagdlermat, kåkak
ersinarmat kåkagdlo siagdler-
mat!
Så lyner det, så det bliver
helt lyst. — Pylle, kom og se! —
Lotte løber derude — den løber
væk!
kagdleK ingniliulermat Kåu-
marujugssuarpoK. — Pylle, Kai-
git takusavat! ånavna Lotte m-
måvoK.'
— Jeg må vække legetøjsman-
den og fortælle ham det! Er du
sikker på, det er Lotte?
— pingualiortOK itersardlugo
OKalugtutisavara. takussat ilu-
mut Lottiuva?
— Ja, det tror jeg bestemt. V‘
må skynde os ud at se om stal-
den er tom!
— Lottiusorivdluinarpara. in*1
takuniapatdlangniartigo!
— Jo, minsandten — det er
rigtigt — Lotte er borte, den
må have sparket døren op!
— il umut, Lotte penångila k.
mato tukerdlugo magpersimåsa-
vå!
— Vi må ud at lede efter den!
Nu går jeg ned ad vejen her, så
kan I gå den anden vej!
— anivdluta ujarniarligo. u-
vanga uvgånarKUtisaunga ilivse
avdlåkomiaritse!
— Uha! Hvor er det mørkt —
og sikken det tordner og lyner!
Jeg er bange! siger Pylle.
— uha, kåkak tårmat, kåkag-
dlo kagdlerdlunilo ingnåtdlaicå-
tårmat! ersenaunga, Pylle ouar-
POK.
— Lot-te, Lot-te — hvor er
du henne? Har du gemt dig?
Kom nu hjem igen.
— Lot-te, Lot-te, sumiv^
tormravit? angerdlamiarit!
FERD’NAND
fe
Rift om varme-
tæppet
fe
Kipik kissartOK
pilerngukåt
32