Atuagagdliutit - 02.10.1969, Side 19

Somme tider fanger man så godt som kun „skidtfisk". ilåne niorKutigssiagss'åungitsuinangajangnil: pissaKartarput.
tteKarsinauvoK. tamåna pissutigalugo
Piumassarissariakarparput kilisautip
mue aulajaitsusassut pivfigssardlo er-
sordlugo tåkutåsassut.
— taisinauvara „Nuk“-me inugtau-
ssut kingorårtautdlutik sulingitsortar-
sfnaussut. autdlarnerisa ilåine peka-
tåungitsut taortigssarsisfnauvavut
taortigssarsissardlugitdlo, månilo ig-
dloKarfingmiungitsut inigssarsissutar-
Pavut. inugtaussut sulingitsorumassut
sujusinårdlutik ilisimatitslnartåsåput.
akigssarsiaisa åssiglngmerat
— inugtaussut KanoK akigssarsia-
Karpat?
— savalingmiormiut ukiume ataut-
sime inugtaussugssatut atsiokatigalu-
git isumaKatigineKarsimåput, aulisar-
tuinaitdlo aulajangersimassumik kåu-
måmut 1500 kr-nik akigssarsiaKarput,
kalåtdlit aulisartut Kåumåmut 600 kr-
nik aulajangersimassumik akigssarsi-
ssardlutik. savalingmiormiut kalåt-
dlitdlo pissamik amerdlåssusiat najor-
Kutaralugo åssigingmik tapisissarput,
fapisiaK inugtaussut 24-ugångata så-
tugdlingnit tonsimit 6,14 kr-ussardlu-
ne, tamarmigtaoK uvdlormut ni kr-nik
herissagssarsiutekarput. uvanga isu-
niauarpunga taimatut akigssarsiakar-
titsinikut inugtaussut aulisagardluar-
nigssamut pileritsagtineKartartut. å-
ma taimatut akigssarsiaKartitsinikut
inugtaussut nangminérdlutik misig-
ssorsinauvåt KanoK amerdlatigissunik
aningaussarsissarnerdlutik. __________
— savalingmiormiut kalåtdlitdlo a-
kigssarsiait aulajangersimassut åssigi-
ngenaut.
— taimåiput, erkaimassariakarpor-
dle kalåtdlit akilerårneK ajormata sa-
valingmiormiutdlo akilerårtarmata.
taisinauvara Chr. Høy åma kalåtdli-
sut aulisartuinartut inugtaussok.
— „Nuk“ kalåtdlit aulisartut su-
ngiusarfigssatutaoK erkarsautiginekar-
Pok.
— åp, kilisautinik ilaortuinermit wi-
i'inigdlo uigunersuinermut. isumaga
maligdlugo aulisartunik kalorssualeri-
ssartunigdlo iliniartitsineK Kalåtdlit-
nunåne ingerdlåtariakarpok igdlokar-
fingme måne Kalorssualerivfingme i-
malunit kiliséume. Kagssutinik kalor-
ssuarnigdlo asericukunik iluarsaisi-
nauneK nåmångilak; kilisautitdie ka-
lorssue atornekartut kanok sanane-
Karnere ilisimarkigsårtariakarput. wi-
re 3'A tomminik silissusilik nuiussini-
kut uigunertåsagåine suliamik tai-
måitumik åma ilisimassakardluarta-
riakarpok. suliat taimåitut misiligta-
gakarfigivdluartariakarput, kalåtdli-
nigdlo taimatut sulisinauvdluartunik
sule pekarunångilak.
Hans Christensenip okautigå „Nuk“
kilisautinik kalorssuakartok isigkatut
165 migssiliortutut takissusilingnik,
avdlane atornekartunut nalerkiutdlu-
git mikikånersutut okautigissariakar-
tunik. kalorssuak „Nuk“-me atorne-
Kartok imånut ninginekarnermine
10.000 kr. migssiliordlugit akekartar-
POk.
— „Nuk“ ingerdlåneicarnermine siv-
nekartusava ukiume sujugdlerme pi-
ssarinekartut 3000 tonsiugpata?
— någga, sivnekartusångilak. ami-
gartusakaok, angatdlatitut avdlatut
taorsigagssarsiniartarfik avkutigalugo
Pigssarsiarinekartutut iliorfiginekångi-
name. amigartorutit kanok angnertu-
tiginigssånut aperkutåusaok sulivfig-
ssup tunitsiviussartup — matumane
Nungme sulivfigssup — tunissagssia-
me tuninerine kanok agtigissumik
akilivfiginekarnera. sarugdligit nerpé
ukiune kingugdlerpåne akikitdliartui-
naramik ajoraluarpok.
