Atuagagdliutit - 13.04.1972, Page 29

OKåtårinerssuaK
ukiut Kulit mana ingerdlaneråne aulajangerneKarsinaussoK
ukioK 2000 anguneKartinago nunarssuarme ardlaligpagssuar-
ne ajutornerpagssuaKartåsanersoK
ukiut 30-t matuma kingornagut mérKat atuarfine atuartussugssat sila-
miut ingerdlausinik atuarnermingne påsissaKarniarångamik eminavik
påsissaicartarsinåusassut ilimagineKarpoK. månamit ukiup 2000-ip tu-
ngånut nunarssuarme najugagdlit ineriartortitsinerat ima sukatigi-
saoK nunarssup pingorKårneranit atugartungorsarKålernerme angussa-
rineicarsimassutut angussaicartOKarsimåsavdlune.
ukiune tugdliussune 30-ne angu-
ssarineKarumårtugssat KanoK itu-
jumårnerat inungmit atautsimit-
dlunit måna ilisimaneKångilaK
pasitsåuneKarsimananilunit, tuluit
atuagkiortuisa ilåt tusåmassaK
Robin Clarke, atuagagssiame u-
kiune aggersune pissugssatut ag-
dlautigissaKartartume åndgssui-
ssusimassoK, OKarpoK. inuiaKati-
git peKatigit ukiut Kulit ingerdla-
neråne ineriartortitsinigssamik
ilungersuteKarnermingne åipag-
ssånérdlutik suliniarneråne tek-
nikikut ilisimatusarnikutdlo angu-
ssarineKarsinaussut erKartorneri-
ne Robin Clarke taima OKarpoK.
ukiune aggersune pissugssat
encarsautigalugit taineKarsinau-
ssut ilagåt månamit ukiup 2000-ip
tungånut inoKalencårneranit ig-
dluliarineKarsimassut mardloriau-
tåinik amerdlåssusigdlit sanaor-
tortariaKåsagivut. taimatut naut-
sorssuinex erKoriainerinåungilaK,
nunarssup inue måna inungortar-
tut avguaKatigigsitsinerme se-
kuntimut (uvdlut unuatdlo tamai-
sa) mardluk sivneKartarmata (2,2-
ungmata) nunarssuarme najugag-
dlit måna 3632 millioniussut ukiu-
ne tugdlerne 30-ne mardloriåu-
mingnik amerdlåssuseKalersima-
nigssåt ilimanardluinarpoK.
nåmagtunik igdluliortoKarsi-
naunera iluagtineKarumårnersoK
nalunaKaoK. åma ukiune aggersu-
ne nåmagsiniagagssat avdlat nå-
magsineKarumårnersut taimatut
nalunartigaut, atuagkiortoK nåla-
gauvfingne sujuarsimavdluartune
inugtaussut ingmingnut ajutorti-
naratik nungutitaujumårnigsså-
nik ilimasårissoK nalunaerpoK. ta-
matumanisaoK erKarsautigissaria-
KarpoK pitsussuseK, kångner-
ssuaK, sorssungnerit nunatdlo su-
juarsimassut kinguarsimassutdlo
åssigingissutait. nunatdle pisut
pitsutdlo suleKatigingniarnerine
ilisimatut teknikeritdlo måna inu-
ssut ikioKatigigdlutik iluaKutig-
ssiniartarnerine periausiussartut
aperKutaujumårput. pingårute-
KarnerussugssaK tåssaujumårpoK
nunat pisut pitsutdlo inugtaisa
åssigingnerussunik atugaaaleriar-
tornigssåt anguniardlugo ilisima-
tut teknikeritdlo måna inussut
suleKatigingnermingne periausisa
KanoK itujumårnerat.
nunane pisune pitsunilo naju-
gagdlit åssigingnerussunik atuga-
Karnigssåt anguniardlugo sulineK
autdlarterérpoK ingerdlavdluar-
neKalerérdlunilo. teknik ilisima-
tusarnerdlo iluaKutigalugit nunat
kinguarsimassut sujuarsarneicar-
nigssåt anguniardlugo inuiaKati-
git peKatigit komitiata sujuner-
suissarnermik suliaKartup silar-
ssuaK tamåkerdlugo suliniarnig-
ssaK ukioK måna sujunersutigå.
