Atuagagdliutit - 14.07.1970, Page 24

mérartavtinut s
auvardluta OKaluar-
palugsiornerput
1967-ime auvarfiup nalåne arfi-
ningornerit ilåne pileritsariaravta
niutikiartorpugut Itivdlip kanger-
dluanltup Nugssup Kulå auvar-
niardlugo. nunap-una tamatuma
sermitaKartitertunik KåKartorssu-
nine pissutigalugo pisugiå nuna-
tungitsoK.
uvdluinardluta pisungniagarput
nunagigsorssuvoK, sujulivta OKa-
lugtuartarnerat maligdlugo tug-
toKåsagångame tugtugigtarsima-
Kalune. asulugoK tugtut tikitdla-
tuarångamiko aussivfigissardlugo.
pingårtumik kingumut tugtuner-
Kitdlarmat atåtama ajungikatdla-
rame taiuartarpå tugtOKarnigsså
ilimagalugo. ilagititdlugo nuna ta-
måna avarKutilerångavligo sume
pissaKartarnerminik ilitsersutar-
påtigut. uvagut sujoi'Kutdluta u-
kiorpålugssuarne auvarneKarsi-
magunångingmat pisanganaugut.
asulume aussaK tamåna nukåkut
auvariardlutik Nunatåta siorar-
ssuisa timå’tungane tugto kimut
Kimåssisimagivdlugo, auvarfigini-
agkavta tungånut.
taimaingmat pilereKaluta arfi-
ningornikut uvalikut ilungmut
autdlarpugut silagik, isersarneK,
ilorpariar torti tdluta suvileriar-
tuåK. nalunaeKutap akunere pi-
ngasut migssiliordlugit ingerdla-
rérdluta auvarfiginiagarput tiki-
parput, Nugssup kangerdluata a-
långua’tungånut tuperavta. niuv-
figput Nugssup kimut. sangmivig-
piånikame issikiviå alianaeKaoK.
Kanga åtåt angmagssatdlo nalåne
najorneKartarsimaKaoK. tuperssu-
aKarfikorpagssuit saunikorpag-
ssuitdlo Karsornerit tamåna ug-
pernarsarpåt.
unuarortoK aitsåt inarpugut, å-
mame isersarnerup atorssarorsiså
ilungmukåussissivta najoramisi-
gut nuåneKutaugame. inarKårdlu-
tauna åma nuliaralo sinilerneK a-
juleraluartugut akitsivta atåne ni-
viugagpalugssuaK pissutigalugo.
atdlinivut agssagkaluarångavtigik
niviugagpaluk avdlångusananilo
— sordlo nunap iluane nipiliorto-
KartOK. su.iulivta OKalugtuarissar-
tagait tusåniartagkat takuniartag-
katdlo erKumitsut agsut soKuti-
gissarpåka, ugperisavdlugitdle ug-
pernarsautigssaKartineK ajorav-
kit angnerussumik erKarsautigi-
sanagit. sunauvfa angalanerput
erKumitsortaKarnialermat.
sinigkavta anaguane uvdlångu-
aK iterdlunga sila alåkariatdlari-
ga sordlo isumaliut! Kulivtine Kå-
Karssuit ingé seKernup nuilårdlu-
git augpitdlersisimavai, asulo a-
norånguaK kigsautigissarput tov-
IRANSKE (PERSISKE) TÆPPER
v/ HENRY L. W. JENSEN
STRANDGADE 30
1401 KØBENHAVN K.
TLG.ADR.: IRANCARPETS
SÆLGER UDSØGTE TÆPPER
FRA IRAN OG AFGHANISTAN
I TRANSIT, UFORTOLDET OG
AFGIFTSFRIT FRA VORT
FRIHAVNSLAGER
SKRIV OG FA ET UDVALG
UDEN FORBINDENDE
Kup umianik aulatitserussåriv-
dlune. erKigsivdlunga silarssuaK
misigssoréravko auvaKatiginiag-
kåka itersarpåka tiliulerdlunga.
