Atuagagdliutit

Volume

Atuagagdliutit - 21.08.1969, Page 14

Atuagagdliutit - 21.08.1969, Page 14
peKatigigdluta suliagssat iluarsiniartariaKarpavut anguniagaK tassaussarianarpoK sujunigssame aningaussalissu- teKarnigssamut kalåtdlit angnertusigalugtuinartumik nangma- KataulersineKarnigssåt. nunat sugaluitdlunit nakussagsautigi- ssarpåt ajornartorsiutimik amerdlanerpartait nangminérdlutik iluarsisinaussarångamikik, statsminister Hilmar Baunsgaard nunavta radioane OKarpoK Kalåtdlit-nunåne angalanerma nå- nerane nuånårutigåra Kalåtdlit-nunå- ta radiuagut periarfigssaKarsinauga- ma kalåtdlit-nunåmiunut inuvdluar- KUSsuteKamigssavnut. uvdlut 13-it månivfigisimassåka uv- dluput puigunaitsut. nuliara uvanga- lo avdlat pernåumik Kalåtdlit-nunå- nik takungnigsimassut tamaisa åssi- galugit Kalåtdlit-nunåne pingortitap al'ianaitdluinåssusiata Kamuna agtor- simavåtigut, sunilo tamane tikisavti- ne inugsiarnisårfigineKarsimanerput nuånårutigårput. neriugpunga påsineKartOK avdlatut ajornavigsumik sapåtip akiinere mar- dluinait månlnigssavnut pivfigssarisi- magavkit, taimåitumigdluna igdloKar- fit tamåkerdlugit tikerårfigisinausi- mångikika. Kalåtdlit-nunånukarsimavunga ta- manit sagdliutitdlugit uko sujunerta- ralugit: takussaKarnigssara, nålaor- nigssara iiliniagaKarnigssaralo, tama- tumunåkume påsingningnigssavnut tunuleKutagssaKarnerulerniåsagama aperKutit Kalåtdlit-nunånut tungå- ssuteKartut nålagkersuissune sangmi- sagångavtigik Kalåtdlit-nunånutdlo ministerimit sujunersutit sarKumiune- Kartut oxaluserisagångavtigik. tåssalo måna angalasimanivne tunårtarissara angusimavara. nunap ingmikortuine åssiglngitsune tikisavne ajornartor- siutit igdluinarsiungitsumik påsissa- Karfigisimavåka, tåssame tamåna su- junertaralugo sinerssornivne igdlo- Karfit angnerussut mingnerussutdlo ardlaKartut tikerårfigisimagavkit. K’utdligssat /K’utdligssanlmvne nåmagtorsivunga ajornartorsiutinik imåinåungitsunik, tåssanimiume igdloKarfik Kimatdlugo nugtariaKartugssångorsimåput, tåssa Tør De gemme den til nytår? Ja, i en Atlas fryser! Måske er det ikke kransekage, De vil indfryse, men det er fantastisk så meget, De kan holde friskt og lækkert i en Atlas fryser. Der er tre frysebokse: 210, 310 og 410 liter, alle har slanke, skumisolerede væg- ge - temperaturer under -=■ 25° - kon- trollampe, der viser temperaturen er i orden - forfryserum - kontakt til superindfrysning - lun yderkappe, der hindrer dugdannelse-lågderkan stå åbent af sig selv. De to største modeller har automatisk lys i låget. Vælg Atlas hjemmefrysere for kva- litet, driftsikker teknik og elegant design. ukiort&rsiutigssatut toncorusugpluk? åp, HLerititsivingme ATLASime! imama jceritikumassat kransekågi- ungikaluarpoK, tupingnardluinar- pordle xerititsivingme Atlasime nutåjujuartisinaussat igdlingnar- tuartitausinaussutdlo amerdlåssusé. pingasunik icerititsiveKarpoK: 210- nik, 310-nik 410-nigdlo literigdlit, tamarmik amitsunik Kapussiamig- ATLAS dlo kivfiusersugkanik igasarput - 25°-nit nigdlernerusinauvdlutik - kelerrisårumik Kutdleaardlutik - Ke- rerKårtitsiveKardlutik - pilertorto- rujugssuarmik Kerititsinigssamut ikitauteKardlutik - silatai ailanig- tugssaujungnaerdlugit puencui - gauvdlutik- matoicarivdlutigdlo isu- mamingnik angmasinaussunik. mo- dellit angnerpåt mardluk