Atuagagdliutit - 18.09.1969, Blaðsíða 17
jhinisterit K’utdligssanineråne:
ajornartorsiutit
åndngneKångitdlat
nugtertut pivdlugit apernutit pingårnerssåt — igdlumingnik
akilerérsimassut nugtertinatik taorsivigineKartåsanersut —
akineKångitsoK — nugterfiussune pitsaunerussumik isumagine-
KarnigssaK piumassarinenartoK
agdl., åssil.: Hans Janussen
ministeriuneK Hilmar Baunsgaardip kisalo nunavta ministeriata A. C. Nor-
nannip K’utdligssane titkerårneråne inuit nikatdlilngassut malungnarpoK. nauk
Kangale ilisimaneKaleraluartoK igdloKarfingmiut tamarmik kingusingnerpåmik
1972-ime igdlOKarfingnut avdlanut nugterérsimåsassut, nugternerdlo autdlar-
teréraluartoK aumarutigssarsiorfingme igdlunut kom.muna.lb estyr elsip agdlag-
katigut aperKutigisså igdloKarfingmiut Kanugo sumutdlo nugkusungneruner-
sv-t sagfigineuartut ilåinåinit akineKartarsimavoK. kommunalb estyr elsip suju-
Hgtaissua tikerårnerup nalåne isumanarpoK igdlut inue agdlagkatigut apernu-
tigdlissumut akissutevtarsimångitsut tamaisa pulaortariaKåsagunaritik. ama
no-utsorssutigå upernåro aitsåt Kutdligssarmiut tamarmik kigsautigissait ilisi-
Mal ersimasagitik.
Kåriusumigmik takuniaineruip suingi-
Ussisimångitsunut KasunarujoKissup
kingorna mimisterit kisalo landsrådi-
»hit sujuligtaissup Erling Høeghip d-
»atsissantunutdlo ilaussortap Knud
Hentldmgip kommunalbestyrelsimut i-
laussortat atau'tsiiméKatigait. kommu-
»albestyrelsime sujiuligbaissoK Levi
Petersen ilåtigut OKarpoK K’utdligssat
itLuerutitmiiagauinerat kommumalbe-
styrelsiniit kingulerigsunit akømuser-
kiarneKarsimagaluartoK. — ilisimane-
kartutut aumarssuarsiomeK kisdme
igdloKarfingme måne inutigssarsiu-
tauvoK) unigtlneKarpatd'lo, pissorta-
karfit atorfeKarfitdlo maituneKarpata
—■ inutigssarsiorfigssamigdlo avdlamik
PilersibsiniaritoKångingmat — igdlo-
Karåiup iniue tamarmik avdlabut ajor-
'»arturnik igdloKarfingniut avdlanut
nugtertariaKalisåput, OKarpoK .nangig-
dlunilo: — nugterneK angnikigissag-
ssåungitsumi'k ingerdlåneKaierérsima-
Viok. nugterneK pissutigalugo ajornar-
'torsiuitiit ardlagdlit pilentarput. ajor-
hartorsiiutit angnerpårtait mardluk k)i-
sisa imatumuna ersserKigsamiarpåka:
dugtertut akiligagssanångitsut
— sujugdlermik tailaka ilaieutarit
dungniartut igdluime nangmingnøK a-
kilerigkamingne najug,agdlit. dlaiou/ta-
rit tanke ilisiiimiatmeKameK ajoirpuit
igdlumingnut taortisi saner dlu tik. a-
PerKU;t tåuna kommunalbestyrelsip
ukiune ardlaicalersune OKatdlisigissar-
simavå, månamutdle sule erssenrig-
sumik angussaKautigisimanago. kisiiå-
de kommunalbestyrelse isumaxavig-
P°K linuit nangminenissaminignik ig-
dloKartut erKorbumik nålagaiuvfm:gmi,t
taorsiviigineK aritariaKartut. tam atumu-
dga pissutibut lissigissarput tåssa nå-
l'agauvfiup K’utdligssane sulivfilionsi-
01 an er a nålagauvfiuvdlo sulissugssa-
dik KiaerKaissisimanera. ukiut imger-
dlanerine aumarssuarsiorfingme suli-
ssartut lilaHutaringomermingne av-
dlabut ajornartumik igdluliortariaKar-
tarsimåput øKibsorsiomnatik ajkilensui-
'Ssarsimavdlutik, pingårtumik ukiune