Hans Christensen naggatågut okar-
Pok pilerssårutiginekartut maligdlugit
kilisaut tugdlek 1970-ip nålernerane
1971-ivdlunit autdlartinerane atugau-
lisassok Manitsume sulivfigssuarmut
tunioråisavdlune.
aulisartuvta angnerit ilåt
inumartut ilaussoK
nunavtine aulisartut nuimanerpåt
ilåt, Schweizime inungorsimassok Chr.
Høy, okautiginekartutut kalåtdlisut
aulisartutut pinekardlune „Nuk“-mc
inugtanut ilauvok. — kåumatine pi-
ngasune kilisåumérérpunga, erkarsau-
tiginekaraluarpordlo kåumatine tåu-
kunaninak kilisåumlsassunga; niungi-
katdlåsagunarpungale. taimatut auli-
sarnerme sivisujåmik pekataujumav-
dlunga aulajangersimavunga takusi-
naugavko Kalåtdlit-nunåne suliviig-
ssuit niorkutigssiagssakartinekåsagpa-
ta kilisautinik aulisarnek ingerdlåta-
riakarigput. „Nuk“ kåumatine pinga-
sune inugtauvfigerérdlugo taimatut
påsissaiiarpunga, Chr. Høy okarpok.
— nangminerissamit 25 tonsilingmit
angatdlåmut avdlamut nungnek ka-
nok ipa?
— ukiune taima amerdlatigissune
aulisariumik nangminek ingerdlatsisi-
mavdlune kalållnarnigdlo inugtakar-
simavdlune nålagkersugaulerdlune
autdlarx^åumut igpingianaraluarpok.
angatdlat, inekarnek sulivfigdlo er-
karsautigalugit angnertumik pitsångo-
riarput. uvanga aulisariutivne auli-
sartitdlunga sulinivtinit kilisåume su-
linek kasunångineralårssuvok.
— kalåtdlisut akigssarsiakarputit.
akigssarsiat nåmagaiuk?
— någga, taimatut Okarnek saper-
punga. kalåtdlisutdle nautsorssune-
karpunga; åmame kalåtdlisut misigi-
ssusekarpunga. 600 kr-inarnik aulaja-
ngersimassumik kåumåmusiakaraluar-
dluta sapåtip akuneranut 500 kr-t 700
kr-tdlo akornåne akigssarsiakarnig-
ssak nautsorssutigisinauvarput, auli-
sagardluartartitdluta bonus tapisissu-
tigissaravtigo. tamatuma saniagut uv-
dlormut ni kr. nerissagssarsiutigåvut.
nerissagssarsiutit sivnerdlugit atorne-
karsimagångata inugtaussut tapissu-
tekartarput.
agsut iliniagaKartoK
— kivfåinartut sulinera nuånåruti-
gåra, kilisåume umatut itume ilinia-
gagssakarnakingmat. uvagut kalåtdlit
wirinik agdlåt siligtunik nuiussisi-
nauvdlutalo kalorssuarnik aligsima-
ssunik ilaortuisinaugaluarpugut, sava-
lingmiormiunutdle aulisartokativtinut
nalerkiutdluta kigåipatdlårujugssuar-
mik sulissarpugut. kalåtdlit inusugtut
kajumigsårumagaluarpåka sapingisa-
mik amerdlanårdlutik kagssutinik
ilaortuinermik wirinigdlo nuiussiner-
mik iliniarkuvdlugit. ersserkigsardla-
ra kagssutinik ilaortuinek wirinigdlo
nuiussinek nalinginaussut pisinaune-
rat amigarmat. måne atortut kajang-
naitsorujugssuput. taimaingmat su-
liavtitut itunik suliakésavdlune ing-
mikut ilisimassakarnek sungiussiv^
dluarsimanerdlo pissariakarput. ne-
riugpunga kalåtdlinik inusugtunik
Danmarkime kalorssualerissarfingnut
autdlartitsissokarumårtok angnertu-
mik iliniartinekartugssanik. kagssuti-
nik ilaortuisinaunek nåmångilak; ima
agtigissumik sungiussisimassariakar-
pok sinigdlune agdlåt ilaortuisinaussa-
riakardlune. isumaga maligdlugo
„Nuk“ mingnerpåmik kulinik inugta-
kartariakarpoit sukasorujugssuarmik
kalorssuarnik iluarsaisinaussunik.