matu- mingne isumaminik ikitartunik kut- dlekarput. igdlume Kerititsivik At- las pitsaussungmat, aserujaitsung- mat iluserigsungmatdlo Kineruk. ATLAS - igavfingmik pitsauneruler- sitsissok -gør køkkenet bedre Crystal Freezer 310 liter inutigssarsiorfigtut sutdlivituaussoK, aumarutigssarsiorfik, ingerdlatinarne- Karsinaujungnaersimangmat. tåssani- nivne kommunalbestyrelse sivisungåt- siåmik OKaloKatigisimavara, ajasoruti- gingitsungilaralo takuvdlugo .pissutsit taimak OKitsorsiornångitsigissorujug- ssuit K’utdligssane ingassagtajårutigi- nagit nersortariaKartumigdlo namaga- lugit tigujumaneKartut. tamavta påsivdluarsinauvarput KUt- dligssarmiut nunaKarfingne najugari- ligagssamingne sulivfigiligagssaming- nilo pissutsinik sungiussinigssamik tungånut ajornartorsiutigssakartug- ssaujumårmata. nålagkersuissut tu- ngånit KanoK iliuseKarniarumavugut taimatut ikårsåriarnigssap sapingisa- mik atoruminarsarnigssånut, nalungi- laralo sulivfigssaKartitsinermut ikiui- ssarnermutdlo direktionip K’utdlig- ssanit nugternigssaic suliagssatut ilu- ngersutagssatut suliagssaminitdlo pi- ngårnerpåt ilåtut issigigå namagsinia- rumavdlugulo. neriutigåra Kalåtdlit- nunane igdlokarfingne avdlane «ut- dligssarmiut nugfiginialerssågåine Kutdligssarmiut ajornartorsiutigiumå- gait påsivdlugit nugtertugssat tamåko tå'kugpata ilagsisinaujumårait, sapi- ngisamingnigdlo ikiuniarssaralutik nugtertut nunakarfigtåmingne sapi- ngisamik pilertortumik sungiussiårsi- naunigssånut. inuit Kinigait maungakartugssångorama Kilanåri- simassama ilagåt Kalåtdlit-nunåne inuit sivnissuisut Kinigkanik nåpitsi- nigssara, tamåkume tåssaungmata nå- lagkersuissut sulekatigalugit avKutig- ssarsiuiniartugssat ajomartorsiutit i- ngalangniartariaKagkat KanoK ilivdlu- git anigorniarneKarnigssanut. månilo Kalåtdlit-nunåninivne peri- arfigssakarsimavunga landsrådip for- retningsudvalgianik atautsiméicate- Karnigssavnut. ajoraluartumik uvav- nut ajornarsimavoK landsrådip tamar- miussup ilagsisinaunigsså, forretnings- udvalgimigdle oKaloKatesarnikut isu- ma pigerigara ugpernarsautigssarsisi- mavara, tåssa landsråde piumåssuse- uartoK ajornartorsiuterpagssuit ani- gorniarnigssånut nangminérdlune mi- kingitsum'ik ikiuteKarumassoK. piv- figssardlo iluagtitdlugo landsråde kig- såukumavara atautsimlnigssamine u- ngasingitsukut autdlarnigagssamine iluanårdluardlunilo angussakardluar- Kuvdlugo. taimåtaoK nuanårutigisimavara ig- dlokarfingne tikisavne kommunalbe- styrelsit nåpitarsinausimagavkit. isu- maKarpunga kommunalbestyrelsit kommunimingnut iluaKutigssiuiniar- dlutik angnertumik suliakartut piko- rigsumigdlo ingerdlatsivdlutik. Statsministeren og hans hustru fru Egone Baunsgaard kigger på grøn- landske specialiteter. angalanivne landsrådip sujuligtai- ssua Erling Høegh angalaKatigisima- vara. landsrådip sujuligtaissua ajor- naitsungitsunik suliagssaKarpoK, tå- ssame tåuna pissugssauvoK nunanar- ifikutårtumik ajomartorsiutit anigorti- niagagssat ingmingnut sanigdliussut- dlugit KanoK ilivdlugit anigorniartar- nigssåt aulajangivfiginiartåsavdlugo kommuninut atausiåkånut Kalåtdlit- nunånutdlume tamarmut nåmaginar- nerpaussugssamik. landsrådip sujuligtaissuata nuna- Karfikutårtumik ajornartorsiutinik nunalo tamåkerdlugo politikimut på- sisimassaKarnera uvavnut