Atuagagdliutit - 25.11.1971, Blaðsíða 5

sume lnungorsimaneK tiingavigalugo aningaussalersuineK:
åmip Kdlipautå pivdlugo
åssigmgisitsinerungilaK
erKartussissoKarnermut ministereKarfiup atautsimititai åmip
Kalipautå pissutigalugo åssigingisitsissarnerit tamarmik ato-
rungnaersitaunigssåinik danskit inatsisåinut sanigdliutdlugit
— landsrådip kigsautigå åmip Kalipautå pissutigalugo naligigsitsingi-
nerit tamarmik inuiaKatigit peKatigit isumaKatigissutigissåt maligdlu-
go Kalåtdlit-nunåne atorungnaersineKåsassut, tamånalo tungavigalugo
akueriumaneKarpoK inatsisigssatut sujunersutigineKartut, tamatuma
atulersineKarnigssåne pissariauartut, Kalåtdlit-nunåne atulersineKåsa-
ssut, landsrådip OKausenautå taima ilaKartineKarpon.
misigssuissut isumaKartut
OKauseKaut akuerssissutigineKar-
Kuvdlugo ingmikut atautsimitita-
lianit ukunånga inåssutigineKar-
Pok: Lars Emil Johansenimit (su-
juligtaissoK), Jonathan Motz-
feldtimit, Otto Steenholdtimit Ole
Bferglundimitdlo. OKauseKaut ima
ilaKarpoK:
— landsrådip ilångutdlugo o-
Kautigiumavå sume inungorsima-
neK tiingavigalugo aningaussaler-
suineK isumaliutigsslssume OKau-
tigineKaraluartoK FN-ime isuma-
Katigissutinut nalerKiitussoK o-
KauseKarfigiumaneKångitsoK, a-
perKut tamåna Kalåtdlit-nunåne
åssiglngitsunik isumaKarfigine-
Karmat.
landsråde. isumaKarpoK pingå-
rutilerujugssusassoK aulajanger-
sagaK Danmarkime atortugssaK
isumaKatiglssutine artikel 14-ime
nalunaerume pineKartunik ilaKar-
tineKarpat, taimailivdlune inuit
atausiåkåt isumaKatiglssutinut a-
kerdliussumik naligigsitåunginer-
mit erKUgausorissut FN-ip komi-
tiåne ingmikut atautsimititalianut
åmip Kalipautå tiingavigalugo na-
ligigsitsinginerit atorungnaersi-
taunigssånik suliaKartartugssanut
aperKut tamåna sarKumiusinau-
niåsangmåssuk, taimailivdlunilo
åma sume imingorsimaneK tiinga-
yigalugo aningaussarsiaKartitsi-
neK isumaKatigissiime aulaja-
ngersagkanut nalerKutunersoK i-
sårugdligtat
ukiup Kåumataine sujugdlerne
Kuline nunavtine sårugdligtarine-
Kartut katitdlutik 13.112 tonsinik
amerdlåssuseKarput, sujorna tai-
mailinerane tunissanit 1335 tonsi-
nik ikingneruvdlutik. kilisautit
„Nuk“, „ManitsoK" åma „Påmiut"
katitdlutik 4024 tonsinik tunissa-
Karput.
igdloKarfingne pigissåinilo nior-
Kutigssiorfingnut tunissat katit-
dlutik ima amerdlåssuseKarput:
Niingme sulivfigssuarmut (K’e-
Kertarssuatsiainut tunissat ilå-
ngutdlugit): 3130 tons (+ 304 tons)
Manitsumut: 2766 (+ 403), K’a-
Kortumut: 1751 (4- 1201), Påmiu-
nut: 1606 (~ 137), Nanortaling-
mut: 1134 (-4- 669), Ausiangnut:
824 (+ 55), Sisimiunut: 649 ( +
244), Narssamut: 30 (-4- 686), Ang-
magssalingmut: 304 (+ 34), K’asi-
giånguanut: 174 (+ 174), Nung-
mut: 71 (-4- 62), K’eKertarssuar-
mut: 10 (-4- 2), Ilulissanut: 1 (-4- 1).
tamatuma saniatigut kalåtdlit au-
lisartue sårugdlingnik 383 tonsi-
nik Nordafarimut tunissaKarput
(+ 209).
