Atuagagdliutit - 30.10.1969, Blaðsíða 30

MEMIlTATTiOTJ^.^^.
italiamiunik Kimugsiussineic
agdl.: Otto Ottosen, Igdlorssuit pr. Umånan
Det er ikke noget ringe arbejde at fjerne de visne blade i haven fra plæner eller gange, så det er dejligt,
når børnene giver en hånd med.
nunane kiangnerussune ukiåkut orpit pilutait nåkålerångata nautsivit „sanertariaKalersarput". uvane takune-
KarstnauvoK mérKat ilåt angajorKåminut ikiutdlune pilutakunik katerssuissoK.
sujugdlermik ajussårutigåra agdla-
gara una uvdlorsiutåungingmat, er-
Kaimassavnigdle OKalugtutilåsavavse.
Igdlorssuarnit autdlarpugut Kimug-
sit arKaneK-mardluvdluta. KimugseKa-
tigssavut umånarmiut pingasut såtor-
miutdlo sisamat ornigkavtigik kujå-
mut ingerdlarKårpugut. tJmånamut pi-
gavta uvdleriardluta kujåmut autdlar-
Kigpugut Ikerasangmukardluta, su-
nauvfale silapiluk nagdliutilersoK.
Ikerasangme uvdlut ardlagdlit uni-
ngariardluta sila ajorungnaermat aut-
dlarpugut NugssuaK napivdlugo K’e-
Kertanukardluta italiamiut ilagssavut
tåssane nåplniaravtigik.
K’eKertamut pivugut angatdlåssag-
ssavut rejerniutlnik sikup sinåvanut
K’eKertap erKånut ingerdlåneKartug-
ssat sule tikiusimångitsut. K’eKertanut
pinivtlnit aKaguane unulerå sikup si-
nåvanut parssiaivugut. KimugseKatig-
ssavut tåssane nåpipavut inuit arKa-
niliussut. inugtarssue angeKissut nag-
satarssue ingassagpatdlåKaut!
angatdlåssagssarigavtigigdle aKagu-
kut avangnamut autdlåinaleKaugut.
usilersoravta ila uko usinguit! åmame
Kingmit nerissagssait ilångutdlugit
usigavtigik. sila pitsaujungnaeraluar-
toK autdlåinaKaugut. igdluaraK unig-
figssarput sule angoriångikigput anor-
dlilerpoK apilerdlunilo. taimåitorme
igdluaraK anguvdluarparput. tamavta
isersimåsavdluta igdluaraK tåtoravtigo
amerdlanerit silame tuperniput.
aKaguane uvdlakut anore malung-
nardluinarpoK. tupivta ilue apussuar-
mik imertuåinarput, anorerssuvdlo
tupeK atauseK upitipå. uvdlorortordlo
anore Kasugkalermat Ikerasaup tu-
ngånut autdlåinaKaugut. siko sule ti-
kingikigput tårsingmat tupertoncigpu-
gut. ilavut Kimugsit ardlaKéngitsut si-
kumut arKariartorput. sunauvfale si-
ko ardlaligssuarnik KupissarsimavoK
tårtume ingerdlavigiuminaitdlune. tai-
maeriarmat uninarsimåput.
aKagukut Ikerasangmut tikeriatdla-
ravta Umånap tungånut imarorsima-
ssok. uvdlut ardlagdlit Ikerasangmi-
pugut sikutsivdlugo, sikulo sule såtua-
rakasik tJmånamukarpugut. Umåna-
mut pigavta åma uvdlut ardlagdlit
uningagatdlarpugut. uninganivtinut
pissutigissavta ilagait angatdlåssag-
ssavta atissagssamingnik Upernaviup
erKånit pissunik tétorssarnerat, avdla-
tutdlo iliorneK saperamik iluarsaisit-
sinerat. atissagssait inermata uvdlor-
me autdlarfigssaraluavtine uningåi-
narpugut anordleKingmat.
aKagornialerpoK sila agsut alianait-
dlisimavdlune. silarKeKissoK Igdlor-
ssuarnut ingerdlaorpugut, sunauvfa-
lume angalanigssarput tamangajåt si-
larKigssuarumårtoK. issileralugtuinar-
toK Thulemut ånguniåsavdluta inger-
dlarussålerpugut nunaKarfit tamanga-
jaisa avKUsårtordlugit, Kingmit neri-
ssagssait angnermik pissutigalugit nu-
nanarfit avKUsårtugagssarigavtigik.
Upernavik kujatdleK avKusåriardlu-
go aKagukut Kangerssuatsiåmut inger-
dlavugut. tåssane uvdleriardluta U-
pernaviliarpugut, sikule ajormat apu-
tcKarpatdlåKingmatdlo månlnaK unui-
ssariaKarpugut. tamauna ingerdlaniv-
tine Kimugsit mardluk angatdlåssavta
atissagssåinik åtsissut ilagigavtigik
katitdluta Kimugsit 21-uvugut.
