Atuagagdliutit

Árgangur

Atuagagdliutit - 27.04.1972, Blaðsíða 26

Atuagagdliutit - 27.04.1972, Blaðsíða 26
w mLLiJi.! 7? mi J® ■< iiMt pingortitaK sorajuk akikitsorssuaK silarssup umassuisa naussuisalo ilarpagssue uternigtugssau- jungnaerdlutik nungusimåput, avdlatdlo nungutaunigssa- mingnut navianartorsiorput. silarssuarput pitsunerulersima- vok kussanarssutsimut aningaussanutdlo tungassutigut. — taimaisiorsinaunerpugut? agdlagtoK: Svend Garbarsch København (RB-special) silarssup ilarujugssuine umassut navianartorsiorput, taimatutaoK na- vianartorsiorput naussut isumamingnérdlutik naussartut. sujuarsarne- rup arnane pingortitaK aserorsarneKarpoK, tdssa inuit ilarpagssuisa er- KarsartauseK imatut OKautigineKarsimassoK maleruarmåssuk: „pingor- titaK — sorajuk-una akikitsorssuaK". inuit amerdlasut takordlugaråt silarssuaK påssutarineKardlune aKungneicalersimassoK, umassut nujuartat umassunik takutitsi- vingnitineKardlutik, naussut isu- mamingnik naussartut nautsi- vingne naussunik nautitsivingne taimaingajagtunilo pigineKardlu- tik — silarssuvdlo sivnera nau- ssorigsaissoKarfigssusaoK, igdlo- Karfingnik ulivkårtoK. avdlatut OKautigalugo: silarssuaK inup pi- ssariaKartitsinera nåpertordlugo pilerssårusiorneKarsimavdlunilo ilusilersorneKarsimassoK. pingor- titarme susavarput? naleKångi- laK. kisiåne erKarsartauseK nutåK siaruariartorpoK. tamatumane su- junertarineKarpoK pingortitaK kussanarnine pissutiginardlugo atatinartariaKångitsoK, åmalo pi- ngortitaK erKigsisimatitsivingnik nautsiviussarssuarnigdlo ilaKåi- nåsångitsoK angalaorfigissarta- gagssanik, kisiåne pingortitaK på- rineKartariaKardlunilo pårineKå- saoK, tåssa nunarssuarme inup inusinauneranut tungavigssaung- mat pissariaKartoK. pingortitap toKuneKarnera ilisimatup schweizimiup Vinzenz Ziswillerip nautsorssorsimavå u- kiune 300-ne kingugdlerne uma- ssut éssiglngitsut ilait 150 mig- ssait piunéruneKarsimassut. nalu- naerssut nåmångilaK. umassunut tungassut kisimik pineKarput kiaugaluarnersup påpiaramut ag- dlagsimassai. ilimanardluinarpoK umassorparujugssuit umassunut avdlanut erKainartut åma piuné- runeKarsimassut. naussut KanoK amerdlatigissut piunéruneKarsi- manersut erKoriaruminåineruvoK. tusintiligpagssusagunarput. nautsorssorneKarsimavoK uma- ssut 240 migssait månåkorpiaK piunéruneKarnigssamingnut na- vianartorsiortut. tåuko ilagåt Ka- tigagtoK Kimerdlungmigut mar- dlungnik tinupanilik, tåukunånga 400-inait kiserngoruput, oryxit 200-inåuput, Sumatrap navguait- sue 100, Cape-zebra (siutitoK ni- meruårtOK) 81 -it, Calowen, 50-it, Trane ManchuriamitoK 30-t, Ja- panime Ibis nujaussalik 12-it, Everglades-Glenten (nagtoraliu- ssarssuaK) 4—5, Bali-Tigere 3—4, avdlatdlo Kavsit. naussorpagssuit taimatut navia- nartorsiorput. pingårtumik Orki- det ilait. Afrikame ikigtuinait ki- serngoruput. navianartorsiorner- påuput naussut silarssuarme na- jugkane atausinarne naussartut, sordlo KeKertane avingarusima- ssune. inuit silarssuarme