Atuagagdliutit - 11.11.1971, Síða 14

landsrådimut ilaussortat tamangajangmik:
akilerårtarnigssaK
piårtumik perKugåt
akilerårtalernerup nangminerssornerulemeK pissugssauneru-
lernerdlo kingunerisagai
landsrådimut ilaussortat sivisujåmik OKatdliserérdlutik Kalåtdlit-nu-
nåne akileråruteicalernigssamik sujunersut akuerssissutigåt. nåpainer-
me ilaussortat 13-it sujunersumut isumaKatduput atauserdlo akerdliuv-
dlune. UaussortaK atausex taiseKataujumdngilaK. taisinek sujorxut-
dlugo sujuligtaissup ersserxigsarpå landsrådip inåssutiginiarå akile-
rårutexartarneK sapingisamik piårtumik atulisassou, kalåtdlit sulissug-
ssat erninavik iUniartineKalisassut OKauserinexartutdlo landsrådip ani-
ngaussatigut ingerdlatsinerme pilerssårusiortortartuinut ingerdlatine-
Kåsassut.
Lars Emil Johansenip erssendg-
sarpå ilaussortat tamåkiussavig-
dlutik erKartorneKartoK ukioK
måna KinerKusårnerme Kinersi-
ssartutdlo OKatdlisigisimagåt; tai-
maingmat Kinersissartut isumåt i-
lisimavåt. — uvdlumikut OKalu-
serissagssatut sarKumiuneKartOK
atortulersineKarune Kularnångit-
sumik Kalåtdlit-nunavtine inug-
taoKataussunut tamanut angner-
torujugssuarmik suniuteKartug-
ssauvoK. OKatdlisigissarput inatsi-
sigssatut sujunersutit landsrådi-
me oKatdlisigineKartartut måna-
mut pingåmerssaisa ilagåt, OKar-
poK nangigdlunilo:
sulissut kalåtdlit
— tamanit naluneKångilaK lands-
rådimut ilaussortångorKårtugut
ardlaleriaKaluta erssenrigsartarsi-
TænkerDepå RADIO
Tænker De på HØJTTALERE
Tænker De på GRAMMOFON
Tænker De på BANDOPTAGER
Tænker De på ØKONOMIEN
Forlang vor eksportprisliste
over næsten alt fra lommera-
dioer til Hi-Fi anlæg —
FØR DE KØBER
JA, send mig omgående Deres
gratis eksportprisliste.
Navn ...............
Adresse ............
radio
arnum
6542 arnum
magigput akilerårutit pipatdlag-
katut Kalåtdlit-nunavtinut ericu-
neKamigssåt piumassaringikigput,
piarérsautigssat pissariaKartut
perKigsårtumik isumagineKarKår-
nigssåt pingårtikavtigo. ersser-
KigsarKingniarparput akilerårutit
nunavtinut erKuneKarnigssåt a-
kerdleringitdluinaravtigo aker-
dlerisimångisåinardlugulo. nutå-
migdle nunavtinut eritussissoKa-
rångat månamut periausiussartu-
nit avdlaussumik piumassarårput
ingerdlatsinerme suleitataussut i-
kingnerpåmik kalåtdlinik ardla-
Kångitsunik ilanåsassut. inger-
dlatsinerme penatauneK saper-
dluinartutut isumaKarfigerKigta-
riaKångilagut isumaKartariaKara-
talo autdlartitat kiserdluinaisa
sulissorissariaKarivut. ineriartor-
nerup nagsatarissai pissutigalugit
pisinaussagssavtitut issigissaria-
Karaluartut iliniagaKarKalårsima-
nerput pissutigalugo uvavtinit
kalåtdlinit sapigkatut taimaiti-
narneKartarnerisa pingitsortiniar-
neKarnigssåinut peKataussaria-
Karpugut.