spjugdlerne aniingaussarsiakitaKiga-
»iik. itaimåitumik taorsivigerKuneK a-
»ingaussanik Kmulomerungitsubut er-
kortumigdle piumnssaKamertut kom-
ddinalbestyrelsip issigå. nangminer-
'Ssondlune imalunit sulinerme taper-
'taKamiiiardlune mutigssiarsiumik aut-
dlarniniiåsagåine ainiingaussat autdlar-
'»i'utigssat pissariaKanmata akdlerigka-
»hngnik igdlutilingnut iluaKutåusaga-
luarpoK igdlumik Kimatagssamik na-
knge anjingaussångordlugit tigussara-
Inarpatigik. imånåkut pdumassarine-
kartarpoK boligstøttimit itaorsigagssar-
sivdlune igdlutårsimagåine igdlup Ki-
diatap aiké inugfigissiame iigdlutårissa-
“dut akiiiutigineKåsassut. kommunal-
bestyrelse piumassa'BaraimavoK pe-
riauseK taimåitoK Kiutdligssiarmiunut
dtortineKarKunago.
— åipagssånik igdloKarfiup inue
sullssartussut tamarmik sulivfingmik
sungiusdmassamingnik, aulajiangersi-
rnassumik atåinartumigdlo sulivfigisd-
daussamingnik, sordlo ujaragsiorfing-
diik åssigissånigdlunit, nugterfigssa-
dringne nåmagtugagssaKångitdlat. ta-
d'åna pissutigalugo sujuligtutigineKar-
sinauvoK igdloKartingne nugterfiussu-
de sulivfigssaerutarneK — pingårtu-
*dik ukiunørane — angnertunenuleru-
•dårtoK. ama ukiune kingugdliunenu-
ssunie sikcrssuit aussaunerane igdlo-
karfit sikuneK ajortunitunik tamacar-
''-at'tujt encårnut tåkutalerput — tåssa
tanissagssiornerup a ngn er tunerpa u vf i -
®iigajutåne. taima pissoKartamera pi-
ssutigalugo igdloKarfingnut avdlanut
dungniigssamut pilenineK mingneruler-
'-arpoK, pilerssårusiornerdlo kuissanar-
tåsorissaugaluaK aseromeKantarpoK.
taimaingmat IsumaKarpugut K’utdlig-
ssane nunaKarfingnilo inuerusagagssa-
de avdlane sulissartut suliivfiigisinau-
ssåniik nutåmik nålagauvfik pilersit-
sisimassariaBaraluartOK inungnik eKi-
tertitsineK autdlarnersinago.
— ajornartorsiutit erninaK
namagsineK ajornaKaut
ministeriuneK ilåtigut nålagkersui-
ssundt, dnatsissartunit Danmarkimilo
najugagdlit liilarpagssuinit Kangale på-
isimeKarsimassoK K’utdligssat dnueruti-
niiagaunerat imailiatdlåmardlugo år-
xingneK ajornartøK. — igdluit akiler-
nøKarérsimassut ajornartorsiutåuput
årKigtairiaKartut. suliagssaK lands-
rådimit Kalåtdliit-nunåtalo ministere-
Karfiata isumagisavå. suliagssa« Ka-
no«: inemeKarumåmersoK uvdlume o-
»autigiismåungilara, miniisteriuneK o-
KarpoK nangigdlunilo:
— inungnit Kinigauvdlutik OKantug-
■ssautitaussut suliiagssaisa pingårner-
påt diatut issigåra nugtertut nutåmdk
inutiigssairsiutigisinaussåinik navssår-
iniarnigssiaK, tamåna nugtertut ukiune
aggerisune pitsaussunik atugaKamiig-
ssainut tungåssuteKarmat. nåmagsinia-
gagssaK imåinåungitsuvoK. Kalåtdlit-
nunåne plssutsit ingmikut itut itama-
tumane aperKutåungltdlat åmale sia-
'mgissarraKarpoK ukiune aggersune
ingminut akilersinaujungnaeritugssa-
mik autdlarnmigssaK. pitsaunerpåusa-
gunarpoK måne igdloKarfingmiut ig-
dloKarfingnut autdlarKåumut nautsor-
ssutigissamit amerdlanerussunut nug-
terpata. OKautigiumavara K’utdligssat
inuerutivingnigssanik aulajangernerup
igdloKanfingmiiunit itamanit akuerine-
Karnera pivdlugo igdloKarfingmiut
agsut latarKigivka.
