Atuagagdliutit

Ukioqatigiit

Atuagagdliutit - 21.08.1969, Qupperneq 18

Atuagagdliutit - 21.08.1969, Qupperneq 18
ili? „j|nj|ittowfainrtiiH!#.!!iij!i!" ministcriuneK Hilmar Baunsgaard: - nåmagtumik pikorissuseKaruvta Kalåtdlit-nunåt pivdluarfiulisaoK nalivtine Kalåtdlit-nunåta ajornartorsiutiginerpaussai ministe- riunerup OKauseitarfigissai tåssaussut: igdloKamiarneK, inuit enitertitaunerat, inutigssarsiutit agdlilerneKarnerat, K’utdlig- ssat inuerutineKarnigssåt, danskit autdlartitat isumagissåinik kalåtdlit tigusiartuårnigssåt, ineriartortitsinerup ingerdlater- KingneKarnigssåne aningaussalinigssaK, OKautsitigut ajornartor- siutit, atuartitauneK, KåumarsaineK iliniartitaunerdlo ilåtigut radio åssinigdlo sarssuatitanik autdlakåtitsissut iluaKutigalugit agdl., åssil.: Hans Janussen — sufugdlerpåmik OKautigilara Kalåtdlit-nunåta alianaitdluinåssusianik ta- kordluissarnera ilumortoK sornguname ugpernarsigiga. avdlamik taima alia- naitsigissumik nunarssuarme nåmagtuisimångilanga. imaxa tusakulanexarner- mit KatsunarsigaluartoK okautigisavara uvagut Danmarkimérsugut Kalåtdlit- nunåta alianaitdluinarnera tåingitsorsinåungikigput. oxaloxatiging-nermile uma- tut itume pissutsit erKortumik sangmissariaKarmata ima oxartariaxarpox: — ajoraluartumik alianåissusex kisimititdlugo émåssutiginex saperparput. tug- dliutdlugo tainiarpara ajomartorsiutit åssigingexissut. taima åssigingitsiginerat tupingnångilaK nunap inue sule iluamik ineriartortitausimångitsut sukaxissumik ineriartordluarsimassunut peKatautilerniaråine. tauva tugdliutdlugo tailara: — nåmagtumik pikorissuseKaruvta, tåssa kommunalbestyrelse, landsråde nålag- kersuissutdlo nåmagtumik pikorissuseKaruvta Kalåtdlit-nunåt pivdluarfiussox pilersisinauvarput. tamånaliuna anguniagagssaussariaxartox, ministeriuneK Hil- mar Baunsgaard aulisarfit kigdlexarfinik nåkutigdlissumit „Ingolf"-imit niu- ngajalerdlune Atuagagdliutine suleKataussumit OKaloKatigineKartitdlune OKar- p OK. ministeriuneK ima nangigpoK: — Kalåtdlit-nunåta alianaitdluinarnera- nik ilimagissåka ilumortut ugpernar- sinångilåka åmale ajomartorsiutit angnertorujugssuit ardlagdlit påsissa- Karfigilårpåka. uivssumissutigingitsu- ngilara igdloKarniarnikut ajornartor- siutit ima angnertutigingmata nåla- gauvfiup inugtaminik isumagingner- Kigsårtup nalinginaussumik ipissaria- Kartitsinera erKarsautigalugo lgdlut pitsåussusisigut mingnerpåmik piu- massarissagssaK sule anguneKancajar- simanane. igdloKamiarneK — isumaKarpunga inuit najugag- ssait amigautaussut ilungersordluta pigssarsiariniardlugit OKåtårtariau?,- rigput. taimatut OKarnivne encarsau- tigåka igdloKarfit igdlugssaileKivfiu- K’utdligssat. vatdlårtut åmalo ajorpatdlånik igdlo- Kartut. åma ukiut arfineK-pingasut — Kulit matuma sujornagut nutålianik igdluliortitertOKarneranik isumaKar- nerup nalåne kukussutaussarsimassut åmalorKingneKånginigssåt sianigissa- riaKarparput. — ersserKigsarumavara taima oKar- nivkut ministereKarfingme sulivfig- dlit nålagkersuissutdlunit taimanikut akissugssaussut unerdlutiginiångit- dluinaravkit. taimanikut-una ersser- Kigsumik påsineK ajornarsimassoK u- kiut Kulit migssiliordlugit kingusing- nerussukut KanoK pissoKarumårnig- sså. isumaKarpunga misiligtagkat pig- ssarsiarisimassavut iliniutigissariaKa- rivut. taimailiornigssaK