Atuagagdliutit - 12.10.1972, Blaðsíða 12

kalåtdlit ingmikortumik
kisiminiartungitdlat
forskerstipendiat, mag. art. Bent Jensen-ip aperssorneKar-
nera, Københavnip universitetiane tåuna sulivfenartoK
Leif Aidtimit
„aitsåt sumik pilersitaKarniarner-
me avdlanik peKateKartitdlune
inuk atausea inugtut pisinauner-
minik periarfigssaminigdlo misi-
gissarpoK, åp, aitsåt malugissar-
på inuvdlune KanoK itussOK1',
eskimunik ilisimatoK Bent Jensen
OKaloKatigingnerme tåssane o-
aarpoK atuagkiane „inoriautsip
avdlångulernerane. kalåtdlit Eu-
ropap kitåmiuisa inungnik isu-
mangnaitsumik ikiuissarnigssa-
mut politikiånut nåpitsinerat"
pivdlugo OKalOKatigineKartitdlu-
ne. (atuagaa naKineKarsimavoK
Gyldendal-ime 1971).
atuagkiaa ukiume Kångiutu-
me OKatdlisaungåtsiarsimaKaoK,
mingnerungitsumik pissutigalugo
nålagkersuissut Kalåtdlit-nunå-
nut politikiat atutoK issomartor-
siungåtsiarKingmago, nutåmik na-
jorKutagssamik tungavigssanik i-
noKatigit ingerdlatitaunigssånut
sujunersuteKarame politikilo tåu-
na kalåtdlit periarfigisinaussåinut
pingåmerussunik najoncutaKar-
Kuvdlugo.
politikikut isumaliuterssutip
taima sujunertaKartup autdlar-
nersarfigå imatut isumaKameK,
„inunerup pingårtitagssainik na-
lilereutit tamanut atortut, imaitar-
tut isumatumik, imaKardluartumik
inungnutdlo kissartumik misigig-
tartup inuit avdlat peKatigivdlu-
ardlugit inunerussup, ikiuissami-
kut isumangnaitdlisainermik a-
tugkatigutdlo atugarigsårneruler-
nermik isumaliutinut putdlagta-
riaKamera". pingårtitdlugo o-
Kautigiumasså unauvoK, inugtut
inunerup pitsaussariaKamerata
sagdlersångortitariaKamera.
Bent Jensen-ip tikuarpai sule-
riarfigssat sisamat, nangminen i-
sumane nåpertordlugo Kalåtdlit-
nunåne piviussungortineKarsinau-
ssut, isumaKardlunilo avxutig-
ssaussut inoKatigériautsimut nu-
tåjussumut: pigingneKatiging-
neK, agdlagfeKarfit atautsimut e-
Kitemagit nunamut siaruameru-
nigssait (decentralisering), naju-
garissat najoruminarsamigssåt
(avatangissut) åmalo aggersitat
kalåtdlit pissusinik ingmikut ili-
niartitaussamigssåt. erssenrigsar-
på tåuko sisamat tåssauginartut
anguniagkap atausiussup sinai
imalunit igai: anguniagaK inoKa-
tigit perxigpalugtumik ineriartor-
nigssåt anguniagkamik angner-
ssåtut issigalugo kalåtdlit inoKa-
tigit penatigigdlutik moderniussu-
mik ingerdlalernigssåt.
atuagaK måna tikitdlugo mar-
dloriardlune Danmarkime nani-
tertarsimavoK. kingusingnerussu-
kut Det grønlandske Forlagime
kalåtdlisut nugtemeKåsaoK. tama-
tuma saniatigut tulugtomera må-
na piarérsameKarpoK.
autdlarnersarfia
— Kalåtdlit-nunåne inoKatigit i-
neriartortinerånut sujunertarissap
anguniagagssap taima avdlauv-
dluinartiniarneranut OKauserissat
suna ersserKingnerussumik tunu-
leråt?