igdlonarfit nugterfigissat
ilisimaneKarKarpatdlårtut
kommunalbestyrelsimut sujuligtai-
ssok Levi Petersen: — ilumorpoK xut-
dligssatrmiut ilisi'manigmåssuk pingiit-
soraitiik nugtertariaKardlutik. ilaKUta-
ritdle diadit amerdlasut Kulartorujug-
ssuput igdloKarfit nugterfigislniaussa-
mik KanoK ftussusé dlisimassaKiarKar-
figivatdlåKigamikik. igdloKarfit nug-
terfiussut ardlagdlit tikerårtarKåmer-
påka. K’utd'Ugssanit nugtertut 'am'er-
dlanenpait iagsut namagiigtaitdliutigi-
ssarpåt igdlOKarfingne nugterfigissa-
mingne pissutsinik ilisimassaKarKar-
patdlårsiimanertik. autdlarKåumuitdle
nau tsorssuitigerérparput aj omanborsiu -
tinik taimåLtunik tåkutOKa r tårum år-
■toK, kommiunalbesityrelsitdle nugter-
titsineK pivdlugo måne igdlo»arfing-
me ingmikut atautsimitartutitaK su-
leKatigilermåssuk neriutigårput nug-
tertut amerdlanerit nunaKarfagiligka-
mingne ikiornøKardlutigdlo iliibsersor-
møKarbarumårtut. taimatut suløKafi-
gingnikut ajornartorsiutit iikililerne-
Kardlutigdlo migdlilemeKarsinåuput.
Nungme kommunalbes'tyrelsip atautsi-
méKatiginerane ersserKigsarpara nug-
tertut igdlOKarfingne nugterfigisséine
pissutsinik mavsuiåuneKartarnigS'Såt
KanoK pingåruteKartigissoK.
Kaldtdlit-nunånut ministere: — sok-
una miinisteriunerup uvangalo K’ut-
dligssat 'bikerårivut? sok igdloKarfik
muemtugssa'K tikerårparput? tikerår-
nivitinut pissutigårput kommunalbe-
styrelsimut ilaussortat OKaloicatiginia-
ravtigik ajornartorsiutit KanoK ilior-
nikut pitsaunerpåmi'k årKingneKarsl-
naunersut. ukiut ardlaKaKiissut inger-
dlaneråne K’utdligssat Kalåtdlit-nu-
nåta ministereKarfiåne maligtarisima-
vavut. måna aulajanginerit imåinåu-
ngibsorujugssuput, nautsorssutigårale
nugbertugssat pitsaunerpåmik periar-
figssaKarfingmigsut isumaKarfigssa-
m ingnut nugtemi ardlu tik aulajanger-
simasisut.
