Atuagagdliutit - 21.08.1969, Qupperneq 18

ili?

„j|nj|ittowfainrtiiH!#.!!iij!i!"

ministcriuneK Hilmar Baunsgaard:
- nåmagtumik pikorissuseKaruvta
Kalåtdlit-nunåt pivdluarfiulisaoK
nalivtine Kalåtdlit-nunåta ajornartorsiutiginerpaussai ministe-
riunerup OKauseitarfigissai tåssaussut: igdloKamiarneK, inuit
enitertitaunerat, inutigssarsiutit agdlilerneKarnerat, K’utdlig-
ssat inuerutineKarnigssåt, danskit autdlartitat isumagissåinik
kalåtdlit tigusiartuårnigssåt, ineriartortitsinerup ingerdlater-
KingneKarnigssåne aningaussalinigssaK, OKautsitigut ajornartor-
siutit, atuartitauneK, KåumarsaineK iliniartitaunerdlo ilåtigut
radio åssinigdlo sarssuatitanik autdlakåtitsissut iluaKutigalugit
agdl., åssil.: Hans Janussen
— sufugdlerpåmik OKautigilara Kalåtdlit-nunåta alianaitdluinåssusianik ta-
kordluissarnera ilumortoK sornguname ugpernarsigiga. avdlamik taima alia-
naitsigissumik nunarssuarme nåmagtuisimångilanga. imaxa tusakulanexarner-
mit KatsunarsigaluartoK okautigisavara uvagut Danmarkimérsugut Kalåtdlit-
nunåta alianaitdluinarnera tåingitsorsinåungikigput. oxaloxatiging-nermile uma-
tut itume pissutsit erKortumik sangmissariaKarmata ima oxartariaxarpox: —
ajoraluartumik alianåissusex kisimititdlugo émåssutiginex saperparput. tug-
dliutdlugo tainiarpara ajomartorsiutit åssigingexissut. taima åssigingitsiginerat
tupingnångilaK nunap inue sule iluamik ineriartortitausimångitsut sukaxissumik
ineriartordluarsimassunut peKatautilerniaråine. tauva tugdliutdlugo tailara: —
nåmagtumik pikorissuseKaruvta, tåssa kommunalbestyrelse, landsråde nålag-
kersuissutdlo nåmagtumik pikorissuseKaruvta Kalåtdlit-nunåt pivdluarfiussox
pilersisinauvarput. tamånaliuna anguniagagssaussariaxartox, ministeriuneK Hil-
mar Baunsgaard aulisarfit kigdlexarfinik nåkutigdlissumit „Ingolf"-imit niu-
ngajalerdlune Atuagagdliutine suleKataussumit OKaloKatigineKartitdlune OKar-
p OK.
ministeriuneK ima nangigpoK: —
Kalåtdlit-nunåta alianaitdluinarnera-
nik ilimagissåka ilumortut ugpernar-
sinångilåka åmale ajomartorsiutit
angnertorujugssuit ardlagdlit påsissa-
Karfigilårpåka. uivssumissutigingitsu-
ngilara igdloKarniarnikut ajornartor-
siutit ima angnertutigingmata nåla-
gauvfiup inugtaminik isumagingner-
Kigsårtup nalinginaussumik ipissaria-
Kartitsinera erKarsautigalugo lgdlut
pitsåussusisigut mingnerpåmik piu-
massarissagssaK sule anguneKancajar-
simanane.
igdloKamiarneK
— isumaKarpunga inuit najugag-
ssait amigautaussut ilungersordluta
pigssarsiariniardlugit OKåtårtariau?,-
rigput. taimatut OKarnivne encarsau-
tigåka igdloKarfit igdlugssaileKivfiu-
K’utdligssat.
vatdlårtut åmalo ajorpatdlånik igdlo-
Kartut. åma ukiut arfineK-pingasut —
Kulit matuma sujornagut nutålianik
igdluliortitertOKarneranik isumaKar-
nerup nalåne kukussutaussarsimassut
åmalorKingneKånginigssåt sianigissa-
riaKarparput.