— naitsuararssuarmik OKautiga-
lugo mardlungnik aulajangissutut
pingårutilingnik pissuteKarpoK:
sujugdlermik, isumaKarpunga,
nåmagtunik amerdlåssusilingnik
ugpernarsautigssaKarpugut, kalåt-
dlinut takomartaussumik inoriau-
seK, tuavinaK Kalåadlit-nunanut
erKuniarsimassarput, sivitsoriar-
tortitdlugo påsinarsingmat per-
Kingnaranilo pilersitaKarfiungi-
patdlårtoK (inerititaKarfiungit-
sok) nåmagtumik inuit ingming-
nut inoKatigingneråne taimåitu-
migdlo åma inungnut atausiåkå-
nut ineriartornerane. tåssaugame
såkortumik åssiglngitsunik i-
nungnik atugaKartunik pilersitsi-
artortoic, taimåitumigdlo kingune-
Kardlune inoKatigit ingmingnut
akerdlerigsitålernerénik, tamåna-
lo inungnut umigssuinermik pe-
rusussusermik nagsataKarpatdlår-
dlune.
åipagssånik saplssuseitartaria-
KarpoK takusavdlugo, Kalåtdlit-
nunåne pingortitap tuniusinau-
ssai, tiguneKarsinaussut, ima pe-
riarfigssaKartitsingitsut timikut
pigssarigsåmigssamik europamiut
avangnardlit pigssarigsåmerånut
nagdlersusinaunane. aningaussa-
tigut sujuarsainigssamik politiki-
me takordlugåinait igdlussårssuit
amerdlakulugput. pingårtuvoK
påsivdluåsavdlugo, timikut pig-
ssatigut pigssarigsåmeK Kalåt-
dlit-nunåne tamatigungajagdlui-
naK avatånit encussatigut inger-
dlataungmat nunamit nangminer-
mit pineKarane, pissusiviussunik
atåssuteKangårane. nålagauvfiuv-
dlo aningaussarpagssuit atugag-
ssai kigdleKångitsumik ingerdlåi-
nartuarput unigsinaunatik, pissu-
siviussunik tungaveKarneK ami-
gautaungmat.
tåssa ukiorpagssuame inoKati-
git ingmingnut akerdlerigtugssat
pilersikiartomeKarsimåput nuna-
Karfingne niorKusiomermik ag-
dlåt tungaveKångitsumik inuvdlu-
arneKardlune, pissusiviussut tai-
måitut anguneKartugssångortitau-
simångigpata pissutigssaK nåma-
KaoK, uvanga isumaga maligdlu-
go Kalåtdlit-nunånut politikip av-
dlångortinigssånut avKutigssat
avdlauvdluinartut atordlugit.
— taima OKarnikut pitsångor-
sainerme sujuariautausimassut pi-
viussut 1950-imile pilersimassut
iginiarpigit?
— någga, taimåingitdluinarpoK.
atuagkiame sujuariautit piviussut
pikunartumik erssersitåuput, ino-
Katigingne atausiåkåtigut pissar-
simassut. kisiåne ersserKigsumik
pitsångoriåtdlautit peKatigalugit
ardlaligtigut ersserKivigsunik sa-
niorKUtagssåungitsunik kinguari-
arsimaneK takungitsugagssåungi-
laK, inugtut inuneK issigalugo. pi-
ssariaKavigpoK igdlugit tåuko ta-
maisa isseKarfigisavdlugit, piviu-
ssut atutut atautsimut issigisagåi-
ne.
ineriartornerup ajortortai
— imanale OKautigineKarsinauga-
luarpoK, teknikikut ineriartorneK
aningaussatigutdlo ineriartorneK
tamatigut nagsataKartartut ang-
nerussumik mingnerussumigdlu-
nit nåkutigiuminaitsunik uvdlui-
narne inunermut tamarmut suni-
uteKartartunik, atugarigsårnikut
årKigssussanut, inoKatigingne pi-
ssaunerup avguatårsimaneranut
il. il. suniuteKartardlutik, taima-
tutdlo ajoKutit taimåitut inuniar-
nikut atugarigsårnerulernermut
akiliutigissariaKartartut?
