Atuagagdliutit - 18.09.1969, Blaðsíða 29

Jim Huntington:
issigtup piumasså
nugt. Chr. P. Lynge
(norm. kingugdl. nangitarc)
Korortora unermigtuåinarpara påva
'tortanut sågtisimåinardlugo tikeralo
eKitautåne piarérsimatitdlugo. mana
Kanigdlingåravko ericungitsorsmau-
JUngnaerpara, iginigssarale mianer-
ssutigissariaicarpara, ilame sulilunit
^ardlorårtarmgikivka Kagdierarlsava-
nSa. sangmiviga sangutinago inger-
^låinarpunga, tikitdluinarivnilo ama-
rorssuaK igdluariarpoK, Katimalugdlu-
ne singernivkubdlo kéniaraluardlunga.
sulile isumåklngilånga. meterinik
'Pingasunik-sisamanik ungasissuseKar-
dlune malilerpånga ilaiilo samerKavnit
igdlugigdlutik Kanigdliartorussårput.
taimåitOKåinarsinåungilaK, isumalior-
Punga, Itorssuåme avdloriamerit ta-
Waisa tunuvnit KanigdliartuinarpoK.
rr>ana tunuvnilerame sapisemiarneru-
jugssuångorpoK. Kilutigalune sujumut
Piigsigfigeriiartarpånga kingmivkutdlo
kingajagtardlunga. tugdlianik pingi-
kunik tugdlianik angussugssauvånga
unigsinaujungnaerdlunilo såssutisav-
dlunga upitlsavdlungalo Kisuariéngit-
sungalo ilaisa uparisavånga. unigsi-
nåungilanga pissaritinåsagama, arpag-
sinåungilangalo. sule napasinautit-
dlunga akiuneK inårtariaKarpoK. igi-
Rera sujugdleK unionpat, silarssuaK
inuvdluarKumartariaKåsavara — pa-
trdnilerKingnigssavnut pivfigssaKar-
Paviångilanga — avdlamigdle Kini-
gagssaKångilanga. tunungmut sango-
riapilorpunga autdlaitdlo sivfissavnut
tugteriardlugo umipatdlagpunga, igit-
dlungalo, torratdlavigdlugo aikerar-
ssuara issaisa akornisigut, akuliåtigut
erKorpara.
tauva amarKUt Kåsussuserssuat Ka-
Rok agtigissoK takulerpara. serKorner-
Paa unikåtdlagtipai, tauvale pissag-
ssat ajornångmerssånut — sujuler-
ssortimingnut — ugsagtorssuput.
kångnermik niaKulårtutut ilartik alig-
torpåt nerriserdlutigdlo. alarpåka ta-
Paavianguatdlo autdlarpunga, kingu-
aiutdlo Kiviångivigpunga.
Kagtorngup Kånut pigarna kukasik
uterfigilerdlugo tumika nåpipåka, tåu-
kulo atuardlugit Kamutika anguvåka
— sujusingnerussuikutdle tumika atu-
åinarsimåsagaluarpåka. tårsilerérpoK
Kujamasugtorujugssuvungalo Kamu-
tivnut »anigama, Kingmika nivdler-
sarfigaka angerdlamut uniarKuvdlu-
nga.
7.
ukiunera KångiukiartulerpoK uv-
dlutdlo tagdliartulerput. sikup aung-
Pigssåta utarKiså umiatsiåliorpugut.
atåta oKarpoK amiutivut angatdlånia-
•eruvtigik iluaKutauvdluarumårtoK,
sunauvfale sule sujusingnerussukut
atorfigssaKartilerumårdlugo.
majip naggatåne sule nuna apute-
KaKaoK kugdlo sikoKaKalune. nalunå-
PgilaK siko navdlulisagune Kaleriår-
torssuångorumårtoK kuvdlo sarfarne-
ra avsserdlugo, taimalo siniminik Kar-
ssutsissorssuångortitdlugo. taimailior-
Pordlo, uvdlut ilåne uvaligå Kångor-
'Patdlagssuarnik tusåssaKarpugut.
atåta CharlietoKardlo kup sinånut
arpaliuput Sidney uvangalo maligti-
Salugit. kilometere atausen migssi-
liordlugo Kutsingnerussume kugssuar-
toe sikup tiggungnerssua 15 meter
Pdgssiliordlugo portussusilik takuler-
Parput tungivtinut ingerdlassoK.
„igdlup iluanitut tamarmik ånisiså-
Put,“ atåta perKussivoK. „tigusinau-
ssase tamaisa igdlup Kånut KaKisigik,
sivnere perKumausivingmisåput."
arpagpugut. Sidneylo mardluvdluta
Pigissavut igdlumit ånissorivut atåtap
Prniatsiårput igdlumut pitugpå usiler-
sulerdlugulo. tauva siko tiggutorssuaK
avavtinit portunerujugssuvdlune pi-
ssorpalugtorssuvdlunilo sarssukiartu-
lerpoK imerssuaK Kulåtigut agdlåt
kugtorssuvdlune. Kingmit nivdlialug-
tuinåuput pitugsimavfingmingnitdlo
kångarniarssarigaluardlutik, Charliep
•Pardlukutårdlugit pitussaiarpai umi-
atsiåmutdlo pitugtordlugit. tauva si-
kup sinårssua igdlumut akingmipoK,
imerdlo nuna Karssutdlugo sarfale-
kaoK.