Upernavingme sapåtip akunera uni-
ngavugut angatdlåssavta ilait sisamat
— italiamiut mardluk danskitdlo mar-
dluk — tingmissartumut ilauvdlutik
kujåmukartugssaungmata. Uperna-
vingmit avangnamut autdlaravta siko
amerdlanemit naluvdluinagaK ator-
parput — åukarneKarpoK sikulo ilåti-
gut nangiarnartorssuvdlune. Kujanar-
tumigdle tamåko tamaisa anigordlu-
arpavut. Nugssup erKånut pigavta siko
nangiarnångitsoK tikiparput; asulo si-
ko atoruminartorssuvdlune.
Nugssuarmit autdlaravta asimioKar-
fik Igdlulik avKusårparput tåssane
Kingmivta nerissagssåinik pisiniartug-
ssaugavta, Kanigtukut Kilalugkanik
ardlaKarpatdlångikaluartunik savssi-
simangmata. K’imugseriarssuarmut
ingerdlanigssavtine neruvkautigssat
namångikaluartut pisiaråvut, neriug-
pugutdle Kuvdlorssuarme pisiagssa-
Karumårdluta.
Igdlulingnit autdlaravta Kuvdlor-
ssup tungånut ilisimassortagssarput
„K’imugseriarssup pujorsiutå", Niko-
laj Jensen, nåpiparput. Nikolaj Jensen
inunguvoK inugsiarnerdluinartoK. i-
ngerdlatdluaKingmatigut sule unungit-
sok Kuvdlorssuarmut pivugut.
Kimugsernigssavta mersernarnerså
tugdlingupoK: K’imugseriarssuaK tu-
såmåinagarput avKutigissugssångor-
parput. Kingmivta nerissagssait Kuv-
dlorssuarme namagtiniarssuardlugit
nåmagtingmata avangnamut autdlar-
tugssångorpugut Kimugsinik mar-
dlungnik ilaKåsagavta katitdluta 22-
usavdluta.
Kuvdlorssuarmit autdlarpugut silar-
icigssuaK unalo isse! siko aputeKångi-
name nuånerdluinarpoK. uvdloK su-
jugdleK ingerdlavdluaKissugut uvdlut
åipagssåne sule unungitsoK siko aputi-
lik tikiparput tåssalo sukaitdliortuler-
dluta, åmame useKigavta. sunauvfa
Savigsiviup tikilerneranut siko tamar-
me aputiligssuaK. K’imugseriarssuaK
piniagagssaligssuaK imalunit nanulig-
ssuaK tusåmavdlugo sumigdlunit pi-
ssaKartoKångilaK. tulugaK kisiat uma-
ssorsiarårput, apussup puissit agdlue
matusimangmagit. Kuvdlorssuarmit
autdlarnivtinit uvdlut arfiniligssåne
unulerå Savigsivik tikitugssångorpar-
put tåssalo aKagukut porskerniartor-
ssuaK.
Inugssuit takusimångisåinagkat ti-
kilerdlugit ila pisanganaKaoK. nuna
ungasigkungnaerdlugo unigpugut ila-
vut Kimugsit ardlaKartut utandniar-
dlugit. sunauvfa kilometerit mardlug-
suit ungasissuseKartumut unigsima-
vugut — igdlue sule nuinagit. ilisima-
ssortarput OKarpoK nangmineK utarKi-
niardlugit, kuvdlorssuarmioKatinilo
OKarfigå uvavtinut ingerdlaKataor-
Kuvdlugo. ingerdlarKigkavta nuna ti-
kilerdlugo nuggersimarngup kujatå’
tungåne pujortuléraK amusimassoK
takulerparput. sunauvfa igdlue alåka-
lerdlugit. alåkariatdlaravtigik tau-
vauko tikitdlugit. ila nuånissusia! tiki-
pavut inunguit inugsiarnersut! ilåti-
gutdlo oKausinik paitsortarniardluta.
aKagukut Savigsivingme porskisio-
ratdlarpugut silarssuaK alianaitdlerug-
tortOK, seKinarigssuaK, issilårssuaK!
autdlarKigkavta Kap York sinerdlugo
siko nuånersorssuaK atorparput. uv-
dlut mardluk ingerdlagavta amerika-
miut najugåt kujatdleK tikiparput. tå-
ssane unueriardluta aKaguane aut-
dlarpugut Dundasiliardluta. avKusår-
parput piniariartarfik Narssårssuk. tå-
ssanitut neKinik amigauteKånguångit-
dlat, aorfit neKerpagssuinik pigissag-
dlit. neruvkautigssanik piseriardluta
Dundasimut autdlarpugut. tikileravta
Kulivtine tingmissartut takugssaoKaut.
