Atuagagdliutit - 21.08.1969, Page 9

r
atuartartut
agdlagait
nunavtine parti nutaK
folketingimut ilaussortaK Knud Herlling icanigtukut autdlarni-
vok nunavtine partimik nutåmik — tamatumunga tungatitdlu-
go Vajgatip avisia „K’utdleK“ agdlagpoK
PartértågssaK tåuna tusåmalerér-
Parput påsisimarpiarnagule, åmamiå-
Slt isuvssutiginiarneKartarmat imaKa
P'viussungornaviarsimångitsoK.
Knud Hertlingiuna pemigsårussiv-
aiune ingerdlatsissarsimassoK. sut ta-
^aisa piarérniai'Kårsimavai pilersså-
^dinae tamanut sarKumiutinginerane.
tåssalo aussaK måna sancumiunia-
ersimavai. igdloKarfingne åssigingit-
®une atautsimititsissarnermigut Su-
KaK'Partimut inuit soKutigingnigtu-
agortiniarssarinialersimavai taimalo
Partip peKatigigfinik misiligdlugo pi-
ei'sitsiniamialersimavdlune.
tauvame tåuna SukaK-parti susima-
Va sunigdlo sujunertaKarsimava?
sujunertarissagssaisa ingmikårtuler-
^rneKarneråne g 2-me ima agdlagsi-
^svok:
»Partip anguniagarå kalåtdlit nang-
^ingneK ineriartornermingne angusi-
massait tungavigalugit inuiaKatigit
Pivdlugit politike sujumut issigissoK
Mersiniåsavdlugo timitalerniåsavdlu-
Sulo taimailiornikut Kalåtdlit-nunåne
^ugtaussut amerdlanerpåt inoKati-
Singne inugtamingnik isumagingner-
pgsårtune nalerisimårdlutik inugtau-
lersinaunigssåt tungavigssiorniardlu-
go.
sujunertaK måkununatigut anguni-
arneKåsaoK.
kalåliussutsimik danskitdlo nåla-
gauvfiåne inugtaoKataunermik mi-
serratigingninginikut,
atasatigingnerup tåussuma atauar-
tineKarnigssånik kåmagtoKatiging-
aigssamigdlo sulissutigingningnikut,
kalåtdlit oKausé kulturiatdlo atar-
Kivdlugit anguniagkamut iluaxu-
taussumik Kalåtdlit-nunåne politi-
kimik nutarterinikut,
4. Kalåtdlit-nunåt tamåkerdlugo par-
timut peKatigigfiliornikut,
5. folketingimut, landsrådimut kom-
muninut Kinersinerme inoKatiging-
nilo tatigingnigdlune suliagssissar-
nerme partip Kinigagssautitainik
Kinigagssångortitsissarnikut,
(i. oKaK, agdlauserissatdlo såkugalugil
partimut ugsagsårissarnikut.
Knud Hertling ingassangnavérsår-
simånguatsiarpoK. sujunertarissaine
agssangnik pikunarsårniardlune pe-
Kigsimassunik malungnartOKångiliaK,
sume inungorsimanerup soraersiniar-
neitarneranik erssilsoKarane Dan-
markimitdlunit avigsårnigssamik a-
nguniagaKarnei’mik malungnartoKara-
ne.
imaitauna Inuit partiata sarsumer-
sitagaisa taKiatdlagtisimagåt.
partip anguniagaine nutårtaussut
tåssaunerugunarput årKigssussatut i-
ngerdlatitsinermut tungassut. male-
ruagagssatigut pilersiniarneKarpoK
perKigsårussamik ineriartortugssamig-
dlo årKigssussiniarnigssaK. åmame uv-
dlumikut Kalåtdlit-nunåne atautsimut
eKiteruvfiusinaussunik norKainerit a-
torfigssaKaKaut. erKaitsiåinardlugo a-
jornåsasorinaraluarpoK piniartut Thu-
lime aulisartutdlo Nanortalingme nå-
lagkersuinerup tungåtigut isumamut
atautsimut katerssorniarnigssåt. tai-
maingmat maligtarissagssanit agdlag-
simassunit angnerussumik sarKumivi-
gissariaKåsagunarput. taimaingmat a-
iperKutauvoK maligtarissagssat sania-
tigut sarKumigagssat sujumårnersut
kiavdlo agdlagkumårnerai. pisanga-
narpordlo takusavdlugo Sukap Dan-
markime nålagkersuinikut isumat å-
ssigingitsut ardlåt sordleK Kaningnia-
rumårnerå.
sok Nuk kisime?