taimatut pilerssåruteKameK ukiut
Kulikutårdlugit ineriartortitsiner-
mik suliaKartarnerit åipagssåne
pingåruteKarnerpausinauvoK, nu-
narssup inoKalerKårneranit tek-
nikikut ilisimatusarnikutdlo su-
liaKartarnerit angnerssarisinauv-
dlugo.
taimatut sulinerup — OKåtåri-
nerup — iluagtineKarnigssånut
iluagtineKångitsornigssånutdlunit
aperKutaujumårpoK KanoK inger-
dlåneKarnera. pilerssårut ilisima-
varput angnertunerussutigutdlo
KanoK iliortOKarnigsså åma ilisi-
mavarput. pivfigssaK sivikeKing-
mat pilerssårut tuaviutdlugo pi-
viussungortiniartariaKarparput,
Clarke OKarpoK.
— ukiut Kulit ingerdlaneråne
(1960-imit 1970-imut) inuiaKatigit
peKatigit sujugdlermérdlutik ine-
riartortitsineråne nunane kingu-
arsimassune najugagdlit millioni-
ligpagssuit kågtut amerdlaneru-
ssunik nerissagssaKartiniarneKar-
nigssåt angnermik anguniarne-
KarpoK. Norman E. Borlaugip Kå-
jussiagssanik nutånik Mexicome
ukiune 26-ne misiligtaerérdlune
angussaisa nunane avdlane ilua-
KutiginiarneKalernerat angnerto-
Kissumik angussaKautauvoK. tai-
matut angussaKarfiussune naju-
gagdlit Kanganit atugarigsårneru-
leraluartut nunautigdlit Asiame,
Afrikame kisalo Amerikap Ker-
Kata tungåne Amerikamilo kujat-
dlerme najugagdlit millioniligpag-
ssuit pivdluarnerulernatigdlo pi-
sunerulingitdlat, nauk naussorig-
saissut Indiame najugagdlit hek-
tarime atautsime nautitsissarfing-
mingne måna karrinik 12 tonsinik
katerssuisinauleraluartut, suju-
singnerussukut tonsinik pinga-
suinarnik katerssuissaraluaramik.
nunat kinguarsimassut angu-
ssaKarnerutiniardlugit aningau-
ssanik kisalo teknikimut ilisima-
tusarnermutdlo tungassunik ikio-
riardlugit sujuariarujugssuarnig-
ssånik neriuleKartarneK piviussu-
ngortineKarsinåungitsoK ingmikut
påsisimassagdlit OKautigissaler-
påt.
aningaussat teknikikutdlo ikiu-
teKarneK pingåruteKaraluarput,
nautitsivingnile pigssarsiarineKar-
tartut amerdligångata ikingneru-
ssunik pigssarsiaKartarnerup na-
låne sulissorineKarsimassugaluit
ilarpagssue soraersineKartarput.
soraersineKartut pingitsailineKar-
tutut itdlutik igdlOKarfingne su-
liagssarsiortariaKartarput.
inugtaussut kåpajårpatdlårung-
naerångata mérKat toKussartut
ikingnerulertarput, taimalo nunap
inue amerdliartupilulertarput. ig-
dlOKarfingne nugtertut tamåker-
dlutik inigssaKartineKarneK ajor-
put inigssiapalånilo najugaxale-
rångata OKartugssaussut angner-
tunerussumik ikiuteKalertariaKar-
tarput. naussorigsaissut pigssar-
siaKarnerussalerångamik karrinut
torKorsivingnik amigauteKalertar-
put, tunitsiviusinaussunutdlo ag-
ssartuissarneK ajornakusortarmat
karrit ilarpagssue terissanit neri-
neKartarput.
ajornartorsiutaulertartut tai-
måitut Kanordlunit iliordlune år-
Kingniaraluaråine ajornartorsiuti-
nik pingortoKångitsortarnaviångi-
laK. nunane kinguarsimassune nu-
nauteKarnikut pitsångorsaineK
ukiorpagssuarne ingerdlåneKar-
tugssauvoK, iluamigdlo angussa-
KartoKarnaviångilaK sulivfigssae-
rutartut sulivfigssåinik nutånik
navssårtoKarsinåungigpat, mérar-
tårineKartartut ikilisineKångigpa-
ta, karrinut torKorsivit agdliler-
nexångigpata igdloKarfingnilo
sulivfigssarsiortartorpagssuit pit-
saunerussumik ikiorneKalingigpa-
ta.