1964-ime Kåumatine Kuline tu-
nissanut nalerKiutdlugit ukioK
måna tunissat 4,1 procentinik
amerdlaneruput, 1970-ime, 1969-
ime, 1968-ime, 1967-ime, 1966-ime,
1965-ime, 1963-ime 1962-imilo tu-
nissanut nalerKiutdlugit 9,2, 18,8,
18.4. 36,2, 40,1, 24,8, 30,6 åma 54,8
procentinik ikingneruput.
sumalioKatigigsitane nunanit åssi-
gingitsunit pissune aulajangivigi-
neKarsinaulisagaluarmat, OKause-
Kaut naggaserneKarpoK.
Jonathan Motzfeldt OKarpoK å-
mip Kalipautå il. il. pissutigalugit
inuit naligigsitåunginigssånik
(ingmikut pineKarnigssånik) iner-
terKuteKarnigssamik inatsisip Ka-
låtdlit-nunåne atulersitaunigsså-
nik sujunersutip sarKumiuneKar-
nerane inatsisigssaK pivdlugo ing-
mikut atautsimititaliat sume inu-
ngorsimaneK najorKutaralugo a-
kigssarsiaKartitsinermut tunga-
ssunik OKauseKautait såkortOKi-
ssumik akerdlilersimavdlugit.
ingmikut atautsimititaliat isuma-
Karput sume inungorsimaneK na-
jorKutaralugo akigssarsiaKartitau-
neK inuiaKatigit isumaKatigissu-
tånut akerdliungitsoK. — isuma-
Karama akigssarsianit akileråru-
teKartarneK atulerpat sume inu-
ngorsimaneK najorKutaralugo a-
kigssarsiaKartitauneK atornéruti-
sassoK piumassarissåka migdliler-
påka, OKarpoK.
sarKuminermine sujuligtaissoK
ilåtigut ima OKarpoK: — inatsi-
sigssatut sujunersutinut sarKumi-
uneKartunut tunuleKutaussoK tå-
ssa nagguveKatigingneK pissuti-
galugo åssigingisitsinerup KanoK
itumigdlunit pissusigdlip atorung-
naersineKarnigssånik inuiaKatigit
peKatigit nunanut tamalånut isu-
maKatigissutigssiåta Danmarkimit
akuerineKarnera. tamåna pissuti-
galugo erKartussissoKarnermut
ministereKarfiup ingmikut ataut-
simititaisa perKigsårtumik misig-
ssordlugulo isumaliutigisimavå i-
sumaKatigissutigssiap aulajanger-
sagartai erKortiniardlugit inatsi-
sit atortussut avdlångortitariaKar-
nersut taimåisagpatdlo KanoK
angnertutigissumik avdlångorti-
tariaKarnersut.
isumaKatigissutigssiaK taineKar-
toK nåpertordlugo nagguveKati-
gingneK pissutigalugo assigingi-
sitsineK imatut navsuiarneKarsi-
mavoK:
„åssigingisitsineK sunalunit,
peKatausinaujungnaersitauneK,
kigdlilineK imalunit sagdliutitsi-
niarneK tungavigalugit nagguve-
KatigingneK, åmip Kalipautå, nag-
guveKarneK imalunit inuiåussut-
sikut imalunit åmip Kalipautåti-
gut nagguveKarnermut tungassu-
kut, tamatuma sujunertå imalu-
nit suniutå tåssåusavdlune nali-
gigsutut akuerineKarsimanerup,
inugtut pisinautitaunerinik ilua-
KuteKarnerup imalunit atuinerup
åmalo kivfåungitsutut pisinauti-
taunerit tungaviussut nålagkersu-
inermut, aningaussarsiornermut,
inoKatigingnermut, kulturimut i-
malunit inuiaKatigingne inunerup
suliagssartainut sugaluartunut-
dlunit tungassut atorungnaersine-
Karnerat imalunit sangitdlisitau-
nerat“.