— uvanga taima OKautiging-
ningnikut ajornångisåritigissumik
suniutit migdlisarneKartarnerat
agdlagfingme ajornångitdlisainiu-
tit akerdlerissariaKarpéka tamå-
kume politikerit agdlagfingnilo
pissortat ukiorpagssuame patsi-
sigssarsiutiginartarsimangmati-
gik: „kalåtdlit ajungeKutinik pe-
rusugkunik, tauva åma ajortor-
tait ilångutisavdlugit ilisimassa-
riaKarpait." taima OKartoKartarsi-
mavoK — imalunit ilånikut taima
erKarsåinartardlutik. tåssauna i-
nunerup KanoK itariaKameranik
erKarsauterssut Kåpiarpalukujug-
toK inerititaKarsinåungitsordlo.
tåssa politikikut ingerdlatsinikut-
dlo agdlagfingne periausitoKaK
erssersivigdlugo, OKarsinauvugut.
ajomångitsuatsiaungmat encar-
sartarput, taima ingerdlaneK pf-
ngortitat inatsisaisut issiginarta-
riaKangajagtoK — pingitsomeKar-
sinaunane, danskit inoKatigit a-
jortortait iluarsaerKingnerme Ka-
låtdlit-nunåne ilångutdlutik iku-
tariaKartut. tauvalo pisimassuvik
aserukiartuinarneK ajussårutigi-
galuardlugo ilaginameKarajug-
dlune.
„pingortitat inatsisåt" taimåi-
tOK, takordlomeKartoK kisiåne pi-
viussungitdluinarpoK. sumiltinit
ugpernarsarneKarsimångisåinar-
poic, inuit timimikut nåpautaisa
igdluisalo iliniartitaunerisalo kat-
sorsarneKardlutigdlo pitsångorti-
taunerisigut il. il., tauva avdlatut
ajornartumik akerdleringnerit i-
sumaKatigingineritdlo inuit atau-
siåkåt akornåne pilersitariaKar-
tut nagsataussutut inoKatigit inu-
ssausiånut ikutagssatut. silarssu-
arme tamane tamåne amerdlaKi-
ssune tamatuma pissarsimanera-
ta ugpernarsåinarpå kukussumik
periauseKartarsimaneK — sordlo
Kalåtdlit-nunåne.
nutåliavingmik sujumutdlo
sangmisitamik isseKarsimagalua-
råine ukiut 20 matuma sujorna-
gut tamatumalo kingomagut ili-
simavdlugo ingalangniartariaKar-
simagaluarput ajoKutigssatut pi-
leriartortut sordlo pissusigssari-
ngisamik inuit atugkamikut åssi-
gingisitårtumik ingmikoriartor-
nerat, inuit ikigtunguit kisimik o-
KausigssaKarnerat teknikikutdlo
aningaussarsiomikutdlo pissusi-
viussunik KimarratigingningneK.
— tåssåunginerdlune tamåna
taineKartartoK kingominågut si-
lagtuaKineK?
— ilait taima OKarusugunarput.
tåssame kingominågut silagtuaKi-
ssut amerdlassaKaut tamane ta-
måne. kisiånile aperKutigigavko
uvanga nangmineK kisima piv-
dlunga akerusugpara. inuit sule
erKaimangnigsinaunermik pigi-
ssagdlit emaimagunarpåt, uvanga
agdlagarissartagkavkut OKauseri-
ssartagkavkutdlo 1950-ikunile i-
måitunut akerdliulersimagama,
tåssa suliniarneK nuånårtorinarti-
niarneKarnera piviussumigdlo pi-
lersitaunera inoKatigit ingiamiu-
nikut, ingminuinaK isumaginiar-
nikut erKarsartautsimikutdlo i-
ssoringningniarnikut ingerdlati-
tauniarnerat Kalåtdlit-nunåne.
tåssa, taimane isumaKarsima-
vunga sumigdlunit nåmaginaute-
KångitsoK nunat issigtut avang-
nardlersåne taima inuniarnikut
atortugssat angnikitsigissut piler-
siniåsavdlugo aningaussautilérKat
iluanårniarfigtut encarsalersinig-
ssåt taimalo tamarmik ingming-
nut sianinårniutdlutik sorssugfi-
ginigssåta periarfigssaKartitau-
nigsså, taimame inoKatigit årKig-
ssugauneråne tamåko savssariåi-
nauvdlutik Kamassarmala. taima
ineriartortitsinerme najorKuta-
KameK avdlatut ajornartumik
kigdlormukartunik nagsataKångi-
sinåungilaK, sordlulo naluneKå-
ngitsoK taima pissoKarsimavoK.
ingerdlatsinerup najorKutå
aulajangersimavoK
sok issornartorsiuineK taimåitOK
tusarneKarumasimångila?