nunat ineriartortitagssat tek-
nikimut tungassutigut ikiomeKar-
nigssåne ikiuinigssamut ingmikut
piarérsagkat tåukunane atorne-
KartariaKarput — nunane avdla-
ne atugagssiat atornagit. åma pui-
gortariaKéngilaK atomip nukinga-
ta, „Karasaussarssuit" teknikivdlo
pavungarssualiartitsissarnerme
atugaussup iluaKutausinaunerat.
ukiut Kulit ingerdlaneråne ine-
riartortitsineK januarip autdlar-
Kautåne 1971-ime autdlarnerne-
KartoK ukiup 2000-ip tungånut
nunarssup inuisa pingasungor-
dlugit avgoråine avgornerinut
mardlungnut atugarigsårneruler-
sitsiniarnerme suliaKartarnerit
tamarmik pingårnerssarisagunar-
påt. nunane kinguarsimassune
najugagdlit sule atugardliortoru-
jugssuput, pisunile najugagdlit
amerdlanerssait nåmagdluartor-
ssuarnik pigssaKarput. tamåna
nunat pisut pitsutdlo isumaKati-
ginginerånut autdlarxautaussar-
poK.
inuiaKatigit peKatigit 1969-ime
nautsorssuisitsinermingne påsi-
ssait najorKutaralugit nunane ki-
nguarsimassune najugagdlit 2500
millioniussut avguaKatigigsine-
Karneråne inuk atauseK ukiumut
180 dollarsinik pigssarsissarpoK,
nunanile sujuarsimassune naju-
gagdlit 1000 millioniussut avgua-
Katigigsikåine inuk atauseK 2300
dollarsinik akigssarsissardlune,
tåssa nunane kinguarsimassune
akigssarsiaussartup 13-eriautånik.
akigssarsiaussartut måna amer-
dleriartarnerat najorKutaralugo
ukiut 130-t Kångiugpata aitsåt nu-
nane pitsune najugagdlit pisune
najugagdlit måna akigssarsiari-
ssartagaisut agtigissunik akigssar-
siaKalisåput. nunanile pisune na-
jugagdlit avguaKatigigsikåine tai-
manikut inuk atauseK 1 million
dollarsit migssiliordlugit akigssar-
siaKalersimåsaoK.
nunane pitsune aningaussartutit
ilarpagssue såkutoKarnermut a-
torneKartarput. sordlo 1969-ime
26 milliarder dollarsit såkutoKar-
nermut atorpait, iliniartitsiner-
mut, nåparsimavingnut inugtau-
ssutdlo perKingnerulernigssånut
atugkanit otte milliarder dollarsi-
nit amerdlanerussut.
teknik ilisimatusarnerdlo nuna-
ne kinguarsimassune iluaKutigi-
nexåsagpata iliniartineKartartut
amerdleriarterujugssuartariaKar-
put. inuit 100.000-iugångata tai-
matut iliniartineKartartut Afrika-
me 0,2-ussut, Asiame (Japan ilå-
ngutdlugo) mardlussut, Europame
13-iussut Amerikamilo nålagauv-
feKatigingne 37-ussut 1966-ime
nautsorssuinerme påsineKarsima-
vok. pingårnerussordle tåssa tai-
matut iliniarsimassut nunane su-
juarsimassune sulinigssaK erKar-
sautigineruvdlugo iliniartineKar-
simassarmata.
ukiune aggersune ingeniøri-
ngortartugssat ilisimatungortar-
tugssatdlo nunane kinguarsima-
ssune angnertupilorujugssuamik
suliagssaKåsåput. 1970-ikune ine-
riartortitsinigssame iluaxutiginia-
gagssat ilarpagssue imånit, nu-
narssup Kåvata 70 procenterisså-
nit, pigssarsiarineKartarnigssåt
nautsorssutigineKarpoK. ilisimatut
nautsorssutigåt imame augpalår-
tume 2000 meterinik ititigissume
kulte, sølve, zink kångusagdlo
2300 millioner dollarsinik nalig-
dlit pigssarsiarineKarsinaussut.