kalåtdlit akileråruteKartitsiner-
me suleKataussugssat iliniartine-
Karsinaunerat pivdlugo nunavti-
nut ministerip OKausé Lars Emil
Johansenip taivai onautigalugulo
sulivfigssaKartitsiniarnerme ikiui-
ssamermilo KutdlersaKarfingmiut
Kinuvigisimavdlugit akilerårtitsi-
ssarnerme suleKataussugssat ka-
låtdlisut Kavdlunåtutdlo OKalug-
sinaussut iliniartineKarnigssåine
periarfiusinaussut misigssorKuv-
dlugit.
sulivfigssaKartitsiniarnerme iki-
uissarnermilo KutdlersaKarfing-
miut akissumingne taisimavåt ka-
låtdlit Danmarkime akilerårtitsi-
ssarnermik isumagingnigfingne i-
liniartussugssat realskolime so-
raerumérsimassariaKartut. taima-
tut iliniartineKamerup kingune-
risavå kalåtdlitaoK atorfingne
angnerussune atorfeKalersinaune-
rat. ilimagissariaKarpoK måna
Kalåtdlit-nunavtine sulissorine-
Karérsut akornåne kalåtdlit igdlo-
Karfingne åssigingitsune akilerå-
ruteKartitsinerme sulissorineKar-
sinaussutut iliniartineKarsinau-
ssut nåmagtut pigssarsiarineKar-
sinaussut, Lars Emil Johansen i-
sumaKarpoK.
danskit periausiat
issuåinarneKångitdle
Ole Berglund OKarpoK sujunersu-
tip sarKumiuneKarnerane isuma-
Karnerminit avdlaussumik isuma-
Kalersimavdlune. sujunersut ila-
lerpå landskassip aningaussag-
ssaileKinera pissutigalugo suju-
nersutigalugulo agdlagartat aki-
lerårtartugssat imersortagagssait
sapingisamik piårtumik naKiter-
neKarKUvdlugit. åiparit akilerår-
tartugssat åipå avigdlugo taimåg-
dlåt ilångauteKartarnigssåt sok
taima aulajangerneKarsimanersoK
aperKutigå.
Otto Steenholdt OKarpoK måna
sujunersutaussoK agsut akerdle-
ralugo. aperKutigå suleKataussug-
ssat igdlugssait agdlagfigssatdlo
KanoK amerdlatigissut sananeKå-
sanersut. akileråruteKartitsinerme
suleKataussut igdloKarfingne su-
livfigissagssamingne najugagdlit
ilisarisimavdluartariaKarpait, nu-
navtinilo akilerårtalerumårtut
Danmarkimisut kukune^iuissar-
tunik avdlapigdlo nalornissorner-
mingne — agdlagartamik akile-
råruteKamigssamingnut tungavi-
ussugssamik imersuinermingne —
sågfigisinaussaKångitdlat.
Steenholdtip tikuarpå tamanit
kigsautigineKartoK kommunit
landsrådivdlo aningaussanik a-
merdlanerussunik atugagssaKar-
titaulernigssåt. aperKutigå akile-
råiuteKartalerneK aningaussartu-
tauvatdlångitsumik atulersineKar-
sinåunginersoK. sujunersutigå nå-
lagauvfingme atorfeKartitat isu-
maKatiginiarneKåsassut OKartug-
ssaussune atorfeKartitaussut akig-
ssarsiaisa ilait akilerårutigssat
sulisitsissunit ilångautigineKarér-
talerKuvdlugit akigssarsiat tuniu-
neKarnerine — akigssarsiat pi-
ngasungordlugit avgoråine aving-
nere mardluk nålagauvfingmit a-
kilerneKartarmata.
inuit sume inungorsimaneK na-
jorKutaralugo akigssarsiaKartine-
Kångitsut akigssarsiamik 20 pro-
centinik akileråruteKartitariaKar-
put, avdlat akigssarsiamik 5 ima-
lunit 10 procentinik. anguniagag-
ssaK tåssaussariaKarpoK kalåtdlit
sapingisamik amerdlasut akilerae-
Kataussalernigssåt, Steenholdt i-
sumaKarpoK ånilångatiginerardlu-
gulo åiparit tamarmik åipå avig-
dlugo ilångautigissartagagssåta
kinguneriumårå katisimångika-
luardlutik åiparigtut inoKatigigsut
amerdlinerujugssuat. danskit aki-
lerårtitsissarneråne periausiussup
malingneKåinarnera issornartor-
siorpå sujunersutigalugulo Kalåt-
dlit-nunavtine angnikitsunguamik
autdlarteriardluta — aningaussar-
tutauvatdlångitsumik — inger-
dlataK agdliartuårtisagigput.
ilångaut angisoK
akitsutitdlo nutåt?