kilisauterssorneK/iliniar-
niartariaKarpoit
— ilisimavarput Kalatdlit-nuna-
ne kilisautit ardlakalerumårtut. su-
jugdlersåne kalåtdlit aulisartut a-
merdlanerussut ilmiartinekarnig-
ssåt isumagissariakarparput. auli-
sagkerisinaunek nåmångilak. inu-
sugtutdle kilisåumut inugtångoru-
sugtut okautsika ånilårutigalugit
unissutigisångilait. pingitsdratik i-
nugtaussariakarput kilisåumik au-
lisarnek iliniarniåsagamiko. taimai-
liungigpata aulisartunit kalåliu-
ngitsunit ingiarnekåsaugut, tauvalo
kilisautit Kalåtdlit-nunåne pigine-
kartugssat tugdlit kalåliungitsunik
åma inugtakåsåput.
— misiligtagkåka nåpertordlugit
kalålcrpagssuakarpok pikorigsunik.
tupingnångilardle „Nuk“ inugtagssar-
siornekalermat pikorigsut tamåko
KGH-p sulissuinit naniuminåitinekar-
simangmata. tamåna pissutigalugo
Kalåtdlit-nunåne kilisautit sujugdler-
sfit ikigtuinarnik kalålersaicartinekar-
pok. isumaga maligdlugo kukuneruvok
kilisaut atortulersornekalermat sule-
icataussut kalåtdlinik ilaicånginerat.
neriugpunga kilisaut tugdlek atortu-
lersornekalerpat kalåtdlitaok ilauti-
nekarumårtut. måna kalåtdlit arfinek-
pingasuvugut — sakissuararput ilå-
ngutdlugo. sule amerdlanerulisassut
neriutigåra, ilisimavarale sordlo sa-
valingmiormiunut unangmigdlersinåu-
saguvta agsut pikorigsussariakartugut
suliavtinigdlo nåkutigdlivdluartaria-
kartugut — pivfigssardlo sivisok ator-
dlugo aitsåt tamåna angunekarsinau-
VOk.
Chr. Høy naggatågut ima okarpok:
— neriutigåra kalåtdlit amerdlaneru-
ssut uvavtut iliorumårtut, uvangalo
kilisåumititdlunga sulekatauniåsaunga
kalåtdlit aulisartuisa sapingisamik
pitsaussumik pinekarnigssånut. misi-
ligtagkåka najorkutaralugit ilisimava-
ra kalåtdlit avdlanit nagdlernekarsi-
nåungiussartartut aulisarnermut tu-
ngassunik ilikagakarångamik. suliv-
fiup nåkutiginigsså ilikåinåsavåt.
Chr. Høyip inugtarisimassame ilai
mardluk ilagalugit „Nuk“ ikivigisima-
vå. åipå Igalikumit åipålo Igdlorpang-
nit savautekarfiussunit pissuput. tåu-
ko sutdlerigsuginaratik åmale sulia-
mingnik nåkutigingnigdluartuput. pi-
ngårtumik tåuko ardlåta savalingmior-
miut aulisartut tupigusortisimavai ki-
liséumut aitsåt ikigaluardlune kalor-
ssuarnik ilaortuitdlarkigpatdlåkigame.
kalåtdlit isumåt
kalåtdlit inugtaussut ilait mardluk
Marius Tobiassen åma Simon Nielsen
okarput kilisåuminertik ajoringekalu-
go. Tobiassen „Nuk“ autdlartingmat-
dle Nielsenilo junip 20-ata migssånit
inugtausimåput. Marius Tobiassen u-
kiup åipagsså avigdlugo savalingmior-
miut kilisautanérérsimavok, tamatu-
malo sujornagut nunavtine aulisariu-
tine mingnerussunitarsimavdlune.