— ersserKigsarumavara taima oKar-
nivkut ministereKarfingme sulivfig-
dlit nålagkersuissutdlunit taimanikut
akissugssaussut unerdlutiginiångit-
dluinaravkit. taimanikut-una ersser-
Kigsumik påsineK ajornarsimassoK u-
kiut Kulit migssiliordlugit kingusing-
nerussukut KanoK pissoKarumårnig-
sså. isumaKarpunga misiligtagkat pig-
ssarsiarisimassavut iliniutigissariaKa-
rivut. taimailiornigssaK uvdlumikut
ajornångilaK. tamåna ima påsissaria-
KarpoK: ilaKutaringnut inigssiaK Ka-
noK itunigdlunit åssigiårtunik sanaor-
tornikut fem imalunit ti tusind kroni-
nik akikinerulersinaugaluarpatdlunit
tamåna ussernartorsiutigissariaKångi-
larput ilisimaguvtigo fem imalunit ti
tusind kroninik akisunerussumik ig-
dluliornivtigut igdlo pitsaussoK sana-
tislnauvdlugo.
inuit eKitertitaunerat
— uivssumissutigisimassara avdla
tåssa nålagkersuissut aulajanginerat
pissutigalugo inuit eKitertiniagauneri-
sigut, tåssa igdloKarfingnut nugterti-
taunerisigut, ajomartorsiutit angner-
torujugssuit Kalåtdlit-nunåne piiersi-
manerat. isumaKarpunga erKortussoK
— nålagkersuissut taimailiorKålerne-
rat erKortussoK taimatutdlo ingerdlat-
sineK sule erKortussoK — inuit Kalåt-
dlit-nunåne igdloKarfingnut amerdla-
vatdlångitsunut eKitertiniartariaKar-
nerat. erKaimassariaKartoK tåssa tai-
mailiornerup ajomartorsiutinik ar-
dlalingnik pingitsorata årKingniarta-
riaKagkavtinik pilersitsissarnera. nug-
tertut åssigingitsut mardlugunarput.
sujugdlermik tåssåuput igdloKarfing-
nut pissut tåssanilo ingmingnut napa-
tinialersugssat. tåuko ilaKiitatigdlo
atugkanik sungiusimångisamingnik
sungiussiniarneK ajornartorsiutigissar-
påt. mérårKanik paorKingnigtarfit
børnehavitdlo sungiuniagagssaisa ila-
gissarpait. uvdlormutdlo nalunaeKutap
akunere aulajangersimassut sulivfigi-
nigssait sungiusinåusagunikik pingit-
soratik ilisimassariaKarpåt (akueri-
ssariaKarpåt) taimailiornigssaK pissa-
riaKartoK.
— ajomartorsiutit angnerssaringi-
såtut taisinauvavut utomait nuna-
Karfingne kisimitdlutik Kimataussut
ingmingnutdlo napatineK sapersut. ta-
måna pissutigalugo igdloKarfingne a-
merdlanerpåne utorKait igdlue agdli-
lertariaKarput. Kanganit erKaimassåka
najorKutaralugit Danmarkime isuma-
Kartuåinarpugut nålagauvfiup inugta-
minik isumagingnerKigsårtup erssiu-
taisa ilagigåt utorKarnik pitsaussumik
isumagingningneK. tamånåtaoK Kalåt-
dlit-nunåne atortitariaKarpoK, pingår-
tumik — ineriartornerup nagsatånik
— inuit pingitsailivdlugit atugåinik
sungiusimassåinik Kimagausikåine.
taimailioråine utorKarnik isumaging-
nigdluarnigssaK sule angnerussumik
pingåruteKarpoK.
inutigssarsiutinik piorsainen
— avdla iluvkut agsut aulaterne-
Kautigisimassara tåssa inutigssarsiutit
piorsarneKarnerisa ajornakusorner-
ssuat. tikitavta ilåine aulisagkanik ni-
orKutigssiorfit suliarisinaussåinit a-
merdlanerujugssuarnik pissaKartOKar-
tarpoK, niorKutigssiorfit mikivatdlår-
dlutik. avdlane takuvavut aulisagka-
nik niorKutigssiorfit tunineKartartut
mardloriautait sivnerdlugit niorKutig-
ssiorfiusinaugaluartut. tamåna kalåt-
dlinut ima kinguneKartariaKarpoK tu-
nissat suliarineKarfigisinaussåinut i-
ngerdlåssortariaKardlutik. tamåna ima
kinguneKåsagunarpoK kalåtdlit auli-
sarfingmingnit tunissaKartarfingmirig-
nut sivisunerulårtumik umiartortaler-
nigssånik. taimailiortarnigssaK angu-
niarneKångigpat Kalåtdlit-nunånut a-
ningaussalissutigissartagkavta niorKU-
tigssiornerme atorneKarneråne akiler-
sinaungajagtumik ingerdlatsinigssaK
ilimagilersinåungisåinåsavarput. sut-
dlo tamaisa erKarsautigalugit tamåna
anguniagaussariaKarpoK.
kalatdlit aulisartut nålagauv-
fingmit tapivfigineKasångitsut
— Manitsumititdluta, ministeriune-
rup tikerågaisa igdloKarfit kingugdler-
sånititdluta, aulisartut piniartutdlo
peKatigigfisa kåtuvfiåne sujuligtaissup
Niels Carlo Heilmannip taivå nåla-
gauvfiup danskinut naussorigsaissu-
nut ikiuteKarnera amalo kalåtdlinut
aulisartunut nålagauvfiup tapissute-
Karsinaunera.