— sulivfit uneKåtångitsumik sullv-
figinaKarslnaussut pigssarsiariuminåi-
put. u'kiup ilåne isulineK, sordlo auli-
sairnerme, avdlångorartumik lingerdlå-
neKartariaKarbarpoK, pfssutsitdlo tai-
måitut kiavdlunit avdlångortfslnåu-
ngilai. ilaKutarit atausiåkåt KanoK 1-
nuneKarnerat apei'Kutaussorujugssu-
saoK. ilisimavara nugterfiussune pisi-
naussaK tamåt iliortoKarniiarboK K’ut-
dligssanit plnarane avdlanrtaordle
nugtertut ikiomiardlugit. Kalåtdlrt-
nunåta ministereKarfiåne sulissut å-
ma taimaiiiomiarput. nugtertut ajor-
nartorsiutait årKimgniardlugif sulisso-
rineKartut ardlagdlit latorfinigtmeKa-
rérpuit. >ajornartorsiutLgissase tusari-
artordlugit uvangåtaoK >aggerpunga!
nålagauvfik tapissutenåsava?
landsrådip sujuligtaissua Erling
Høegh: — likiorsissarmkut suliagssa-
Kartibsiiniarnikutdlo KUtdlersaKarfing-
me tusarsimavarput nugtertut ajor-
nartorsiuteKarbartut. igdloKarfingme
måne nugtertunik iisumagingnigtug-
ssamik atorfinigtitsivugut, ikiiorsissar-
nikutdlo sujuners'UissartoK Nungme
najugalik nugtertunik ikiorslniiardlune
mikigissagssåungitsumik sulivoK. ne-
riutigåra Kutdligssarmiut igdloKar-
fingnut åssigingitsunut nugtertut nå-
magiigtaitdliuitigissarsimassait iluaKu-
tigEdugit nåmagigtai'tdliorKigtamig-
ssat pingitsorneKarsinaujumårtut. ig-
dlut pigingnigtimingnit akilerneKarér-
simassut nugtertut itaorsivfigineKara-
.tik Kimatait pivdlugit OKarsmauvunga
aningaussat atugagssångortibagssatut
kommuninut tuniuneKarbartut 100.000
kr-ussut itamatumunga atugiagssatut
autdliarKauti'giniagssamårivut. ilisima-
gavtigo aningaussat tåuko ikigpat-
dlårtut neriutigårput nålagauvfiup i-
kiukumårnigsså. ministerlp oKauseri-
ssai imatut påsivéka laningaussat kom-
munlmut atugagssångorbitaussut ikig-
patdiasaigalu'arpata ilåssutigssat nåla-
gauvfingmi t pmiagssamårnøKartut.
Kalå'tdlit-nunåta ministeria A. C.
Normann: — taima sivikitsigissumik
pivfigssaKartitauvdlune laningaussanik
taimatut 'atugagssångortitsinigssamut
maligtariissagssaKångilaK. åma tusar-
KårtariaKanp'arput kigsautigiss-at su-
nersut. ajornartorsiutit anigorniame-
Karnerine Kalåtdlit-nunåta mimistere-
Karfia nålaigkersuissutdlo ikiukumå-
put.
Et parti fra K’utdligssat — K’utdligssat ilåt.
ministerlp erKaisitslssutigå ingmi-
kut akuereslssuteKarnikut igdlOKar-
fingne åssiglngitsune Kutdligssarmiut
nugterfigssåine igdluliagssanut 200-
nut atugagssat 43 mill. kr. akuerssi-
ssutigineKarsimanerat OKautigalugulo
laumarutigssarsioirfiup inueruneKamig-
ssåne tugdlussutigssatuat il'å'but 'taine-
KarslnaussoK ingerdlatsinerme ami-
gartorutaussartut tåmarnigssåt.
nugtertut pitsaunerussumik
isumagineKartariaKarput —
iniatsissartunut ilaussortaK Knud
Hertling: —nugtut nugterfigissiaiming-
ne tamane ikiorneKartåsåpat, imalu-
nit NungmlnaK taimatut ikiuvfiusi-
naussumik pilersitsissoKåsava?