isumaKatigissut atorneKåsångi-
laK taimatut åssigingisitsinermut
imalunit taimatut éagdliutitsiner-
mut nålagauvfiup iliorneranut
nangmineK inugtarissame åma
nunane avdlamiut akornåne, ta-
månale ima isumaKarane nunane
avdlamiut isumaKatigissutikut ig-
dlersorneKångitsut, imaiginardlu-
nile nålagauvfik peKataussoK pi-
sinautitauvdlune nangmineK i-
nugtarissane nunane avdlamiuni-
ngarnit atoruminarnerussumik pi-
savdlugit.
isumaKatigissutip akuerineKar-
neratigut nålagauvfit atsioKatau-
simassut pissugssautiput naggu-
veKatigingneK pissutigalugo åssi-
gingisitsineK agssuarisavdlugo å-
malo pissugssauvdlutik ikiutig-
ssat piukunartut tamaisa atordlu-
git åmalo erninardluinaK inger-
dlatsisavdlutik nålagkersuiner-
mik, sujunertaralugo nagguveKa-
tigingneK pissutigalugo åssigingi-
sitsiniarneK sugaluartordlunit a-
torungnaersisavdlugo åmalo nag-
guveKatigit tamarmik akornine
påseKatigingnigssaK sujuarsåsav-
dlugo.
kisalo nålagauvfit isumaKatigl-
ssumut atsioKatausimassut pi-
ssugssautiput pinerdlugtuliomi-
ngortisavdlugit isumanik siaruar-
terinerit tamaisa nagguveKarner-
mut tungassutigut pingårneruni-
arssarinermik imalunit nagguve-
KarneK pissutigalugo umigssui-
nermik tungaveKartut, nagguve-
KarneK pissutigalugo åssigingisit-
sinigssamut kåmagtuineK åmalo
angutausernerit tamaisa imalunit
nagguveKartunut sugaluartunut-
dlunit taimatut iliuseKarnigssa-
mut kåmagtuineK imalunit inung-
nut avdlatut itumik amimikut Ka-
lipautilingnut imalunit sumit nag-
guveKarnermut tungassunut åma-
lo nagguveKarneK pissutigalugo
malerssuinernut ikiuteKarneK su-
nalunit, tamatumunga atatitdlu-
go tamåko aningaussalersorneKar-
nerat.
inup kinaugaluartuvdlunit i-
natsit pivdlugo naligigsitaussug-
ssaunerata isumangnaitdlisarnig-
ssånut, soKutiginagit nagguveKa-
tigingneK, åmip Kalipautå imalu-
nit inuiåussuseK imalunit sumit
nagguveKarneK, igdlersorneKar-
nigssaK pingårtumik ersserKig-
sarneKarpoK isumaKatigissume
pisinautitaunertigut imåitutigut:
1) erKartussivingne åmalo pi-
ssortaKarfingne inatsisinik erKar-
tussinermigdlo suliaKarfingne av-
dlane naligingmik pineKarnigssa-
mut pisinautitauneK. 2) angutau-
sernermut åmalo timikut ajoKU-
sigaunermut nålagauvfiup igdler-
suinigssånut inugtutdlo isumang-
nåinigssamut pisinautitauneK, so-
KUtigfnago ajoKusissusimagpata i-
nuit nålagauvfingme kivfartute-
Kartut imalunit suliaKartut, ima-
lunit inuit atausiåkåt, atautsimor-
tut imalunit pissortaKarfik. 3) nå-
lagkersuinermut tungassutigut pi-
sinautitaunerit, pingårtumik Ki-
nersinerme peKatausinautitauneK
,— taisisinautitauneK Kinigagsså-
ngorsinautitaunerdlo — taisisi-
nautitauneK nalinginaussoK nali-
gigsordlo tungavigalugit, nunap
nålagkersugauneranut peKatausi-
nautitauneK åmalo pisinautitau-
neK pissortat suliagssautåine su-
galuartunilunit åmalo pissortat
suliåinut åssigingmik suliaKaler-
sinautitauneK.