sumilu- nit aserorterivdlutik sujuariartor- nerata naussut ikiliartuårtipait. najugkane ardlalingne såkuler- sorsimassunik pigårtartoKardlune naussut kingugdlit katerssuinia- nut ilungersortorssuarnut igdler- sorniarneKarput. sualugussinerusångilaK oKåsav- dlune najugkane ardlalingne pi- ngortitaK toKorKajåneKartoK. u- massut naussutdlo éssiglngitsut ikigtuinait atasinåussuseKarput pinertussusertik imalunit sarKU- milånginertik pissutigalugit. soKutauva? inugpagssuit aperiumåsåput so- KutaunersoK umassut naussutdlo tamåko piunérugpata. pingårner- påK tåssaussugssauvoit inungnut inuvfigssaKarnigssaK nerissagssa- Karnigssardlo. kisiåne misigssui- nerit nutaunerpåt takutipåt tåu- ko mardluk navianartorsiortiki- vut pingortitamut aserorterinivti- ne. USA-me ugsigpårssuaK nungu- taussutut OKautiglnartariaKarpoK. tamatumuna indianerit nerissa- mik pingårnerpårtåt ånaivåt. ar- dlaligpagssuarne indianerit tå- marsimåput, tauvalo narssarssuit Europamit nunasiartortunut ang- måinalerput. karrinik nautitsineK nerssutauteKarnerdlo angnertoKi- ssumik autdlartipait. pivdluaka- tårnerssuaK ukiune 100-ngajang- ne atavoK, tauvale anorip silav- dlo narssarssuit ivssual såtOK nu- ngupåt. inuk kiserngorupoK ino- Kajuitsungajagtut iton najugara- lugo .. . silarssuaK pitsunerujug- ssuaK. taimaingajagtumik pissoKarpoK Sovjetime Asiap KerKane, tåssane narssarssuit ivigagdlit partime pi- ssortap Nikita Khrusjtjovip nalå- ne angnertoKissumik naggorigsar- niarssarineKarmata — tamatumu- nalo silarssuarme anorerssuit pu- joralagterissut pilersineKarput iv- ssumik pérsitsissut. oKaiugtuagssaK taimåitoK uv- dlumikut Afrikame åma atupoK, téssame nunap naggorigsagkap ilå ukiut tamaisa ånaineKartar- mat, pissutigalugo savautit ner- ssutautitdlo ivigkanik nungusaiti- neKartarmata. tamåne silarssup ilåne avdlanisutdle nujuartat so- Kutigigtaitsumik nungusarneKar- nerata kingunera alianarloK ta- kugssauvoK. aningaussat pingortitamlput FN-ime påsisimassaKardluarlut måna ilungersordlulik suliniarput Afrikame nålagauvfil ardlagdlit påsisiniardlugit nerssutautit nu- juitsut karritdlo kisisa avKutiga- lugit aningaussat pigssarsiarine- KartångitSut. tåssame aningaussat pingorlitamiput. FN-ip inussutigssanut nunale- rinermutdlo kåtuvfeKarfiata, FAO-p, ilåtigut unersussutigisi- mavai ukiut ikigtut matuma su- jornatigut Sydafrikame misig- ssuinerit. tamåne nunat mardluk angissutsimikut pitsåussuseKar- nermikutdlo éssigigsut misig- ssuivfigineKarsimåput. åipånut nerssutautit nujuitsut ilineKar- put. åipånilo Antilopit angalaor- tineKåinarput. pivfigssap misiliv- fiup nånerane nerssutautit anti- lopitdlo tamarmik tiguneKarput toKuneKardlutigdlo. tauvalo neKait OKimailutarne- Karput nunatdlo misigssuatårne- Kardlutik. inernera uivssuminardluinar- Pok, neKit katerssugkat tamar- miuvdlutik antilopeKarfingmit pi- ssut nerssutauteKarfingmit pissu- nit mardloriåumik amerdlaneru- put. kisalo antilopeKarfingme ivigkat nerssutauteKarfiup