-— Erling Høegh: — igdlOKarfingne
nugterfiussune socialudvalgit nugtut
isumagissagssarait, taimatutdle sulini-
kut Nuk eKiteruvfiusaoK. socialråd-
givenip socialudvalginut ilaussortat
atåssuteKarfigissartugssauvai. agsut
nuånårutigårput påsigavtigo nugter-
tut ukiunerane Narssame taima pit-
sautigissumik isumagineKarsimanerat.
påsivarput nugtertut maibuma sujor-
nagut isumagerKalårpatdlårsimavdlu-
git.
Levi Petersen: — nugtertut amer-
dlanerit ilaKutaringnut. ardlalingnut
inigssiane najugaKartsirput. mine toi-
måitune majugaKarneK akisujuvoK,
kommunilo atausmavi'k IneKamermut
ukiup agfåne tapissuteKarslniavoK.
nugtertut ineKarnermingnut ukiume
sujugdlerme najugariligkamingne ta-
ipivfigmeKarbarsmåupat?
Erling Høegh: — nugtertut igdlunut
najugarisimassamingniut erBainartu-
■nut nugterKårtarput. kommunit ar-
dlagdlit igdloKamermut akiliutigssat
mingnerulersineKarnigssanut abugag-
PERSISKE TÆPPER
— en tillidssag
--------------------------—i
Udvalg sendes uden forbindende
afgiftsfrit fra vort eksportlager
HOLGER JENSEN
Dag Hammerskjdlds Alle 36, København 0
TELEGRAM ADR.: CARPETJENSEN
IMPORT — EXPORT
DANMARKS STØRSTE SPECIALFORRETNING
ssamik ukiumut nålagauvfingmit ta-
pivfigineKartarput. tapissutitdle 'tåuko
kommunit ilåinåt ajoraluartumik ator-
tineKarneK ajorput. kommunalbesty-
relsimut 'ilaussortat ilåt apericutånut
akfssumine — kommuninut atugagssi-
ssutit mikivatdlårnerånik OKausiussu-
uut — Erling Høegh OKarpoK aningau-
ssallssutaussartut tåuko landsrådip a-
merdlilemiarai.
ministeriuneK Hilmar Baunsgaard:
— ilisimavarput Kutdligssarmiut nug-
tertlniagauneråne a j omartorsiutit
angnertoKissu't amerdla,Kissutdlo.
maungnarpugutdle sapingisiamik a-
merdlanerpånik påsissaKarumavdluta
— nariu'tigal'ugo ukiune aggersune a-
jornartorsiutit pitsaunerussumik år-
Klgtarsinaulerumårdlugit. ajoraluartu-
mik Kalåtdlitjnunåt kisime ajornar-
torsiuteKångilaK. sordlo Danmarkime
naussorigsaissut 7000 ukiut tamaisa
numauititik Kimåtarpait ‘ingerdtlater-
KingneK sapertaramikik. tamåkutaoK
årKingniagagssaråvut.
— ajornartorsiutit erKoritumik nå-
magsineKarnigssåt måna neriorssuti-
gisinåungilara. kommunalbestyrelsile
neriorssorumavara K’utdligss^ane ajor-
nartorsiu'tit årKingneKarnigssåt angu-
'niardlugo nålagkersuissut suieKatau-
jumanerånik. tamanit kigsautigissatut
taiumavara Kutdligssarmiut igdlOKar-
fingne avdlane nugterfigiumågka-
mingne inulerumårbut ajomartorsiu-
teKarpatdlåratik.
FOTO. FOTO. FOTO
Film fremkaldes
Farve og sorthvid
Arne Jensen . Box 624 . Esbjerg
Vind 10 års
lønforhøjelse
koral
Sådan vinder De 10 års lønforhøjelse
Inde i kapslen på alle de 10 slags kildefriske KORAL-vand finder De
et af bogstaverne i ordet KORAL. Når De har samlet bogstaverne
K-O-R-A-L i samme farve: rød, blå, gul, grøn eller sort
har De vundet 10 års lønforhøjelse på henholdsvis 500,
400, 300, 200 eller 100 kr. hver eneste måned i 10 år.
Finder De en kapsel med et af tallene 100, 50 eller 25 trykt i,
har De vundet beløbet i kroner,
17