Ole Berglundip atuarpå Johan
Knudsenip, Niels Carlo Heil-
mannip, K’issunguaK Kristian-
senip, Alibak Josefsenip, David
Brobergip nangminerdlo oKause-
riumassartik. — tamanit ilisima-
neKarpoK Kalåtdlit-nunavtine a-
kileråruteKalernigssap sapingisa-
mik piårtumik pilersineKarnigsså
nålagkersuissut kigsautigigåt. ka-
låtdlit amerdlångitsut autdlarti-
tatdlo akigssarsiait Danmarkime
akigssarsianut nalinginaussunut
nalerKiutdlugit angnertuvatdlå-
lersimåput, OKarpoK.
ilaussortat erKartorneKartut su-
junersutigåt aningaussarsiat aki-
lerårutigineKartugssat 20.000 kr-
nik ilångarneKartåsassut, akilerå-
ruteKartitsineK autdlarKåumut i-
ngassagpatdlåmik suliaKautåu-
nginiåsangmat amerdlavatdlångit-
sunigdlo sulissoKarniåsangmat. a-
kigssarsiat akilerårutigineKartar-
nerat sapingisamik piårtumik a-
tulertariaKarpoK kalåtdlit sulisso-
rineKartugssat iliniartineKarérpa-
ta. sulissorineKartut amerdligpata
suliamingnigdlo sungiussigpata a-
ningaussat ilångautigineKartartut
ikilineKarsinåuput.
ilångautigssat 20.000 kr-usagpa-
ta inugpagssuit akileråKatausså-
sångitdlat. tamåna pissutigalugo
ilaussortat arfinigdlit sujunersu-
tigåt måko akitsuserneKarKuv-
dlugit: 1) neKit aulisagkatdlo —
tåukunångalo niorKutigssiat —
nunanit avdlanit Kalåtdlit-nunå-
nut erKuneKartartut (sujunersute-
Kartut kigsautigåt kalåtdlit nior-
Kutigssiaisa nunavtine angnertu-
nerussumik tunissaunigssåt), 2)
aningaussaussanik nåkartitsissar-
dlune aningaussangnangniutit, 3)
sutorniartarfit, 4) Kamutit moto-
rigdlit aputisiutit, 5) traktorit
(lastbilinut taorsiutdlugit igdlo-
Karfingne atorneKariartuinartut)
kisalo 6) motorit angatdlatit aKui-
nut ikutagkat 20 hestekræftit siv-
nerdlugit nukigtussusigdlit, suki-
saersautigalugo angalaortartunit
atorneKarnerungmata.
sujuligtaissup OKausé
sujuligtaissoK ilåtigut OKarpoK
ingerdlatsinerme aningaussartutit
ilångautigineKartarnigssåt piv-
dlugo maligtarissagssat sujuner-
sumut ilaujungnaersineKarsima-
ssut inatsisigssap atortineKarnig-
sså ajornånginerusinaorKuvdlugo.