seKineK nuitinago Kagfapatdlag-
kusugpugut, ipernakasit ingiaru-
sugkaluaravtigit; nalunginavtigo
Kagfagkuvta agsarneK nuivdluå-
savdlugo — sunauvfalume.
nuliara nuliamalo åkårå auva-
Katigåka. alångukut uvingakulug-
tukut Kumut kangimut ingerdla-
vugut, Kutdlariartordluta agsar-
neK suvileriartuinardlune. KaKi-
niagarput KaKilerigputdlo seKineK
nuivoK; Kangame kissåtdlak! sila-
gingårmat ipernatdlunit inimigå-
tigut. åsavna ativtine Itivdlip ka-
ngerdlua ilungmut silåmutdlo ta-
marme angmarKordlune Kanga
tungujunguarsse. naujat Kaugdlo-
rigserulordlutik samanerssuaK i-
mamut sorrutuinåuput. akinguav-
tine K'åKatorKap radarerssua ki-
sime takorKuvoK.
ma.iuarfigput KaKivarput au-
varfiginiagarput ernlnaK torrute-
rérdlugo. sujugdlermik kimut si-
narssua perKårniarparput anore
agssordlugo pisungniaravta. Kå-
KaK KaKissarput portungåtsiartor-
ssuvok, aputitaKalårdlune masar-
soKartardlunilo — tugtOKåsagune
tumeKarnardlune. tumeKångikalu-
artoK nikatdlungilagut, kigdligfi-
giniagkavta tungånut nuna nui-
ssarput ilimanaKingmat; KåKav-
me KaKissavta sarKå nunaging-
nerasårpoK iluliumanerssuvdlune.
KaKissarput portuginiardlugo a-
kivtine kujativtine KåKarssuit Kå-
mingnut agdlåt sermitagdlit pa-
vunga issigåvut, sermitarssuisalo
ilait pisugfiginiagkavta tungånut
sujuarsimaniligssuput.
KaKaK KaKissarput kangimut i-
sulitdlugo unigpugut, kigdligfigi-
niagarputdlo avangnånit Kulånit
tamåt nuivdlugo Kinilerparput.
kitå’tungivta tarrisimanera nui-
serniardlugo ilåka Kimatdlugit a-
låkarterititdlunga nuliama tusar-
Kårsimavå sordlugoK inuit ilaKar-
dlutik nipikisårtumik OKatdlipa-
lugtut. OKångingmat pasitsangneK
sujugdleK naluvarput. uvanga
siussarigsunginama kingugdler-
sauvdlunga tusagaKarpunga.
sarKåtsiarssuaK nunagingneK a-
terfigeriardlugo kujåmut alångu-
ata tungånut ikårpugut. tugtut
tumeKångilaK, aKigssinik ukatdli-
nigdlunit soKångilaK, månalo nu-
na tamåkoKarnigssånik ilimanaK!
agsarneK atorssarulerdlune tama-
tigut anorssåmilårtalersoK kig-
dligfiginiagarput tikilerdlugo nu-
liama kingmlku tutissalermagit
KanigpatdlårKunago oKarfigåra.
sunauvfa nipe erKavtine tusartu-
alerdlugo Kuilertagalugo tikini-
nartarånga. sunauvfa åma pinga-
juvta tusåssaraluardlugil nipa-
ngiusimåinarai. ateravta ima o-
Kalugtuarput:
kigdligfigssavtagOK tungånuka-
ravta sordluligoK KåKajungnå-
nguit akunerinardlugit ingiatdlor-
simarpalugkåtigut, OKaluarpalue
påsineK ajornåinardlutik. tåuna-
Kauna Kiviarångavkit kinait agsut
erKigsisimångipasigtarput. Ki-
ngartaraK portungitsoK tikilerdlu-
go — KaKiguvtigo kangimut i-
ngerdlalåriardluta ateriartulisav-
dluta — tusardluavigdlugit sordlo
KaKiligkavta nalåne OKaluarpa-
lugtut. sordlo inuit ardlaKardlu-
tik tamarmik atautsikut OKatdli-
palugtut. uningajagkaluardlunga
KaKileréravta oKarnangalo nuise-
raluaravkit KaKissugutdlo nipae-
ruput. ingmivtinut KiviaKåtaute-
riardluta kangimut autdlarpugut,
tåssalo åma uvanga erKigsiung-
naertutut ilivdlunga. majuarfivta
kangiagut, Kangimut sangminer-
mik taissagåta Kulåtigut aterniar-
pugut. nunagigsorssuaK aterfigår-
put, månalo silarssuaK nuåneK!