ivigai- nit mardloriautingajangmik pit- sauneruput. misilinerup kingornatigut Syd- afrikame antilopit nerssutautinik akuniarneKarssarisimåput — tai- måitOK måna tikitdlugo nåmagtu- mik pitsaussunik kinguneKångit- sumik. FAO isumaKarpOK avKUt tamé- na ingerdlaviginiartariaKångitsoK. tåssa umassut nujuartat sapingi- samik angnertumik atulerseraing- niartariaKarput. tåssame umassut nujuartat neKåt inussutigssaKar- nermut tungassutigut nerssutau- tit nujuitsut neKånit pitsauneru- jugssuvoK. kisalo nerssutautit åssiginagit umassut nujuartat nu- namik aserorterineK ajorput. umassut åssiglngitsorpagssuit nu- na åssigingitsutigut sunertarpåt, kisiåne nerssutautit nujuitsut nu- na åssigiåginartumik suniuteKar- figissarpåt. nagsatapiluit orpigpagssuit åmalo nerssutit nu- juartat atatlnarneKarnigssånut FAO-p ingmikortoKarfiane suju- lerssuissup, amerikamiup Thane Riney-p tikuarpai nerssutinik nu- juartanik nungusainerup nagsa- tapilue. Nambiap (Afrikap kuja- tåtungåne-kitåtungåne) avang- narpasigsuane Caprivi-me imer- miutarssuit nungutitaorérsutut OKautigissariaKarput. tauva kuk igdloKarférKanut ardlalingnut iluaKutauvdluinartOK tigssorsima- vok. tåssame imermiutarssuaKa- ratdlarmat imermiutarssuit iliu- seKartuarnermikut kuk angmati- simavåt naussunigtinavérsårdlu- gulo. nerssutit nujuartat erKuneKar- Kingneratigut åmalo orpigpag- ssuarnik orpigkanigdlo ikussuini- kut anorip silavdlo måna ardla- ligpagssuatne nunap Kainik nu- ngusainerat akornuserneKarsinau- vok. „pingortitamut uterKigkåi- ne“ taimågdlåt inoKajuitsut sia- ruariartuinarnerat akornuserne- KarsinauvoK. månåkorpiaK ukiut tamaisa Afrikap nunatåta ilå hektarinik tusintiligpagssuarnik angissusilik pårneKartarpoic sila- mil anorimitdlo. nerssutit nujuartat autdlainiar- nikut åmalo nunap naggorissuse- Karnerata atatinarneKarneratigut iluaKutigineKåinaratik, kisiåne å- ma nerssutit nujuartat nunamut iluaKutaussarput aningaussatigut takornarianit takuniarneKartara- mik. nunalerinerme nalinginaussume nerssutit nujuartat iluaKutaune- runerat Afrikåinarme malung- narsisimångilaK. åmale Asiame, Latinamerikame Europamilo ner- ssutit nujuartat najugkane åssigl- ngitsune nunalerissautsitorKamit pitsaunerussumik „nunalerissau- siuput". inuit ajornartorsiutåt nerssutit naussutdlo atatlnarne- Karnigssåt tåssauginångilaK nu- nat sujuarsagagssat „privatimik" ajornartorsiutåt uvavtinut tai- mågdlåt tungåssuteKartoK nuna- nut sujuarsagagssanut ikiuniar- dluta isumaliutigingningnivtine ilångutagssarput. pingortitap ata- tineKartuarnigsså inuit tamar- dluinarmik ajornartorsiutigåt. — ukiune kingugdliunerussune inuit amerdliartupiloKingmata nunarssuaK tamåkiussavigdlugo inulersordlugo pingortitamut ku- ssanaitdlisårinerujugssuaK malig- tariuarsinauvarput. tåssame su- jornatigut erssendgsimångika- luarpoK teknikimut tungassutigut årKiniutit ingerdlatlnarneKarsi- naussut — nerssutit piunérutina- råine, orpigpagssuit piaråine åma- lo karrit ivigkatdlunit