— ministereKarfingmiut Kinuvi-
gisinauvavut maligtarissagssat
erKartorneKartut ima piårtigissu-
mik suliarisagait akigssarsianit
akileråruteKartarnerup atorneKa-
lemeranut kinguarsautåusanatik,
OKarpoK taivdlugulo åiparit ta-
marmik åipå agfarmik angissusi-
lingmik ilångauteKartineKartåsa-
ssut.
sujuligtaissoK Otto Steenholdt-
imut OKarpoK akileråruteKartar-
neK pivdlugo pissaritdlisagkamik
inatsisiliornigssaK agsut ajorna-
kusorsimassoK. OKautigå dansker-
pagssuit akilerårtarnermingne Ka-
noK agtigissumik akileråruteKar-
nigssamut najorKutarineKartartu-
mik agdlagartamik imersuiniarå-
ngamik nalornissortaraluardlutik
amerdlanertigut imersugagssartik
inertaråt.
inup atautsip 20.000 kr-nik ilå-
ngauteKartarnigssånik sujunersut
pivdlugo sujuligtaissoK OKarpoK
ilångautaussartugssat angnertu-
ssusiat ukiut tamaisa avdlångo-
rartineKarsinaussut. inatsisigssa-
tut sujunersume angnerpåmik
24.000 kr. mingnerpåmigdlo 12.000
kr. ilångautausinaussutut taine-
Karput. ilångautaussugssat KanoK
amerdlatiginigssait procentinigdlo
Kavsinik akileråruteKartOKåsaner-
sok ukioK akilerårfiussoK sujor-
Kutdlugo augustip 15-iat tikitina-
go nalunaerutigineKartåsåput. a-
kitsutigssatut sujunersutigineKar-
tut aningaussatigut ingerdlatsineK
pivdlugo pilerssårusiortartunit o-
KatdlisigineKarnigssåt sujunersu-
tigå.
ilångautit 15.000 kr.?
Lars Emil Johansen OKarpoK Jo-
nathan Motzfeldt nangminerdlo
ilångautaussartugssatut sujuner-
sutigineKartOK akerdlerigigtik. su-
junersutigineKartOK malingneKå-
sagpat sume inungorsimaneK na-
jorKutaralugo akigssarsiaKartitau-
nerup nåmagigtaitdliutigineKar-
neranit angnerussumik nunavtine
pingortoKarnigsså ilimagåt. —
akigssarsiat pivdlugit isumaKati-
gingniartarnerne akigssarsiakine-
rit nåmaginartunik angussaKar-
neK ajorput akigssarsiamingnit
akileråruteKarneK ajornertik pi-
ssutigalugo, OKarpoK sujunersuti-
galugo angnerpåmik 15.000 kr. ilå-
ngautigineKartarKuvdlugit, ukiut
ingerdlaneråne migdliartuårtine-
Kartugssat.
nunavtine aningaussarsiat Dan-
markimisut agtigilernigssåt angu-
niartariaKartutut issigå. — taima-
tut angussaKångikuvta danskit
kalåtdlitdlo akigssarsiaisa åssigi-
ngipatdlårnerat tåuko akornåne
isumaKatigingissutaulersinauvoK,
OKarpoK.
sujuligtaissoK OKarpoK erKar-
torneKartut upemåro atautsimi-
nigssame OKatdlisigineKarsinau-
ssut. e^sserKigsarpå inatsisigssatut
sujunersutigineKartup ingmikua-
lugtortai pinagit landsråde aula-
jangisassoK.
Otto Steenholdt isumaKarpoK
kommunit autdlartitanik sulisso-
Karniutilisassut angnertumik aki-
leråruteKartarnerat pissutigalugo.
aperKutigå sume inungorsimaneK
najorKutaralugo akigssauteKarti-
neKartut akigssarsiaisa 20 procen-
té årKigssussineK atulermatdle
akilersorneKarsimassut-sumut pi-
simanersut. aningaussat landskas-
sip pissariaKaraluarai isumaKar-
poK.
— sujuligtaissoK isumaKarpoK
kommunit autdlartitanik måna
sulissunit amerdlanerussunik su-
lissoKalernaviångitsut. OKartug-
ssaussut sulivfiutåine KanoK a-
merdlatigissunik sulissoKarnigsså
inatsisit najorKutaralugit aulaja-
ngerneKartarmat aulajangigkat
uniortitdlugit sulissoKalernavié-
ngilaK.
kalåtdlit Kavdlitnåtdlo
akigssarsiait åssigit?