tapertauv- dluarsimavoK, isumaKarpungalo tai- matut påsisimassaKarneK sujunigssa- me kommunit, landsrådip nålag'ker- suissutdlo akornåne suleKatigingnig- ssamut pingåruteKardluartujumårtoK. taimåtaoK kåtuvfit peKatigigfitdlo ardlaKamssut sivnissue nåpisimavåka, påsisimavaralo tamåko nunaKarfingne ardlaKaKissune pikorigsumik nersor- tariaKartumigdlo sulinermingnik i- ngerdlatsissut. nuånårutigissariaKarsoråra kalåtdlit nangmingnea nunamingne suniuteKa- Kataunerat pingåruteKaleriartuinarsi- mangmat, sordlo åssersutigalugo sa- naortugagssanik pisårtugagssanigdlo pilerssårusiat aulajangerssorniarne- Karneråne, tamåkunanime kommunal- 'bestyrelsit 'Kalåtdlit-nunånutdlo mi- nistereKarfiup akornåne måna suleKa- tigigdluarneKalersimangmat. igdlugssaKarniarneK kommunalbestyrelsinik OKaloKate- Kartarnivne aningaussalissuteKarfig- ssatut pitsångorsainigssanigdlo kig- sautinik sarKumiussuivfigineKartarsi- statsministerip nuliatalo fru Egone Baunsgaardip kalåtdlit nerissagssautait misigssuatårait. mavunga, tamåkulo kigsautigineKar- tardlutik sapingisamik piårnerpåmik piviussungortiniagagssatut. nunaKarfingne tamagingne taine- KartarsimavoK igdluliortiterneK ang" nikipatdlårtoK initårnigssamingnigdl0 norsaissuteKartut ima amerdlatigissut kommunalbestyrelsit ajornartorsiutig' ssaKalersisimavdlugit nunaKarfing" miorérsunik avatånitdlo nugtertunik inigssaKartitsiniarneréne. påsisimavara igdlugssaKarniarneruP tungåtigut ajomartorsiutit anigorni" arnerat tåssaussoK måne kommunal- bestyrelsit anigorniagagssaisa ajorna- kusortut ilagissåt. sordlule naluneKa- ngitsoK aningaussat Kalåtdlit-nuna- nut akuerssissutaussartut ilanparujug" ssue igdluliortiternermut atorneKar- tarput, tåssa nåmagsiniagagssat pinga' ruteKartut avdlat nåmagsiniarneKar- nigssåtaoK erKarsautigalugo sapingi" samik amerdlanåriniardlune tamatu- munga atugagssineKartardlune. iS' dlugssaKarniarnerup tungåtigut ajor- nartorsiutit KanoK imåinåungitsigi" ssarnerat ilisimavdluarpara, tåssame åma uvagutaoK Danmarkime igdlug- ssaileKinermik akiugagssaKaravta ig' dlutorKatdlo nutarterniagagssat miki' ngeKissumik ajornartorsiuteKarfigalu- git. igdlut Kalåtdlit-nunåta inuinut u' kiune måkunane sanaortorneKartut påsissagssarsiorfiginiarsimavåka, tåssa igdlut ilaKutaringnut atausiukutånut nautsorssussat etagehusinilo inigssiat- påsivdluarsimavara aningaussagssa- KarnigssaK sanaortomiarnermilo P1' ssutsit ajomartorsiornartut erKarsau- tigisagåine igdluliortautsit tamanut nåmaginavigsinaussut navssåriniar- nigssåt ajornakusortussoK. tamatuma- En lille pause ... en hyggelig sludder ... Ild på en Cecil: Den er altid perfekt rullet af fyldige, mættende blended-tobakker . . . så er der tid til en Cecil suliungnaitsiarneK . . . OKalOKatigérujArnen: . . . Cecil kukutdlugo: tamatigut imuvdluarsimassarmat tupanit pltsavlngnit, akArdluag- kanit. . . . Cecilitornigssamut pivfigsséngorpoK U

x

Atuagagdliutit

Direct Links

If you want to link to this newspaper/magazine, please use these links:

Link to this newspaper/magazine: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Link to this issue:

Link to this page:

Link to this article:

Please do not link directly to images or PDFs on Timarit.is as such URLs may change without warning. Please use the URLs provided above for linking to the website.