Nuk soitaramiuna? niorKutigssiorfeKarnerame taima angnertu-
tigissupilorujugssuarnik aningaussalissuteKartamigssamut pi-
ssutigssaKartitsissumik? K’aKortup avisia „K’aKortoK-kujatå-
mio“ aperaoK
28. julime Kalåtdlit-nunåta radiua-
ne soKutiginartut erKartorpait, ukiune
a8gersune Nuk xanoK angitigilerumår-
l°k aningaussatdlo KanoK amerdlati-
fssut sujunigssame atorneKarumårtut
“up igdloKarfia nunavtine anginerpå-
krjuåsagune. Nungme soKaramiuna?
NIungme sulivfigssuaKarpa ima ani-
ngaussarsiorfiutigissunik taima ani-
^gaussat amerdlavdluinartigissut ig-
^loKarfingmut atautsimut akuerssissu-
tigisavdlugit?
Nuk igdloKarfik månamut ukiorpå-
Juit Kångiutinartut agdlivfigssaeruti-
®a°K, taimåikaluartoK ei’Karsauterssu-
K singnagtugåinangajagtut itut ani-
kgaussarpagssuarnigdle naleKartut i-
a§erdlatinarniarneKarput, sordlo av-
'Jlamut atorfigssaKartineKångitsut. er-
karsautigalugo Nup ingmikortumik
^Utåjussumik igdloKariiata agdliniar-
neKarnera, millionerpagssuarnik na-
SKarumårtoK. aperendgtariaKarpugut
^uk sunaugamiuna nunavtine igdlo-
Karfituaunerame? imalunit inugtai
lngmingnuinaK isumaginiarnermik nu-
llarkatitik puiuleKinerdlugit, taimalo
nunavtinut tamarmut suniuteKartug-
SiJamik malungniutugssamigdlo iliu-
aekarniartut angneruniarnerinaK isu-
^galugo? ilumut avdlanik pitsaune-
lUssunik periarfigssaKångila aningau-
■^at taima amerdlatigissut nunamut
latnarmul iluaKutaunigssåinut atorne-
Karfigislnaussånik?
taima aningaussarpagssuit atordlu-
§*t Nup agdlisarniarneKarneranut tu-
ngatitdlugo taineKarpoK, imaxa nutå-
nunaKarfiliuinaråine akilersinau-
•'srusassoK, kisiånile isuma tåuna er-
^ldaK KimåneKarsimavoK taimatut ig-
cll°Karfiliusagaluaråine niuvertarfit
kåparsimavit ingnåtdlagissiorfitdlo
aanarKårtariaKåsangmata. kisiånile
taineKarsinaussutut ilimanarnerpåju-
galuaK taineKarane, sorme igdloKar-
lagne avdlane atarérsune avdlanitdlo
agdlivfigssaKarnerussune ingerdlatsi-
neKarsinaunera. kinamiuna oaartoK
suna tamardluinarme Nungmit autdla-
kåveKåsassoK, nauk imaKa nunanar-
fingne avdlane periarfigssaKardluara-
luartOK elværkeKarérsumik nåparsi-
maveKarérsumik atuarfeKarérsumig-
dlo, imaKalo åma sule saniatigut su-
junigssame tunissagssiorfiulersinau-
nigssamik ilimanauteKartume.
sordlo erKaiginarsinauvarput K’ut-
dligssat måna nungutineKartugsså-
ngortut. aningaussat 43 mili. kr. nug-
ternermut atorneKarumårtut, sordlo
ila avdlamut nunaKarfingmiut ilua-
Kutigisinaussagssåinut atorneKarsi-
naugaluartut, inugtai pingitsailissutut
igdloKarfiånit Kimåtinagit.