„umistsiåmut ikigitse.“ atåta suaor-
Pok. Sidneylo ikivugut najumagterfig-
ssarsiordlutalo.
imaK ativtigut sarfartorssuångorpoK
°rPigpagssuitdlo tungånut siaruariar-
tordlune. perKumausivivta napassue
avarKutdlugit imaK Kapuliliortorssu-
v'ok Kiagfagkiartuinardlunilo. atåtap
Pitdtanpurt tigumivå, uligkiartomeruv-
dlo matuvta iportussusia anguvå, tau-
valo piitutarput ikeriardlugo sarfiauti-
tinalerpugut. tamaviånguat angutita-
vut anguartulerput orpigpagssuit tu-
ngånut. siikutat sanerKavtinut aportar-
put, Kingmit nivdlialugput, uvanga
Sidneylo umiatsiåp narKane peKuliag-
simavugut.
orpit kårfe imåne sarfaKissume nui-
sålugput, sikualugpagssuitdlo avale-
Kutåinut nåterarsimåput. avKutigissar-
tagarput atuardlugo atåta aKugpoK —
avdlanardluinarpordlo orpit akornisi-
gut umiatsiårdlune. sarfap ingerdlat-
sineratigut Kagtomgit måna KeKertå-
ngutitersimassut anguvavut.
tåukunanrpugut uvdlune arfineK-
pingasune nerissagssamininguit umi-
atsiåmut ikisimassavut inussutigalu-
git, avdlamik sinigfigssaKånginavta
nunåinarme isugutaKissume sinigtar-
pugut. sikup sapusiusimasså kångar-
pt>K imerdlo åpariartulertoKaoK, ig-
dluvtinutdlo utersinaulerpugut, umiat-
siårput marrugdluinangajavikut inger-
dlåparput, pentumausivigput tåmar-
simavoK — neKit åmitdlo ukiorssuaK
nåvdlugo pigssarsiarisimassavut ta-
korKingnavérpavut. tamåna nåparsi-
måssutigsséinauvordlunit.
8.
unuk tåuna aitåtap Charlievdlo pi-
ssuitsit oKaluseraiit -ardlialingnigdlo a-
jonnakusortunik aulajangensagaKar-
put. sujugdlermik KanoK pdmerpoiK #i-
ordluita ukiugssam'ut atortugssavtinik
pigssansiniiantaniaKarpugurt;. tamavta
umiaitsiåmisinåungil'agut Yokunip
kugssuatigut 550 km-iit atordlugit a-
'tertemigssavtine Charl'ielo sujunersui-
vok nangmineK uningåinaimiardlune
Kingmit Oaigalugit. OKarpoK ingminut
niapatitdluarsinauvdlune tikiuterKing-
nigssavita tungånut. itaima aulajanger-
nera sapisenneruvoK kiserdliortoru-
jugssussugssauvordlo, taiimåitumik a-
valagkawba nagdligilångitsungilara
kup sinåne kiserdliordlune KeKartoK
issigilerdlugo.
uvdloK' nåvdlugo ipugpugut, iluagti-
ta«'arpugu:tdlo. Hogatzap angmarKua
tikiilerdlugulo pujortulérax pitorKa-
ssok itakulerpairpuit. siunauvfa åminik
n'iuvfagiap pia, tåuna oKalugtuairpoK
urruiabsiåK aserKuatitemikorujugssuaK
Koyiukukip sinåne atsingnerussiume
KaidneKarsimassoK. oicarpoK tåssuniar-
Kutugssauvdlune ilaonKuvåtiguitdlo. u-
si'tuånguavuit puj or taxier Kamut nugteni-
ardlugit umiatsiiårput kalusdupairput.
atåta aminangniardlo kingorårtaut-
dlutik aicugtanput, tårsisaerfiaitalo na-
ligingmago uvdlut pingasut atordlugit
Yukon anguvarput, 'axaguanilo umiat-
siårput nainivarput.
umiabsdåtut atorKiigsinaujungnaer-
poK, erHarsarpuinga. aKugtarfia kiatag-
simavoK saneråtalo igdlua angisumik
al'igsimiavoK manugdlungmutdlo mor-
ssungajagsimavdluine. atåtale enninaK
suli’lerpoK nivautaK atordlugo, rbama-
tigutdlo temarina Sidneylo ikiortar-
parput. tauva alingnerssua sapingiså-
nguiamik ilaontorparput singitdlugulo.