åmåko ilait Kulivtinut unigdlutik issi-
gingnårtut — Kimugserpagssugavta ta-
korånerunaKigavta.
avangnamut ingerdlanivtine ardla-
leriardluta erKartortarparput såkuto-
Karfik Pitugfik takornarniarusugdlu-
go. sunauvfale matorKassoK, tikerKU-
ssåungitsoK. Dundasimut pigavta aKa-
guane autdlarKigpugut anguniagkavti-
nut Thulemut uvdlut mardluk inger-
dlassugssauvdluta. MoriussaK avKuså-
gagssarårput, tåssanilo najugaKarpoK
K’åvigarssuaK tusåmassarput, Knud
Rasmussenip angalaKatigissarsimasså
sule perKigdluartoK; sunauvfa åma
uvavtinik ilagsingningnigssaminut pi-
sangaKissoK.
tåssane unuinata ingerdlåinarpugut
måninaK unuiniaravta aKaguane ti-
kivfigssarput Kanigdlagtordlugo. aKa-
guane sermeic avKutigssarput tikipar-
put, tåussuma Kånut KaKiguvta orni-
tarput K’ånåK alåkagagssaralugo. alå-
karavtigo igdloKarfik ersserKarpoK
ungasiartukasiugame. sunauvfale si-
kumut plnartugut parssiaissut sujug-
dlit tikiniaråtigut — ilame åma Kila-
nårsimaKigamik.
sikukut K’ånåp tungånut autdlarav-
ta tåunaKale Kimugsinguit parssiaissut
nåperalerpavut — Kimugsit nuåner-
dluinartut, nivdliautigalutik ingerdla-
ssut. ila alutornåssusé! tikikavta uku-
lo niuvfiortunguit. nåmigdluåsit OKau-
sé påsiuminåinermit ajomaKaut. inu-
sungneritdle ilait uvavtitut OKalugtar-
put, åmame kujatåmiunik ilaKarput.
Inugssuit inugsiarneraluaKissut uv-
dlut pingasuinait uningariardluta ku-
jåmut autdlarpugut ilagissavut italia-
miut tamaisa Kimatdlugit, taima piu'
massaKarmata. kujåmut ingerdlanivti-
ne nunaKarfit tamangajaisa åma av-
Kusårtorpavut, kisiåne avangnamut
ingerdlanivtinit pilertornerujugssuv-
diuta, sule silandgtuarmat ingerdlav-
dluaKigavta. Upernaviup encåne siko
aj ordlu inartOK kujåmukarnivtine av-
Kutigårput, itujanartumigdle Kånger-
dluardlugo. K’imugseriarssuaK avang-
namukarnivtine uvdlune arfinilingne
ingerdlavigissarput kujåmukarnivtine
uvdlune pingasuinarne avKutigårput.
KimugserneK nuåneraluaKissoK su-
jumuinaK taima isorartutigissoK inger-
dlavdlugo misingnaKaoK. — Kåumati-
me pingasungajait Kimugsiussivugut.
Otto Ottosen,
Igdlorssuit.
°g
Sorte
Tom
FERD’NAND
<S»
Isen er usikker
siko Kajangnar-
POK
Tiden går — det er blevet ef-
terår — alle bladene drysser.
Pylle og Polle fejer blade sam-
men.
uvdlut ingerdldput. ukiarpou,
pilutat tamarmik nåkaput. Pylle
Pollilo pilutanik katerssuiput.
— Nej, hvor er det sjovt med — Hov, hvad er det? — Åh!
alle de blade. — Se! hvor de — det er jo Trille — og der
flyver helt oppe i himlen, lige- henne kommer jo Nille!
som fuglene.
pilutat katerssordlugit nudne.
— takuk, pavungarssuaK Kut-
dlartarput, sordlo tingmissat.
arrå, sunauna? Trilliuna —
åjivngalo Nille aggerpoK.
Davs, Nille — hvor skal du
hen? Jeg skal ned til havnen
— vil I ikke med? Jo, —
goddag, Nille, sumungndsavitj
umiarssualivingmukasagama l~
lagerusungilisinga ?
det vil vi gerne! — Jeg skal
nemlig besøge min bedstemor
— hun bor der nede ved!
ilagisavavtigit! ånaga tamatu-
ma ernåne najugalik puldusa-
vara!
Nu skal jeg ikke længere, for
her bor min bedstemor. — Far-
vel, Pylle og Polle!
ånaga namane najuganarmat
uvanga isisaunga. inuvdluaritse!

Her er sjovt — her ved hav-
nen! — Se det flotte skib —
hvad mon der er i de kasser,
mændene bærer?
umiarssualivik nudningdrame.
umiarssuaK una kussaruwc/ ig-
dlerfiussat angutit erssutait su-
ningme imanarpat?
Skal vi liste over på skibet
og se efter — nu er mændene
væk! — Ja! lad os det.
angutit Kimagungmata umiar-
ssuarmukardluta takunidisau-
gut? — Kå!
30