Jørgen Olsenip OKautigå landsrå-
dip Kangale pingårtitarigå akile-
rårutit nunavtine sapingisamik
ajornartorsiutåungitsumik atu-
gaulernigssåt. sujunersutigå Otto
Steenholdtip OKauserissai sujug-
dlit atuarérunikik aitsåt landsrå-
de taisisassoK.
Jonathan Motzfeldt sume inu-
ngorsimaneK najorKutaralugo a-
kigssarsiaKartitaunermit tungave-
Kartumik akigssarsiat 20 procenti-
nik akileråruteKartitsinigssamut
akerdliuvoK. — taimailiortoKara-
luarpat sume inungorsimaneK na-
jorKutaralugo akigssarsiaKarti-
taunerup atanera sivitsorsame-
KåinåsaoK. kigsautigåra akilerår-
taleruvta sume inungorsimaneK
najorKutaralugo akigssarsiaKarti-
tauneK erninaK atorungnaersine-
KåsassoK, danskisordluinardlo pi-
ginauneKartigalutalo sulivdluarti-
giguvta tåukunatut akigssarsia-
Kardlutalo pissugssauvfeKartaria-
Karpugut, OKarpoK.
sujuligtaissup OKautigå lands-
rådimut ilaussortat sujulimik pi-
lerssårusiortartuisa Otto Steen-
holdtip sujunersutå ilalersinausi-
mångikåt. måna sujunersutigine-
Kartup akuerineKarnigsså inåssu-
tigå.
Ole Berglund: — KanoK ilior-
dluta akigssarsiakinerit méraKå-
ngitsut ingmikut pissagssaKarti-
savavut? Otto Steenholdtip suju-
nersutigå akigssarsiakinerussut
mérKanut tapisianik angnerussu-
nik tunineKartalernerisigut ing-
mikut pissagssaKartineKalerKuv-
dlugit — inugtaussut tamarmik
akilerårutigssait 5 imalunit 10
procentinik angnertussuseKåsag-
pata.
Otto Steenholdt: — sume inu-
ngorsimaneK najorKutaralugo a-
kigssarsiaKartitaunerup atatine-
Kåinarnigsså kigsautigingilara.
atorungnaernigsså kigsautigåra,
CKarpoK taerKigdlugulo inuit su-
me inungorsimaneK najorKutara-
lugo akigssarsiaKartitaussut kiser-
dluinarmik akigssarsiamik 20 pro-
centinik akileråruteKartarsima-
ssut.
Lars Emil Johansenip OKautigå
anguniagagssaK tåssaussariaKar-
toK akigssarsiakinerussut ming-
nerpånik nangmagaKarnigssåt.
nautsorssuinertik maligdlugo inuit
ukiumut 20.000 kr-nik akigssar-
siagdlit akigssarsiamik 5 procent-
inik ukiumutdlo 85.000 kr-nik
akigssarsiagdlit akigssarsiamik 16
procentinik akileråruteKartåsa-
ssut OKautigå, ilångautaussartug-
ssat sujunersutigissamigtut agti-
gisagpata.
neKit aulisagkatdlo nunavtinut
erKUSsat akitsuserneKartarnigssåt
Marius Ahelsenip akerdlerå.
oKatdlinerme sujuligtaissup pi-
ngasoriardlune inatsisigssame
ingmikortut pingajuat, ingm. 2
taissarpå ersserKigsartardlugo
inatsisigssap ingmikualugtortai
ilångunagit akilerårtalernigssaK
landsrådimut ilaussortat aulaja-
ngivfigisagåt; inatsisigssap ing-
mikualugtortai kingusingnerussu-
kut oKatdlisigineKarsinaungmata.
taisinerup kingorna sujuligtai-
ssup nuånårutiginerarpå sujuner-
sutip landsrådimut ilaussortanit
ilalerneKarnera. inatsit atulerpat
nunavtine najugagdlit nangmi-
nerssornerat pissugssauneratdlo
angnerulersugssåuput.
14