Nulatop tungånut 30 km-it ipugpugut
neniugdluta tåssane ikiiortigsisarsisi-
nåusavdluta motoritoKånguakasiata
iluarsåuniarnigsisånut.
moitorinutdlo påsisimossaicarsorissut
amerdlavdluinarput, 'tamarmigdlo ta-
litarfingmut tikiutarput iluaaaitøulår-
siniausoraiutik. salingneKiaréraluanami-
le cylinderme mardluimait atordlugit
taimågdlåt autdlansinauvoK. sisama-
nik cylindereKaraiuarpoK mardlugdle
atorsinåungivigdlutik. kinguleriårdlu-
tik uvdlune pingasune påssutanaluar-
påt 'iluagtitsissoKånigilardle. isumag-
ssanseriatårpunga, atåtagale oicarpoK
uvanga nipangersimåinåsassunga a-
ngutit måko motorinik påsisimassa-
Kardluartungmata.
uvdlut ardlåne motonilerissut ala-
perna itdlunga issigingnårugbulerdlugit
mdkanikeriundantut ilåta umisårdlune
apenilerpånga, påsisinauneriga suna
ajoKutiginerå. „pissusigssamisut inger-
dlaineK ajonpoK," OKariatårpunga.
„tændrørisa nr. 2-p åma nr. 4-p led-
mingé paondlåutugunik dsumaKarpu-
nga iluarsisiagaluartoK."
„nangmineK misilerianuk," angutip
Kunigujulavdliine OKarfiigånga, „uva-
guvtiniit pitsaunerulersinaviarunångi-
lat.“
ledn'iingit mianerssuteKalugiit suilia-
råka, pårdlauteriaravkit motore auit-
dlartipara, taimak naleKaraluångilaK,
motore sordlo nutårssuaK. angutit dng-
mingnut påtautigalutik 'igdlartorujug-
ssuput. itaimanikomitdlo inuit uvavnut
sågfigingniigtalerput motorerdliulerå-
ngamik, su'lilume uvdloK måna ti'kit-
dlugo ikdorKussarput.
sapåbip akunerata tugdlia aulisåu-
mik amorusiorfigailugo atorparput. a-
morut kåvigtarituliauvoK Kagssutimut
kivisitagkanut arfineK-pingasuinut ku-
iinutdlunit amorutausinaussoK, Kag-
ssuti-t sarfaK ilårdlugo aulisagkanut
puiavfigssiåuput amorémenisigutdlo
bålianssamut kuiissarbugssiauvdlutiik.
amorut umiiaitsiåp suj.uanut inigssipar-
put lum'iatsiårarputdlo kaiusiutdlugo
20 km mdgssiliordlugit 'ingerdlavugiut.
sigssap Kulå tungåne tuperititerpugut
pujoriviliiordiubalo ikålioipugut paner-
■sivigssaniik.
tauvalo eicaluit .tåkuput. aitsåt aul!i-
■sagkanik taima amerdlatigissunik ta-
kuvunga. imaK augpalorujugtuinau-
ssarpoK amerdl.angårmata, kuvdlo ilå
najugarput tåtoKisåutorssuami't ma-
jorfigineKarbarpoK, nuånerbaxaut ‘issi-
galugit orpit tdmitarssue kungime så-
nerusinaaissut Kulautdlugit pigsigauti-
litdlarångata — tåssalo tase« tukerfi-
gisimassarbik ornigaråt suvfiartordlu-
tik torKuvigiartordlugulo. ila ulapina-
KaoK, sussårfdgssåungingmatdluime. u-
iåputeKaluta tissagaluatdlarångavta
angumangneK siapivigtarpugut.
(norm. tugdl. nangisaotc)
V. NIELSEN’s
STENHUGGERI
ujaragtagssiortarfik
I
Vestre Kirkegårdsalle 28 -
Kbhvn. SV. — Danmark.
12.000 kr. i
koral lønforhøjelse
på Grønland
-fotoamatør får sin store drøm om eget
smalfilmsudstyr opfyldt!
»Med 100 kroner om måneden i 10 år i KORAL
lønforhøjelse kan jeg nu få mit store ønske
om et virkeligt fornemt smalfilmsudstyr op-
fyldt. Netop her på Grønland er det vidunder-
ligt at kunne dyrke denne hobby med første-
klasses materiale« siger elektroinstallatør Kri-
stian Frølund, Godthåb.
Skal De være den næste vinder af 10 års lønforhøjelse?
Inde i kapslen på alle de 10 slags kildefriske KORAL-vand finder De et af bogstaverne i ordet KORAL Når De har samlet bogstaverne K-O-R-A-L i
samme farve, har De vundet 10 års lønforhøjelse. Finder De en kapsel med et af tallene 100, 50 eller 25 trykt i, har De vundet beløbet i kroner. Der er
masser, der allerede har vundet kontantpræmier.
koral
rød serie
500 kr. om måneden i 10 år = 60.000 kr.
blå serie
400 kr. om måneden i 10 år = 48.000 kr.
gul serie
300 kr. om måneden i 10 år = 36.000 kr.
grøn serie
200 kr. om måneden i 10 år = 24.000 kr.
sort serie
100 kr. om måneden i 10 år = 12.000 kr.
koral Voral 'toral
oral toral
29