Nielsen ilåtigut savalingmiormiut ni-
ngitagarssutåinut inugtaussarsimavok,
inugtauvfigissainit angnerpåk 250 ton-
sekardlune.
tamarmik okarput „Nuk“ ikivigiga-
miko avdlane inekartarnermingnut
nalerkiutdlugo pitsångoriartok. sordlo
okorutit erkarsautigissariakångilait,
tungit kisalo kipit akitsitdlo puisa er-
rornekartarnere nangmingnek isuma-
gisanagit. ajungekutit ilåtut issigåtaok
„Nuk“ sivisunerpåmik sapåtip akune-
ra atausek migssiliortok aulisarånga-
me pissamik niussissarmat. Marius
Tobiassen okarpok savalingmiormiut
kilisautånut inugtaugame kåumatit pi-
ngasut ingerdlaneråne pingasoriåinar-
dlutik nunaliartardlutik orssersoriar-
tordlutik. — mana ilakutåka sapåtip
akuneranut atausiardlunga najorsi-
naulerpåka, okarpok. åma nunavtine
aulisariutinut mikinerussunut inug-
taunermingarnit „Nuk“ sulinångineru-
nerarpåt.
—■ savalingmiormiut kalåtdlitdlo au-
lajangersimassumik kåumåmusiaisa
åssigmgipatdlårnerat nåmaginginavti-
go ikerkårsimatsialerdluta uvagut au-
lajangersimassumik akigssarsiarput
agdliniaraluarparput, iluagtitsingila-
gutdle, Marius Tobiassen okarpok na-
ngigdlunilo: — nåmaginångikaluarpok
kalåtdlit savalingmiormiut aulaja-
ngersimassumik kåumåmusiaisa ag-
fait inortumik akigssarsissarnerat —
åssigingmik suliakaravta. aulisagar-
dluartartitdlutale aningaussarsivdlu-
artarpugut bonus iluakutigalugo.
— kalåtdlit „Nuk“-me inugtaussut
aulisartokatimingnit kalåtdlit aulisa-
riutåine inugtaussunit aningaussarsi-
orneruput. ilisimanekartutut kalåtdlit
aulisariutait „Nuk“-mit mingnerujug-
ssuput silamik akornutekarkajånero-
kalutik. anorerssualerångat aitsåt
„Nuk“ ki’isagkungnaertarpok. tamåna
pissutigalugo ukiok kaujatdlagdlugo
åssigingnerussumik akigssarsiorsinau-
vugut.
Marius Tobiassen kalorssuarnik
ilaortuinermik sungiussisimassortaok
isumakarpok sule pitsaunerusagaluar-
tok kalåtdlit inugtaussut amerdlane-
russut taimatut sulisinaugaluarpata.
savalingmiormiut kilisautånititdlune
ilaortuinek wirinigdlo nuiussinek ili-
karsimavai. — kilisautit kalorssuinik
ilaortuinek sungiutinagagssauvok. ka-
lorssuit kanok sananekarnerat ilisi-
måinaråine ingmikortortaine putut ka-
nok amerdlatigissut ilikarnek ajornå-
ngitdlat, tauvalo ilaortuinek ilikarnek
ajornarungnaertarpok, okarpok.
angutit erkartornekartut isumaitar-
put savalingmiormiut sulekatiginerat
agsut ajungitsok. taimåikaluartok isu-
maitarput sule pitsaunerusagaluartok
inugtaussut amerdlanerpåt kalåliuga-
luarpata. kularutigssåungilak kalåtdlit
inugtaussut ukiut ingerdlaneråne a-
merdliartusassut. kalåtdlit kivféinar-
tut inugtaussut — aulajaitsut — amer-
dlanerugaluarpata KGH-p aningau-
ssartutai åma ikingnerusagaluarput.
Marius Tobiassen sivisumik kilisåu-
mériardlune suliagssanigdlo tamanik
sungiussivdluariardlune skipperskoli-
me atuarusugkaluardlune okarpok.
okalokatiginerine Tobiassenip Niel-
senivdlo issornartutut taisinaussatuåt
tåssa aussap ingerdlaneråne savaling-
miormiut kalåtdlitdlo inugtaussut åssi-
gingitsumik pinekamerat. savaling-
miormiut aulisartut mardluk kimatau-
simåput, Fyllas Bankimilo aulisartit-
dlugit „Nuk“ Nuliarsimavok. sigssiug-
kamut talingmat savalingmiormiut ki-
matausimassut ikeriarmata „Nuk“ au-
lisarfingmut autdlarkigpok. — kalåt-
dlit inugtaussut kimatausimagaluar-
pata erninak soraersinekåsagaluarput,
Marius Tobiassen Simon Nielsenilo
okarput.