— „ineriartornerup ingerdlane-
ra“ autdlarterérsimavoK — ag-
sorssuaK nipitumik tusarKusåm-
tauvdlune, sut tamaisa agssortu-
tiginiarneKartut årdlerisårutitdlo
tusarssaujungnaersitdlugit. issor-
nartorsiuineK akissugssaussunit
tusarneKatuakasigsimagångat,
tåuko Kinertarpåt akissuteKaratik
itigartinartardlugit asule akomu-
sersuiniåinaidlutik inupilussårtu-
nik imalunit asimioKarfingmiutut
Kanganitsanut sianitsumik uter-
niartutut. tamatigut OKautsit a-
tugagssatut pigssamautigerigkat
piarérsimåinartarpait. agdlåt sag-
dlaitsumik kussanartumigdlo su-
junersutit sarKiimiussat inoKati-
git ineriartornigssånut igdluatu-
ngiliutumik uparuainerit pissau-
neKalerdlåt akornåne soKutigine-
Kångitdlat. ilaisa piumanerussar-
påt sujunersåtit pasipilungnartu-
ngortiniarnere tåssaunerardlugit
tornårssivingmit „kommunistit"
sarKiimiussait.
tåssamiuna silarssuarme nig-
dlertumik sorssungneKamemp
nalå, åmåtaordlume kalåtdlinut
suliniarnerme ingassåussivigdlu-
tik McCarthy-nik peKarpoK, tåu-
kulo sumiltinit takuniarsoriuar-
pait pikigtitsiniardlutik iliuseKar-
niat.
tåssa ukiorpagssuame periar-
figssat taimåisimåput encalersit-
siniarnermut tungaviussutigut
Kalåtdlit-nunånut politikip av-
dlångortiniameranut. tamåna i-
nuiait OKalugtuarissauneratigut i-
lisimatutut påsissutigssane nå-
magtorssuarnik ugpernarsautig-
ssaKarpoK. kisiåne tamåna iliniar-
figisinauvarput, kalåtdlinut poli-
tikikut — sunutdlunime politiki-
tigut avdlatigut — eKérsimårtu-
mik sianigissariaKartut pisuneru-
ssut pissortaulersimassutdlo „ilu-
mortutait", aulajangersameKar-
tartut atorfilingnit angnerpånit i-
malunit periausitorKat maligdlu-
git pissauneKalersimassunit.
uvangalo Kularnanga misigisi-
mavunga, OKåsaguma, pissortat
amigautigisimagåt piginauneKar-
figisimanagultinit nutåliordlutik,
atautsimut issigalugo, ingerdlat-
sinigssaK. kisalume åma puiOKi-
natigo, kinalunit ajungitsuliorso-
rivdluinaraluardlune kukoratarsi-
naungmat. kalåtdlinut sulissiissi-
nermut åssersutigssarpagssuaKar-
Pok taimåitunik, angisutigut mi-
kissutigutdlo.
isumatigut tungaviussutigut
politik anguniagkatdlo
aulajangiunere
— atuagkiavne inoKatigit inger-
dlatitaunerat issornartorsiutiga-
lugo ingerdlatsinerme najorKu-
tagssanik månåkut najorKutau-
ssunit avdlauvdluinartunik suju-
nersuteKarnigssamut piarérsaivu-
tit...
— åp, tamatuma tungånut mi-
silineruvoK. kisiåne atausea er-
sserKigsarumagaluarpara, åmalu-
me atuagkiavne erssipoK: pingår-
nerutitdlugo misilineruvoK ataut-
simut sinigssamik sananiamea,
tåussuma iluane utaraisaugat-
dlartumik eraarsautigalugulo o-
aatdlisaunigsså sujunigssame tu-
ngaviussutigut politikigssaK. i-
måingilaa ugperinagagssatut na-
jorautagssiaK.