ukiut ardlaKångivigsut Kångiugpata
nunavtine sumingånitdlunit telefoni-
kut angatdlånikutdlo atåssuteKarnerit
ima pitsångortigiumårput sumik isu-
maKåsanane sut KutdlersaKarfit ardlåt
nunavtine sumikaluarunilunit, sorme
agdlagfeKarfit Nungmitut ilarssue
K’utdligssanut nungneKåinarunik. tau-
va åma taimatut agdlagfeKarfeKarne-
rup ilakutai, inusugtunut iliniarfiusi-
naussut nunamut tamarmut avgua-
lårneruvdlutik, imaKalunit oKarsi-
nauvugut, nåpertunerussumik taimai-
liornikut angussaKartoKarsinaugalu-
arpoK. taimailivdlunime aningaussat
nunavtinut atugagssaritineKartut nå-
pertunerussumik avguatårneKarsinau-
sagaluai’put, nungmiuniartunut ing-
mingnut nuånarivatdlårtunuinaK pi-
natik.
jiy
FOTO. FOTO . FOTO
Film fremkaldes
Farve og sorthvid
Arne Jensen . Box 624 . Esbjerg
pakatsinarpoK
A/G-me radiup pissortartåvata a-
torfigssaminik tigusinermine oKause-
risimassai issuarneKartut tusamår-
tuvtine agsut soKutiginarput. kisiåne
pakatsivunga, isumavdluarniardlunga.
pakatsissutigåka OKausé kingugdlit:
„nautsorssutigåra agdlagfingmut tu-
ngassuinangajangnik suliaKarnigssa-
ra. pivfigssaKangårsimanaviångilanga
nangminerssutinik autdlakåtitagssior-
nigssamut. pilerssåruteKångilanga
nangminerssutinik aulajangersimassu-
nik autdlakåtitsissarnigssamik, tai-
måitoi'dle autdlakåtitagssiatigut ikiu-
tingitsornaviéngilanga.“
„agdlagfingmut tungassunik sulia-
KarnigssaK" pissuteKartineKarpoK ra-
diup agdlineKarnigssånik.
OKautigineKartuarpoK i-adio KanoK
pingårtigissoK, ilumorpordlo. OKauti-
gineKartuarpordlo radiome sulissut
(autdlakåtitagssiornerme sulissugssat
(programsekretærer) amigartuartut,
tamånalo ilumoi-simavoK påsissat ma-
ligdlugit. l-adiole sujulerssuissortårti-
neKarpoK angumik pikorigsumik, av-
dlanit piukunai-nerussumik — agdlag-
fingmut tungassuinangajangnik sulia-
Kartugssamik.
radiop tusagagssiuissarnera ima pi-
ngårtigingmat angutinigdlo pikorissu-
seKardluartunik sulissugssaileKineKar-
mat nalerKUtusoringilara taimatut a-
tor-finigtitsineK.
imaKame-åsit Kavdlunåt-nunåne pe-
riautsit åssilineKarput.
nalungilara sulivfeKarfit Kutdlersa-
Kåsassut, uvdlumikutdlume „agdlag-
fingmut tungassut" ikigissagssaujung-
naerdluinarsimåput, åmalume pingit-
soratik suliarissariaKartut ... kisiåne!
radio tusarnårtei-pagssuaKarpoK, tu-
pingnångitsumik, tusarnårtutdlo „Ka-
noK-issutsimingne“ åssigingeKaut. tai-
ma åssigingitsigissunik tusarnårtoKar-
neK autdlakåtitagssanik aulajangersi-
massunik piumassaKarpoK.
taimailiorneK uvdlume angnikitso-
ralårssuvoK, åie pissariaKarnerpauv-
figissamine.
uvdlume radiukut autdlakåtitagssi-
orniardlune nalunartorujugssuvoK
ingminei’minilo nangånartOKardlune,
isuriiaKarnarmat iluarsåussineKångi-
patdlårtoK, radiome sulissugssaileKi-
nei'mik pissuteKarunarlumik. isuma-
Kardluinarpungame uvdlume ajorna-
rungnaernerussoK tusarnårtut piuma-
ssarisinaussåinik tusarnårtunutdlo å-
ssigingitsunut pissariaKartinartunik
påsingningneK tungavigalugo autdla-
kåtitagssanut åssigingitsunut inugta-
lersuinigssaK, imåipoK: inuit aulaja-
ngersimassut sågfigineKåsassut (so-
runame ilisimarigkat taimailioi-nig-
ssamut piginåussusigdlit) autdlakåti-
tagssanik ima imaKartunik sujuner-
taKartunigdlo sulissuteKarKuvdlugit.