„Nuk“ Nungme sulivfigssuarmut
agsut iluanutaussoK
— Nungme sulivfigssuarmut „Nuk“
kanok iluakutautigå, sulivfigssup pi-
ssortå Martin Nedergaard aperårput.
— „Nuk“ aulisagkanik uvavtinut tu-
låussuingikaluarpat sujorna taimaili-
neranut pisiavut 2000 tonsit migssili-
ortunik ikingnerusagaluarput. „Nuk“
iluakutigalugo pisiavut 1000 tonsit
migssiliuinartunik ikileriarput, tai-
maingmat iluakutigekårput. bundgar-
nerssornek måne igdlokarfingme auli-
sartut pigssarsivigingitsorpåt ajutoru-
jugssuardlutik, uvavtinutdlo åma ag-
sut ajorpok ukiok måna bundgarninit
pissanik pisiakångitsoravta. ima suli-
ssugssakartigigaluarpugut uvdlok u-
nuardlo ingerdlåinartumik sulisinau-
galuardluta; bundgarnit kilisautivdlo
pissait suliarisinaugaluardlugit. tauva
sikorssuit tåkuput isumavdluarneru-
galuarput aseruvigdlugo, Nedergaard
okarpok nangigdlunilo:
— uvdlune måkunane kalåtdlit au-
lisartut tamarmik kapisilingniarnerå-
ne — avdlanigdlo piniagakångivingne-
råne — sårugdlingnik takunek ajusa-
galuarpugut „Nuk“ måningikaluarpat.
kilisaut sårugdlingnik 100 tonsinik tu-
låussigångat uvdlune pingasune su-
liagssanik pigssarsissarpugut. uvdlut
sulivfit tåuko pingårutekakaut sulissu-
nik suliamingnik nåkutigdlinerussu-
nik pilersitsekataussaramik. „Nuk“-
tut pissakartigisinaussunik avdlanik
mardlungnik — pingasunik tunissa-
uartartut ilagaluarpata sulivfigssuak
ingerdlavdlualisagaluarpok.
— kilisautip pissarissartagai pitsau-
ssupat?
— amerdlanertigut pitsaussussarput.
sornguname ilånériardluta kassilissar-
pugut. kalåtdlit aulisariutåinit pissa-
rinekartut åma taima pinekartarput.
umiarssuardle autdlarterkårnermine
pingitsorane ajornartorsiutinik nå-
magtugagssakartugssaungmat erkai-
massariakarpok. isumakarpunga inug-
taisa ajornartorsiutit ajungivigsumik
ajugauvfigigait, pingårtumik sikorssuit
nalåne ajornartorsiutit erkarsautiga-
lugit, M. Nedergaard naggatågut okar-
pok.
ipérsarumatut
naggatågut tainekåsaok angutit mar-
dluinait kilisåume nerissagssiornek
isumagissarigåt. igassok Sverri Låa-
dal inugtaussutdlo nukardlersåt, saki-
ssuarak 16-inik ukiulik Sejer Abeisen,
uvdlåkut tatdlimanut makitarput unu-
kutdlo kulingiluanut suliungnaertar-
dlutik, uvdlo’kerkata sujornagut ki-
ngornagutdlo sulingivfeicatsiartardlu-
tik. suliagssatik nåmagsisinaunerait
aperinekarame igassok akivok igav-
fingme nerissarfingmilo atortorekiga-
mik suliakarpatdlårtaratik. ingnåtdla-
gxssamortunik tamanik atortokarput
nerinerme atortunut agdlåt maskina-
mik ingnåtdlagissamortumik errorne-
Kartardlutik. taimaingmat igavfingme
inuit mardluinait sulissorisavdlugit
nåmangnerarpai.
„Nuk“ Nungmut autdlarmat tama-
tuma nalåne sulekatigit ipertaiaivdlu-
tik autdlartiput. nålagåt okarpok ipit-
sunigssak pingårtitarigamiko nunalia-
lernerit tamaisa sut tamarmik assang-
nekartartut.
inugtaussut errortagssautimingnik
åma angatdlåmingnitdlutik errorsisi-
nåuput, mikigaluartumik ingnåtdlagi-
ssamortumik maskinamik errorsissu-
teitaramik kåvipilortartumik sivgui-
ssutitalingmik. åma nåmagtunik er-
migtarfekardlunilo uvfarfekarmat i-
nugtaussut piumagunik ipérsårdluar-
sinåuput.
Undertiden giver fiskeriet godt. ilåne pissakardluartarput.
it