Saharamilo inoKajuitsup atåne
imex 30 miil. kubikmeterisut ang-
nertussuseKarsorineKartOK ator-
neKaleraluarpat inoKajuitsoK nag-
gorigsorssuångortineKarsinauga-
luarpoK. inuiaKatigit peKatigit
800.000 dollarsit misigssuinigssa-
me atugagssångortisimavait.
nunane sujuarsimassune inuit
igdloKarfingnut eKitertuamerat
pissutigalugo igdloKarfit millio-
ninik amerdlanerussunigdlunit
inugdlit ukiut kingugdlit Kulit
ingerdlaneråne 29-nik ilasiméput
igdloKarfit taima amerdlatigissu-
nik inugdlit 1970-ime junip nåne-
rane 133-uvdlutik. igdlOKarfingne
najugagdlit amerdliartuinåsanga-
tineKarput — nunarssup inue ta-
maisa erKarsautigalugit måna 34
procentiugamik 1980-ime 40 pro-
centiusangatineKardlutik, ukiumi-
lo 2000-ime 60—75 procentiusa-
ngatineKardlutik.
Clarke isumaKarpoK pilerssårut
iluagtisagpat ilisimatut 500.000-it
kingusingnerpåmik 1980-ime nu-
nane kinguarsimassune sulissori-
ssariaKartut ukiumut 8,5 milliar-
der dollarsinik aningaussartutau-
ssut. taima pissoKåsagpat ani-
ngaussat atortagkavut tamavta
ikilisitariaKåsavavut. 1980-itdle
nålernerine nunane pisune pitsu-
nilo najugagdlit atugait naliging-
nerulersimångigpata sule angne-
russunik aj ornartorsiuteKalernig-
sså ilimagissariaKarpoK. aitsåt
taima angnertutigissumik kång-
nerssuaKartalersinauvoK, aitsåt
taima akulikitsigissumik sorssug-
toKartalersinauvdlune inuit mil-
lioniligpagssuit toKutaiinerånik,
aserorterinerujugssuarnik ajor-
ssarnernigdlo kinguneKartunik.
taima angnertutigissorujugssu-
arnik ajutortitsineKåsångigpat ili-
simatut suliartik avdlatut inger-
dlatilertariaxarpåt. ilisimatut a-
merdlanerssait såkugssiornerme
nakorsausiornermilo sulissorine-
Karput, nakorsautit nutåt inuit
utorKaunerulertarnerånik kingu-
neKarajugdlutik.
ineriartortitsinigssaK sujunerta-
ralugo ilisimatusarneK angnermik
pingårtitariaKarpoK. taima pisso-
xarpat nunat kinguarsimassut ne-
riugdluarnerusinåuput nunanilo
sujuarsimassune ingerdlatsineK
pitsaunerulersineKarsinauvoK, —
Clarke naggatåtigut nalunaerpoK.
UDTALELSE
I anledning af at man i Christianshåb har meget store pro-
blemer med at skaffe beskæftigelse til den organiserede til-
flytning her til byen, må såvel 'tilflytterudvalg som kommu-
nalbestyrelse på det kraftigste fraråde, at folk tilflytter byen
inden i forvejen at have sikret sig såvel arbejde som bolig,
da situationen i øjeblikket må betegnes som katastrofal.
P. k. v.
Carl Lundø Nielsen.
koral
KONDI
den første
energi-læskedrik,
der smager
skønt, slukker
tørsten og
strammer
op.
KORAL-KONDI er fremstillet i samar-
bejde med Knud Lundberg.der i „Aktuelt"
skriver: - Sukker er hjernens eneste
brændstof og musklernes bedste. Vi for-
sømmer væske- og sukkerforsyningerne
før og under legemlige præstationer.
En svensk fodboldrapport, som alle
idrætsudøvere vil have gavn af at kende,
fortæller, at væske- og sukkermangel
kan gøre os 20 - 40% dårligere. Vi må
alle lære at drikke før og under anstren-
gelserne.
30