kinalunit, ukiut ingerdlanerine
Kalåtdlit-nunåt pivdlugo oaatdli-
nernik påtsiveKardluångitsunik
lamaleraKissunigdlo erdloKivdlu-
ne tusarnårtarsimassoK åmalo a-
perKutinik atausiåkåginamik o-
KatdliseKarpatdlårsoringnigsima-
ssok, misigisimagunarpoK aper-
Kutit tungaviussut sarKumersite-
mmavdlugit, naj orautagssat pi*
ngårnerpåt: inoKatigingnut åraig-
ssusseriauseK suna Kalåtdlit-nu-
nånut nalerKunerssåusava? suna
pingitsorniartariaKarpa? inoKati-
gingnut årKigssusseriauseK suna
ilungersutigisavdlugo piuminarpa
pilersiniardlugulo? tamåko tu-
ngaviuvigsutut apemutit sujor-
nagut tamanit piviussumik oKat-
dlisåungisåinarsimåput. tamale-
rartumik iluarsaerKingnigssamik
politike piviussumik OKatdlisausi-
mavoK atordlunilo, kisiåne itisu-
mik isumatigut tungavigssamik
politikit erKarsautigineKarsima-
natik. tåssaugunarpordlo pissu-
taussoK Kalåtdlit-nunånut politi-
kip taima sivisutigissumik OKat-
dlisiginerata aulariåsanane ute-
Kåtårerussårtuinausimaneranut.
ingerdlarKigtariaKarporme, ki-
siåne isumaKatigingniartariaKar-
poK suna OKatdlisigssaunersoK-
tamarmingme ilisimassatuångua-
Karput tamåkulo igdlersordlugit,
tamane piumåssuseK mikissaKaoK
isumatigut nåpeKatigingniamig"
ssamut peKatigigdlunilo ajomar-
torsiutit atausiåkårdlugit aju-
gauvfiginiamigssånut suleKati-
gigkumaneK. ussemartorsiorna-
Kaorme paKuminartut ajornaku-
sortutdlo ersigalugit avaricutdlugit
tainavérsåmigssait, kisiåne poli-
tikikut ingerdlatsinerme taimai-
liomeK ajomaKaoK politikikut pi"
umassaKarfiussume silarssuarme
nutåmik erKarsarnigssamik nutå-
migdlo suleriarsinaunigssamut
nukigssaKarKussissumut.
— atuagkiat ima påsinenåsava
tåssaussoK misilineK suvdluångit-
sunguit issigalugit pingårtorssuit
apencutit agtusanagit nåmagsini-
åsanagitdlo pissusitorKamik av-
dlångortitsiniardlune pingårtor-
ssuit ungaluvdlugit OKatdlisigiti-
niamere?
— åp, isumaKarpunga måna ig"
dluanit autdlartitariaKartoK: er-
sserKigsumik påsivdlugo, kalåt-
dlit inoKatigit KanoK inigssåt su-
na kigsautiginerdlugo — periar-
figssatdlo sut pigineKamersut a-
nguniagkap tamatuma tungånut.
tamatumalo kingomagut kigsauti-
gissap tungånut ingerdlaniartaria-
KarpoK.
tåssauginångilaK erKortumik er-
Karsardlune periauseK. naggatå-
gume kingornagutdlo pissariaKa-
lersitsivoK KinersissariaKamermik
ajungitsup ajortuvdlo akornåne.
KinersissariaKarneK inungnut ta-
manut tungassutigut inunerme
naleKamerpånik. taima Kinersini-
arneK atuagkap misiligpå, sapi"
ngisamik nailisarniagkamik, av-
dlat isumagssarsiagssåinik tunio-
rarniardlugit. pineKarput inerner-
tut OKausertaliussat ikigtunguit,
uvanga ukiorpagssuit pineKartu-
mut sulinivne påsisimassåka. av-
dlat nangitsiniåsagaluarput atau-
siåkårtortai erKarsautigalugit su-
liaralugitdlo.
igdluatungigsså
— atuagkiat såkortumik igdler-
suivoK angnertumik atautsimoru-
ssat pigingneKatigit inoKatigingne
kalåtdline atorneKamigssåinut.
tåssa issertungilat najorKutagssaK
suna ivdlit ajungitsusorigit...
— atuartunit piumassarissaria-
KarpoK atuagkiortOK KanoK nang-
mineK isumaKamersoK. tamånalo
sule pissariaKamerulerpoK uva-
nga erKortumik navsuisaguma av-
dlamik igdluatungiliutugssamik
takussaKarsinåunginama måna-
mut inoKatigit ingerdlatitaunera-
ta avdlångortinigssånut, tåssalo
taimågdlåt silaKartumik pilersit-
sinigssaK sapingisamik angnertu-
mik inuit anguniagaK pingårneru-
ssok angujumavdlugo peKatig'"
lernigssånik. tamåna misilingne-
KarsimångilaK. isumaKarpunga 1-
maiginartOK, sut tamarmik oKa-
lugtutdlusoK taima ingerdlanikut
12