taimailiorneK radiome sulissunut (pi-o-
gramsekr.) nersornardluinai'tunut iki-
utåusasorinarpoK.
radiome sulissut pivdlugit — pissor-
taussut pissortåungitsutdlo — a^sut
KujåssutigssaKarpugut. nex-sornartu-
mik ukiune perérsune sulisimåput,
sulivdlutigdlo. avdlatutdle ajornar-
dluinartumik uvdlume inoriautsip piu-
massarå sule anginerussumik radiop
atorneKarnigsså inuiaKatigigtut inu-
nivtinut iluaKUtigssamik.
radioKartugut akilissalerniarta Ra-
diolicens), imaKa ukiumut 50,00 kr-
nik. Kularnångitsumik namarKajaKaut
autdlakåtitagssanik sulissugssat mar-
dluk akilerneKarnigssånut.
agdlagaK una pitsaunerussugssarsi-
ornermit agdlagauvoK.
Otto Sandgreen.
DATSUN
en topsucces fra en af
verdens største automo-
bilfabrikker
Kom ind - se og prøv de
dejlige DA TSUN-biler
Tage Schjøtt
NarssaK
Kalåtdlit-nunane politike
nutaK pissariaKarpoK
taima KuleKulserdlugo folketingimut ilaussortaK Hans Jørgen
Lembourn agdlagpoK avisime „B. T.“-me
Kalåtdlit-nunåne aussaK måna poli-
tikikut eKérsimårneKarsimavoK. stats-
ministere Kalåtdlit-nunånutdlo mini-
stere tikerårsimåput, kalåtdlit partxå-
nik autdlartitsiniarneK ilungersune-
KarsimavoK OKatdlineKarsimavdlunilo
avxsine atuagagssianilo. atuagagssia-
me „Grønland“-ime normorume sar-
Kumersume kingugdlerme årKigssui-
ssok Jørgen Felbo agdlagpoK Kalåt-
dlit-nunåt pivdlugo ukiamut OKatdli-
neKartugssångortOK ilimanardluinar-
tordlo Kalåtdlit-nunåne politikikut
ingerdlatsinerme avdlånguteKartitsi-
galugtualerneK.
taimailissoKartariaKai'porme, tamå-
nalo neriutigissariaKai'poK. ukiut Kulit
matuma sujornagut ineriartortitsini-
ardlune politike aulajangiuneKarpoK
teknikikut inoKatigingnilo suliagssa-
tigut angnertungåtsiaKissunik angu-
ssaKarfiusimassoK taimåikaluartordle
amigauteKaKissoK kalåtdlit nangming-
neK peKatautineKarnigssåt torxdgsisi-
massumigdlo pissuseKai’nigssåt erKåi-
sagaine. måna pissariaKardluinalerpoK
avdlånguteKartitsinigssaK. tamånale
ajornaitsusångeKaoK. måssame piler-
ssårusiortut politikeritdlo månamut
ingei-dlatsissusimassut unerdluligini-
arneKångikaluartut pisinaussartik nå-
pertordlugo iiiorsimångitsutut, taimåi-
toK perérsumk avdlångutigssanigdlo
OKatdlinigssaK suliaorérsimassunik i-
ssornartorsiuinertut ardlalingnit isu-
maKartineKångitsortugssåungilaK. tai-
maingmatdlo ardlaKartut avdlångute-
Kartitsinigssamut akerdliussugssåu-
put. avdlånguteKartariaKalersunik
påmårussiniartarneK tamåna ajora-
luartumik politikikut sulmex-me su-
niusimassorujugssussarpoK.