— tupigingivigpara kalåtdlit aul1'
sartut pisinaussartik tamåt pissaKar-
tardlutik aulisartut sulivfigssuarnut-
dlo tunissaKartartut sulivfigssuit tu'
niniagkanik pisiaKarsinaugångata il-
il. misigisimassåsagpata nåpertuivdlu-
arnermik taineKarsinåungitsoK tuni-
ssisinaussånginertik, tamatumalo ki-
nguneranik aningaussarsiagssaralua-
mingnik ånaissaKartarnertik. igdlua
tungågutdle OKarumavunga nålagauv-
fiup tapissuteKartarneragut ajornar-
torsiut årKigsinaugunångikigput. mar-
dluk erKaimassariaKarput. sujugdler-
mik danskit aulisartue måna atugar-
dliortorujugssuput. imåisinauvoK. dan-
skit aulisartue Nordsøme avdlanilo
pissaKardlualårtarsinaugaluartut. tu'
nissartagaitdle akikitsuararssuput.
danskit aulisartuinik nangminérdlu-
nga OKalugtuneKarsimavunga nålagar-
tik iluanåruteKångitsoK aningaussar-
tutitik matuneKåsagpata rødspsettit
(OKutaussat) kilumut 1,60 kr-nik aki-
lersitariaKaraluagkatik 1,10 kr-nit 1,30
kr-nut akilersitaritik. taimaingmat pa*
sineK ajornångilaK danskit aulisarU>e
pivdlugit uvagutaoK agsorujugssuaK
ajornartorsiuteKartugut. kalåtdlitdln
aulisartue nålagauvfingmit tapivfigj'
neKåsagpata danskit aulisartue P1'
ngitsoratik åma taimatut tapivfigine_
KartariaKåsåput.
— avdla tåssa aulisartut sujuligtal'
ssuata danskinik naussorigsaissunik
sanigdliussinera (assersussinera). Hu'
morpoK danskit naussorigsaissut tapi'
ssuteKarfigissaravtigik. Kalåtdlit-nu-
nånile erssermvigsumik påsinexarsi-
magunångilaK Danmarkime nunåumut
atautsimut tapissutigissartagkavta
mardloriautait sivnerdlugit Kalåtdlit'
nunåne inuk atauseK nålagauvfingmit
aningaussartutigineTcartarmat. tiu-
nautdlo atauseK pingasunik inugta-
KartarpoK. inungnut atausiåkånut ta-
pissutaussartut nautsorssoruvtigik
Danmarkime ilaKutaringnut nunaute-
Karnermik napaniuteKartunut atautsl-
ant tunissutigissartagkavta pingaso-
riautåinik Kalåtdlit-nunåne inuit ta-
på gulve, overalt,
Blitsa. mat eller halvbilaiik
Junckers parketgulve er Blitsa-be-
handlet fra fabrik, og hvad er mere
naturligt end at fortsætte vedlige-
holdelsen med Blitsa? Der er2 typer
Blitsa at vælge imellem: MAT og
HALVBLANK. - MAT står med en
helt fløjlsmat, eksklusiv overflade,
der absorberer de småridser og
ujævnheder, der altid kommer i et
gulv... og HALVBLANK giver en
silkeagtig glans og en behagelig
refleks af enhverform for lys. Begge
typer danner en smuk baggrund for
Deres tæpper og møbler.
Junckerip natigssai fabrikimitdle
Blitsa-mik påssuneKarérsimassar-
put, taimåitumik Blitsa atordlugo
aserfatdlagtailiuinigssaK nangitaria-
KarpoK. Blitsa-t åssigingitsut mar-
dluk Kinigagssåuput: MAT (Kivdlit-
sok) ama HALVBLANK (Kivdlalår-
toK). — MAT utfnikQssatut KåKarpoK
kussanardluinartumik, taimåinera-
talo natip kigartiternere pingitsor-
neKarsinåungitsut erssigungnaersi-
tarpai... HALVBLANK silikisut Kiv-
dlerneKarpoK iluarinartumik Kingor-
nernik sunigdlunit utersårtitsissar-
dlune. tamarmik naterssuarnut pe-
Kutinutdlo tungavigssatut kussanar-
dlufnarput.
..
v; ^ ' .
né fi»
18