ikussor- dlugit. uvdlumikut miserratigisinåu- ngilarput pingortitaK agssortor- dlugo inuniarsinaunata. toKunar- tunik siaruarterinerit angnertut umassut ajoKutaussut nungune- Karnerånik nagsataKarsimångit- dlat, taimaisiornerdle ilåne ki- nguneKåinartarsimavoK umassut ajoKutaussut siaruarneKarnera- nik. nerssutit avdlanik akoKarti- navérsårdlugit nerssutauteKameK nerssutit sångitdliartornerånik kinguneKéinarsimavoK, nautita- nik åssigingitsunik éssigiåginar- tunik nautitsissarnerup ivssoK aseroriartortisimavå — åmalo umassut ajoKutaussut siaruame- rånik nagsataKarsimavdlune. periautsit avdlångortingikuvti- gik nagsatarissut ajoKutaungårtut Kavsérpagssuarne takussariaKåsa- vavut. ukiune måkunane periaut- sit nutåt ilinialersimavavut, ilåti- gut nerssutit kisortut iluaKutiga- lugit nerssutit ajoKutaussut amer- dlinavérsårtineKarput, sugdlinerit nerrersut sugdlinernut ajOKutau- ssunut atorneKalerput, naussut nerssutautitdlo nujuitsut nutåt inuniardluarsinaunerussutdlo pi- lersineKartalerput. iluatingnardluartoK tamatumane ilisimatut akuleru- put OKardlutigdlo: nerssutit nu- juartat åma naussut isumaming- nérdlutik naussartut atatinarta- riaKarpavut — imaiginångilaK atorsinaugavtigik, kisiåne ilua- tinenardluinartungmata. ukiorparujorujugssuit ingerdla- nerine pingortitap pilersitarisima- vai avdlångorauterpagssuit, åssi- glngitsorpagssuit, periarfigssar- pagssuit, taimaingmat piunéruti- savdlugit sianitsuliomerujugssu- saoK. naussut isumamingnérdlu- tik naussartut nerssutitdlo nuju- artat atatinartariaKarpavut pissa- riaKalerpat akulerigsitdlugit ki- nguågssiortineKåsangmata. uma- ssusivingnut naussusivingnutdlo taimågdlåt inigssikuvtigik nujuit- dlisardlugitdlo sungiusåsavavut. tauva peiKautåne piginåussuseri- ssatik ånåisavait imaKa KaKugo iluaKutigissagssaraluavut. — kisalo ukiorparujoi-ujugssuit ingerdlanerine nunap ilåta aula- jangersimassup KanoK iluaKutigi- neKarsinaunigssånut iluarslssu- tigssamik pitsaunerpåmik pingor- titaK navssårsimavoK. taimåitu- mik pingortitaK atatinartariaKar- parput iliniarfigalugulo. pingorti- taK iluanårnardluinartuvoK ånai- ssariaKångitdluinagarput. ajornartorsiut Afrikame unga- sigsuminaK navssågssåungilaK. ta- måna danskinut åma tungavoK. Danmarkime nunap pissusia — kinguårlkutåt sulinerånit kussa- nartumik malungnauteKartoK — iluatingnartorpagssuarnik „pissu- sigssamisortunik imalunit per- Kausimigtut itunik" ilaKarpoK. nerssutit naussutdlo erKigsisima- titaussut imaiginångitdlat KaKuti- gortugamik, ingmikut pissuseKa- ramik imalunit kussanaramik. ki- siåne åma iluaKutaussugssaK pi- ssutigalugo piglnartariaKarput. RESERVEDELE TIL ENTREPRENØRMASKINER, MOTORER OG VÆRKTØJ. Hurtig levering pr. luftpost. GRØNLANDS MASKINIMPORT I/S Sølvgade 86 . 1307 København K. Hehictla BOLCHER er de bedste sukuarKat pitsaunerpåt nemme poser -12 forskellige slags \ — pugssiarigsut i — éssiglngitsut 12 26

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.