uvdlumikut ajornångilaK. tamåna ima påsissaria- KarpoK: ilaKutaringnut inigssiaK Ka- noK itunigdlunit åssigiårtunik sanaor- tornikut fem imalunit ti tusind kroni- nik akikinerulersinaugaluarpatdlunit tamåna ussernartorsiutigissariaKångi- larput ilisimaguvtigo fem imalunit ti tusind kroninik akisunerussumik ig- dluliornivtigut igdlo pitsaussoK sana- tislnauvdlugo. inuit eKitertitaunerat — uivssumissutigisimassara avdla tåssa nålagkersuissut aulajanginerat pissutigalugo inuit eKitertiniagauneri- sigut, tåssa igdloKarfingnut nugterti- taunerisigut, ajomartorsiutit angner- torujugssuit Kalåtdlit-nunåne piiersi- manerat. isumaKarpunga erKortussoK — nålagkersuissut taimailiorKålerne- rat erKortussoK taimatutdlo ingerdlat- sineK sule erKortussoK — inuit Kalåt- dlit-nunåne igdloKarfingnut amerdla- vatdlångitsunut eKitertiniartariaKar- nerat. erKaimassariaKartoK tåssa tai- mailiornerup ajomartorsiutinik ar- dlalingnik pingitsorata årKingniarta- riaKagkavtinik pilersitsissarnera. nug- tertut åssigingitsut mardlugunarput. sujugdlermik tåssåuput igdloKarfing- nut pissut tåssanilo ingmingnut napa- tinialersugssat. tåuko ilaKiitatigdlo atugkanik sungiusimångisamingnik sungiussiniarneK ajornartorsiutigissar- påt. mérårKanik paorKingnigtarfit børnehavitdlo sungiuniagagssaisa ila- gissarpait. uvdlormutdlo nalunaeKutap akunere aulajangersimassut sulivfigi- nigssait sungiusinåusagunikik pingit- soratik ilisimassariaKarpåt (akueri- ssariaKarpåt) taimailiornigssaK pissa- riaKartoK. — ajomartorsiutit angnerssaringi- såtut taisinauvavut utomait nuna- Karfingne kisimitdlutik Kimataussut ingmingnutdlo napatineK sapersut. ta- måna pissutigalugo igdloKarfingne a- merdlanerpåne utorKait igdlue agdli- lertariaKarput. Kanganit erKaimassåka najorKutaralugit Danmarkime isuma- Kartuåinarpugut nålagauvfiup inugta- minik isumagingnerKigsårtup erssiu- taisa ilagigåt utorKarnik pitsaussumik isumagingningneK. tamånåtaoK Kalåt- dlit-nunåne atortitariaKarpoK, pingår- tumik — ineriartornerup nagsatånik — inuit pingitsailivdlugit atugåinik sungiusimassåinik Kimagausikåine. taimailioråine utorKarnik isumaging- nigdluarnigssaK sule angnerussumik pingåruteKarpoK. inutigssarsiutinik piorsainen — avdla iluvkut agsut aulaterne- Kautigisimassara tåssa inutigssarsiutit piorsarneKarnerisa ajornakusorner- ssuat. tikitavta ilåine aulisagkanik ni- orKutigssiorfit suliarisinaussåinit a- merdlanerujugssuarnik pissaKartOKar- tarpoK, niorKutigssiorfit mikivatdlår- dlutik. avdlane takuvavut aulisagka- nik niorKutigssiorfit tunineKartartut mardloriautait sivnerdlugit niorKutig- ssiorfiusinaugaluartut. tamåna kalåt- dlinut ima kinguneKartariaKarpoK tu- nissat suliarineKarfigisinaussåinut i- ngerdlåssortariaKardlutik. tamåna ima kinguneKåsagunarpoK kalåtdlit auli- sarfingmingnit tunissaKartarfingmirig- nut sivisunerulårtumik umiartortaler- nigssånik. taimailiortarnigssaK angu- niarneKångigpat Kalåtdlit-nunånut a- ningaussalissutigissartagkavta niorKU- tigssiornerme atorneKarneråne akiler- sinaungajagtumik ingerdlatsinigssaK ilimagilersinåungisåinåsavarput. sut- dlo tamaisa erKarsautigalugit tamåna anguniagaussariaKarpoK. kalatdlit aulisartut nålagauv- fingmit tapivfigineKasångitsut — Manitsumititdluta, ministeriune- rup tikerågaisa igdloKarfit kingugdler- sånititdluta, aulisartut