pissariaKarpordle itei'nga tikitdlugo
OKatdlisigisavdlugo sujunigssame Ka-
låtdlit-nunåne politikikut ingerdlatsi-
nigssame suna ei’KortunersoK sunalo
kukussunersoK, kingornalo isumat
sarKumiuneKartut piviussungortiniå-
savdlugit. erninardle oKautigineKar-
dle: ajornakusoKaoK erKortumik Ka-
låtdlit-nunåne politikiliornigssaK. dan-
skit akornåne isumat åssigingeKaut,
taimåipoi-taoK kalåtdlit akornåne ki-
salo kalåtdlit danskitdlo akoi'nåne. ka-
låtdlitdlo akornåne inoKatigingnut tu-
ngassunik misigssuissoKångingmat isu-
mat sarKumiuneKartartut taimåisa-
ngatitsinerinaussarput piviussunik tu-
ngaveKaratik.
taimåitordle påsineKariartuinarpoK
sujunigssame pilei-siniarneKåsassoK
teknikikut inei-iartornikut kalåtdlit-
dlo nutåmk sungiussisinaunigssåtigut
OKimaeKatigigsårinigssaK. pingitsorti-
niartariaKarpoK inuit igdloKarfingnut
ikigtuinarnut sulivfigssualingnut eKi-
tertineKax-neratigut inuit nåkåutcr-
tarnerat. inuit suniuteKarnerpåmik su-
lisinaunigssåt isumagivatdlårnago tor-
Kåmavérutinginigssåt pingårtineru-
ssariaKarpoK. anguniartariaKarpoK ta-
kornariartitsinerup sujuarsarneKar-
nigsså aulisai’neK kinguariartuinartoK
aningaussarsiox-fiusinaunerussunit av-
dlanit laorserneKarsinaorKuvdlugo.
augtitagssarsiomeK piårtumik ang-
nertusartariaKarpoK. inersimassut ili-
niartineKarnerata tungåtigut angner-
tumik KanoK iliuseKartoKartariaKar-
Pok. privatimik ingerdlatsilernigssaK
sujuarsartariaKax-poK taimailivdlune
kalåtdlit danskitdlo aulajangersumik
Kalåtdlit-nunåne najugaKartut piår-
tumik tigusinåusavdlugit KGH-p niu-
vertarfiutai ingerdlatailo. kalåtdlit
arnartait pitsaunerussumik Kåumar-
sainerup tungåtigut isumagissariaKar-
put åma mérKiorpatdlånginigssap tu-
ngåtigut. niuvertoruseKarfit inuisa
Kimåkumångisait inueruninartariaKå-
ngitdlat nugtugssat igdloKarfingne ili-
niarfigssåinik, inigssåinik sutdlivig-
ssåinigdlo isumagineKarérsinagit.
suliagssat amerdlaKaut. kukunerit
lamarmik iluarsineKarsinåungitdlat,
taimailiornigssamume kingusigpatdlå-
lerérpoK, sulile kukulugtutigssarpag-
ssugaluit pingitsortineKarsinåuput.
DE FORENEDE REVISIONSFIRMAER
statsautoriserede revisorer
Postbox 599 3900 Godthåb
eller midlertidigt:
Nygade 6 . 1164 København K . Mi 3880
Telegramadresse: UNITEDITORS
91ELEYF9
OATDAMCD
PATRONER
— pivdluainikårujugssuit
åssigingmik amerdlasuissartut
tuatdlangneångitsut
ELEY-patrQnit atorneKarfigssamingnut sunutdlunit nalersutut pineKaralnåu-
put. piumaneKarnerpait ilåt una taineKarsfnauvoK: ELEL GRAND PRIX
- tupingnardlulnartumik piumaneKartOK tuluit fabrlkiénit IMI-mit pissoK.
GRAND PRIX pineKarsInauvoK imermit pitagagssåungitsutut Kajangnait-
dlulnartumigdlo polyothylenimik Kåligtut.
De fleste ELEY patroner fåa
i vandtæt polyethylenhylster,
der sikrer fuld effektivitet un-
der alle forhold - aelv efter
1 års overvintring i Grøn-
lands sneorken var ELEY
waterproof upåvirket
Imperial Metal Industrlea Limited - Birmingham - England
Import: Scandinaviak Sports-Agentur, Korsor
Et præcist og enestående
forbrændingsforlob er den
karakteristiske hemmelig-
hed ved ELEY (kurve B).
A viser for hurtig - C for
langsom forbrænding.
WATER
m
PROOF
9