aitsåt åparsåtdlardluta oKaloKa-
tigilerpugut, sunauvfame aitsåt
torKigsiartulerdluta.
tusåniagkavut kingorna erKar-
sautigissardlugit isumaliortarpu-
nga Atuagagdliutitigut tusardliu-
kuvkit inuit misigissartut imaKa
navsuiautigssaKartisagaluarait.
avdlanik taimatut misigissaKarto-
Karsimava?
sigssap Kulånut pivdluta Koror-
taK tasilik atuatdlalerdlugo tug-
tup tumai nutåluatdlak! aitsåt 1u-
misigavta takujåsanganago tumit
misigssulerikalo nuliama åkåta
kalerringmanga pileriaKåra suju-
nivtine Kangale issigerérpåtigut.
Kangale pissarerérparput, nuka-
tugaK nerKarik! isersarnilerdlune
suvileriartuåK ågtoravtigo ku-
nguaK sanileralugo nuånersoK na-
leKångilaK, Kutsingnerussume mi-
sigissarput erKarsautigiungnaer-
dlugulunit. nangmagkeriardluta
autdlatsiåinaK tuperput nuivar-
put. åpalåriardluta igtugpugut. Ki-
matavut tasama Kumut arpaliu-
tuinångorput parssiardluta.
tikisimatsiåinartugut aigdlersut
ersserput. nerikutsoriardluta a-
torssarulermat silåmukarpugut
aputdluardlutalo.
GerlhéraK Dahl,
Itivdlit.
Pyile, Polle og Sorte Tom
På vej til bageren møder
Pyile, Frøhans og Larve. —
Næh, goddag!
nok sjovt!
— Hvor skal du hen, Pylle?
— Jeg skal hen og købe ka-
Det var vel ger til gamle Maren!
— Så går vi med!
igfiorlumukartitdlune Pyllip
narasex xugdlugiardlo nåpipai
ilagsivdlugitdlo.
— Pylle, sumungnåsavit?
— MåratoxaK kdgisiniupara!
— ilagisavavtigit!
— Se en masse kager! — Den
store der, skulle du købe, Pylle!
— Den koster vist for mange
penge!
— lakuk kågerpagssuit! Pylle,
unarssuax pisiariniaruk! — aki-
suvatdlårunarpox!
— Må jeg få de aller fineste
kager! — Pylle skal se på dem
allesammen for at vælge.
— kågit pitsaunerpåt takulå-
ka! — Pyllip tamaisa takusavai
pitsaunerpåt pisiariniåsagami-
git.
h'
Hun vælger en med rød syl-
— Ih, hvor bliver gamle Ma-
— Næh, se en sød lille baby
Vognen gynger — nu begyn-
tetøjsklat, en fin kringle med ren glad — nu skal jeg skynde derovre — se hvor hun hopper der den at køre ned ad vejen.
flødeskum i og to andre.
atausex simersialiaminermik
mig hjem!
— ila MåratoxaK tugdlutisa-
— hun er vel nok glad!
— Hvad skal de gøre?
inga mérau inexunangåra- xamutit aulatårtuinauput —
augpalugtumik Kagdligax, pexi- kaox — tuavinax angerdlåsau- me — takuk, nuånårnermit pig- avxusinikut agssakålerput.
ngassuliax xalipangmik aulati- nga!
gax avdlatdlo mardluk Kinerpai.
sigsarpo k!
KanOK-una iliorniåsåpat?
Troløse legekammerater
FERD’NAND
pinguaKatipalåt

24