kisalo isumaKatigissume ersser-
KigsarneKarsimåput inugtaussutut
pisinautitaunerit imåitut igdler-
sorneKarnigssåt:
a) nålagauvfiup kigdleKarfiata
iluane akornuteKångitsumik a-
ngalasinautitauneK najugagssar-
sisinautitaunerdlo. b) nunamik
sugaluartumigdlunit Kimatsisi-
nautitauneK, tamatumunga ata-
titdlugo nunamik nangmineK na-
jugarissamik åmalo nunamut
nangmineK najugarissamut uter-
KigsinautitauneK. c) nålagauvfing-
me inugtausinautitauneK. d) åi-
panigsinautitauneK åmalo åipag-
ssamik KinersisinautitauneK. e)
pigissaKarsinautitauneK, kisimit-
dlune taimåtaoK avdlat peKati-
galugit. f) kingornussisinautitau-
neK. g) erKarsarnikut, tarnip na-
lungissusiatigut åmalo ugperi-
ssarsiornikut akornuteKångitsu-
mik pisinautitauneK. h) akornute-
Kångitsumik isumaKarsinauti-
tauvdlunilo OKauseKarsinautitau-
neK. i) erKigsinermut tungassunik
sujunertaKardlune akornuteKå-
ngitsumik katerssusinautitauneK
peKatigigfiliorsinautitaunerdlo.
pisinautitaunerit aningaussanut,
inoKatigingnermut åma kulturi-
mut tungassut iluane isumaKati-
gissume måko ersserKigsarneKar-
put:
I) pisinautitauneK sulinermut,
suliagssamik nangminérdlune Ki-
nersinigssamut, sulinerme atugag-
ssanut nalerKutunut ajungitsu-
nutdlo, sulivfigssaerunigssamut
igdlersugaunigssamut, suliamut
åssigigsumut åssigingmik akig-
ssarsiaKarnigssamut åmalo naler-
Kutumik ajungitsumigdlo akig-
ssausigaunigssamut. 2) pisinauti-
tauneK fagforeninginik pilersitsi-
nigssamut ilaussortaunigssamut-
dlo. 3) igdloKarsinautitauneK. 4)
pisinautitauneK pissortatigut per-
KingnigssaK pivdlugo iluarsartu-
ssinernut, nakorsarneKarnermut,
inoKatigingnermut tungassutigut
torKigsisimanermut åmalo ikiuti-
sisinaunermut. 5) iliniartitauner-
mut sungiusagaunigssamutdlo pi-
sinautitauneK. 6) kulturimut tu-
ngassutigut sulinermut naliging-
mik pisinautitauneK.
kisalo naggatåtigut isumaKati-
gissutip artikel 5-iåne erssendg-
sarneKarpoK najugkanut iluarsar-
tussinernutdlo aulajangersimassu-
nut inungnut tamanut angmassu-
nut isersinautitauneK, sordlo a-
ngatdlånerne atortunut, akunitar-
fingnut, issigingnårtitsissarfing-
nut åmalo nautsiviussaliarssuar-
nut.
tauvalo justitsministeriap ud-
valgiata isumaKatigissutip aulaja-
ngersagartai danskit inatsisåinut
sanigdliusimavai, tamånalo tu-
ngavigalugo sujunersutigisimav-
dlugo nagguveKatigingneK il. il.
pissutigalugit åssigingisitsinigssa-
mut inerterKut pivdlugo inatsit
atulersineKarKuvdlugo, åmalo pit-
dlaissarneK pivdlugo inatsime au-
lajangersagkat ilåtigut avdlångor-
terKuvdlugit, tamatumuna såssu-
ssivdlune sorssungnigssamut ima-
lunit nagguveKarneK pivdlugo å-
ssigingisitsinigssamut aulagsag-
titsiniarssaralune suniniarneK pi-
nerdlugtuliorningortineKåsav-
dlune.
landsrådip suliagssamik OKalu-
seringningnigssånut tungatitdlu-
go pingårtumik sianigerKuvåka
isumaliutigssissume OKauserissat
sume inungorsimanermik pine-
Kautigssamut Kalåtdlit-nunåne
tjenestemandit inatsisåne imari-
neKartumut, tåssa udvalge ima i-
sumaKarsimangmat sume inu-
ngorsimanermik pineKautigssaK i-
sumaKatigissumut akerdliungit-
soK.
5