piniartutdlo peKatigigfisa kåtuvfiåne sujuligtaissup Niels Carlo Heilmannip taivå nåla- gauvfiup danskinut naussorigsaissu- nut ikiuteKarnera amalo kalåtdlinut aulisartunut nålagauvfiup tapissute- Karsinaunera. — tupigingivigpara kalåtdlit aul1' sartut pisinaussartik tamåt pissaKar- tardlutik aulisartut sulivfigssuarnut- dlo tunissaKartartut sulivfigssuit tu' niniagkanik pisiaKarsinaugångata il- il. misigisimassåsagpata nåpertuivdlu- arnermik taineKarsinåungitsoK tuni- ssisinaussånginertik, tamatumalo ki- nguneranik aningaussarsiagssaralua- mingnik ånaissaKartarnertik. igdlua tungågutdle OKarumavunga nålagauv- fiup tapissuteKartarneragut ajornar- torsiut årKigsinaugunångikigput. mar- dluk erKaimassariaKarput. sujugdler- mik danskit aulisartue måna atugar- dliortorujugssuput. imåisinauvoK. dan- skit aulisartue Nordsøme avdlanilo pissaKardlualårtarsinaugaluartut. tu' nissartagaitdle akikitsuararssuput. danskit aulisartuinik nangminérdlu- nga OKalugtuneKarsimavunga nålagar- tik iluanåruteKångitsoK aningaussar- tutitik matuneKåsagpata rødspsettit (OKutaussat) kilumut 1,60 kr-nik aki- lersitariaKaraluagkatik 1,10 kr-nit 1,30 kr-nut akilersitaritik. taimaingmat pa* sineK ajornångilaK danskit aulisarU>e pivdlugit uvagutaoK agsorujugssuaK ajornartorsiuteKartugut. kalåtdlitdln aulisartue nålagauvfingmit tapivfigj' neKåsagpata danskit aulisartue P1' ngitsoratik åma taimatut tapivfigine_ KartariaKåsåput. — avdla tåssa aulisartut sujuligtal' ssuata danskinik naussorigsaissunik sanigdliussinera (assersussinera). Hu' morpoK danskit naussorigsaissut tapi' ssuteKarfigissaravtigik. Kalåtdlit-nu- nånile erssermvigsumik påsinexarsi- magunångilaK Danmarkime nunåumut atautsimut tapissutigissartagkavta mardloriautait sivnerdlugit Kalåtdlit' nunåne inuk atauseK nålagauvfingmit aningaussartutigineTcartarmat. tiu- nautdlo atauseK pingasunik inugta- KartarpoK. inungnut atausiåkånut ta- pissutaussartut nautsorssoruvtigik Danmarkime ilaKutaringnut nunaute- Karnermik napaniuteKartunut atautsl- ant tunissutigissartagkavta pingaso- riautåinik Kalåtdlit-nunåne inuit ta- på gulve, overalt, Blitsa. mat eller halvbilaiik Junckers parketgulve er Blitsa-be- handlet fra fabrik, og hvad er mere naturligt end at fortsætte vedlige- holdelsen med Blitsa? Der er2 typer Blitsa at vælge imellem: MAT og HALVBLANK. - MAT står med en helt fløjlsmat, eksklusiv overflade, der absorberer de småridser og ujævnheder, der altid kommer i et gulv... og HALVBLANK giver en silkeagtig glans og en behagelig refleks af enhverform for lys. Begge typer danner en smuk baggrund for Deres tæpper og møbler. Junckerip natigssai fabrikimitdle Blitsa-mik påssuneKarérsimassar- put, taimåitumik Blitsa atordlugo aserfatdlagtailiuinigssaK nangitaria- KarpoK. Blitsa-t åssigingitsut mar- dluk Kinigagssåuput: MAT (Kivdlit- sok) ama HALVBLANK (Kivdlalår- toK). — MAT utfnikQssatut KåKarpoK kussanardluinartumik, taimåinera- talo natip kigartiternere pingitsor- neKarsinåungitsut erssigungnaersi- tarpai... HALVBLANK silikisut Kiv- dlerneKarpoK iluarinartumik Kingor- nernik sunigdlunit utersårtitsissar- dlune. tamarmik naterssuarnut pe- Kutinutdlo tungavigssatut kussanar- dlufnarput. .. v; ^ ' . né fi» 18

x

Atuagagdliutit

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.